Då det har varit planer om att ta fram en folkdräkt som passar till området, så visar vi här ett förslag på densamma. Dräkten är framtagen i Finnmarken (Norge) och används av befolkningen i kustlandet.
Bilden nedan är taget från Karesuando området (Sverige),och som synes har den stora likheter med den norska manliga folkdräkten.
KLÄDEDRÄKT
Denna mansdräkt, kom i Tornedalen med vissa förändringar att leva kvar från till 1800-talet, då den ersattes med
den moderna europeiska mansdräkten; kavaj, väst och byxor. Kvinnodräkten bestod in på 1900-talet av kjortel (livstycke), kjol och huvudduk.
År 1728 ägde en förmögen nybyggarhustru i Enontekis följande kläder (språket har moderniserats):
Klädedräkten i Övertorneå och Jukkasjärvi vid 1800-talets början.
Klädnaden är vida skilt från förtidens enkelhet, som då bestod av valmars eller stickad ylle tröja, ylle Kjortel, Lärfts halsduk och Cattuns (tunt bomullstyg) eller Satins mössa för kvinnorna. Männen brukade valmars tröjor, benklädnader av samma tyg eller renhudar, pettnilkor (ett slags mössa liknande kalotten) och till överkäder valmars Tacki (rock), lappmuddar eller Kalvskinns pälsar, samt Keng eller lappskor. Sådan dräkt är ej mer för den yvige Hemmans ägaren utan blott för den medellösa tiggaren. Männernas högtidsklädnad, består nu av blått Stockholms eller hemvävt kläde till jacka, eller Surtout (lång överrock), Pantalonger (långbyxor) av samma färg, bomullsstrumpor, svartskor och stövlar, silkes halsduk och filthatt, en del nyttja fickur. Om vintern nyttjas Päls (kunde vara av ren eller vargskinn) med överdraget blått kläde, helskinns mössa o. s. v.
Ur boken "Resa genom Sveriges och Norges lappmarker" företagen 1821.
Befolkningens Klädseln är enkel. Alla de manspersoner bland nybyggarna, jag såg, voro klädda uti en grov blågarnsskjorta, vadmalsbyxor, ullstrumpor, kängskor ( alldeles vattentäta, och oumbärliga under vandringen i Lapplands sanka myror, köpas färdiggjorda i Torneå för 1: R.dr 24 sh. De förfärdigas av kohudar, vi vilkens beredande garvaren läre nyttja bark av Sälg-pil. Skorna går ett stycke opp på smalbenet, där det snöras med remmar. De spetsa sig framåt med en uppåt böjd näbb, äro här till färgen gulbruna, något tunna, men snyggt gjorda. De bestrykes dagligen med tran och under ifrån med tjära.), och utanpå en vadmalskolt eller tröja (med korta skört). Det om livet spända bältet, och den vid sidan hängande, i en slida instucken, halvannan qvarter långa kniven. På huvudet bära de hatt, eller vanligen filtmössa. Qvinnfolken bruka kjortel och tröja av ylletyg, och förkläde av linne, kattun, eller bomullstyg. Om halsen hava de ett lärftskläde, eller bomullsduk. På huvudet bära de en bindmössa av kattun (siden), som går långt ned om öronen, och knytes under hakan. På denna mössa utgår en lång snipp i pannan. Stundom nyttja de på huvudet ett kläde (huivi), som går under hakan, och antingen där knytes, eller uppvikas ändarna och tillknytas ovan hjässan.
Kläder från 1800-1854, Karesuando området
Boupptecknings protokoll
År 1809 den 28 februariinfant sig undertecknade uppå begäran att uppteckna och värdera den lösa egendom som aflidne ?, Hendriksdotter Anna i Karesuando efter sig lämnat till delning emellan dess efter lämnade barn sonen Per Hendriksson och dottern Margaretha gift med Johan Johansson Raatamaa, uppgivande Per Hendriksson egendomen i följande ordning.
Banco
|
Koppar |
RB |
ss |
r. |
|
En kittel 18 uns |
2 |
||
|
Tenn |
|||
|
Ett fat 3 uns |
16 |
||
|
Kläder |
|||
|
En grön klädes kjol |
24 |
||
|
En blå vadmals dito |
24 |
||
|
En randig ylle dito |
8 |
||
|
En ros ulle päls |
5 |
4 |
|
|
En vadmals tröja |
5 |
4 |
|
|
En svart sars dito |
10 |
8 |
|
|
En blå vadmals dito |
16 |
||
|
Stick tröja |
13 |
4 |
|
|
Ett randigt ulle förkläde |
5 |
4 |
|
|
En ovandel af lärft |
5 |
8 |
|
|
En flissings förkläde |
13 |
4 |
|
|
En lärfts halsduk |
5 |
4 |
|
|
En svart silkes dito gl. |
2 |
8 |
|
|
En svart silkes mössa |
5 |
4 |
Kristina Andersdotter Gunnare från Suonttavaara.
Bilden tagen på 1880-talet.
