Välkommen till Kvenlandsförbundet/Kveenimaayhistys

Hur forntidens finnar blir politiskt översatt till samer av nytidens "forskare":

http://finnmarkforlag.no/tese_2016_14mai.html


 

Urfolksfrågan på dagordningen när riksdagsutskott kommer / Alkuperäkansa-kysymys tapetilla ko valtiopäiviltä tulhaan

Publicerat kl 15.23
 
Nytt besök av staten
(3:18 min)

 

Mona Mörtlund, Alice Bah Kunke och Bengt Niska.
Mona Mörtlund, Alice Bah Kunke och Bengt Niska. Foto: Curt Persson

Hela Riksdagens konstitutionsutskott kommer till Tornedalen för ett officiellt besök i början på oktober. Då vill värden för besöket, Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset, informera om den långa historia som tornedalingarna/lantalaiset/kvänerna i området och starta en dialog för att erkännas som ursprungsbefolkning.


Ruottin valtiopäivitten konstitutionsutskotti, perustuslakivaliokunta, tullee Tornionlaaksoon oktuuperin alussa. Tornionlaaksolais-järjestö STR-T, vääri matkale, halvaa pulitiikkerille selittää meänkielisen kansan pitkän historian pohjosessa ja vaikuttaa siihen ette tunnustethaan alkuperäiskansaksi.

bertil.isaksson@sverigesradio.se

 

 

https://www.facebook.com/groups/115819755141489/?ref=bookmarks (h.klicka och öppna i nytt fönster).

Deltagande i ursprungsfolks konferenns i Geneve och i Finsk-Ugrisk folks dito i Lahti.


dokument/kvenfolkens dag.html 16 mars 2015

dokument/Historia och bilder om Nordkalotten.html


 

Faravids rike har blivit översatt till tjeckiska och bokens författare Bengt Pohjanen var bjuden på Read Nordic mässan i Prag. Intresset för boken var stort, så stort att böckerna Bengt hade med sig tog slut och inte hann Bengt ens i tid till festen som hölls på ambassaden.
 


Bengt Pohjasen kirja Faravidin maa on käänetty tšekiksi. Pohjanen oli kuttuttu Read Nordic messule Prahaan menny pyhänä, praatihmaan kirjasthaan. Suosio oli niin suuri ette kirjat jokka Bengtilä oli matkassa lopuit, eikä hän joutanu ees ajoissa ambassaatin juhliin.

lisa.Wanhainen@sverigesradio.se

 

 

Kiveliön kokit 2016-05-12

 

Kuka on kokki Richard Zachari?

1700-luvula Tornio oli yksi Ruottin rikhaimmista kaupunkista. Kväänit Bottnian ympärillä olit kansaa jokka puhut suomea ja söit paljon kallaa. Pirkanmiehet, kauppihaat joila oli kytköksiä Turkhuun, Lofoothiin ja Vadsöhön ovvat kautta aikojen syöhneet paljon lohta ja liikkuhneet väylissä ja vesissä. 1850-luvula ennenkö suomenkieli oli vakinaistettu niin kväänitten kieli oli vähhiinthään yhtä tavalinen. Richard Zacharin suku joka oli muun muassa pirkanmiesten sukua, kalastit ja harjotit maapruukia ja heilä oli kytköksiä Turkhuun ja Vadsöhön Tornion kautta. Het osasit laittaa kallaa ja taion tehä hyvvää kaljaa. Vanhat paperit vuelta 1785 näyttävät ette ”tolvmänningen” Zachari kasvatti humalaa, hamppua ja ohraa sekä piti kievaria. Richardin suurimat intressit ovvat ruanlaitto, kalastus ja histooria ja Kvääni-pannussa nämät kaikki yhistyvät sannoo Richard.


lisa.wanhainen@sverigesradio.se

 

FRPS LANDSMØTE:

Langet ut mot sametinget


I 2015 utlyste Institutt for historie og religionsvitenskap (IHR) ved Universitetet i Tromsø – Norges arktiske universitet (UiT) en 4-års stipendiatstilling for graden philosophiae doktor (ph.d.) ved Fakultet for humaniora, samfunnsvitenskap og…
FINNMARKFORLAG.NO
 

http://finnmarkforlag.no/tese_2016_19april.html

http://www.nordlys.no/ytring/sameland/s/1-79-3650919

Inlägg i Nordlys (Historisk tillbakablick)


16-02-20: dokument/Norge Finland och Sverige.html (Senaste nytt)

Heikki Joona och Pekka Lantto, vattenrättsägare i finska Pello som tagit en fajt med staten och Roland Juntti, svemsla Kuivakangas.
Heikki Joona och Pekka Lantto, vattenrättsägare i finska Pello som tagit en fajt med staten och Roland Juntti, svenska Kuivakangas. Foto: Bertil Isaksson

På finska sida om Torneälven har vattenrättsägarna tagit en fajt om laxen med staten. För laxen tillhör tornedalingarna, inte staten. Och om staten inte ger med sig så är man beredd att starta en rättsprocess, i likhet med den som Girjas sameby drog igång om jakt- och fiskerättigheterna i fjällen.

Tornedalingar tar fajt med staten om laxen / Ottavat taistelun valtion kansa lohesta

Publicerat kl 16.58
 
Lohi kuuluu meile
(7:56 min)

Jägareförbundet om Girjasmålet: Oro för jaktens framtid i ...

svenskjakt.se/.../jagareforbundet-om-girjasmalet-oro-for-jaktens-framtid-...

3 feb. 2016 - Jägareförbundet om Girjasmålet: Oro för jaktens framtid i norra Sverige. Möjligheten till jakt för marklösa jägare skulle kunna försvåras om fler ...

Domslutet i sin helhet

[PDF] Mål nr T 323-09, dom meddelad 2016-02-03

Jakt och fiske

Karta över Suonttavaara lappby


OM "FALSKE HISTORISKE TESER"

Trond Gabrielsen skriver blant annet :

«Intensjonen med tese-oppslagene

...Visa mer (h. klicka och öppna i nytt fönster)


Aktuellt just nu: Kampen om land och vatten

Mark och äganderätt (Uppdaterat)

dokument/Ursprungsslakten 1.html

Ur Frihetsbrevet Magna Carta som blev skrivet den 15 juni 1215 i England:

Vern om liv och egendom

"En fri man kan inte få sin egendom eller ägodelar beslagtagna av kronan (staten). När egendom skiftar händer, måste det alltid se i samsvar med lagen.

Den som är fråntagen sin egendom eller sina rättigheter på laglösa grunder skall få dessa tillbaka efter grundlagens bestämmelser".

Denna lag borde ha gällt och gälla även här i Sverige (Lappland) när Kronan (Staten) tog ifrån oss våra egendomar och rättigheter på grundlaglöst sätt.


 Finsk forskning om Lappmarken (Sammanfattning)

http://www.hetan-jussa.fi/132819554 (Enontekiö)


Postadress:

 

Kvenlandsförbundet/co Gertrud Monlund

Kuttainen 2632

98016 Karesuando

 

Sverige: "Gertrud Monlund" <gertrud.monlund@hotmail.com>

 

 

Norge: Bjørnar Seppola <bjseppola@hotmail.com>

 

Finland: Hilkka Joki, puh. 040-587 8035, 016-527 429

 

-----------------------------------------------------------------

https://www.facebook.com/groups/182360275293610/?ref=bookmarks

Følgende tekst skrevet av meg har fått hedersplassen for debattinnlegg i Finnmark Dagbland den 30.6.15.

DEN SAMISKE MEDBORGEREN

Dette er tittelen på ei bok som professorene Per Selle, Anne Julie Semb og Kristin Strømsnes har skrevet sammen med stipendiat Åsta Dyrnes Nordø. De er ansatte ved Universitetet i Oslo og Universitetet i Bergen.

...Läs mer

 

 

http://vgd.no/samfunn/vitenskap/tema/180051/tittel/den-finsk-ugriske-folkegruppe/innlegg/43066423/#43066423

 

PDF]Bidrag till Fennoskandiens språkliga förhistoria i tid och rum

https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/135714/bidragti.pdf?...1
av M Heikkilä - ‎2014

23 aug 2014 - Väitöskirjassani Bidrag till Fennoskandiens språkliga förhistoria i tidoch rum (”Aikapaikkaisia lisiä Fennoskandian kielelliseen esihistoriaan”) .

 

  1. När finskan rensades ut ur Norrbotten | SvD (h. klicka och öppna i nytt fönster)

    www.svd.se/nar-finskan-rensades-ut-ur-norrbotten

    I Matarengi, Övertorneås centralort, står den gamla träkyrkan mitt i byn. ... nit som de visat prov på i rivningsarbetet så kan kanske meänkielis första stapplande ... tog slut, fick den laestadianska väckelsen sin början i Karesuando på 1840-talet.


Sveriges rikets grundlag gäller inte i lappmarken

Karta över Suonttavaara lappby


    1.  

http://www.unt.se/uppland/uppsala/svart-pussel-innan-skelett-kan-lamnas-tillbaka-1181474.aspx

 

Rounala kyrkplats


Fastighetskartan 76H2hN Siikavuopio 76H2hN Lantmäteriet köpa

11-05-09: Siikavuopio nr. 1 (såld utan äganderättshandlingar)

Norrbottens länsstyrelse och Statens fastighetsverk följer inte Sveriges Rikets Grundlag.

Svartbygge får stå kvar

Naimakka - en dokumentär om längtan och livet på ensamgården i väglöst land.

 

 

 

 

 

Kvenlandsförbundet/Kveenimaayhistys.  (Skrivelse till Svenska Akademin.)

 

 

Mark och äganderätt (Om Siikavuopio).

 

Fastighetskartan 76H2hN Siikavuopio 76H2hN Lantmäteriet köpa

 Siikavuopio nr. 1 (såld utan äganderättshandlingar)

 


 Nationalstat och minoritetspolitiken (Bild på Arbetsstugorna. Berättelsen om Zakko. Länk till C-uppsats)

Uppdaterat med länk till de första lärartjänsterna i Torne lappmark, samt de första folkskoleinspektörerna P. O. Grape och K. V. Karnell (kyrkoherdar).

Arbetsstugor för barn var nödhjälp på villovägar. Pressmeddelande från Umeå Universitet 

 

...........................................................

Detta är en del av oförrätterna som vi och vårt folk här uppe i lappmarken fått utstå:

1. Näringsförbud (bl.a. renskötsel). Uppdaterat.

2. Modersmål förbud.

3. Konfiskering av land och vatten (Nybyggen och lappskatteland ovan "odlingsgränsen").

4. Förfalskning av våra kartor (Kvenska- Meänkieli namn ersätts till samiska och svenska).

Allt detta strider mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter och Sveriges rikets grundlag. Man kommer att tänka på likheten som finns i Turkiet nu om Kurdernas kamp för lika mänskliga rättigheter där.


Nuulanki, nybygget som skövlades och brändes ned.

 

Läs vad som hände en liknande plats i Norge;

Holmenes (Nordnorge, upprustad nybygge)

 

Samer är inte Norges urfolk:

http://www.altaposten.no/meninger/article9847664.ece#.U6tNxsEKgBM.facebook

 


Avstemmingsresultatet fra avstemmingen over grunnlovsforslag er nå lagt ut på Stortigets hjemmeside.

Den viser at 86 representanter stemte mot at det skulle skrives inn i Grunnloven at samene er for urfolk å regne. 82 stemte for. Dette betyr at det ikke en gang ble simpelt flertall for forslaget.

Alle fra H, Frp og Sp stemte imot, ingen andre.

Vil ikke kalle samer for urfolk - NRK Sápmi - NRK

GJENNOPPRETT YTRINGSFRIHETEN OG DEMOKRATIET I FINNMARK

https://www.facebook.com/groups/182360275293610/

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kvenlandsförbundets hemsida: http://kvenland.net/1

Kveenimaayhistys - Kvenlandsforbundet - Skibotn, Norway

 

finsk.no

Nyheter fra Kvenlandsforbundet - Halti Kvenkultursenter IKS

Kven i går – kven i dag- - Varanger museum


Vi börjar årets firande (2014) på Folkets Hus i Kiruna lördagen den 15 mars kl. 11.00.


Kveenit juhlivat flakua Kierunassa

Ledare från Sverige, Finland och Norge utanför stadshuset i Kieruna.

