Mona Mörtlund, Alice Bah Kunke och Bengt Niska. Foto: Curt Persson
Hela Riksdagens konstitutionsutskott kommer
till Tornedalen för ett officiellt besök i början på oktober. Då vill värden
för besöket, Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset,
informera om den långa historia som tornedalingarna/lantalaiset/kvänerna i
området och starta en dialog för att erkännas som ursprungsbefolkning.
Ruottin valtiopäivitten
konstitutionsutskotti, perustuslakivaliokunta, tullee Tornionlaaksoon
oktuuperin alussa. Tornionlaaksolais-järjestö STR-T, vääri matkale, halvaa
pulitiikkerille selittää meänkielisen kansan pitkän historian pohjosessa ja
vaikuttaa siihen ette tunnustethaan alkuperäiskansaksi.
Faravids rike har
blivit översatt till tjeckiska och bokens författare Bengt Pohjanen var
bjuden på Read Nordic mässan i Prag. Intresset för boken var stort,
så stort att böckerna Bengt hade med sig tog slut och inte hann Bengt
ens i tid till festen som hölls på ambassaden.
Bengt Pohjasen kirja
Faravidin maa on käänetty tšekiksi. Pohjanen oli kuttuttu Read Nordic
messule Prahaan menny pyhänä, praatihmaan kirjasthaan. Suosio oli niin
suuri ette kirjat jokka Bengtilä oli matkassa lopuit, eikä hän joutanu
ees ajoissa ambassaatin juhliin.
1700-luvula Tornio oli yksi
Ruottin rikhaimmista kaupunkista. Kväänit Bottnian ympärillä olit kansaa
jokka puhut suomea ja söit paljon kallaa. Pirkanmiehet, kauppihaat joila oli
kytköksiä Turkhuun, Lofoothiin ja Vadsöhön ovvat kautta aikojen syöhneet
paljon lohta ja liikkuhneet väylissä ja vesissä. 1850-luvula ennenkö
suomenkieli oli vakinaistettu niin kväänitten kieli oli vähhiinthään yhtä
tavalinen. Richard Zacharin suku joka oli muun muassa pirkanmiesten sukua,
kalastit ja harjotit maapruukia ja heilä oli kytköksiä Turkhuun ja Vadsöhön
Tornion kautta. Het osasit laittaa kallaa ja taion tehä hyvvää kaljaa.
Vanhat paperit vuelta 1785 näyttävät ette ”tolvmänningen” Zachari kasvatti
humalaa, hamppua ja ohraa sekä piti kievaria. Richardin suurimat intressit
ovvat ruanlaitto, kalastus ja histooria ja Kvääni-pannussa nämät kaikki
yhistyvät sannoo Richard.
I 2015 utlyste Institutt for historie og religionsvitenskap (IHR) ved
Universitetet i Tromsø – Norges arktiske universitet (UiT) en 4-års
stipendiatstilling for graden philosophiae doktor (ph.d.) ved Fakultet
for humaniora, samfunnsvitenskap og…
Heikki Joona och Pekka Lantto, vattenrättsägare i finska Pello som tagit
en fajt med staten och Roland Juntti, svenska Kuivakangas. Foto: Bertil
Isaksson
På finska sida om Torneälven har
vattenrättsägarna tagit en fajt om laxen med staten. För laxen tillhör
tornedalingarna, inte staten. Och om staten inte ger med sig så är man
beredd att starta en rättsprocess, i likhet med den som Girjas sameby drog
igång om jakt- och fiskerättigheterna i fjällen.
Tornedalingar tar fajt med staten om laxen / Ottavat taistelun valtion kansa
lohesta
3 feb. 2016 -Jägareförbundet
omGirjasmålet:
Oro för jaktens framtid i norra Sverige. Möjligheten till jakt för marklösa
jägare skulle kunna försvåras om fler ...
Ur Frihetsbrevet Magna Carta
som blev skrivet den 15 juni 1215 i England:
Vern om liv och egendom
"En fri man kan inte få sin egendom eller
ägodelar beslagtagna av kronan (staten). När egendom skiftar händer, måste det
alltid se i samsvar med lagen.
Den som är fråntagen sin egendom eller sina
rättigheter på laglösa grunder skall få dessa tillbaka efter grundlagens
bestämmelser".
Denna lag borde ha gällt och gälla även här i Sverige (Lappland) när Kronan
(Staten) tog ifrån oss våra egendomar och rättigheter
på grundlaglöst sätt.
Følgende tekst skrevet av meg har fått
hedersplassen for debattinnlegg i Finnmark Dagbland den 30.6.15.
DEN SAMISKE MEDBORGEREN
Dette er tittelen på ei bok som
professorene Per Selle, Anne Julie Semb og Kristin Strømsnes har skrevet
sammen med stipendiat Åsta Dyrnes Nordø. De er ansatte ved Universitetet i
Oslo og Universitetet i Bergen.
23 aug 2014 -VäitöskirjassaniBidrag
till Fennoskandiens språkliga förhistoria i tidochrum(”Aikapaikkaisia
lisiä Fennoskandian kielelliseen esihistoriaan”) .
I
Matarengi, Övertorneås centralort, står den gamlaträkyrkanmitt
i byn. ... nit som de visat prov på irivningsarbetetså
kan kanske meänkielis första stapplande ... tog slut, fick den
laestadianska väckelsen sin början iKaresuandopå
1840-talet.
Uppdaterat med
länk till de första lärartjänsterna i Torne lappmark, samt de första
folkskoleinspektörerna P. O. Grape och K. V. Karnell (kyrkoherdar).
Allt detta strider mot FN:s konvention
om mänskliga rättigheter och Sveriges rikets grundlag. Man kommer att tänka på
likheten som finns i Turkiet nu om Kurdernas kamp för lika mänskliga rättigheter
där.
Avstemmingsresultatet fra avstemmingen over grunnlovsforslag
er nå lagt ut på Stortigets hjemmeside.