Boupptecknings protokol
År 1810 den 26 november infant sig undertecknade uppå begäran att uppteckna och värdera den lösa egendom som aflidna Nifva, Sigrid Hendriksdotter efter sig lämnat till delning emellan dess efterlämnade maka Gunnare, Olof Olofsson den äldre samt sonen Olof och dottern Ella, uppgivande änklingen Olof Olofsson Gunnare egendomen i följande ordning:
|
Kläder |
|
En katuns halsduk |
|
En blå och vit randig dito |
|
En dito ----"----- |
|
En gl. grön dammask mössa |
|
En svart satins dito |
|
En gl. fislet klädes kjol |
|
En gl. grön dito |
|
Ett stissnings förkläde |
|
Ett blått rask dito |
|
En gammal grön klädes tröja |
|
En gammal regarns dito |
|
En gammal ylle dito |
År 1817 den 3 december upptecknades och värderades den egendom som ogifta Drängen Riska Magnus Magnusson efter sig lämnat.
(Bland annat)
|
Gångkläder |
Daler |
Shil. |
|
|
1 |
Vit vadmals kolt |
2 |
32 |
|
1 |
Grå dito |
3 |
16 |
|
1 |
Filt hatt |
1 |
16 |
|
1 |
Beller skinn mössa |
32 |
|
|
1 |
Fårskinns dito |
11 |
|
|
1 |
Par gamla byxor |
5 |
|
|
1 |
Blå vest |
32 |
|
|
3 |
Gamla vester |
16 |
|
|
1 |
Kjor bälte |
32 |
|
|
1 |
Tjock band |
16 |
|
|
4 |
Par strumpor |
16 |
|
|
1 |
Bälte |
21 |
|
|
1 |
Hundskinns mössa |
16 |
|
|
1 |
Liten mudd |
1 |
16 |
|
2 |
Gamla dito |
16 |
|
|
1 |
Sjorta |
32 |
|
Kläder från bouppteckning 1819 efter Anna Persdotter Niva (Vasara)
|
Kläder |
Daler |
Shilling |
|
|
1 |
Gul vardagshalsduk |
11 |
|
|
1 |
Vitbottnig bomullskjol med tröja |
3 |
16 |
|
1 |
Mudd |
2 |
32 |
|
1 |
Svart kjol med tröja |
2 |
|
|
1 |
Gammal kjortel |
1 |
16 |
|
1 |
Ny yllekjörtell med lif |
1 |
16 |
|
1 |
Skalla |
24 |
|
|
1 |
Len tyg |
32 |
|
|
1 |
Gulrandig bomulls kjol med tröja |
3 |
16 |
|
1 |
Yllekjol |
11 |
|
|
1 |
Vadmalströja |
17 |
|
|
1 |
Vitbottnig förkläde |
1 |
5 |
|
1 |
Ny yllekjol med lif |
1 |
16 |
|
1 |
Kattuns halsduk |
1 |
5 |
|
1 |
Svart mössa med rosor |
32 |
|
|
1 |
Klädeströja |
2 |
|
|
1 |
Päls |
32 |
|
|
1 |
Blågarn lintyg |
32 |
|
|
1 |
Blåbottnig tröja |
11 |
|
|
1 |
Linneförkläde |
32 |
|
|
1 |
Bomulls kjörtell |
1 |
16 |
|
1 |
Stor rosig kettuns halsduk |
10 |
8 |
Boupptecknings Protokoll Nr. 5
År 1826 den 8 oktober inställde sig undertecknade att uppteckna, värdera och fördela den egendom som avlidne Nämndemannen Niva, Nils Hendriksson, efter sig lämnat till delning emellan dess efterlämnade Hustru Mämmi, Anna Olsdotter, sonen Hendrik samt döttrarna Anna, Stina, Brita och Stina, alla gifta och egendomen befanns som följer:
|
Kläder |
|
|
1 |
Fårskinns fäll |
|
1 |
Gammal mudd |
|
1 |
Dito |
|
1 |
Rana |
|
1 |
Ny vallmans kolt |
|
1 |
Gammal dito |
Boupptecknings Protokoll Nr. 2
År 1827 den 23 januari inställde sig undertecknade till att uppteckna och värdera den egendomen som avlidne Kyrkovärden Mämmi, Johan Olsson, efter sig lämnat till dess Hustru Eliasdotter, Margareta, som hon genom Testamente av den 13 juni 1790 erhåller.
Och egendomen uppgavs som följer:
|
Kläder |
|||
|
2 |
Nya fårskinns fällor |
6 |
32 |
|
2 |
Dito ranar |
10 |
|
|
1 |
Gammalt dito |
1 |
16 |
|
2 |
Vadmals vantar å 3 Rd |
6 |
|
|
1 |
Par byxor |
1 |
|
|
1 |
Tröja |
2 |
|
|
1 |
Par halvslitna byxor |
1 |
|
|
1 |
Väst |
1 |
|
|
1 |
Hatt |
1 |
16 |
|
1 |
Vintermössa |
1 |
16 |
Eva Lovisa Tuoremaa f. Andersdotter Nilimaa. Hon var en så kallad
"husläkare" i Karesuando.