Histoorialinen päivä-ensi kertaa vietethiin Kveeninkansan päivää Kierunassa juhlithiin ensi kertaa kveeninkansan päivää lauantaina ja oma flaku nostethiin kansa ensi kertaa kaupunkintalon tankhoon. Ja tätä päivää 16/3 tulhaan nyt joka vuosi flakuaahmaan Kveeninmaan ...

Histoorialinen päivä-ensi kertaa vietethiin Kveeninkansan päivää

Måndag 18 mars 2013 kl 17:03

Kierunassa juhlithiin ensi kertaa kveeninkansan päivää lauantaina ja oma flaku nostethiin kansa ensi kertaa kaupunkintalon tankhoon. Ja tätä päivää 16/3 tulhaan nyt joka vuosi flakuaahmaan Kveeninmaan päiväksi. - Tämä on kauhean  suuri päivä  meile jokka itteä tunnema kveeniksi ja vielä ...

Kvänfolkens dag i Kiruna Kvänfolkens dag i Kiruna (10:10)
Histooriata kirjotethiin Kirunassa lauantaina. Ensi kertaa nostethiin kväänittenflaku kaupunkintalon tankhoon
Måndag 18 mars 2013 kl 17:27 (Meänraatio )

Kvenlands flaggan blev upphissad vid Kiruna (Kieruna) stadshus lördagen den 16 mars kl. 11.00, för att markera avtalet som skrevs under denna dag år 1340 av svensk/norska kungen och birkarlarna. Ett hundratal kvener (från Nordkalotten) hade samlats för att fira denna dag. Därefter marscherade folket till Folkets hus där det bjöds på kaffe med traditionella tillbehör.
Kiruna kommun har lovat att i fortsättningen markera denna dag som Kvenfolkens dag genom att hissa upp flaggan.
Justitiprofessorn Pertti Eilavaara från Finland höll föredrag om ILO och ursprungsfolk. I bakgrunden av bilden syns Kierunavaara.

 

 

Kvenlands flaggan blev upphissad vid Kiruna (Kieruna) stadshus lördagen den 16 mars kl. 11.00 för att markera avtalet som skrevs under denna dag år 1340 av svensk/norska kungen och birkarlarna. Ett hundratal kvener (från Nordkalotten) hade samlats för att fira denna dag. Därefter marscherade folket till Folkets hus där det bjöds på kaffe med traditionella  tillbehör. Kiruna kommun har lovat att i fortsättningen markera denna dag genom att hissa upp flaggan.
Justitiprofessorn Pennti Eilavaara från Finland höll föredrag om ILO och ursprungsfolk. I bakgrunden av bilden syns Kierunavaara.

 

-----------------------------------------------------------------------------

 

 

177023-Raja-Gransen

 

 


Den blåa ljuset 

Bilden tagen den 18 dec.-09. Foto B. Niva

 

 

 

 

 

.......................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kareler (Urfolk i Ryssland, därmed också i Finland.

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

http://history-maps.ru/pictures/max/0/618.jpg

 

.De verkliga kvenerna, Norah4history sida

.................................................................................................................................................

Historieprofessorn Dick Harrison chattade med tittarna - Sveriges ...

www.tv4.se/sveriges.../historieprofessorn-dick-harrison-chattade-med-titt...
 

29 apr 2010 - Erik: Vad menar du med att Sverige inte har någon ursprungsbefolkning? Dessa jägare-samlare är väl vår ursprungsbefolkning? Dick Harrison: ...

 

-----------------------------------------------------------------

http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=601&returnurl=http%3A%2F%2Fwww.filmarkivet.se%2Fsv%2FSok%2F%3Fq%3Dtornedalen

Sveriges nordligaste bygd pyser av idyllisk midnattssol mitt under brinnande världskrig. Lovikkavant...


 

 

 

 

NRK Troms og Finnmark

 

NRK TV - Folk: Sverres røtter - 06.01.2010

tv.nrk.no/serie/folk/dvfo30000510/06-01-2010
 

6 jan 2010 - I nesten 90 år har Sverre Opdahl fra Skoganvarre levd i og av den mektige finnmarksnaturen, der hver myr og hver foss forteller en historie.

 

 

Petroskoin koulu nro 17 - finsk.no

..........................................................

Tokig kan människan vara - Varanger museum (Om kvener i Finnmark).

 

 

[FrontPage-komponenten Spara resultat]

L A P P I - S P E C I A L uutena - NRA Kansallinen Kivääriyhdistys ry

 

 

Omslingrande björkar vid gränsälvsbron

Dessa fjällbjörkar symboliserar den gränslösa sammanhållningen som finns och alltid funnits

mellan folken på båda sidor om gränsen som drogs här 1809 och klöv byn i två delar. (foto B.Niva)

 

Ljuset återvänder

Fotot taget 10-01-13, kl. 11.00 av B. Niva

 

 

Hästskjuts nedanför Karesuando kyrka på Muonioälven. 07-04-17 Foto Juha Pahajoki

Karesuando bilder.html  (Uppdaterat med Westesons dagbok och Norska militärpolisers utbildnig,1945.)

Bouppteckningar 1.html (Utvandrade till Norge).

okument/Gamla bilder.html (Även från Finland, Klicka på texten för större bild)

Bilder

Bilder från Skibotn

dokument/Bilder fran Norge, Sverige, Finland och Ryssland.html

dokument/Musematerial.html

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jorma Kallenaution historiasarja kertoo kalotin kansan ankarista oloista

Jorma Kallenaution historiasarja kertoo kalotin kansan ankarista oloista

.......................................................................................................................................

LEDARE- Vi måste utveckla och omfamna flerspråkighet

......................

Från Kuriren idag:
Meänkieli ska ingå i hänsynsregeln om god ortnamnssed. Det föreslår regeringen i en proposition som överlämnats till riksdagen i dag. I flerspråkiga områden ska alltså namn på meänkieli – så långt det är möjligt – användas samtidigt med svenska, samiska och finska namn på kartor, vid skyltning och övrig utmärkning.

Mad Max 26 mars 2013 kl. 10:47

................................................

14-01-28

177023-Raja-Gransen

 

..........................................................................

 Möten men inga beslut när det blir möte om mä........

Raatiu Väylänranta

http://www.tornedal.se/

Bengt Pohjanen
Bengt Pohjanen eli Otun Pänktti oon kolmikielinen kirjailia, filosofiin tohturi, viien lapsen isä ja neljäntoista lastenlapsen farfaari ja murfaari. Pänktti oon kirjottannu hermottoman monta kirjaa, näytelmää, uupperoita, filmiä, lauluja, kääntäny ja vääntäny kieliä. Oon ennen plokanu Kyririssä ja alkaa taasen. Tulkaa fölhjyyn! Minun sähköposti/Min e-post: info@sirillus.se

................................................................................................................

Fil.dr. och släktforskaren Erik Wahlberg (Kallioisen Erkki) Suokolojärvi.

Tornedalica

TORNEDALICA BOKFÖRLAG

 

När finskan rensades ut ur Norrbotten | Under strecket | SvD

 

Kvänerna hävdar att de diskrimineras

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Släktforskning Vill ni veta mer

 Släktböcker 1-34

Från Matarengi forskarförening

------------------------------------------------------------------------

                        Från slutet av 1800-talet. Skattelandet  och nybygget Karesuando. Foto Sophus Tromholt

Nils Nilsson Niva (Nifwa) (c.1660 - 1756) - Genealogy

Karesuando med flera i Enontekiö f.s

Nattvardsbok över Nils Nilsson Niva och hans 2:a hustru 425 Sigrid Henriksdotter Aasa (1696 - 1771), med början 1722, samt döttrarna Elin och Margareta. 1:a hustrun var Margareta Tomasdotter Mämmi.

Per Henriksson Aasa (deceased) - Genealogy

Utdrag ur domböcker för Torne Lappmark 1656-1700

12-11-25:/Kyrkorådets protokoll 1838.html

263 (Svenska Turistföreningens årsskrift / 1927. Södermanland)

346 (Svenska Turistföreningens årsskrift / 1910


--------------------------------------------------------

Filformat: PDF/Adobe Acrobat
1825 och 18/5 1825 blev han utnämnd till kyrkoherde i Karesuando. Hur han kom att välja prästens kall .... Karesuando var en ödemark inte bara i fysisk mening utan även i andlig. I den rådde religiös ...... Profeten i Pajala. Ronzo boktryckeri.

Permanent Link to «Religion og fiendebilder. Læstadianismen, statskirken og kvenene 1870-1940»

.........................................................................................

SSHY - Suomen Sukuhistoriallinen Yhdistys ry

Andreas Snildal
Postat fredagen 22 mars 2002 - 23:11   Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Hei Britt D. Hjeltnes


Interessante opplysningene om Kunnari-brødrene i Manndalen.
Jeg regner med at Jan Johansens kilde er Ljungs register, dersom du ikke finner det der, stammer det nok fra kommunionbøkene. Bare send ham e-post hvis du lurer på hva kildene er.
I tilfelle jeg ikke har nevnt dette her før, på Jan Johansens slektssider finnes det snart 25000 navn, det dreier seg for det meste om slekter fra Karesuando, Enontekis og Kautokeino. I tillegg finnes det fra Karasjok, Tana, Polmak, Varanger, Utsjok, Enare og Jukkasjärvi. Adressen er http://www.qsl.net/la4yw/roots/

Hilsen Andreas

 

 
Johan Isak Niva f.1857 ? med fru.

KARESUANDO Släkten


Opplysninger: Isak Niva og broren Pekka var fra Karesuando. På kvensk språk ble de kalt rekikauppiaet, slede-handlere. De dro rundt til folk og kjøpte opp reinkjøtt, jernvarer, senetrå og ryper som de solgte på markedet. I Skibotn kjøpte Isak og Pekka varer som de solgte videre når de kom hjem. Bildene ble hentet fra Hembygdsforeningen i Karesuando i forbindelse med forarbeidet til utstillinga Marked og Læstadius. Aksesjone består av bildene 6713-6716

Karta över Suonttavaara lappby

Överklagan till Högsta Förvaltningsdomstolen |

En förklaring till benämningen Suonttavaara lappby (lapinkylä): De första skattebetalarna i området benämndes oftast av skattefogdarna (Birkarlarna) som "lappar". Den benämningen fick de på grund av sin näringsutövning, som var jakt på vildrenar (senare tämjdes också några vildrenar som kunde användas som lockdjur och även nyttjades till transport). De var även fiskare och senare började de även bruka marken (jordbruk) och började benämnas "nybyggare" eller "talonpoika". På 1600-talet började även tamrenskötseln att tillta. Denna näring utökades med tiden och i slutet av 1800-talet försvann vildrenarna från Sverige. (Läs mer av detta i länken ovan).


 12-01-05: Ursprungssläkten 1.i Enontekis/Karesuando området. Uppdaterat med släkten: Keskitalo, Hetta, Sara och Tornensis. Tornberg (uppdat).

SLÄKTEN NÄRVÄ

Olkkuri (slätforskning)

KARESUANDO

Släktens ursprung.html (Ny 12-01-12)



12-08-20: Hvoslef brev.html och Nils Vibe Stockfleths bok om Qvænerna 1848. Ytterligare bidrag till upplysning om de i Norge bosatte Finnar. Länken "Kemi" längs ner uppdaterat. KIRKELIGE KARTVERK- Karelare -Holländska kartor -Carta Marina m.fl. Mera kartor och länkar Finnmarkens inbyggare, Peter Schnitlers Protokoller, uppdat.

....................................

Ole Hannibal Sommerfelt - Finmarken

KORT BESKRIVELSE OVER FINMARKEN

 

ved

 

OLE HANNIBAL SOMMERFELT

Amtmand over Finmarken Amt.

§ 16.

 

Finmarkens tiltagende Indbyggere inddeles efter Sprog og Skikke i 3de Slags nemlig: Normænd,Finner og Qvæner (Karelere). Finnerne inddeles igjen i Fjeldfinner og Söfinner samt russiske Fællesfinner.

 

Normændene overalt i Finmarken svare til Sogne-Præsten i Rettighed 1 Rd. 48 s., men Finner og Qvæner ikkun 64 s.

 

De övrige Rettigheder og Udgivter betale Normænd,Söfinner og Qvæner,som fulde eller halve Rettighedsmænd.

 

 

Fjeldfinnerne af Koutokejno og Afjuvara svare Rettighed til deres Sognepræst og til Sorenskriveren saaledes,som haver været svaret til den svenske Præst og Herredshövding,forinden de vedGrændsetractaten af 7/18 October 1751 bleve Norske Undersaatter.