Den viser at 86 representanter stemte mot at det skulle
skrives inn i Grunnloven at samene er for urfolk å regne. 82 stemte for. Dette
betyr at det ikke en gang ble simpelt flertall for forslaget.
Vi börjar årets firande (2014) på
Folkets Hus i Kiruna lördagen den 15 mars kl. 11.00.
Ledare från Sverige, Finland och Norge
utanför stadshuset i Kieruna.
Histoorialinen päivä-ensi kertaa
vietethiin Kveeninkansan päivääKierunassa juhlithiin ensi kertaa kveeninkansan päivää
lauantaina ja oma flaku nostethiin kansa ensi kertaa kaupunkintalon tankhoon.
Ja tätä päivää 16/3 tulhaan nyt joka vuosi flakuaahmaan Kveeninmaan ...
Måndag 18 mars 2013 kl 17:03
Kierunassa juhlithiin ensi kertaa kveeninkansan päivää
lauantaina ja oma flaku nostethiin kansa ensi kertaa kaupunkintalon tankhoon.
Ja tätä päivää 16/3 tulhaan nyt joka vuosi flakuaahmaan Kveeninmaan päiväksi.
- Tämä on kauhean suuri päivä meile jokka itteä tunnema kveeniksi ja vielä
...
Kvänfolkens dag i KirunaKvänfolkens dag i Kiruna (10:10)
Histooriata kirjotethiin Kirunassa lauantaina. Ensi kertaa nostethiin
kväänittenflaku kaupunkintalon tankhoon
Måndag 18 mars 2013 kl 17:27 (Meänraatio )
Kvenlands
flaggan blev upphissad vid Kiruna (Kieruna) stadshus lördagen den 16 mars
kl. 11.00, för att markera avtalet som skrevs under denna dag år 1340 av
svensk/norska kungen och birkarlarna. Ett hundratal kvener (från
Nordkalotten) hade samlats för att fira denna dag. Därefter marscherade
folket till Folkets hus där det bjöds på kaffe med traditionella tillbehör.
Kiruna kommun har lovat att i
fortsättningen markera denna dag som Kvenfolkens dag genom att hissa
upp flaggan.
Justitiprofessorn Pertti Eilavaara från Finland höll föredrag om ILO
och ursprungsfolk. I bakgrunden av bilden syns Kierunavaara.
29 apr 2010 - Erik: Vad menar du
med att Sverige inte
har någon
ursprungsbefolkning? Dessa jägare-samlare är väl vår
ursprungsbefolkning?
Dick Harrison: ...
6 jan 2010 - I nesten 90 år har
Sverre Opdahl fra
Skoganvarre levd i og av den mektige finnmarksnaturen, der hver myr og hver
foss forteller en historie.
Från Kuriren idag: Meänkieli ska ingå i hänsynsregeln om god ortnamnssed. Det
föreslår regeringen i en proposition som överlämnats till riksdagen i dag. I
flerspråkiga områden ska alltså namn på meänkieli – så långt det är möjligt –
användas samtidigt med svenska, samiska och finska namn på kartor, vid skyltning
och övrig utmärkning.
Bengt Pohjanen eli Otun Pänktti oon kolmikielinen kirjailia, filosofiin
tohturi, viien lapsen isä ja neljäntoista lastenlapsen farfaari ja
murfaari. Pänktti oon kirjottannu hermottoman monta kirjaa, näytelmää,
uupperoita, filmiä, lauluja, kääntäny ja vääntäny kieliä. Oon ennen
plokanu Kyririssä ja alkaa taasen. Tulkaa fölhjyyn! Minun sähköposti/Min
e-post: info@sirillus.se
1825 och 18/5 1825 blev han utnämnd till kyrkoherde i Karesuando.
Hur han kom att välja prästens kall ....Karesuando var en
ödemark inte bara i fysisk mening utan även i andlig. I den rådde
religiös ......Profeten i Pajala. Ronzo boktryckeri.
Interessante opplysningene om Kunnari-brødrene i Manndalen.
Jeg regner med at Jan Johansens kilde er Ljungs register, dersom du
ikke finner det der, stammer det nok fra kommunionbøkene. Bare send ham
e-post hvis du lurer på hva kildene er.
I tilfelle jeg ikke har nevnt dette her før, på Jan Johansens
slektssider finnes det snart 25000 navn, det dreier seg for det meste
om slekter fra Karesuando, Enontekis og Kautokeino. I tillegg finnes det
fra Karasjok, Tana, Polmak, Varanger, Utsjok, Enare og Jukkasjärvi.
Adressen er http://www.qsl.net/la4yw/roots/
Opplysninger: Isak Niva og broren Pekka var fra Karesuando.
På kvensk språk ble de kalt rekikauppiaet, slede-handlere. De dro rundt
til folk og kjøpte opp reinkjøtt, jernvarer, senetrå og ryper som de solgte på
markedet. I Skibotn kjøpte Isak og Pekka varer som de solgte videre når de kom
hjem. Bildene ble hentet fra Hembygdsforeningen i Karesuando i forbindelse med
forarbeidet til utstillinga Marked og Læstadius. Aksesjone består av bildene
6713-6716
En förklaring till benämningen Suonttavaara lappby (lapinkylä): De första
skattebetalarna i området benämndes oftast av skattefogdarna (Birkarlarna) som
"lappar". Den benämningen fick de på grund av sin näringsutövning, som var jakt
på vildrenar (senare tämjdes också några vildrenar som kunde användas som
lockdjur och även nyttjades till transport). De var även fiskare och senare
började de även bruka marken (jordbruk) och började benämnas "nybyggare" eller "talonpoika".
På 1600-talet började även tamrenskötseln att tillta. Denna näring utökades med
tiden och i slutet av 1800-talet försvann vildrenarna från Sverige. (Läs mer av
detta i länken ovan).
12-01-05:
Ursprungssläkten 1.i Enontekis/Karesuando området.
Uppdaterat med släkten:
Keskitalo, Hetta,
Sara och
Tornensis.
Tornberg (uppdat).
12-08-20:
Hvoslef brev.html och Nils Vibe Stockfleths
bok om Qvænerna
1848.