Boupptecknings Protokoll Nr. 7
År 1829 den 5 september, inställde sig undertecknade till att uppteckna och värdera den e
gendom som avlidne Nämndemannen Närvä, Johan Mickelsson, efter sig lämnat genom ett inbördes Testamente av den 2 september 1828, till sin Hustru Lainio, Margret Månsdotter,
Och egendomen uppgavs som följer:
|
Kläder |
|||
|
3 |
Bind mössor |
1 |
24 |
|
1 |
Gammal svart silkesduk |
24 |
|
|
1 |
Ny dito |
1 |
|
|
1 |
Gammal tröja med renkalvskinn faser |
32 |
|
|
1 |
Blårandig kjol |
1 |
|
|
1 |
Blå, röd, grön och vitrandig kjol |
2 |
32 |
|
1 |
Dito |
2 |
|
|
1 |
Yllekjol |
32 |
|
|
1 |
Dito tröja |
16 |
|
|
1 |
Gammal bomullströja |
|
8 |
|
1 |
Dito ylle tröja |
32 |
|
|
1 |
Skjorta |
32 |
|
|
1 |
Cattuns förkläde |
24 |
|
|
1 |
Linne dito |
24 |
|
|
1 |
Läfts duk |
24 |
|
|
1 |
Svart bottnigt Cattuns duk |
32 |
|
|
1 |
Dito |
24 |
|
|
1 |
Läfts duk |
12 |
|
|
1 |
Karpun |
16 |
|
|
2 |
Par vantar |
8 |
|
|
2 |
Par strumpor |
16 |
|
|
1 |
Par skoband |
3 |
|
|
1 |
Gammal förkläde |
12 |
|
|
1 |
Dito bindmössa |
4 |
|
|
1 |
Vit vadmalskolt |
32 |
|
|
1 |
Grå dito |
1 |
|
|
2 |
Par byxor |
32 |
|
|
1 |
Gammal mudd |
24 |
|
|
1 |
Dito fäll |
8 |
|
|
1 |
Dito kudd |
4 |
|
|
1 |
Par säppäket |
8 |
|
|
1 |
Par handskar |
4 |
|
|
1 |
Gammal tröja |
4 |
Boupptecknings Protokoll
Nr. 4
År 1834 den 29 januari, upptecknades och värderades den egendom som avlidne Krono Bonden Raatamaa, Erik Eriksson i Kuttainen by efter sig lämnat till delning emellan dess efterlämnade Änka Stina Kajsa Pehrsdotter och barnen, omyndiga sönerna Johan Petter, Fredik, Erik och Isak, samt dottern Maria Sophia; vilkas barns rätt och bästa bevakades av deras Faders Farbroder Johan Johansson Raatamaa;
Och uppgavs egendomen av Änkan uti följande ordning, nämligen:
|
Säng och gångkläder |
||||
|
1 |
Fårskinnsfäll |
1 |
16 |
|
|
1 |
Rana |
1 |
16 |
|
|
2 |
Kuddar |
1 |
||
|
1 |
Gammal päls |
1 |
||
|
1 |
Ny kolt |
2 |
16 |
|
|
1 |
Gammal dito |
32 |
||
|
1 |
Par blåa kläder |
4 |
||
|
1 |
Par gråa dito |
4 |
||
|
1 |
Gammal tröja |
24 |
||
|
1 |
Ny skjorta av läst |
1 |
||
|
1 |
Svart halsduk av silke |
1 |
||
|
1 |
Väst av Cattun |
8 |
||
|
1 |
Gammal hatt |
8 |
År 1854 den 28 september upptecknades, värderades och fördelades den kvarlåtenskap som aflidne Nybyggare hustrun Niva eller Kurkiu, Anna Pehrsdotter efter sig lämnat, till delning emellan efterlämmnade mannen Kurkiu, Isac Perhsson och den aflidnes moder Enkan Niva, Ella (Eva) Maria Johansdotter.
Egendomen uppgafs av Enklingen i följande ordning:
|
6 |
Randiga ylleskjortor |
|
2 |
Ylle klänningar och en kappa |
|
2 |
Tröjor och 2 skjortor linnetyg |
|
6 |
Halsdukar och 2 förkläden |
|
1 |
Ylle rana och en fårskinnsfäll |
|
5 |
Renskinn |
|
2 |
Huvudkuddar och en gammal fäll |
|
3 |
Muddar och en tulubb |
|
1 |
Vadmals rock |
Finnar och lappars klädsel på 1500-talet (Källa: Schefferus bok LAPPONIA (LAPPLAND) utgiven år 1673.)
09 Sjøsamiske eller sjöfinnars (kvensk) klädsel?
På Nationalmuseet i København finnes det en manns- og en kvinnekofte innsamla i 1839 av den danske reisende botaniker Jens Laurentius Moestue Vahl (se bilde og skisser). Han deltok også på Gaimard-ekspedisjonen.