 

Anebeskrivelse for Anders Andersen Markenæs

 

Velkommen til Lars Ove Wangensteens hjemmeside | Ebok, Søkbar

 

12-08-20 Läs mera här: dokument/Kemi.html

fiskevar i finmark

Norsk Indvandring "bosætning"

..........................................................................

..........................................................................................................................................

14-01-31

Kareler (Urfolk i Ryssland)

 

16 век (Ryska kartor från 1600-talet)

 

Bilder på Janvier Map of Scandinavia Norway

 

File-1730_Homann_Map_of_Scandinavia,_Norway,_Sweden,_Denmark,_Finland_and_the_Baltics_-_Geographicus_-_Scandinavia-homann-1730.jpg


 

I Advokatbladet nr. 1-14 har Professor emeritus Knut Skog et debattinnlegg med tittelen «Hva og hvem er urfolk? Utgangspunktet for artikkelen er at det ligger inne et forslag til grunnlovsendring hvor det foreslås at det skal skrives inn i Grunnloven at samene er for urfolk å regne.
Han skriver blant annet at Kongens uttalelse om at staten Norge er tuftet på territoriet til to folk er en beklagelig floskel. (s.44 og 45).
Se «Advokatbladet»:
http://viewer.zmags.com/publication/2be0f1e9#/2be0f1e9/49

 

 

 

..............................................................................................

 

Den evige debatten på Facebook

 

 Finnmarkdiskussion.html (Sammandrag)

 

Sjø-
og fjellfinneskatt Senja og Tromsø len 1611-1646

 

I kveld kommer siste episode av serien “Den stille kampen”. Den heter “Makt og avmakt”.

I den forbindelse har jeg en kronikk på NRK “Ytring” se: Ytring

 

 

 

..................................

‘Den stille kampen’ online her

http://www.nrk.no/sapmi/ny-nrk-serie-om-samenes-historie-1.11325704

 

NKF's historiefremstilling- Ingen sjøsamer mellom år 1100-1850

Johan Ailo.

 Jeg har sett på slekta til Susanne. Både hennes far, Peder og mor, Laila er av kvenslekt. Det finnes ingen grunn for dem å benekte noe de ikke er. Hennes far er av samme slekt som meg, Närvä, Bellikka, Kuttainen, Kauvossari mfl. I 1769 fikk Morten Michalson, Närvä og Marit Michalsdatter,Pellikka en sønn Morten som ble gift i Mandalen med Marit Jonsdatter. Dette paret + Mons Monsen av Karesuando slekta g.m Marit Johannesdatter, begge kvener er grunnvollen i Susannes farsslekt i Mandalen. Mere kvensk kan man knapt bli.

Susannes mor Laila stammer direkte fra kvener bosatt på Vandet i Mandalen, paret Erik Isakssen og Anne S Davidsdatter, helkvenske. Herfra kom Susannes oldefar, Ole Andreas Eriksen. Ole Andreas ble gift med Hanna Nilsdatter som kom fra kvenslekter i Pollen/Oksvik og Jensvoll ved Lyngseidet. Det er Susanne som benekter at hun er kvensk, og innbiller seg at hun er same. Men nå er det slik at om man er helkvensk, kan man melde seg inn i samemantallet.

.......................................................................................

 

Finnmarksdiskussion del 2.html

 

 

13-01-20: Finnmarksdiskussion 4.html

 

 

 

..........................................

Finnmarksdiskussion 3.html

Finnmarksdiskussion 5.html

Finnmarksdiskussion 6.html

 

Finnmarksdiskussion 7.html

 

14-06-10: Finnmarksdiskussion 8.html

Uppdaterat.

Nett-TV - stortinget.no

Stortinget#

Videoarkiv

Först kl. 15.45 får Jarl Hellesvik och Knut Skog ordet. 28-02-14.

https://stortinget.no/nett-tv

Alle møter i stortingssalen og de fleste høringer sendes direkte på nett-TV. NB: Høringer fra Høringssal 3 og N-303 blir ikke overført. Alle sendinger fra møter og

 

..........................................

 

 

13-12-25:Finnmarksdiskussion 9.html

 

.................................................

 

 

13-12-03:Finnmarksdiskussion 10.html

                                                     

 

 

EDL har nettopp lagt ut kapitlet fra Lønningutvalgets innstilling (med EDL kommenterer) som danner grunnlaget for at Stortingsreprensentanter valgt inn sør for Dovre (De fikk ingen i norsk «Sapmi» med på dette.) om å skrive inn i Grunnloven at samene er for urfolk å regne. Dette nedenfor er lagt ved til brevet med spørsmål som er sent til stortingskandidater i Nord-Norge, om hva de vil stemme angående forslagene.

Se oppslag på EDLs hjemmeside om dette.

Utlegget begynner slik:

«LØNNINGUTVALGETS INNSTILLING MED EDL-KOMMENTARER
Samepolitiske grunnlovsforslag er fremmet og vil bli behandlet i det neste valgte Storting.
Nærmest nedenfor er begrunnelsen fra forslagsstillerne til forslagene. Et grunnlovsforslag er det ikke tillatt å endre på underveis. Det må stemmes for eller mot et slikt forslag, slik som det er fremmet. Forslagene er begrunnet med at Lønningutvalget har fremmet disse. Utvalgets innstilling ble avgitt i 2011.
Derfor finner vi det naturlig å kommentere de opplysninger, betraktninger og påstander som blir framsatt i Lønningutvalgets innstilling om hvorfor disse grunnlovsforslagene bør fremmes
…»
Se EDL

Jeg anbefaler alle som leser dette om å gå inn på EDL og lese dette.

 

..............................................................................................................................

 

13-12-02:Finnmarksdiskussion 11.html

 

Pilar med järnspets funnet.

 

DNA-testning i Kåfjord ("Hälsoundersökning").

Perustuslakivaliokunnalle Enontekiöllä 18.4. 2013, Hillka Joki.

Uppdaterat med Arkeolog Walter Meyer Pedersen-Lejons inlägg.

 

( Uppdaterat med Nordlands o Troms finner).

Finland godtar inte ILO.

Var den första Tromsövaeringen samisk?

 

  1. [PDF]

    Européernas DNA

    www.kolumbus.fi/bjorn.corander/historia/Europeernas_DNA.pdf
     

    Huvudslutsatsen var att det ännu fanns för lite DNA-data för några ... Europas historia består av många pusselbitar, och kan studeras med hjälp av olika discipliner. Denna text ..... världens språk (URL: http://www.ethnologue.com/; den listar de 6800 .... (2000) tolkade G (jämte E, F1 och J) som indikatorer på invandring från.

  2. Korrekt svenska

    www.kolumbus.fi/bjorn.corander/historia/fornfynd.htm
     

    Indoeuropéerna härskade då ett mycket stort område och splittrades i många olika ... emytologi på sidan: http://hem2.passagen.se/peter9/etym/index.html ... gav den svenska identiteten en historisk rätt till de svenskspråkiga områdena i Finland. ... finns (på finska) på sidan http://www.iitti.fi/yhdistykset/sjogren/index2.html .

 

 

 

.........................................

EDL

..........................................

13-02-14: Fra same til kven pa to minutter.html

 

er kvenerna innvandrare.html

..............................................

 

Riksombudsmenn i Nord-Norge 850-1350

 

Anbytarforum (Om bl.a. Täljestadgan 1328)

Historiska kartor finsk-ugriska folk - Uralica

..............................................

Skoltene, en glemt kultur i Barentsregionen

 

Brytninger mellom lokal og akademisk kulturminnekunnskap - En

 

 Mats Matsson (Finne) ca 1600 - 1654

 

.............................................................................................

 

http://www.facebook.com/groups/(Kvenernas sida)

Kvenlandsforbundet

Från sidan:Kvenlandsforbundet.html

Kvensk ungdom entrer scenen

Kvensk ungdom entrer scenen

Facebook-sida til ”Kvener ut av skapet”

..........................................................

Miniatyrbild

UCKIoj7gOWl4gT7zAZQHLr2g-feature=results_main

Sång på kvenska.

...............................   http://kvener.no/2012/06/kvenene-fortjener-ogsa-en-unnskyldning/

.........................................................................................................................

 Bjørnar Seppola:

Regeringarnas satsning på samisk och kvensk forskning och kultur

 Finnmark AP og kvænene

Lite om Nordkalottens historia

Björnar Seppola, om via politik styrd forskning om Nordkalotten.

Nytt språkrevitaliseringspr...(En fin julklapp till Kvenlandsförbundet)

 

..........................

 12-08-13: Lyngen bygde bok.html (Uppdaterat med gårdsägare)

Just Qvigstad – utdypning (Norsk biografisk leksikon) – Store norske

ruijan-kaiku.no (som nettavis).

............................................

Kvartsiitista valmistettuja kaapimia

Kilpisjärvellä asuttiin jo yli 6500 vuotta sitten

Kvartsiitista valmistettuja kaapimia

Merkittäviä arkeologisia löytöjä Kilpisjärvellä

Gener berättar historien om jordbrukets spridning i stenålderns Europa

Ladda ner Supplement

Further solid evidence of southern areas of the modern-day Sweden having been Finnish-inhabited parts of the ancient Kvenland, as stated in the medieval accounts such as 'Hversu Noregr byggdist' and the 'Orkneyinga saga', based on which the ancient Finnish king "Fornjót ruled over Gothland, Kvenland (Kænlandi), and Finland".

The latest related DNA study just published reveals: In the "island of Gotland, the hunter-gatherers show the greatest similarity to modern-day Finns."

DNA-forskning (Bl.a. om "Karesuandotestet").

..................................................................................
Jeg kan i dag legge ut en engelsk side om kvener:

http://www.kvenland.org/kven_britain.html
Visa översättning
...........................................................
Järnframställning (Vivungi).

http://www.nature.com/news/ancient-swedish-farmer-came-from-the-mediterranean-1.10541#/comments

www.nature.com

Five-thousand-year-old DNA gives insight into the spread of agriculture across Europe.

Ting och Tankar

  • Arkeologi på Norrbottens museum
  • En av de äldsta järnframställningsplatserna i norra Fennoskandien
    Järnframställningsplatsen vid Jernbacksmyren är en av de äldsta ugnarna i norra Fennoskandien och tillhör därmed den initiala fasen av järnproduktionen i det här området. Om man tittar på hur blästugnen vid Jernbacksmyren är konstruerad så skiljer den sig markant från samtida ugnar i södra Sverige, på kontintenten och västerut i Norge, framförallt vad gäller storlek och byggnadsmaterial.
  • Istället har ugnskonstruktionen tydliga paralleller österut där liknande ugnar har påträffats. Flera av de tidiga järnframställningsugnarna på de finska och karelska järnframställningsplatserna kännetecknas nämligen av s k rektangulära stenlådor: uppbyggda av kantställda stenhällar med en öppning längs ena kortsidan. Konstruktionen av järnframställningsugnen vid Jernbacksmyren tyder på att människorna som levde på denna plats hade ett mycket stort kontaktnät österut.

     Den medeltida silverskatten från Töre

11300 år gamla boplatser hittade i Tornedalen.

Arkeologiska fynd (Sammanfattning)

tervalampi- Nyeter om Arkeologi.

.........................................

Vienan tiellä

541 - Ylioppilasmatrikkeli 1640-1852 (Cajanus)

.........................................

The Naming of Russia av Håkon Stang.

sid. 198:

Their haunts are the far-northern periphery of Russia, where the forests begin; in

Russian called Zavoloª«e, in Norse, Biarmia, in Veps perama Ôthe Ulterior LandÕ.

Thus of course also, the message and the motif behind their threat of ÔdevouringÕ interlopers

is again most understandable: Stay clear, this is our territory! Ð all the

way up to the White Sea. Inspiration for masquerading as man-eaters they found in

the mental Ôchamber of horrorsÕ which Muslim traders brought along,4 where the

YaÕÄ.Ä-MaÕÄ.Ä are just that.

sid. 216:

Around 700 AD an anonymous author writing in Ravenna noted:3

...Thus too vis-.-vis the same Scythia the coast of the Ocean is taken to be the homeland

of those who are called the Rerefins or Sirdifins [< Skridifinns, the gliding Finns

HS]. In which homeland men are said by Aithanarit the philosopher of the Goths to dwell

upon the mountain-tops and where men as well as women live by hunting, being said by

all to subsist on [animal] fodder and fiery wine. To their homeland is ascribed a coldness

surpassing all others.