Ytterligare bidrag till upplysning om de i Norge bosatte Finnar.
Länken
"Kemi" längs ner uppdaterat. KIRKELIGE
KARTVERK- Karelare -Holländska kartor -Carta Marina m.fl.
Mera kartor
och länkar
Finnmarkens inbyggare,
Peter Schnitlers Protokoller,
uppdat.
Finmarkens tiltagende Indbyggere inddeles
efter Sprog og Skikke i 3de Slags nemlig: Normænd,Finner og Qvæner (Karelere).
Finnerne inddeles igjen i Fjeldfinner og Söfinner samt russiske Fællesfinner.
Normændene overalt i Finmarken svare til
Sogne-Præsten i Rettighed 1 Rd. 48 s., men Finner og Qvæner ikkun 64 s.
De övrige Rettigheder og Udgivter betale
Normænd,Söfinner og Qvæner,som fulde eller halve Rettighedsmænd.
Fjeldfinnerne af Koutokejno og Afjuvara
svare Rettighed til deres Sognepræst og til Sorenskriveren saaledes,som haver
været svaret til den svenske Præst og Herredshövding,forinden de
vedGrændsetractaten af 7/18 October 1751 bleve Norske Undersaatter.
I Advokatbladet nr. 1-14 har
Professor emeritus Knut Skog et debattinnlegg
med tittelen «Hva og hvem er urfolk?
Utgangspunktet for artikkelen er at det ligger
inne et forslag til grunnlovsendring hvor det
foreslås at det skal skrives inn i Grunnloven
at samene er for urfolk å regne.
Han skriver blant annet at Kongens uttalelse
om at staten Norge er tuftet på territoriet
til to folk er en beklagelig floskel. (s.44 og
45).
Se «Advokatbladet»:
http://viewer.zmags.com/publication/2be0f1e9#/2be0f1e9/49
Jeg
har sett på slekta til Susanne. Både hennes far, Peder og
mor, Laila er av kvenslekt. Det finnes ingen grunn for dem å
benekte noe de ikke er. Hennes far er av samme slekt som meg, Närvä,
Bellikka, Kuttainen, Kauvossari mfl. I 1769 fikk Morten Michalson, Närvä
og Marit Michalsdatter,Pellikka en sønn Morten som ble gift i Mandalen med
Marit Jonsdatter. Dette paret + Mons Monsen av Karesuando slekta g.m Marit
Johannesdatter, begge kvener er grunnvollen i Susannes farsslekt i
Mandalen. Mere kvensk kan man knapt bli.
Susannes mor Laila stammer direkte fra kvener bosatt
på Vandet i Mandalen, paret Erik Isakssen og Anne S Davidsdatter,
helkvenske. Herfra kom Susannes oldefar, Ole Andreas Eriksen. Ole Andreas
ble gift med Hanna Nilsdatter som kom fra kvenslekter i Pollen/Oksvik og
Jensvoll ved Lyngseidet. Det er Susanne som benekter at hun er kvensk, og
innbiller seg at hun er same. Men nå er det slik at om man er helkvensk,
kan man melde seg inn i samemantallet.
Alle møter i
stortingssalen og
de fleste høringer sendes direkte på
nett-TV.
NB: Høringer fra Høringssal 3 og N-303 blir ikke overført. Alle sendinger
fra møter og
EDL har nettopp lagt ut kapitlet fra
Lønningutvalgets innstilling (med EDL
kommenterer) som danner grunnlaget for at Stortingsreprensentanter
valgt inn sør for Dovre (De fikk ingen i norsk «Sapmi» med på dette.)
om å skrive inn i Grunnloven at samene er for urfolk å regne. Dette
nedenfor er lagt ved til brevet med spørsmål som er sent til
stortingskandidater i Nord-Norge, om hva de vil stemme angående forslagene.
Se oppslag på EDLs hjemmeside om dette.
Utlegget begynner slik:
«LØNNINGUTVALGETS INNSTILLINGMEDEDL-KOMMENTARER Samepolitiske grunnlovsforslag er fremmet og vil bli behandlet i det
neste valgte Storting.
Nærmest nedenfor er begrunnelsen fra forslagsstillerne til forslagene. Et
grunnlovsforslag er det ikke tillatt å endre på underveis. Det må stemmes
for eller mot et slikt forslag, slik som det er fremmet. Forslagene er
begrunnet med at Lønningutvalget har fremmet disse. Utvalgets innstilling
ble avgitt i 2011.
Derfor finner vi det naturlig å kommentere de opplysninger, betraktninger
og påstander som blir framsatt i Lønningutvalgets innstilling om hvorfor
disse grunnlovsforslagene bør fremmes…» Se EDL
Jeg anbefaler alle som leser dette om å gå inn på “EDL”
og lese dette.
Huvudslutsatsen var att det ännu fanns för lite
DNA-data för
några ... Europas
historia består
av många pusselbitar, och kan studeras med hjälp av olika discipliner.
Denna text ..... världens språk (URL:
http://www.ethnologue.com/;
den listar de 6800 .... (2000) tolkade G (jämte E,
F1 och J) som
indikatorer på invandring från.
Indoeuropéerna härskade då ett mycket stort område och
splittrades i många olika ... emytologi på sidan:
http://hem2.passagen.se/peter9/etym/index.html
... gav den svenska identiteten en
historisk rätt
till de svenskspråkiga områdena i Finland. ... finns (på
finska) på sidan
http://www.iitti.fi/yhdistykset/sjogren/index2.html
.
Further solid evidence of southern areas of the
modern-day Sweden having been Finnish-inhabited parts of the ancient Kvenland,
as stated in the medieval accounts such as 'Hversu Noregr byggdist' and the 'Orkneyinga
saga', based on which the ancient Finnish king "Fornjót ruled over Gothland,
Kvenland (Kænlandi), and Finland".
The latest related DNA study just published reveals: In the "island of
Gotland, the hunter-gatherers show the greatest similarity to modern-day
Finns."