Thus too vis-.-vis the Serdefins on the coast of the Ocean is the homeland which is

called Dania; which land according to Aitanaridus, Eldevaldus and Marcomirus, the authors

of the Goths, produces men more fleet than all other nations; and this their problem

is addressed here [i.e., in the following words]:

Marco lauds the Parthian, as long as the Goth

has not arrived. Yet o where is the Dane?

This Dania is now called the land of the Nordomannes. This Dania is transected by

many rivers, of which one is called Lina, flowing out into the Ocean.

sid. 220:

Myrmin (= Myrmidonia), i.e. by the identification of the Myrmin or,

in another pronunciation, the Murmen land, with the Urmans or Murmans, mentioned in

the Chronicle [of Bygone Ages] among the Varangian peoples and corresponding to the

Norwegians...Ó

6. Mango 1958, 82-88.

sid. 274:

Before leaving our Veps venue we note its possible relevance to the Byzantine ÔredsÕ

up north. For ÔredÕ in Balto-Fennic is ruskea (Finnish), or rusked (Veps), making

for or reinforcing the Slavonic russkij (Old Russian rus«skij), if the meaning of the

latter was originally ÔredÕ.

Wholly independently of our ÔredÕ Greek tradition, and with no thought of explaining

Rus« and russkij (or rather, originally, rus«skij), Finnish and Veps linguists

have analysed some Veps names of places and persons:4

sid. 296:

One such mark was triangular, much in the shape of the dorsal fin of a fish. And

one word for dorsal, preserved in the Inari Saami dialect, was *vepsð Ð whence the

ethnonym Veps.3 The similar word among the Vod« or Vatja was precisely, in their

own tongue Ð Vatja; whence again, according to this theory, the name of the people.

Likewise, Viro- among the Esthonians; Sabme and Suoma (two forms of one word?)

among the Saami and Finns respectively.

The Norse word for the dorsal of a fish, and the Scandinavian word still today (cf

also English, fin), is finne: Whence possibly Finn, Finnish, Finland.

The name of the Karelians, Karjala, according to this theory derives from *garja

Ôpointed stake, pike for making holes in the iceÕ (i.e. for fishing).4

...................................

Evt stikktittel av KA Myklebost - 2010
Ved å ta utgangspunkt i de fleretniske norske og russiske ... På norsk side tar avhandlinga for seg det vi i dag omtaler .... 1973; Tsjistov i Bernsjtam

Russkij sever - problemy etnokulturnoj istorii, etnografii, folkloristiki T. A. Bernsjtam.

The Russian Attack on Constantinople, Marvazi.

 

................................................

Historikk Innledning For å forstå og ha innsikt om fremtiden er det

Privatarkiv Alf Kiil 1

5.9 Forholdet til andre... - regjeringen.no

Register for tingbøker fra Lenvik 1723-1800

..............................................

Kundskab om Qvænerne

Kven Kings - Kvenland - KAINUUNMAA tillhandahålls av Bravenet.com

Kvenfolket

Halti kvenkultursenter IKS har holdt kurs i digital historiefortelling. Resultatet er sterke, personlige fortellinger relatert til det kvenske i vår region.

Lisa Vangen : http://digitaltfortalt.no/default.aspx?fylke_nr=1900


Hemsidan Uppdaterat: 12-06-21

Brennpunkt - NRK (om egendomsrätten)

Stortinget signerte uten å forstå konsekvensene

Stortinget forsto ikke følgene da de vedtok konvensjonen som gir samene rett til å eie områder de tradisjonelt har brukt. Det mener statsviter Anne Julie Semb.

– Ut med Sametinget - inn med Folketinget!


Ut i naturen: I villreinfjell og ørretvann

Ut i naturen: I villreinfjell og ørretvann

Stein Lier-Hansen er leder i Norsk Industri, men i dette programmet laget av Arne Nævra og Torgeir Beck Lande, er det friluftsmannen Lier-Hansen vi følger på jakt og fiske i sitt villmarksrike i Tinn kommune, på den sørlige Hardangervidda. Aller best trives han når han kan gå og skue etter villrein i høyfjellet, men elgjakt og fiske etter storørreten henger også høyt.

NRK Nett-TV

Ut i naturen på NRK.no


12-02-24:

dokument/Samernas land.html

11-06-26: Namnförfalskning Uppdaterat med kartbild från

 Torneträskområdet, 1957 att jämföra med Kiruna kommuns

 karta från 2003. ortnamnen_och_kulturminneslagen.pdf

Renbeteskommissionens af 1909 handlingar (Kartbilder)

 (Nya bilder längst ner)



Kvensk grammatikk i ferd med å konkretiseres

Manndalen 11-11-29


Nordlyspuls

Behov for avklaring - Altaposten.no

Gener og rettigheter

11-12-01: Kategorienes etikk og minoritetene i nord. Et historisk perspektiv

......"Innfødte og innvandrere
En av de sterkeste forkjempere for en liberal og human minoritetspolitikk var den kjente lappolog og forfatter
Jens Andreas Friis,
som ble den første professor i samisk og kvensk ved Universitetet i Kristiania; han hadde vært elev av Nils Vibe Stockfleth, som i 1830- og 40-åra hadde kjempet durabelig for en slik politikk, men som altså hadde tapt. I en tidlig fase av karrieren gikk Friis inn for en imøtekommende politikk overfor både samene og kvenene (Niemi 2000; Hansen & Niemi 2001). Han utviklet en «trerase»-teori som hevdet at en «blandet Race af Nordmænd, Finner [her: kvener] og Lapper» ville resultere i et harmonisk og sterkt samfunn i nord - «tres facuint collegium».

Under presset fra fornorskningspolitikken valgte han gradvis ut over på 1870- og 80-tallet å oppgi kvenene for om mulig å redde samene, i alle fall reindriftssamene, fra etnisk og kulturell undergang. «Trerase»-teorien ble dermed avløst av en «torase»-teori."......

11-12-02: dokument/Minoritetspolitik.html

Facebook-sida til ”Kvener ut av skapet”

edl.no - Hjem


12-01-15: Lyngen bygde bok.html (Uppdaterat med gårdsägare)

[Tromsø, with Tromstind, Troms, Norway] (LOC) | Flickr - Photo 1890-talet.

Ohthere from Hålogaland

Arkivdokumentene forteller- to kommuner – to typer minoritetspolitikk

Privatarkiv Alf Kiil 1

Folketellingen 1865 - Digitalarkivet - Universitetet i Bergen


11-08-14: Kulturhistoria

Manndalen.html (Sjåbakkens släkt) ("Nordkalottfolket och Johan Beronka")

 


Hej

från södra Finland. Jag har med stort intresse tagit del av Suonttavaara lappbys
nätsidor.
Frågorna om vilket det juridiska förhållandet till jorden, vem som är same etc etc
är aktuellt också i Finland.
Den som kan finska kan med fördel titta på videosnuttarna på adressen NRA Kansallinen Kivääriyhdistys ry

.................................................................

Gunnar Pettersson,
nypensionerad journalist
Vanda / Posio, Finland

L A P P I - S P E C I A L


Moottoripyöräcowboyt Nuorgamissa

Raportti poronhoidosta mopoilla ja moottoripyörillä lännenelokuvien malliin on ensimmäinen osa Juhani Lihtosen neljäosaisesta Arktisesta raportista.

2 videoleikettä


11-10-23: Om det kvenske

Kvenska på facebook:

http://www.facebook.com/groups/252204708163292/

Väylänvartiset SANAKIRJA

Kvensk youtube-kanal

AIKAMATKA

Aikamatka er det kvenske ordet for ”Tidsreise”. Kurset er under utvikling i samarbeid med Kvensk Institutt i Børselv, Universitetet i Tromsø og NRK. Foreløpig inneholder kurset elementer til et pilotkurs. Vi håper at Aikamatka etter hvert skal framstå som en fullverdig læringsressurs.

Innhold
Kurset bygger på et manus utarbeidet av førsteamanuensis Eira Söderholm ved Finsk institutt på Universitetet i Tromsø. I kurset følger vi noen kvenske ungdommer på en tidsreise i kvensk språk, kultur og historie. Kurset vil etter hvert inneholde basistekst, lyd, video, animasjoner og oppgaver. I kurset vil det også etter hvert finnes en innføring i kvensk grammatikk og en kvensk ordliste med ordforklaring og uttale i lydform.

Målgruppe
Elever som velger kvensk som 2.språk i vg1. Kurset vil også kunne brukes av andre som ønsker en innføring i kvensk språk og kultur.
 

Åpne kurset Aikamatka her:
 

Aikamatka – kvensk som 2.språk

Sana-aitta-ordliste

Digital kvensk-norsk-kvensk ordboka på netthttp://victorio.uit.no/webdict/index_fkv-nob.html
 

Kvenfolket i litteraturen



Skogsbolag skövlar skyddsvärd skog

Stockar. Foto: Scanpix Kaliber

Miljövänligt skogsbruk?

Vi synar miljömärkningen i skogen, som lovar brett men håller tunt.

Lyssna på KaliberKaliber (30 min)
sänt: Söndag 08 maj 2011 kl 12:00
 

Även vid byn Sudjavaara (Karesuando socken) har stora mängder ungskog avverkats!


Om Laestadius (Det finns mer om Laestadius längre ned på sidan)



K​ven_people


Paaskiviikko 2011

Les mer | Skrevet 26.5 2011

Kvenkulturen inne i en dyster tid

[graphic]

[graphic]

dokument/Gamla bilder.html (Även från Finland, Klicka på texten för större bild)

Bilder

Bilder från Skibotn

dokument/Bilder fran Norge, Sverige, Finland och Ryssland.html

dokument/Musematerial.html


Karesuando kyrka : Klicka för att öppna i nytt fönster.

Teckning av den första kyrkan i Karesuando. I bildens nederkant står årtalet 1835.

Karesuando kyrka - Kulturmiljöbild - Riksantikvarieämbetet

NRK Nett-TV- Åpen himmel- Kaffekopp og salmesang

Resa genom Sweriges och Norriges Lappmarker, förrättad är 1821 - Google böcker, resultat

Om förhållandet bl.a. i Kautokeino:

 


 

  www.eldia-project.org Studie om minoritets språk

Map

Kv(N): kaihnuunkieli (kveeni) Norjassa
NS (N): pohjossaame Norjassa
Me(S): meänkieli Ruottissa
SF(S): ruottinsuomi
Ka(F): karjala Suomessa
Ka(R): karjala Venäjällä
Es(F): eestin kieli Suomessa
Ve(R): vepsä Venäjällä
Võ(E): võro Eestissä
Se(E): seto (setukainen) Eestissä
Se(R): seto Venäjällä
Es(G): eestin kieli Saksassa
Hu(A): unkari Itävallassa
Hu(S): unkari Sloveniassa


11-09-26:

dokument/vuontisjarvi.html (Om ILO-anslutning i Finland) Uppdaterat.

Merkittäviä arkeologisia löytöjä Kilpisjärvellä | Lappi | yle.fi

www.lapinkansa.fi

Kaivausalueen pintaturvetta poistettaessa tuli esille tasakantaisen nuolenkärjen kantakatkelma. Tasakantaisia nuolenkärkiä on käytetty lähinnä varhaismetallikaudella, noin ajalla 1900 eKr.ndash;300 jKr.Kuva:Sami Viljanmaa.

 Matti Klinge - Wikipedia (historieprofessor)

Lyhyt Suomen historia (2011)

Östersjövälden

Nöteborgsfreden

Sök på Google: "Birkarlssläkter i övre Tornedalen"

Birkarlar - Wikipedia

 

 

MATTI ENBUSKE

Vanhan Lapin valtamailla

Asutus ja maankäyttö historiallisen Kemin Lapin ja Enontekiön alueella 1500-luvulta 1900-luvun alkuun

Vanhan Lapin valtamailla - SKS Kirjat

Väitös- Vanhan Lapin valtamailla. Asutus ja maankäyttö

Lapin Maakuntakirjaston kartat


Jouni Kitti

 Finsk forskning om Lappmarken (Sammanfattning)

Alma Media- Suomi ei hyväksy YK-n alkuperäiskansojen sopimusta


I Sverige stoppas all forskning om kvener (lantalaiset, finnar) politiskt. Därmed behöver Sverige inte heller satsa något på deras kulturs bevarande då detta folk "inte finns."