En av de äldsta
järnframställningsplatserna i norra Fennoskandien Järnframställningsplatsen vid
Jernbacksmyren är en av de äldsta ugnarna i norra Fennoskandien och
tillhör därmed den initiala fasen av järnproduktionen i det här
området. Om man tittar på hur blästugnen vid Jernbacksmyren är
konstruerad så skiljer den sig markant från samtida ugnar i södra
Sverige, på kontintenten och västerut i Norge, framförallt vad
gäller storlek och byggnadsmaterial.
Istället har ugnskonstruktionen
tydliga paralleller österut där liknande ugnar har påträffats. Flera
av de tidiga järnframställningsugnarna på de finska och karelska
järnframställningsplatserna kännetecknas nämligen av s k
rektangulära stenlådor: uppbyggda av kantställda stenhällar med en
öppning längs ena kortsidan. Konstruktionen av
järnframställningsugnen vid Jernbacksmyren tyder på att människorna
som levde på denna plats hade ett mycket stort kontaktnät österut.
Den medeltida silverskatten från Töre
Their haunts are
the far-northern periphery of Russia, where the forests begin; in
Russian called
Zavolo
ª«e,
in Norse, Biarmia, in Veps perama Ôthe Ulterior LandÕ.
Thus of course
also, the message and the motif behind their threat of ÔdevouringÕ interlopers
is again most
understandable:
“Stay
clear, this is our
territory!” Ð all the
way up to the
White Sea. Inspiration for masquerading as man-eaters they found in
the mental
Ôchamber of horrorsÕ which Muslim traders brought along,
4
where the
YaÕÄ.Ä-MaÕÄ.Ä are just that.
sid. 216:
Around 700 AD an
anonymous author writing in Ravenna noted:3
...Thus too
vis-.-vis the same Scythia the coast of the Ocean is taken to be the homeland
of those who are
called the Rerefins or Sirdifins [<
Skridifinns, ‘the
gliding Finns’
–
HS]. In which homeland men are said by Aithanarit
the philosopher of the Goths to dwell
upon the
mountain-tops and where men as well as women live by hunting, being said by
all to subsist on
[animal] fodder and fiery wine. To their homeland is ascribed a coldness
surpassing all
others.
Thus too
vis-.-vis the Serdefins on the coast of the Ocean is the homeland which is
called Dania;
which land according to Aitanaridus, Eldevaldus and Marcomirus, the authors
of the Goths,
produces men more fleet than all other nations; and this their problem
is addressed here
[i.e., in the following words]:
Marco lauds the
Parthian, as long as the Goth
has not arrived.
Yet o where is the Dane?
This Dania is now
called the land of the Nordomannes. This Dania is transected by
many rivers, of which one is
called Lina, flowing out into the Ocean.
sid. 220:
Myrmin (=
Myrmidonia), i.e. by the identification of the Myrmin or,
in another
pronunciation, the Murmen land, with the Urmans or Murmans, mentioned in
the Chronicle [of
Bygone Ages] among the Varangian peoples and corresponding to the
Norwegians...Ó
6. Mango 1958, 82-88.
sid. 274:
Before leaving
our Veps venue we note its possible relevance to the Byzantine ÔredsÕ
up north. For
ÔredÕ in Balto-Fennic is
ruskea (Finnish), or rusked (Veps), making
for or
reinforcing the Slavonic
russkij (Old Russian
rus«skij), if the meaning of
the
latter was
originally ÔredÕ.
Wholly
independently of our ÔredÕ Greek tradition, and with no thought of explaining
Rus«
and russkij
(or rather, originally,
rus«skij), Finnish and Veps linguists
have analysed some Veps names
of places and persons:4
sid. 296:
One such mark was
triangular, much in the shape of the dorsal fin of a fish. And
one word for
dorsal, preserved in the Inari Saami dialect, was
*vepsð Ð whence the
ethnonym Veps.
3
The similar word among the Vod« or Vatja was
precisely, in their
own tongue Ð
Vatja; whence again, according to this theory, the name of the people.
Likewise, Viro-
among the Esthonians;
Sabme
and Suoma (two forms of one word?)
among the Saami
and Finns respectively.
The Norse word
for the dorsal of a fish, and the Scandinavian word still today (cf
also English,
fin), is
finne:
Whence possibly Finn, Finnish, Finland.
The name of the
Karelians,
Karjala,
according to this theory derives from *garja
Ôpointed stake, pike for
making holes in the iceÕ (i.e. for fishing).4
...................................
Evt stikktittelav KA Myklebost
- 2010 Ved å
ta
utgangspunkt i de fleretniske norske og russiske...På norsk side
tar
avhandlinga for seg det vi i dag omtaler....
1973; Tsjistov i
Bernsjtam
Halti kvenkultursenter IKS har holdt kurs i digital historiefortelling.
Resultatet er sterke, personlige fortellinger relatert til det kvenske
i vår region.
Brennpunkt satte søkelys på forhold i Finnmark i
programmet" Førsteretten". Programmet omhandlet kompliserte
samfunnsproblemer i Fimnnmark som følge av blandt annet Finnmarksloven.
Samisk programråd klaget, nå har NRK brennpunkt kunngjort sitt tilsvar.
Stein Lier-Hansen er leder i Norsk Industri, men i dette programmet
laget av Arne Nævra og Torgeir Beck Lande, er det friluftsmannen
Lier-Hansen vi følger på jakt og fiske i sitt villmarksrike i Tinn
kommune, på den sørlige Hardangervidda. Aller best trives han når
han kan gå og skue etter villrein i høyfjellet, men elgjakt og fiske etter
storørreten henger også høyt.
19. des 2011 –
Kvenske
stedsnavn har utbredelse i mange
kommuner i Troms og Finnmark. De kvenske stedsnavna vitner om
bosetting, næring og kulturell ...
......"Innfødte og innvandrere
En av de sterkeste forkjempere for en liberal og human minoritetspolitikk var
den kjente lappolog og forfatter Jens Andreas Friis,
som ble den første professor i samisk og kvensk ved Universitetet i Kristiania;
han hadde vært elev av Nils Vibe Stockfleth, som i 1830- og 40-åra hadde
kjempet durabelig for en slik politikk, men som altså hadde tapt. I en tidlig
fase av karrieren gikk Friis inn for en imøtekommende politikk overfor
både samene og kvenene (Niemi 2000; Hansen & Niemi 2001). Han utviklet en «trerase»-teori
som hevdet at en «blandet Race af Nordmænd, Finner [her: kvener] og Lapper»
ville resultere i et harmonisk og sterkt samfunn i nord -
«tres facuint collegium».
Under presset fra fornorskningspolitikken valgte han gradvis
ut over på 1870- og 80-tallet å oppgi kvenene for om mulig å redde samene, i
alle fall reindriftssamene, fra etnisk og kulturell undergang. «Trerase»-teorien
ble dermed avløst av en «torase»-teori."......
Manndalen.html(Sjåbakkens släkt) ("Nordkalottfolket
och Johan Beronka")
Hej
från södra Finland. Jag har med stort intresse tagit del av Suonttavaara lappbys
nätsidor.
Frågorna om vilket det juridiska förhållandet till jorden, vem som är same etc
etc
är aktuellt också i Finland.
Den som kan finska kan med fördel titta på videosnuttarna på adressen
NRA Kansallinen Kivääriyhdistys ry
Aikamatka er det kvenske ordet for ”Tidsreise”. Kurset er
under utvikling i samarbeid med Kvensk Institutt i Børselv, Universitetet i
Tromsø og NRK. Foreløpig inneholder kurset elementer til et pilotkurs. Vi håper
at Aikamatka etter hvert skal framstå som en fullverdig læringsressurs.
Innhold
Kurset bygger på et manus utarbeidet av førsteamanuensis Eira Söderholm ved
Finsk institutt på Universitetet i Tromsø. I kurset følger vi noen kvenske
ungdommer på en tidsreise i kvensk språk, kultur og historie. Kurset vil etter
hvert inneholde basistekst, lyd,
video, animasjoner og oppgaver. I kurset vil det også etter hvert finnes en
innføring i kvensk grammatikk og en kvensk ordliste med ordforklaring og uttale
i lydform.
Målgruppe
Elever som velger kvensk som 2.språk i vg1. Kurset vil også kunne brukes av
andre som ønsker en innføring i kvensk språk og kultur.
Kv(N): kaihnuunkieli (kveeni) Norjassa
NS (N): pohjossaame Norjassa
Me(S): meänkieli Ruottissa
SF(S): ruottinsuomi
Ka(F): karjala Suomessa
Ka(R): karjala Venäjällä
Es(F): eestin kieli Suomessa
Ve(R): vepsä Venäjällä
Võ(E): võro Eestissä
Se(E): seto (setukainen) Eestissä
Se(R): seto Venäjällä
Es(G): eestin kieli Saksassa
Hu(A): unkari Itävallassa
Hu(S): unkari Sloveniassa
Kaivausalueen pintaturvetta poistettaessa tuli esille
tasakantaisen nuolenkärjen kantakatkelma. Tasakantaisia nuolenkärkiä on
käytetty lähinnä varhaismetallikaudella, noin ajalla 1900 eKr.ndash;300
jKr.Kuva:Sami Viljanmaa.
I Sverige stoppas all forskning om kvener (lantalaiset, finnar)
politiskt. Därmed behöver Sverige inte heller satsa något på deras kulturs
bevarande då detta folk
"inte finns."
Märk väl ortsbenämningar Semis Järfui och Arfuis
järuis (och den kvenska benämningen Järvi)
Platsen kallas numera
Arvidsjaur.
Läs mera här:
Karta över Suonttavaara lappby,om
Konungens lappar eller Kronans renar. "Lappar" benämndes
alla i lappbyn, (av skattefogdarna) boende och som betalade skatt.
"Takket väre den naturbundne kulturform overlevde altså de
gamle folkespråkene i Norden, hvilket også berget finsken i Finland, Karelen,
Kvenland og Lappland. Her snakker de faktisk finsk-ugrisk ennå – og först i våre
dager kommer genetikere og språkforskere fram til att dette er europas eldste
språkformer – med rötter tilbake i steinaldern….!"
Mikel Mikelsen Hetta,
Kautokeino, Finnmark, Norway. Photo: Bonaparte, 1884.
Aslak Jacobsen Hætta - født
24. januar 1824, henrettet 14. oktober 1854var en av opprørslederne for
det samiske «Kautokeinoopprøret» i november 1852. Under opptøyene ble
handelsmannen
Carl Johan Ruth og lensmann Lars Johan Bucht drept og
sogneprest Fredrik Waldemar Hvoslef pisket. Han var g
Läs mer
bl.a om Kautokeino
och
Karasjokis
historia (Sammandrag).
Laxfiske vid Karasjocki:
Sid. 33
Original side 306 b:
Anno 1728 den 6. Februarii war Afwiowara
Lapp Allmogen af Torneå Lappmarck som skatta till Konge. Maytt. Af Swergie och
Cronan Dannmarck en dhel församlad wid Karas älf och Olckowara
hoss Nybyggaren Mads Eriksson uti befalningzmannen Wälbde. Petter Pippingz samt
tingztålken Mikkel Jönsson Stålnackas närwaro; Nembln. Länssman Per Ivarsson och
dess Sohn Hans, Lappmännerne Nils Perssons Sohn Anders Nilsso, Gla. Olof
Ivarssons hustru Elin Andersdotter med Sonen Per, item Per Olsson och Anders
Toresson, nybyggarne wid Olkowara Mads med dess bröder Erik och Hendrik
Erikssöner, Erikz kammerat Johan Madsson ifrån Pello by och
Öfwertorneå Sochn, jämwähl ifrån Teno by, nybyggaren Mikkel
Henrikssons hustru Aili eller Agneta Andersdotter och lappmannen Per Persson
Guttorm hwilka perssoner alla bruka Laxefiske uti Edz-Karas- och Teno Elf,
undantagandes Anders Toresson.......