Nu lyfts kvänerna fram på NIPÅ - Ålandstidningen

Läs mera här:

Båda blocken måste ge besked om vilken forskningspolitik Sverige ska driva - Artikel av Bo Rothstein - Newsmill     

Nytt ljus över den antika världen-Print Version av Bo S. Olsson

Bock Saga-The Kajaaninlinna forskningsprojektet, Printversion

Bock Saga- The Kajaaninlinna Research Project

Bocksaga - English V


Foto: Hans Fredrik Esbensen i pesk, 1898

Les mer: www.varangermuseum.no/?module=Articles;action=Arti...( Gamla kartor)

Ruijan Kveenimuseum

http://www.flickr.com/photos/fylkesarkiv/page1/

Kainuun kieltä uhkaa katoaminen Tor 17 feb 


Nya länkar:

Kvenland - Kainuunmaa provided by Bravenet.com

Bilder på kvenland

Kvenland


Bild från Björnar Seppolas föredrag i Kilpisjärvi om Kvenernas historia 11-02-19

Väinö Nilsen visar upp en nyutkommen sångbok med samlade kvenska gamla visor

 

http://lenvik-museum.no/hovedside.htm (Gå direkt till Lenviks hemsida och nyheter för snabbare nedladdning)

1618 - Regnskapskommentar Luleå Lappmark

1617 - Regnskapskommentar Luleå Lappmark

1617 - Regnskapskommentar Piteå Lappmark

1618 - Regnskapskommentar Piteå Lappmark

Märk väl ortsbenämningar Semis Järfui och Arfuis järuis (och den kvenska benämningen Järvi)

Platsen kallas numera Arvidsjaur.

Läs mera här: Karta över Suonttavaara lappby,om Konungens lappar eller Kronans renar. "Lappar" benämndes alla i lappbyn, (av skattefogdarna) boende och som betalade skatt.


Finnar, kvener och birkarlar

Kainuunmaa


11-07-04: 

Kvenland (Kvenerna - ett folk i tre länder)

Mer om kvenenes opprinnelse......

 Om Kvener och deras språk

"Takket väre den naturbundne kulturform overlevde altså de gamle folkespråkene i Norden, hvilket også berget finsken i Finland, Karelen, Kvenland og Lappland. Her snakker de faktisk finsk-ugrisk ennå – og först i våre dager kommer genetikere og språkforskere fram til att dette er europas eldste språkformer – med rötter tilbake i steinaldern….!"

11-02-25:

http://lenvik-museum.no/hovedside.htm - Har renskrivit flera dokument.

1848 - Nils Vibe Stockfleth- Bidrag til Kundskab om Finnerne i Kongeriget Norge

1599 - Claus Urnes Erklæring på finderne udi Salthen, Senien och Trumsøe lhene

 1604 - De svenskes kvittering på skatten de fikk igjen av Bertil Henriksson 
1607 - De to punkter

 1597 - Hans Olssons brev til Sivert Grubbe, Varanger 
 
1599 - Claus Urnes Fortegnelse om Finderne til Fields

 1599 - Hans Olsens Relasjon

Från arkiven

Läs mera här: Om Kvæner, Finner och Lapper


11-06-21: Kvener eller samer ? Sjösamer i Lyngenfjord.

 Uppdat. Etnopolitisk. Finner?

Romssa-Tromsö? FRP vill lägga ned sametinget.

Buorres beaivi - kvenen Lars Monsen - iStorfjord.com


Urfolkperspektiv

Kven er kven

 
Kvensk institutt
 
Finsk.no: Hvem er kven? Hvem er same? Debatt i Nordlys

www.MaloAlo.no (Hemsida Manndalen)

Det kvenske i Manndalen


De glemte århundrene 1520-1826 av Jens Petter Nielsen

Bygdebøker, tidsskrifter o.l. - DIS-Norge - Genealogiske ressurser

Nielsen, Jens Petter - Universitetet i Tromsø

 ...

Folk i Manndalen har sørget for at lyngshesten ikke er dødd ut. Foto: Ragnhild Enoksen

Hästarna släpptes ut till sommarbete i Svartskogen, där de uppehöll sig i stora flockar.

Tvangsevakuering av Skibotn - Tre stammers møte

 Svartskogen i Manndalen


11-06-07:

Mikel Mikelsen Hetta, Kautokeino, Finnmark, Norway. Photo: Bonaparte, 1884.

      

 

Aslak Jacobsen Hætta - født 24. januar 1824, henrettet 14. oktober 1854var en av opprørslederne for det samiske «Kautokeinoopprøret» i november 1852. Under opptøyene ble handelsmannen Carl Johan Ruth og lensmann Lars Johan Bucht drept og sogneprest Fredrik Waldemar Hvoslef pisket. Han var g

Haettas_brev_kvensk_a.html

Kautokeinoupproret ikke spesielt samisk (Brev från Aslak Hætta)

NF.15006-112 Mathis Mathisen Hetta

11-06-29 Ursprungssläkten i Enontekis/Karesuando området. Uppdaterat med släkten: Keskitalo, Hetta, Sara och Tornensis. Tornberg (uppdat).

SLÄKTEN NÄRVÄ

Olkkuri (slätforskning)

KARESUANDO

Den svenska samiska urbefolkningen – en utländsk minoritet

 Med anledning av filmen "Kautokeinos uppror" har vi tagit fram: Dokumentation av Kautokeinos historia. Bild på Länsmanshuset.


Sjokkert Olli: Les mer


Gratis samiske lærebøker- Karasjok og Kauto sier nei!

(Även om Alta, Lyngenfjorden och Manndalen)

Läs mer bl.a om Kautokeino och Karasjokis historia (Sammandrag).

Laxfiske vid Karasjocki:

Sid. 33

Original side 306 b:

Anno 1728 den 6. Februarii war Afwiowara Lapp Allmogen af Torneå Lappmarck som skatta till Konge. Maytt. Af Swergie och Cronan Dannmarck en dhel församlad wid Karas älf och Olckowara hoss Nybyggaren Mads Eriksson uti befalningzmannen Wälbde. Petter Pippingz samt tingztålken Mikkel Jönsson Stålnackas närwaro; Nembln. Länssman Per Ivarsson och dess Sohn Hans, Lappmännerne Nils Perssons Sohn Anders Nilsso, Gla. Olof Ivarssons hustru Elin Andersdotter med Sonen Per, item Per Olsson och Anders Toresson, nybyggarne wid Olkowara Mads med dess bröder Erik och Hendrik Erikssöner, Erikz kammerat Johan Madsson ifrån Pello by och Öfwertorneå Sochn, jämwähl ifrån Teno by, nybyggaren Mikkel Henrikssons hustru Aili eller Agneta Andersdotter och lappmannen Per Persson Guttorm hwilka perssoner alla bruka Laxefiske uti Edz-Karas- och Teno Elf, undantagandes Anders Toresson.......


Brev till Finnmarkskommisjonen.html

"Härjedalen i Finnland, Sameland."( Läs Björnar Seppolas inlägg)

Les mer (från Finnmarksbladet)

Historie og folk fra en gammel kvenbygd- Väkkära. Børselvs «forstad»

Mer om kvenenes opprinnelse


Hovedfagsoppgave i Planlegging og lokalsamfunnsforskning ved Universitetet i Tromsø, 2005

Oppgaven handler om ikke- læstadianernes forhold til læstadianismen i Manndalen i Nord- Troms.

Oppgaven kan lastes ned her


11-02-17: fjor ga den tidligere kultursjefen i nordlandskommunen han ut boken «Vi som dro i Norveg»


Svartebok - Midtvintersblot! (om kurering)


Finnmarksloven ("Fjellfinnhuva"; Dokumentärfilm, NRK 2)

Les mer


Ingers kulturarv blir levebröd

Läs mer här: Startsiden - Halti Kvenkultursenter IKS


10-12-11:

Arkivverket.no

Rettsprotokoller digitalisert

webbok.exe (Digitala böcker)


I love språk : Meänkieli och framtiden

10-10-28: http://www.ur.se/play/157291 Om meänkieli (kvenskan)

Markus Fagervall sjunger på meänkieli (Tornedalsfesten)

Läs mer här: Kvensk/finska (Meänkieli)

Se även TV-programmet om Kurdiska barn:

Fredagen den 29 oktober kl.13:00 SVT 2 Världen

»Vi följer nyutexaminerade Emre Aydin under hans år bland elever som inte är vana att det finns någon lärare i skolan. De kurdiska barnen blir så småningom bra på att läsa, skriva och räkna. Men allt sker på turkiska då den officiella policyn är
att aktivt förhindra användandet av det kurdiska språket.
 Tv-program (2009)
Världen : På väg till skolan

Denna verklighet mötte oss 40-talister när vi började skolan här i Tornionlaakso och kunde inte ett ord svenska.

Mer om serien i UR-s mediebibliotek »:Kampen om land och vatten.


 Kvensk/finska (Meänkieli)

http://hbwebben.se/11000-ord-meankieli-tornedalsfinska/

Meänmaan aviisi


Om meänkieli och finskan

29/9 Sändes: ons

sb,p103756,1,f,-1



11-05-14:

Yllästunturi (Om meänkieli)

(Även ett ex. på Finlands satsning på

 turistnäringen här uppe i Lappmarken!

Ren

renlagarna-gor-alla-till-forlorare_

Samerna fick rätt – tyvärr

Vad kostar en ren- - en ekonomisk och politisk analys

Kommentera Viktig seger för rennäringen

Läs mera här: Renskötseln

PoroNet (Om renskötsel i Finland)


Hyttevedtak over stokk og stein (om rennäringens makt)

Nesseby- Sauebonde føler seg forrådt

Bemerkningar om samekonvensjonen (av Jarl Hellesvik)

Reindrifta er samenes adel

Samebyn stoppar hotellbygge:

Sameby motsätter sig markköp - Ođđasat | Sveriges Radio

Samene kan felle ulv fra he...

ILO169

 

Sameby anklagas för tjuvjakt Kan ha tjänat miljoner på att sälja älgkött

En konflikt har blossat upp i Tärnabyområdet. En sameby anklagas för att ha skjutit betydligt fler älgar än tillåtet.
 


10-09-30: Nu finns de gamla kartorna från 1600-talet tillgängliga på nätet.

Riksarkivet.se

Ladda ned DjVu (Caminova) för att se kartbilderna.

Landskapsvis register över kartsamlingarna

Västerbotten (inkl. Norrbotten och Lappland)
Z1 (Skellefteå socken m.fl.) 1642-1648 
Å1 (Luleå socken) 1643-1645 
Å2 (Torneå och Kalix socknar) 1647-1648
KrA Lappmarken (Kemi och Torneå lappmark) 1642-1643 
RA Tresk gränskarta 1637, 1640-tal 

Märk väl de kvenska benämningarna på platserna.


10-10-25: Publicering av forntida böcker:

Isländarnes berättelser om de fordna Finnarna - Forside

Fosterländskt Album fra 1845:  side 73  side 74  side 76  side 78 

Läs mera här: Om Kvæner, Finner och Lapper


10-10-25: Anteckningar om Nord-Karelska frikorpsernas

Om Kajana och Uleåborgs Friherrskap fra 1853 - Forside 

side 1  side 2  side 4  side 6  side 8  side 10

Korsholman Linna ja Lääni keskiajalla fra 1869 - Forside

side 1  side 2  side 4  side 6  side 8  side 10

Läs mera här: Om Karelare


10-10-26: Bok om Otters resa: Vikingeskibsmuseet Roskilde- Ohthere och Wulfstan

Olavslegenden og den latinske historieskrivning i 1100-tallets Norge

Ottars beretning etter Nansen   Fridtjof Nansen - Wikipedia

Tore Hunds Bjarmelandsferd 1026   A.W. Brøgger- Håløygenes Bjarmelandsferder

Om Husfliden i Norge av Eilert Sundt, 1867 - 1868


Mistä Tornion ja Muonion jokialueiden suomalainen asutus on peräisin: 

en atikkel på 9 sider av Martti Airila  (Opprinnelsen til den finske bosetningen i Torneås og Muonios elvetrakter)

Frågan om kvänerna:

en artikkel på 19 sider av Carl Magnus Schybergson

Läs mera här: Kvenland

10-10-25: Mer om kvenenes opprinnelse......



10-10-27: Genernas geografi | Forskning & Framsteg | Populärvetenskapligt ...Professor Thomas Wallerström, Luleå.


 Gårdar och folk i norr

sid.26:

.....Däremot finns under 1800-talet en del kuriösa skrifter som anger ganska exakta befolkningssiffror för Sverige under äldre tid. Nic. Bellus anser att Sverige år 1571 hade 3 miljoner invånare varav Finland ensamt 500 000 samt finner det ”sannolikt, att samma antal kunnat vara uti Karl Knutsson tid.