»Vi följer nyutexaminerade Emre Aydin under hans år
bland elever som inte är vana att det finns någon lärare i skolan. De kurdiska
barnen blir så småningom bra på att läsa, skriva och räkna. Men allt sker på
turkiska då den officiella policyn är
att aktivt förhindra användandet av det kurdiska språket.
Tv-program (2009) Världen : På väg
till skolan
Denna verklighet mötte oss 40-talister när vi började
skolan här i Tornionlaakso och kunde inte ett ord svenska.
.....Däremot finns under 1800-talet
en del kuriösa skrifter som anger ganska exakta befolkningssiffror för Sverige
under äldre tid. Nic. Bellus anser att Sverige år 1571 hade 3 miljoner invånare
varav Finland ensamt 500 000 samt finner det ”
sannolikt,
att samma antal kunnat vara uti Karl Knutsson tid.”
Västerbottens folkmängd är enligt Bellus 42 000 vid denna tid. Än precisare är
G. Lind som i sin Undersökning
om folkmängden i Sverige före Digerdöden
berättar att Oden vid sin invandring år 60 f. Kr
medförde 27 720 asar, vartill komma de gamla inbyggarna, jotarne 46 400,
lapparne 5 800, finnarna likaledes 5 800 och kvänerna eller hunnerna 11 600, och
att Sverige vid denna tid således hade 97 320 invånare.25.......
Opplysninger: Isak Niva
og broren Pekka var fra Karesuando. På kvensk språk ble de kalt rekikauppiaet,
slede-handlere. De dro rundt til folk og kjøpte opp reinkjøtt, jernvarer,
senetrå og ryper som de solgte på markedet. I Skibotn kjøpte Isak og Pekka
varer som de solgte videre når de kom hjem. Bildene ble hentet
fra Hembygdsforeningen i Karesuando i forbindelse med forarbeidet til
utstillinga Marked og Læstadius. Aksesjone består av bildene 6713-6716
Här en länk om lika mänskliga rättigheter som SD motionerade om i
Härjedalen kommun:
Nu när alla svenska partier tar avstånd av SD för att de inte respekterar
människornas lika rätt i Sverige rimmar det dåligt ihop med den politik dom
för (och har fört) mot oss lantalaiset (kvener) sedan drygt 100 år
tillbaka i tiden.
10-03-03: Detta är en del av oförrätterna som vi och vårt folk
här uppe i lappmarken fått utstå:
Allt detta strider mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter och Sveriges
rikets grundlag. Man kommer att tänka på likheten som finns i Turkiet nu om
Kurdernas kamp för lika mänskliga rättigheter där.
Första kyrkan i Karesuando
Efter att gränsen kom till 1809 uppfördes en ny kyrka i Karesuando 1816.
Se likheten med Korpilombolo kyrka
MALL
Den gamla kyrkplatsen var i Markkina.
Markkinas historia
Foto Sophus Tromhult
....."Länsman,
tre präster och Loven begav sig den 22 utrustade med järnstänger och spadar på
gravplundring till Markkina. Där stod Enontekis kyrka under åren
1661—1828.".......
Befintliga kyrkan uppfört 1905, samt små timmerbostäder.
Foto Emilie Demant Hatt
Rättelser till länsstyrelsens framställning; Kyrkan ligger vid
Muonioälv (inte vid Könkämäälv). Kyrkogården ligger vid samma älv vid sjön
Saksanjärvi (inte på andra sidan älven).
Interiör från Karesuando kyrka före restaureringen. Märk väl drakhuvuden som
avslutade timmerstockarna.
Sametinget har beslutat att bidra ekonomsikt så att fler ska kunna läsa
samiska på högskolenivå.
– Det är motiverande med bidrag för att läsa samiska. Det är tungt om man
ska behöva ta studielån, säger Ida Ljungberg som studerar sydsamiska.
Alla samer ska kunna tala, läsa och skriva samiska. Det är ett av fem mål
som Sametinget har fastställt för språkarbetet. Samer ska också kunna få
40.000 kronor i studiebidrag för att läsa samiska på universitet eller
högskola.
....På senare år har man insett att detta inte är tillräckligt
och nu framstår det tydligt att kulturella särarter och minoritetsidentiteter
måste erkännas, respekteras och skyddas mot vanvård, ringaktning och
förstörelse.
Dessa kulturella rättigheter handlar om språk, historia, folklig
identitet och rätten till det territorium de olika grupperna fått i arv av sina
förfäder.
På detta området har FN hamnat på efterkälken. Det förefaller dock som om FN
är på väg att tänka om. Från FN i Genéve kommer signaler om att en mellanstatlig
debatt om den framtida synen på folkgruppers rättigheter är långt framskridna.
Sverige har varit bunden till de konventioner och avtal som under åren
antagits av rådet. Medan man i flertalet västeuropeiska stater inkorporerat
Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna som en del av den egna
lagstiftningen, har man i Sverige avstått från detta. Man har ansett att den
inte är förenlig med svenska rättstraditioner på det område som resolutionen
omfattar. På grund av att Sverige inte inkorporerat konventionen i den egna
lagtexten, har man många gånger fått finna sig i att ha blivit dragen inför
rätta i Strasbourg.
Ur register uppå lapprenar uti Torneå lappmark och Suonttavaara by år 1605
läser vi att det innehas tillsammans 46 tamrenar fördelade på 15 familjer
(Suonttavaara
by omfattade då både svenska och finska sidan av nuvarande riksgräns). Dessa
djur bestod av kor och kalvar vilket visar att de mjölkades och användes som
lockdjur till andra vildrenar (tjurar).
Det samiska samhället är splittrat i frågan om dubbelregistrering av jakten.
Renskötaren Lars Tomas Labba i Saarivuoma sameby menar att den dubbla
jakträtten garanterar samebyarnas rätt till älgjakt. Jakt- och fiskesamernas
partiledare Håkan Jonsson menar att jakträtten på privat mark tillhör
markägaren.