Västerbottens folkmängd är enligt Bellus 42 000 vid denna tid. Än precisare är G. Lind som i sin Undersökning om folkmängden i Sverige före Digerdöden berättar att Oden vid sin invandring år 60 f. Kr medförde 27 720 asar, vartill komma de gamla inbyggarna, jotarne 46 400, lapparne 5 800, finnarna likaledes 5 800 och kvänerna eller hunnerna 11 600, och att Sverige vid denna tid således hade 97 320 invånare.25.......

Norrländsk kunskapsexplosion 1986-2

Läs mer om Wallerström längre ned på sidan.


Kvenlandsförbundet/Kveenimaayhistys. 

Kvenlandsförbundets hemsida: http://kvenland.net/1

Apu-lehti


 Bjørnar Seppola:

Regeringarnas satsning på samisk och kvensk forskning och kultur

10-12-19: Finnmark AP og kvænene

Lite om Nordkalottens historia

Nytt språkrevitaliseringspr...(En fin julklapp till Kvenlandsförbundet)


EDL har sendt brev til Karl Erik Schøtt-Pedersen ved statsministerens kontor.

Les hele brevet her. edl.no - Hjem

NÄTVERKET NORDEN



 

 

 

 Band X, årgång 1871)

Elegia (Finsk dikt)

Norsk dikt


HISTORISK SKOLEATLAS

Kartbok av Ved Odvar Bjørkelund utgiven år 1965

Granskat av Proff.dr.philos Leiv Amundsen och Proff.dr.philos Johan Schreiner

Dessa skolböcker användes i skolundervisningen ännu år 1965. Senare blev skolböckerna reviderade och uppgifterna om bl.a. Kvenland borttaget.


 

Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser (år 1899)

scanned imagescanned image

 

scanned imagescanned image

 



 

Karesuando by med den gamla kyrkan i bakgrunden

                        Från slutet av 1800-talet. Skattelandet  och nybygget Karesuando. Foto Sophus Tromholt

 
Johan Isak Niva f.1857 ? med fru.

KARESUANDO Släkten


Opplysninger: Isak Niva og broren Pekka var fra Karesuando. På kvensk språk ble de kalt rekikauppiaet, slede-handlere. De dro rundt til folk og kjøpte opp reinkjøtt, jernvarer, senetrå og ryper som de solgte på markedet. I Skibotn kjøpte Isak og Pekka varer som de solgte videre når de kom hjem. Bildene ble hentet fra Hembygdsforeningen i Karesuando i forbindelse med forarbeidet til utstillinga Marked og Læstadius. Aksesjone består av bildene 6713-6716


scanned image

scanned imagescanned imagescanned image

 

203 (Natur och arbetsliv i svenska bygder / II. Norrland)


09-10-28: Motion om lika rättigheter för alla.

Här en länk om lika mänskliga rättigheter som SD motionerade om i Härjedalen kommun:
Nu när alla svenska partier tar avstånd av SD för att de inte respekterar människornas lika rätt i Sverige rimmar det dåligt ihop med den politik dom för (och har fört) mot oss lantalaiset (kvener) sedan drygt 100 år tillbaka i tiden.


10-03-03: Detta är en del av oförrätterna som vi och vårt folk här uppe i lappmarken fått utstå:

1. Näringsförbud (bl.a. renskötsel). Uppdaterat.

2. Modersmål förbud.

3. Konfiskering av land och vatten (Nybyggen och lappskatteland ovan "odlingsgränsen").

4. Förfalskning av våra kartor (Kvenska- Meänkieli namn ersätts till samiska och svenska).

Allt detta strider mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter och Sveriges rikets grundlag. Man kommer att tänka på likheten som finns i Turkiet nu om Kurdernas kamp för lika mänskliga rättigheter där.


 

 

scanned image

 

 

Första kyrkan i Karesuando

Efter att gränsen kom till 1809 uppfördes en ny kyrka i Karesuando 1816. Se likheten med Korpilombolo kyrka MALL

Den gamla kyrkplatsen var i Markkina. Markkinas historia   Foto Sophus Tromhult

NF.15006-135Sophus foto från Kätkesuando


 Kyrkohistoria

 

Om Laestadius och hans lära: fulltext - Beteckning- Rel C vt 2004-2

Lars Levi Laestadius  Jukkasjärvi kyrka.

Læstadianismen i nordområdets litteratur

http--www.laestadiusarkivet.se-Sveriges_Statstidning_1836.pdf

Naturhistorikern L. L. Laestadius.

....."Länsman, tre präster och Loven begav sig den 22 utrustade med järnstänger och spadar på gravplundring till Markkina. Där stod Enontekis kyrka under åren 1661—1828.".......

 


 

scanned image

Befintliga kyrkan uppfört 1905, samt små timmerbostäder.   Foto Emilie Demant Hatt

Karesuando kyrka - kyrkomiljön

Rättelser till länsstyrelsens framställning; Kyrkan ligger vid Muonioälv (inte vid Könkämäälv). Kyrkogården ligger vid samma älv vid sjön Saksanjärvi (inte på andra sidan älven).

Interiör från Karesuando kyrka före restaureringen. Märk väl drakhuvuden som avslutade timmerstockarna.

Dessa sågades bort.

04-22: Bilder10-

10-04-22: Bilder från Skibotn


Hemsidan uppdaterat: 10-11-01

Om Amund Helland

Norges land og folk- statistisk og topografisk beskrevet - Google böcker, resultat

Finlands förhistoria

Historisk atlas - Sverige

Sveriges historia 600-1350

Sveriges historia
För första gången på 50 år utkommer ett nytt flerbandsverk om svensk historia. Huvudredaktör för Sveriges historia är professor Dick Harrison och första bandet omfattar tidsperioden 13000 f.Kr. till 600 e.Kr.

Forskningsetisk kontekst- Historisk urett og forskning som ...

Björnar Seppola om via politik styrd forskning om Nordkalotten.


10-03-08:

11300 år gamla boplatser hittade i Tornedalen.

Arkeologiska fynd (Sammanfattning)


10-10-30:

Finnarna vid Ishavet (Ny tids historia)

Tilbakeblikk på avdukingen ...

Om Kvæner, Finner och Lapper (Sammandrag)

I 1743 ble Olle Christophersen find, ifølge Petter Schnitler, enda regnet som en av «Bals Fior Finner som Boer ved

Søesiden og Bruger Gaarder».

Fra 1744 hadde imidlertid qvænen Anders Andersen blitt ny bruker på Markenes.

«Denne igiennemdragen, og af mig forseiglet Bog, Som indeholder Et hundrede, halvfemteSindsTive og et Blade

authoriseret till en Ting Protocoll for Kongl: Majts Sorenskrivere udj Tromsøe fogderi, Sr Wilhelm Thomessøn; Og

naar denne Ting ? eller Justitz Protocoll er brugt i 3de aar, maae hand Sig med en anden igien forsiune.

Storfoshengaard d 12 Aprilij O. Schelderup.1745



10-03-31: Finsk forskning om Lappmarken (Sammanfattning)


10-03-08: Om Karelare


10-03-16: Suonttavaara och Enontekis (Släkthistoria)

10-05-08 Lagfart och bouppteckningar1891-1899


10-03-29: DNA-forskning

     I den här grottan i södra Sibirien hittades benet som lett till de nya teorierna.

I den här grottan i södra Sibirien hittades benet som lett till

de nya teorierna.

Spår efter ny människoart

Ett forskarlag lett av gästprofessorn i Uppsala, Svante Pääbo, har funnit spår efter EN HELT NY människoliknande art i en grotta i södra Sibirien.
 

10-03-09: Finnmarksloven

10-04-05: ILO-konventionen


10-11-01 :Nytt bidrag motiverar till studier i samiska

Publicerat: fredag 29 oktober kl 05:25, Ođđasat
Sametinget har beslutat att bidra ekonomsikt så att fler ska kunna läsa samiska på högskolenivå. 
– Det är motiverande med bidrag för att läsa samiska. Det är tungt om man ska behöva ta studielån, säger Ida Ljungberg som studerar sydsamiska.

Läs mer

 
STAARE

Alla ska kunna samiska

Publicerat: torsdag 28 oktober kl 13:48, Ođđasat, 8 kommentarer
Alla samer ska kunna tala, läsa och skriva samiska. Det är ett av fem mål som Sametinget har fastställt för språkarbetet. Samer ska också kunna få 40.000 kronor i studiebidrag för att läsa samiska på universitet eller högskola.

Läs mer


10-03-30: Mänskliga rättigheter

....På senare år har man insett att detta inte är tillräckligt och nu framstår det tydligt att kulturella särarter och minoritetsidentiteter måste erkännas, respekteras och skyddas mot vanvård, ringaktning och förstörelse.

 Dessa kulturella rättigheter handlar om språk, historia, folklig identitet och rätten till det territorium de olika grupperna fått i arv av sina förfäder.

På detta området har FN hamnat på efterkälken. Det förefaller dock som om FN är på väg att tänka om. Från FN i Genéve kommer signaler om att en mellanstatlig debatt om den framtida synen på folkgruppers rättigheter är långt framskridna.

Sverige har varit bunden till de konventioner och avtal som under åren antagits av rådet. Medan man i flertalet västeuropeiska stater inkorporerat Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna som en del av den egna lagstiftningen, har man i Sverige avstått från detta. Man har ansett att den inte är förenlig med svenska rättstraditioner på det område som resolutionen omfattar. På grund av att Sverige inte inkorporerat konventionen i den egna lagtexten, har man många gånger fått finna sig i att ha blivit dragen inför rätta i Strasbourg.


10-11-01: Renskötseln

År 1605

Ur register uppå lapprenar uti Torneå lappmark och Suonttavaara by år 1605 läser vi att det innehas tillsammans 46 tamrenar fördelade på 15 familjer (Suonttavaara by omfattade då både svenska och finska sidan av nuvarande riksgräns). Dessa djur bestod av kor och kalvar vilket visar att de mjölkades och användes som lockdjur till andra vildrenar (tjurar).

Renskötsel som näring - en ren myt-

"Historisk uppgörelse ger samerna större inflytande"
Sametinget

Samebymedlemskap

Publicerat: fredag 29 oktober kl 06:00, Ođđasat, 6 kommentarer
Sametinget beslutade igår att en same som äger minst en ren som betar inom samebyns område, är medlem i samebyn.

Läs mer


10-11-10: Jakt och fiske

 Kieruna (kvensk) – giron (N-samisk)

Sápmi

Samer oeniga om dubbel jakträtt efter älg

Publicerat: kl 07:07, Ođđasat, Kommentera här
Det samiska samhället är splittrat i frågan om dubbelregistrering av jakten. Renskötaren Lars Tomas Labba i Saarivuoma sameby menar att den dubbla jakträtten garanterar samebyarnas rätt till älgjakt. Jakt- och fiskesamernas partiledare Håkan Jonsson menar att jakträtten på privat mark tillhör markägaren.

Läs mer

Riksdagen

Dubbel jakträtt åter i riksdagen

Publicerat: fredag 29 oktober kl 05:44, Ođđasat, 1 kommentar
Frågan om dubbel jakträtt i fjällen är åter på tapeten. Både moderata och socialdemokratiska riksdagsledamöter har lämnat in motioner i frågan.

Läs mer


10-10-25: Mark och äganderätt (Om Siikavuopio)



10-03-31: Resor på Nordkalotten



10-03-19: Gränsdragningen 1809



10-08-18:

Samene og Lofotfiske i eldre tid

Såpeboksen

Var kvenene opprinnelig hel...

Kvenflagget vedtatt

Myten om kvenenes rike

Samer och myter


Fra kvensk instiutts hjemmesider

Les mer om den kvenske oversettelsen her på yr.no


 (Insatt bilder från Nordiska museets "lapska" samlingar. Om Thomas Wallerström längre ned)


 

saltflaska från Lappland

Fotad och inläst. En saltflaska från Lappland inkommen 1937. Här med foto på katalogkortet. Det enda sättet att bevara katalogkorten och göra dem ordentligt sökbara är att läsa in dem. Alla inlästa bilder kommer senare att kopplas till Primus.

 


Norrbottens historia har reviderats och börja nu närma sig verkligheten:

Norrbotten

Olaus Magnus Carta Marina tryckt 1539 JPEG

Cipher Project (Forntida kartor på nätet)

Olaus Magnuksen kuvaus

Olaus Magnus första bok förklaring

Olaus Magnus och hans framställning af Nordens geografi; studier i geografiens historia

Full Text

- Karl Jakob Mauritz Ahlenius

Olaus Magnus - Ett försök till karakteristik och några önskemål ...

Internet Archive Search- publisher-"Almqvist & Wiksells"

Historiska museet: bild.asp-uid=23772


09-05-09: Fler forntida kartor

Map of 14th - 15th Century Finno-Ugric Lands



Från de historiska böckerna:

Från JORDHA BOOCKEN WTHAAFF WESTHRABOTNEN 1543

Om Wästersjölappar står det här:

..... När den svenska fogden nu söker utkräfva skatt af dessa lappar, vägra de, heter det, men utbjuda sådan skatt, som är ludh (lod) och kruth, hijsk (?) och pil, och svara samma sjöfinner: "När du kommer med konungens bref i Sverige , wele wi svare eder med all den del, oss är mögeligit och Gud gifver oss råden till. Där må I fullkomligen förlåta eder uppå. Sedan vele vi hålla, hvad utaf gammal ålder varit haver".

År 1584 hade ock Oluff Bwreman fått K. Maj:ts öppna bref och fullmakt att kräfva skatten utav dem; men när han kom till dem, fick han tvärt emot deras löften "all ond svar", efter han icke därtill hade med sig danska konungens tillåtelse, att så ske skulle. - Den vanliga benämningen "Västersjö-lappar" var lapparna icke till lags: de ville heta Västersjö-finnar. Nils Oravains skrifvare har i den delen berättat ett betecknande drag. När så händer, heter det, att det skrifves ifrån K. Maj:t eller ifrån ståthållarne och (man) kallar dem Västersjö-lappar, så svara de så: "Drager effter dem, hvarest som I kunnen finne någre lappar, och kreffuer dem och icke oss!"

Under öfverskriften "Till minnes" antecknas därför ock i räknekammaren: "Skall därföre skrifvas Västersjö-finnar och intet lapper".......


Handlingar i Arkiv

Kammararkivet (S.K.A.)

Norrlandshandlingar

Fogderäkenskaper för Västerbotten , Lappmarker och Västersjöfinnarnes 1533-1624.

Riksarkivet Köpenhamn (D.R.A.)

Svenske Ackta 1571-1611

Norske samlingar

7 Afd. Finnmarken

Det Kong. Geheimearkivs Registrature 13

Akter vedrörende Finnmarken

Riksarkivet i Kristinia (N.R.A.)

Schnitlers protokoll

Kong. Biblioteket i Köpenhamn

Kalls Samling




Bild på Rovaniemihacka

 

..."Rovaniemihacka, 24,4 cm. lång. F. på den höga älvstranden

vid Gunnari, 1,5 km. ovan Auskari eller c:a 5,5 km. ovan kyrkbyn

i Karesuando sn"....

Rovaniemihacka den mest utspridda stenföremålen i Norden , forskarna anser att ursprungsmaterial kommer från trakterna i Pajala. En Rovaniemihacka är ett avlångt, enkelt och ganska robust stenföremål. Vanligen är de utförda i strålstensskiffer som förekommer talrikt i Rovaniemiområdet. Innebörden är oklar, den vanligaste tolkningen är att de utgjort ishackor.

Bronsåldern - Örnsköldsviks Kommun

Yngre stenåldern - Örnsköldsviks Kommun


09-12-08: Från Nordiska museets lapska samlingar, mera passande benämning är kvenska samlingar.

Björnar Seppola skriver: "Jeg var på 1980-tallet, i Sovjet-tida, på museet i Kola. Der var et to avdelinger, den russiske og den samiske. Nordlandsbåten, juksasnella, den finske badstua, bilder av husene til de 1200 kolanordmennene og etter de 8000 finnene som bodde på Kola fram til 1937, stod alle på samisk avdeling. Alt materiale som ikke kunne klassifiseres som russisk, var klassifisert som samisk. Dette ligner veldig mye på den situsjonene vi har i Norge i dag. Alt historisk materiale som ikke kan klassifiseres som norsk, klassifiseres som samisk".

Det är samma förhållanden här i Sverige som det var i den forne Sovjetunionen för 30 år sedan, än i dag.

Läs mera här:

 


09-11-09:  Finland och dess invånare, Andra ... (Om Biarmier, Kvæner och Finnar).

Uppgifter om renantalet 1604 och 1609


          Side 242   Fisketräsken i Enontekis och Koutokeino 1671.


Kiälota Järfwi, brukar Nilss Hansson, Hendrich Houa och Anders Houa.Manna Järfwi, brukes af Jon Nilsson och Nilss Larsson.Karissoua Ellf, af Hendrich Nilsson och Måns Mårtensson.Rådas Järfwi och Tullinghsuando, af Peder Ersson, Peder Pedersson och Peder Hin-derssons Assas Änckia Hustru Agneta.Luongas Järfwi, brukar Peder Pedersson allena.Pelldo Järffwi By.Passma Järffwi och Pelldo Järfwi, brukes af Oluf Pedersson, Anderss Pedersson ochNilss Ersson.Romba Järffwi, brukes och aff föreskrefne tre perssoner.Pöras Järffwi, brukes aff Jönss Olufsson och twänne Hanss Bröder Peder och Johan.Paijais Järfwi och Suolo Järfwi, af Michiell Olufsson, Nilss Olufsson, Nilss Pederssonoch Larss Nilsson.Nächali Järfwi och Tuorkot Järfwi, brukes aff Esskill Nilsson och hans SwärfaderNillss Olufsson.Dedt finnes fuller ännu någre små Inssiögar, Vnder deres Landh och ägor hörande,som dhe medh wisse nampn eij rätteligen kunna angifwa, men brukas af ingen, eftter därfinnes ingen fijsk till fångz.Tillfrågades Lapperne, om dhe kunna inrymma flera perssoner till sigh, att fijkia ochfara i deres Skogh och fijskiewatn? Hwar till dhe swarade enhälligen, att dhär flere pers-soner in på dheres ringa Ägor booflyttia och sigh inträngia skulle, see dhe sigh eij annatföre, än dhe af Hungers nödh måste alldeles försmechta.

(Märk väl att alla kallas Lapper av Skattefogdarna)


Länk (Bengt Pohjanen får kulturpris).

Bengt Pohjanen
Lindas takhopp



   

Kvenske dokumenter og informasjon

Norsk skolepolitikk overfor kvenene 1720-1996

Kvændebatt i Kåfjord

 Diskussion i Kvenfolket:

Björnar Seppola om via politik styrd forskning om Nordkalotten

Klockan är fem i tolv när det gäller kvensk/finskan

Kvenfolket

En side for alle finsk-ættede, Norsk-Finske og Kvener.
Kvensk, kvener, finnmark, politikk, kultur

Kopprabas » Historien » Finnarna » Finnarna på skogen (Om skogsfinnar)

Om Råselebornas ursprung

Ytterlännes första innevånare


09-12-06: Kvenernas flagga: artikel.aspx-ArticleID=4927893

09-12-15: Gemensam Kvänlands folkdräkt

 


Nuttuka (Renskinnsvintersko)

 (Elgström, 1922, s. 305).

http://origo.no/-/page/show/2937_kvenskordliste

      "Oonhän meilä vielä kieli"

  Jords internettside.

"Nuku nuku nurmenlintu"(Tryck på MP3)

"Tornionlaaksun laulu"
Länk Personer som utvecklar språket
Länk Böcker

522892_kvensk-barnekultur-paa-youtube-pyssyjoki 

Youtube kanal

www.sonjasiltala.net (Bl.a. bilder av kvener)



När kommo Svenskarne till Finland- av Karl Bernhard Wiklund

1 På samma sätt ha lapparne allt sedan urnordisk tid upptagit massor'
af lånord från nordborna, under det att man i de nordiska litteraturspråken
knappast torde kunna finna ett enda lapskt lånord.


Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro på vår jord

Statistik öfver Sverige, grundad på offentliga handlingar - jemte en karta öfver den nordiska halfön, år 1844. (sid.443)


09-11-18: Dagens skandinaver nedstämmer inte direkt från jägare och samlare som bodde här i äldre stenåldern. Det hävdar en grupp svenska forskare vid Uppsala Universitet.

Genetic legacy of Europe's last hunter-gatherers...

Översättning:

Sammanfattning

Den drivande kraft bakom övergången från en födosök till ett jordbruk livsstil i förhistoriska Europa (Neolithization) har diskuterats i mer än ett århundrade [1,2,3]. Av särskilt intresse är om reproduktionsnivån eller kulturellt utbyte var ansvarig [3,4,5]. Norden har en unik plats i denna debatt, för det upprätthålls en av de sista stora jägare-samlare komplex i neolitiska Europa, Gropkeramiska kultur [6]. Spännande, dessa sena jägare-samlare fanns parallellt med tidiga jordbrukarna för mer än tusen år innan de försvann cirka 4000 år sedan [7,8]. Den långvariga samexistens mellan de två kulturerna i Skandinavien har nämnts som ett argument mot reproduktionsnivån mellan mesolitisk och den nuvarande [7,8]. Genom analys av DNA från forntida skandinaviska mänskliga kvarlevor, visar vi att människor av Gropkeramiska kulturen inte var direkta förfäder till moderna skandinaver (inklusive det samiska folket i norra Skandinavien), men är närmare släkt med samtida befolkningen i östra Östersjön . Våra resultat stöder hypoteser som härrör från arkeologiska analyser att föreslå en neolitisk eller post-neolitiska reproduktionsnivån i Skandinavien [7]. Dessutom har vår data är i överensstämmelse med uppfattningen att östra Östersjön utgör en genetisk refugia för vissa av de europeiska jägare-samlare populationer.

Samene kommer fra Nord-Spania




09-05-12: Skalman.nu Forum • Visa tråd - Bevis för finsk bosättning i ... Kvenland

09-05-21: Om Lappmarken


Från bygd och vildmark i Lappland och Västerbotten, Luleå stifts julbok

scanned image


09-08-28: Uttalande inför riksdagsvalet i Norge

edl.no - Hjem

09-01-30: Sametinget og demokratiet

NÄTVERKET NORDEN

Kvenlandsförbundet/Kveenimaayhistys. 


Rettssikkerhet for kvænsktalende (Ságat)

 


Global Change från en geografs perspektiv- 40000 år av omvälvning

Européernas DNA från en geografs perspektiv- 40000 år av omblandning


Mediebevakning & aktuell debatt • Forum för vetenskap och folkbildning

Människans ålder och härkomst omprövas | Forskning & Framsteg ...


09-05-10: Munin- Open research archive - University of Tromsø Open Access (öppna vetenskapliga avhandlingar kan spara samhället hundratals miljoner).

http://lantalainen.bloggspace.se/985513/Nordkalottens-historia

Länk (Puolikuiva alkuperäsivusto)

09-04-27: earlyfin.htm



Myten om kvänernas rike. En granskning. L.Lundmark

09-05-08: Solidaritet100

09-04-24: fulltext » Karin Grankvists avhandling om Siggevaara och Tingevaara byar, 2004.




 Ryska bilder och från Sibirien) Insatt mera bilder.

09-05-13: Meän raatio

maanantai 11 toukokuu 2009 (Om rätten att använda meänkieli) 17:10



09-03-18:Tidsresa i Torneälvdal. Norrbottens äldsta boplats?  Bilder från "Tievat".

08-07-20: Fornfynd i Vuontisjärvi Uppdat. med stenåldersyxa från Karesuando och från Norge.

Norrbottens finnbygds historia. (Uppdat. med bilder på halsringar). Läs mera här: Arkeologi

LÄS MER: NORRLANDS HISTORIA SKRIVS OM


De förflutnas närvaro, utg. av Riksantikvarieämbetet

Vilka var först ? av Thomas Wallerström . Utgiven av Riksantikvarieämbetet.

08-12-05:Vilka var först? (Diskussion från arkeologiforum)

 

Böckerna kan beställas från: http://www.dialog.raa.se/cocoon/forlag




Meän raatio - SR Sisuradio sänder på meänkieli

Tiistai 24 helmikuu 2009 - Tiistai 3 maaliskuu 2009 (Temat rasindelning fortsätter i kväll)

Meän raatio

maanantai 2 maaliskuu 2009 17:10 (Bertil Isaksson tar upp ämnet skallmätning)

Pressmeddelande från Umeå Universitet 

 



Bildsökresultat för Tromsdalstind

"Tromsø, with Tromsdalstind, Troms, Norway" en gang mellom 1890 og 1900. Bildet er hentet fra Library of Congress' bildesamling på Flickr.