Nystartade Aerys Consul-ting AB som
infört Primus-lösningen: www.aerys.se
Primus hos norska musenes datatjeneste
på www.mdt.no/primus> Bakgrunn
Fotad och inläst. En saltflaska från Lappland inkommen 1937. Här med
foto på katalogkortet. Det enda sättet att bevara katalogkorten och göra dem
ordentligt sökbara är att läsa in dem. Alla inlästa bilder kommer senare att
kopplas till Primus.
Norrbottens historia har reviderats och börja nu närma sig verkligheten:
..... När den svenska fogden nu söker utkräfva skatt af dessa lappar, vägra
de, heter det, men utbjuda sådan skatt, som är ludh (lod) och kruth, hijsk
(?) och pil, och svara samma sjöfinner: "När du kommer med konungens bref
i Sverige , wele wi svare eder med all den del, oss är mögeligit och Gud
gifver oss råden till. Där må I fullkomligen förlåta eder uppå. Sedan vele
vi hålla, hvad utaf gammal ålder varit haver".
År 1584 hade ock Oluff Bwreman fått K. Maj:ts öppna bref och fullmakt att
kräfva skatten utav dem; men när han kom till dem, fick han tvärt emot deras
löften "all ond svar", efter han icke därtill hade med sig danska konungens
tillåtelse, att så ske skulle. - Den vanliga benämningen "Västersjö-lappar"
var lapparna icke till lags: de ville heta Västersjö-finnar. Nils Oravains
skrifvare har i den delen berättat ett betecknande drag. När så händer,
heter det, att det skrifves ifrån K. Maj:t eller ifrån ståthållarne och
(man) kallar dem Västersjö-lappar, så svara de så: "Drager effter dem,
hvarest som I kunnen finne någre lappar, och kreffuer dem och icke oss!"
Under
öfverskriften "Till minnes" antecknas därför ock i räknekammaren: "Skall
därföre skrifvas Västersjö-finnar och intet lapper".......
Handlingar i Arkiv
Kammararkivet (S.K.A.)
Norrlandshandlingar
Fogderäkenskaper för Västerbotten ,
Lappmarker och Västersjöfinnarnes 1533-1624.
Riksarkivet
Köpenhamn (D.R.A.)
Svenske Ackta 1571-1611
Norske samlingar
7 Afd. Finnmarken
Det Kong. Geheimearkivs
Registrature 13
Akter vedrörende Finnmarken
Riksarkivet i
Kristinia (N.R.A.)
Schnitlers protokoll
Kong. Biblioteket i
Köpenhamn
Kalls Samling
Bild på Rovaniemihacka
..."Rovaniemihacka, 24,4
cm. lång. F. på den höga älvstranden
vid Gunnari, 1,5 km.
ovan Auskari eller c:a 5,5 km. ovan kyrkbyn
i Karesuando sn"....
Rovaniemihacka
den mest utspridda stenföremålen i Norden , forskarna anser att
ursprungsmaterial kommer från trakterna i Pajala. En Rovaniemihacka är
ett avlångt, enkelt och ganska robust stenföremål. Vanligen är de utförda i
strålstensskiffer som förekommer talrikt i Rovaniemiområdet. Innebörden är
oklar, den vanligaste tolkningen är att de utgjort ishackor.
09-12-08: Från
Nordiska museets
lapska samlingar, mera passande benämning är kvenska samlingar.
Björnar Seppola skriver: "Jeg var på 1980-tallet, i Sovjet-tida, på museet i Kola. Der var et to
avdelinger, den russiske og den samiske. Nordlandsbåten, juksasnella, den
finske badstua, bilder av husene til de 1200 kolanordmennene og etter de
8000 finnene som bodde på Kola fram til 1937, stod alle på samisk avdeling.
Alt materiale som ikke kunne klassifiseres som russisk, var klassifisert som
samisk. Dette ligner veldig mye på den situsjonene vi har i Norge i dag. Alt
historisk materiale som ikke kan klassifiseres som norsk, klassifiseres som
samisk".
Det är samma förhållanden här i Sverige som det var
i den forne Sovjetunionen för 30 år sedan, än i dag.
Side 242 Fisketräsken i Enontekis och
Koutokeino 1671.
Kiälota Järfwi, brukar Nilss Hansson, Hendrich Houa och Anders
Houa.Manna Järfwi, brukes af Jon Nilsson och Nilss Larsson.Karissoua
Ellf, af Hendrich Nilsson och Måns Mårtensson.Rådas Järfwi och
Tullinghsuando, af Peder Ersson, Peder Pedersson och Peder Hin-derssons
Assas Änckia Hustru Agneta.Luongas Järfwi, brukar Peder Pedersson
allena.Pelldo Järffwi By.Passma Järffwi och Pelldo Järfwi, brukes af
Oluf Pedersson, Anderss Pedersson ochNilss Ersson.Romba Järffwi,
brukes och aff föreskrefne tre perssoner.Pöras Järffwi, brukes aff
Jönss Olufsson och twänne Hanss Bröder Peder och Johan.Paijais Järfwi och
Suolo Järfwi, af Michiell Olufsson, Nilss Olufsson, Nilss Pederssonoch
Larss Nilsson.Nächali Järfwi och Tuorkot Järfwi, brukes aff Esskill
Nilsson och hans SwärfaderNillss Olufsson.Dedt finnes fuller ännu någre små
Inssiögar, Vnder deres Landh och ägor hörande,som dhe medh wisse nampn eij
rätteligen kunna angifwa, men brukas af ingen, eftter därfinnes ingen fijsk
till fångz.Tillfrågades Lapperne, om dhe kunna inrymma flera perssoner till
sigh, att fijkia ochfara i deres Skogh och fijskiewatn? Hwar till dhe
swarade enhälligen, att dhär flere pers-soner in på dheres ringa Ägor
booflyttia och sigh inträngia skulle, see dhe sigh eij annatföre, än dhe af
Hungers nödh måste alldeles försmechta.