08-07-20: Med anledning av konferensen i Haparanda (Hur använder vi vår historia? uppdat.)  Länkar  till Tornionlaaksun laulu. Artikel även från minoritetsutfrågningen i riksdagen.

09-01-12: www.nll.se - Open-Space-diskussioner - En redovisning

08-07-03: Enande flagga sprider sig



08-05-30: http://lovikka.net/skrifterna/

http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=2242
http://www.kvenskinstitutt.no/kvener/kvener-2.html

08-05-29: Kulturell identitet og regional utvikling

08-05-29: Andre opponent: Professor Liisi Huhtala, Uleåborgs universitet



08-05-15:

Historisk rätt


08-05-21: Dokumentation om Skibotn marknad

Restaurerade stenhus i Norge . (Även länk till Webbtv).


08-04-25: (Äldre historia) 


08-04-10: Läs mera om vår kultur och historia här

http://www.levandehistoria.se/


08-05-20: Suonttavaara  (Hänv. till domböcker)   Ursprungssläkten i Karesuando/Enontekis. (Uppdat) 

07-11-12: Markkinas historia (Interiör bild Kdo-kyrka, fotogenlampa)   

Lars Levi Laestadius familj, släkt och botaniker. Länkar. (Uppdaterat med länk till Martti Vuollo)

Enontekis/Karesuando sockens förhistoria (Uppdat. med L. L. Laestadius debattinlägg)

08-12-02:Naturhistorikern L. L. Laestadius.

08-04-14: Uppdat. i :



09-04-03:  Diskussion (Uppdat.)  


08-11-21: Senaste nytt från Sverige


Mycket märklig läsning (DO Katri Linnas rapport)

Attack mot samerna

Samernas historia »

Svonni anmäls för kränkning

 

 

09-01-09:  Senaste nytt från Norge  (Nya länkar om kvensk forskning)

Uttalande av Björnar Seppola

null Ishotellet blir Sorrisniva

Friluftsparken skifter navn.

Les hele saken


Samene som ett folk-

Den nye sameretten

 

Sjøsamer i Lyngenfjorden

I striden om etablering av nye oppdrettsanlegg for torsk i Storfjorden er det satt fram påstander fra samisk hold om at sjøsamenes rettigheter og kultur blir tråkket på ved en slik etablering. Sjøsamene blir verken hørt eller sett av myndighetene. De er et urfolk som har særlige rettigheter til blant annet fiske i fjorden, og vil ha oppdrettsanleggene vekk.

http://go.api.no/go/e/m_toppsak/http://www.nordlys.no/debatt/ytring/article3919144.ece

 


 

Toppene i Finnmark Arbeiderparti mener samene i Finnmarkseiendommen (FeFo) skaper splid i befolkningen.

– Reindrifta truer utviklingen i Finnmark

Flerkulturelle møteplasser

Nytt nummer av Arina!

 


Hevder at Sametinget er elitestyrt

Kvänfond får Samestöd



 

08-03-12: Senaste nytt från Finland    

Storsatsning på LEVI: http://lotta.yle.fi/rswebroi.nsf/sivut/Content6EF46

Turistsatsningar i våran närhet i finska Lappi:

 
 
 
ROVANIEMI: http://www.rovaniemi.fi/?deptid=14329

 


 

Rennäring som riksintresse ( Utredning Ren 2000 )

I samband med EU-medlemskap skrev Sverige ett Grundlagsskydd för näringsfriheten 1994.

Det står i regeringsformens 2 kap. 20 § bl.a.:

" Att begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intresse och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag "(tex. Rennäringen).

Samebyar stoppar allt" 






 
 

 

www.nordisk.hi.is Nordiske Historikermøtet på Island.

 



Digitale böcker:

 

 

 

I Norrlands stader och Lapplandsbygd,år 1800

 

 

Fornhistorie Tromsö Amt

 

 

Fra Nordlands fortid (Förvisning av brottslingar)

 

 

Nya handlingar rorande Skandinaviens historia, år 1604

 

 

Jomale

 


 

 

 

http://www.lenvik-museum.no/hovedside.htm (Länk till digitaliserad dokumentation om Nordskandinaviens historia, delar av domböcker och fogderäkenskaper m.m.)

 

 

 

Topografika 1638-1717 http://www.lenvik-museum.no/meny5/Finnmarka/Topografika_1683_1717.pdf

 

Sid. 128

 

……..Samme Kirche kand lett bygges af dend store furre skov som er der ved haanden, og der ere blandt Finnerne selv mange gode timmermænd komne fra Qvænland nu vores, og

 Lappene giør gladeligen dend omkostning og arbejde…………….

 

 

Fotnot: De svensktalande tingsprotokollskrivarna stavade ofta de kvenska benämningarna (efternamn, plats och ortnamn) fel, oftast helt olika, beroende på vem som förde protokollet.

 

 

 

Mormonkyrkans främsta insats för forskningen är att de redan på 1940-talet började mikrofilma kyrkböcker och andra källor som är viktiga för släktforskare, i Sverige och i många andra länder. Alla mikrofilmer/mikrokort av äldre kyrkböcker (omkring före 1860), mantalslängder, bouppteckningar, domböcker, etc, som vi använder har filmats av mormonerna, och som tack överlämnade de ett exemplar av varje film till Riksarkivet i Stockholm.

 I äldsta tid, 16- och 1700-talets mantalslängder,  landskapshandlingar, med kvarntullslängder, boskapslängder och hjonelagslängder etc. Allt detta finns ju mikrofilmat år för år. När man sedan kommer till tiden efter 1750 är däremot mikrofilmningen tydligen gjord med femårsintervall (1755, 1760 etc). Min fråga gäller om/var mantalshandlingar finns att tillgå från alla mellanåren?

 

 

Svar: Efter 1750 har mormonerna filmat endast vart femte år av längderna, men mellanåren finns bevarade i original, antingen i landsarkiven (länsstyrelsernas arkiv) eller i riksarkivet (kammararkivet).

 

 

 

Mormonernas hemsida:  http://www.familysearch.org/

 

 

 

Kommentar: Som vi ser är det mormonerna som har mikrofilmat bl.a. Torne lappmarks skattelängder, domböcker m.m. Nu har Lenviksbygdemuseum från Nordnorge, renskrivit och gett ut ett antal böcker. Så vi boende här uppe i svenska lappmarken får vara tacksam åt de utländska forskarna som har filmat och dokumenterat våran historia då den svenska staten ej hittills har visat något intresse för denna dokumentation om vår historia.

 

 
 

http://www.eldjarnbaat.no/byggeliste.html (Båttillverkning i Nordnorge).

 




 

 

 

 

 

Sametingets konsultasjonsordning: . Les mer

 

 

Klart för att sätta gränser för Olli (Sametingspresident).

 

http://www.altaposten.no/lokalt/nyheter/article129423.ece

 


 

Nationella minoriteter :http://www.abm-utvikling.no/publisert/abm-skrift/nasjonale_minoriteter.pdf

 

 

Forskjellsbehandling og ytringsfrihet

 

 

Samenes nasjonaloppbygging    Mer makt til samepolitikere

 

 

Samiske, etniske sjåvinister  Les mer  Olav Gunnar Ballos nazister   Ballo og diskriminering

 

 

Det samiske ansvaret for kvenpolitikken Les mer      Samisk styrning av kvensk kultur

 

 

Nekter samer att fiska gratis.

 

 

 Universitetet i Tromsø - Toppsiden Över hundra år gamla dokument på meänkieli hittat. einarn@sv.uit.no
 

 

Lenvik bygdemuseum (Renskrivit bl.a. domböcker över Torne lappmark)

 

 

(Uttalande av Karsten Adriansen, arkeolog) 

 

 

Bilder från Sibirien

 




 

 

 

11-06-11: Namnförfalskning  Uppdat. med Bures karta som har kvenska benämningar på platserna i början av 1600-talet.

 

 

 

(Nya kartbilder av Kieruna, Jukkasjärvi och Alttajärvi. Enontekis-Karesuando)

 

 

 

 

Länk till Riksantikvarieämbete.

Vi har också anmält detta och liknande förfarande för att utplåna oss och våran kultur till olika myndigheter och departement . Första gången till landshövdingen den 15 april 2004. Vad jag förstår är våra politiker och myndigheter ansvariga att följa Sveriges rikets lag och förordningar samt Europarådets ramkonvention gällande minoriteter. Gör dom inte det skall dom ställas till svars inför förvaltningsdomstolen eller EU-domstolen.

 

 

Riksdagen - Konstitutionsutskottet (KU) där även Tornberg, Stefan är ledamot, skall  ha uppsikt att lagar och förordningar följs.

 

 

 

Även Justitiedepartementets ansvarsområden handlägger sådana här frågor.

 

Svar har inkommit från lantmäteriet angående vår anmälan och förfrågan 07-02-22.

 

 

Svar har inkommit från Integrationsdepartementet 07-02-15.

 

 

(Brev till landsh.)

 

 

Förra Regeringen har brutit mot riksdagsbeslut, mot fornminneslagen och även mot Europarådets ramkonvention!

 



 

 

 

07-02-01: http://www.norden.se/kalendarium.asp

 

 

Fartfyllt i Karesuando

 

 

Åka på vatten

 

 

photo.php-fbid=380529988631213&set=oa.295595797161214&type=1&ref=nf

 

 

 

 


Vy över Karesuando (Karesuvanto)

På bilden syns Muonionväylä (Muonioälv) med sjön Kaarevuopio närmast. Foto: B. Niva 07-06-19

Karesuando centrum

                   Nivas gårdar, Prästgården och skolorna.   Foto: B. Niva 07-06-19

                                             Olkoniemi och nerflyttande svanor simmande i Vuopio, 07-09-10 kl.9.03 Foto B. Niva

Samma motiv tagen 07-09-19 kl. 7.03      Foto B. Niva

Samma motiv tagen 07-10-24 kl.9.26       Foto B. Niva


Tiden före Kaamos. Sista solstrålarna för i år.

Bilden tagen den 22 nov.-09 kl.11.42  Foto B. Niva

Kaamostiden har inletts

Bilden tagen den 2 dec-09 kl.11.30   Foto B. Niva

Vi ser solen åter här i Karesuando i mitten av januari 2010.

Kaamostid (solen når ej över horisonten) i Karesuando

Bilden tagen den 12 december 2007 kl. 12.00  av B. Niva

 Sol under horisont.  


Morgondimman lättar

                                                                   Foto: B. Niva 08-04-01                                                                                                         


Vårflod i Karesuando

Fotot taget 08-06-03 av B. Niva


Månsken över Torneträsk

            Bilden tagen på påsken, fredagen den 21 mars-08, kl. 19.00  Foto: B. Niva

 

Solnedgång vid Torneträsk

Bilden tagen påsklördagen den 11 april -09 kl. 20.15 på kvällen. Foto: B. Niva

Nya bilder

 Vy mot Muonionväylä

Midnattssolen syns inte mer, den 10 augusti 2010 . Foto B. Niva

Månsken mot Olkuniemi.

Bilden tagen den 23 augusti -10 kl.21.30. Foto B. Niva

    Kvarstannande flyttfåglar vilar ut på Vuopio

Bilden tagen den 10 oktober 2010. Foto B. Niva

Isen har lagt sig och fåglarna har flugit söderut.

Bilden blev tagen den 19 oktober 2010. Ovanligt  sen höst. Foto B. Niva

Första snön i Karesuando

    Bilden tagen den 22 oktober 2010. Foto B. Niva

Fiske i Finnmark

    Fiskande "sjöfinne" någonstans i Finnmarken :).

 

[FrontPage-komponenten Spara resultat]

 

Solnedgång vid Torneträsk. Vårflod i Karesuando. Kaamos bild mot Kaarevaara (Karesuvanto) längst ner på sidan.

Väderprognos & Väder 5-dygnsprognos 14-dygnsprognos

Click for Karesuando, Sweden Forecast

Birthday.se - Vem fyller i Karesuando

 AltaVista sök på din webbplats (Översättningsprogram)

50 grader kallt i Karesuando. Fotot taget den 27 januari 1999 av B. Niva

Aftonbladet i Karesuando

Just nu 09-12-15 kl. 11.30 är det "bara" -30°.

Den globala uppvärmningen har slagit till även här i Karesuando, -29,5. 10-12-19. Uppvärmningen fortsätter nu är det bara minus 40 grader här. 11-02-18.

Här var det kallast i natt

Vintersolstånd 21 dec. (bild på Svalbards soldiagram)

 

Google Translate FAQ