(Märk väl att alla kallas Lapper
av Skattefogdarna)
1 På samma sätt ha lapparne allt sedan urnordisk tid upptagit
massor'
af lånord från nordborna, under det att man i de nordiska litteraturspråken
knappast torde kunna finna ett enda lapskt lånord.
09-11-18: Dagens skandinaver nedstämmer inte direkt från jägare och samlare som bodde här
i äldre stenåldern. Det hävdar en grupp svenska forskare vid Uppsala
Universitet.
Den drivande kraft bakom övergången från en födosök till ett jordbruk
livsstil i förhistoriska Europa (Neolithization) har diskuterats i mer än ett
århundrade [1,2,3].
Av särskilt intresse är om reproduktionsnivån eller kulturellt utbyte var
ansvarig [3,4,5].
Norden har en unik plats i denna debatt, för det upprätthålls en av de sista
stora jägare-samlare komplex i neolitiska Europa, Gropkeramiska kultur [6].
Spännande, dessa sena jägare-samlare fanns parallellt med tidiga jordbrukarna
för mer än tusen år innan de försvann cirka 4000 år sedan [7,8].
Den långvariga samexistens mellan de två kulturerna i Skandinavien har nämnts
som ett argument mot reproduktionsnivån mellan mesolitisk och den nuvarande [7,8].
Genom analys av DNA från forntida skandinaviska mänskliga kvarlevor, visar vi
att människor av Gropkeramiska kulturen inte var direkta förfäder till moderna
skandinaver (inklusive det samiska folket i norra Skandinavien), men är närmare
släkt med samtida befolkningen i östra Östersjön . Våra resultat stöder
hypoteser som härrör från arkeologiska analyser att föreslå en neolitisk eller
post-neolitiska reproduktionsnivån i Skandinavien [7].
Dessutom har vår data är i överensstämmelse med uppfattningen att östra
Östersjön utgör en genetisk refugia för vissa av de europeiska jägare-samlare
populationer.
"Tromsø, with Tromsdalstind, Troms, Norway" en gang mellom 1890 og 1900.
Bildet er hentet fra Library of Congress' bildesamling på Flickr.
08-07-20: Med anledning av konferensen i Haparanda (Hur använder vi vår historia? uppdat.) Länkar till
Tornionlaaksun laulu. Artikel även från minoritetsutfrågningen i riksdagen.
I striden om etablering av nye oppdrettsanlegg for torsk i Storfjorden er det satt fram påstander fra samisk hold om at sjøsamenes rettigheter og kultur blir tråkket på ved en slik etablering. Sjøsamene blir verken hørt eller sett av myndighetene. De er et urfolk som har særlige rettigheter til blant annet fiske i fjorden, og vil ha oppdrettsanleggene vekk.
I samband med EU-medlemskap skrev Sverige ett Grundlagsskydd för
näringsfriheten 1994.
Det står i regeringsformens 2 kap. 20 § bl.a.:
" Att begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får
införas endast för att skydda angelägna allmänna intresse och aldrig i
syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag "(tex.
Rennäringen).
……..Samme Kirche kand lett bygges af dend store furre skov som er der ved
haanden, og der ere blandt Finnerne selv mange gode timmerm
ænd
komne fra Qvænland nu vores, og
Lappene giør gladeligen dend omkostning og
arbejde…………….
Fotnot:
De svensktalande tingsprotokollskrivarna
stavade ofta de kvenska benämningarna (efternamn, plats och ortnamn) fel,
oftast helt olika, beroende på vem som förde protokollet.
Mormonkyrkans främsta insats för forskningen är att
de redan på 1940-talet började mikrofilma kyrkböcker och andra källor som är
viktiga för släktforskare, i Sverige och i många andra länder. Alla
mikrofilmer/mikrokort av äldre kyrkböcker (omkring före 1860),
mantalslängder, bouppteckningar, domböcker, etc, som vi använder har filmats
av mormonerna, och som tack överlämnade de ett exemplar av varje film till
Riksarkivet i Stockholm.
I äldsta tid,
16- och 1700-talets
mantalslängder,
landskapshandlingar,
med kvarntullslängder, boskapslängder och hjonelagslängder etc. Allt detta
finns ju mikrofilmat år för år. När man sedan kommer till tiden efter
1750 är däremot mikrofilmningen tydligen gjord med femårsintervall
(1755, 1760 etc). Min fråga gäller om/var mantalshandlingar finns att tillgå
från alla mellanåren?
Svar: Efter 1750 har mormonerna filmat endast
vart femte år av längderna, men mellanåren finns bevarade i original,
antingen i landsarkiven(länsstyrelsernas arkiv)
eller iriksarkivet (kammararkivet).
Kommentar: Som vi ser är det
mormonerna som har mikrofilmat bl.a.
Torne lappmarks skattelängder, domböcker m.m. Nu
har Lenviksbygdemuseum från Nordnorge, renskrivit
och gett ut ett antal böcker. Så vi boende här uppe i svenska lappmarken får
vara tacksam åt de utländska forskarna som har filmat och dokumenterat våran
historia då den svenska staten ej hittills har visat något intresse för denna
dokumentation om vår historia.
11-06-11:
Namnförfalskning
Uppdat. med Bures karta som har kvenska benämningar på platserna i
början av 1600-talet.
(Nya kartbilder av Kieruna,
Jukkasjärvi och Alttajärvi. Enontekis-Karesuando)
Länk till Riksantikvarieämbete.
Vi
har också anmält detta och liknande förfarande för att utplåna oss och våran
kultur till olika myndigheter och departement . Första gången till landshövdingen
den 15 april 2004. Vad jag förstår är våra politiker och myndigheter
ansvariga att följa Sveriges rikets lag och förordningar samt Europarådets
ramkonvention gällande minoriteter. Gör dom inte det skall dom ställas till
svars inför förvaltningsdomstolen eller EU-domstolen.
Den globala uppvärmningen har slagit
till även här i Karesuando, -29,5. 10-12-19.
Uppvärmningen fortsätter nu är det bara minus 40 grader här. 11-02-18.