Gemensam Kvenlands folkdräkt

Då det har varit planer om att ta fram en folkdräkt som passar till området, så visar vi här ett förslag på densamma. Dräkten är framtagen i Finnmarken (Norge) och används av befolkningen i kustlandet.

Bilden nedan är taget från Karesuando området (Sverige),och som synes har den stora likheter med den norska manliga folkdräkten.


KLÄDEDRÄKT

Birkarlarna verkar, enligt illustrationerna till Olaus Magnus "Historia om de nordiska folken", vid 1550-talets

mitt ha klätt sig på orientaliskt eller östeuropeiskt sätt; de bar oftast toppiga mössor, men kunde även ha runda

europeiska baretter. Huvudplagget var en knälång rock eller kolt, vilken kunde ha en stor uppvikt krage, som på

baksidan hade fyrkantig skärning. Hängande från bältet hade birkarlarna ofta en broderad väska eller börs, samt,

på väster sida ett svärd, en dolk eller likande sidovapen.

Denna mansdräkt, kom i Tornedalen med vissa förändringar att leva kvar från till 1800-talet, då den ersattes med

den moderna europeiska mansdräkten; kavaj, väst och byxor. Kvinnodräkten bestod in på 1900-talet av kjortel (livstycke), kjol och huvudduk.

 

År 1728 ägde en förmögen nybyggarhustru i Enontekis följande kläder (språket har moderniserats):

"Av kläder en kjortel av "polmit", dito tröja av "polmit"; en tröja av rött kläde; 2 stycken vadmalskjortlar,

den ena ny, den andra halvsliten; 1 stycke fåskinnspäls; 1 stycke nytt snörliv av "rött öwer Kyklika", med

3 par små silvermaljor; 1 kvinnfolksmössa av plysch; 2 stycken huvor av slessing; 2 halsdukar av "Sarwet

och dräll".

 

1758 hävdar Abraham Hülphers att klädedräkten i Västerbotten var den prydligaste och kostsammaste i hela

riket. Husbönderna hade rockar av blått kläde eller färgad vadmal; på vintern bar man pälsar överdragna med

blått eller brunt tyg. Även drängarna var välklädda; de bar klädesrockar och blåa västar med tennknappar och

hade på huvudet röda filtmössor.


Klädedräkten i Övertorneå och Jukkasjärvi vid 1800-talets början.

1788 skriver botanikern Samuel Liljeblad att männen i Övertorneå hade rund mössa av sammet eller svart

vadmal; sömmarna klädda med färgade band. De bar lång rock med brokiga gördlar. Kvinnorna bar många hals-

kedjor ock pärlband; de hade förkläden, koftor och klädeshuvor; "Mycket röda kläder älskades". Liljeblad be-

skrev helgdagsklädseln.

Vardagsdräkten var mer anspråkslös. J. W. Zetterstedt reste 1821 i Tornedalen. Han beskriver Jukkasjärvi-

nybyggarnas vardagsdräkt som bestående av en grov blågarnsskjorta, vadmalsbyxor, ullstrumpor och kängor.

Utomhus bar de lång vadmalskolt eller kort tröja. På huvudet bar de hatt eller filtmössa. Kvinnorna bar kjortel

och tröja av ylle, och förkläde av linne eller kattun [bomull]. Runt halsen bar de ett lärftkläde eller en bomulls-

duk. Typiskt för Jukkasjärvi var att kvinnorna var en bindmössa av kattun, som gick ner över öronen, knöts

under hakan, och i pannan hade en lång snibb, men annars kunde de också knyta ett stort tygstycke kring

huvudet.


Nordreisa bygdedrakt - "Tre stammers møte"
Kvinnedrakten var ferdig i 1980 og mannsdrakten var ferdig i 1987. I 1988 ble barnedraktene klare.
(13.06.2005) [ Mer... ]

Klädnaden är vida skilt från förtidens enkelhet, som då bestod av valmars eller stickad ylle tröja, ylle Kjortel, Lärfts halsduk och Cattuns (tunt bomullstyg) eller Satins mössa för kvinnorna. Männen brukade valmars tröjor, benklädnader av samma tyg eller renhudar, pettnilkor (ett slags mössa liknande kalotten)  och till överkäder valmars Tacki (rock), lappmuddar eller Kalvskinns pälsar, samt Keng eller lappskor. Sådan dräkt är ej mer för den yvige Hemmans ägaren utan blott för den medellösa tiggaren. Männernas högtidsklädnad, består nu av blått Stockholms eller hemvävt kläde till jacka, eller Surtout (lång överrock), Pantalonger (långbyxor) av samma färg, bomullsstrumpor, svartskor och stövlar, silkes halsduk och filthatt, en del nyttja fickur. Om vintern nyttjas Päls (kunde vara av ren eller vargskinn) med överdraget blått kläde, helskinns mössa o. s. v.


Ur boken "Resa genom Sveriges och Norges lappmarker" företagen 1821.

Befolkningens Klädseln är enkel. Alla de manspersoner bland nybyggarna, jag såg, voro klädda uti en grov blågarnsskjorta, vadmalsbyxor, ullstrumpor, kängskor ( alldeles vattentäta, och oumbärliga under vandringen i Lapplands sanka myror, köpas färdiggjorda i Torneå för 1: R.dr 24 sh. De förfärdigas av kohudar, vi vilkens beredande garvaren läre nyttja bark av Sälg-pil. Skorna går ett stycke opp på smalbenet, där det snöras med remmar. De spetsa sig framåt med en uppåt böjd näbb, äro här till färgen gulbruna, något tunna, men snyggt gjorda. De bestrykes dagligen med tran och under ifrån med tjära.), och utanpå en vadmalskolt eller tröja (med korta skört). Det om livet spända bältet, och den vid sidan hängande, i en slida instucken, halvannan qvarter långa kniven. På huvudet bära de hatt, eller vanligen filtmössa. Qvinnfolken bruka kjortel och tröja av ylletyg, och förkläde av linne, kattun, eller bomullstyg. Om halsen hava de ett lärftskläde, eller bomullsduk. På huvudet bära de en bindmössa av kattun (siden), som går långt ned om öronen, och knytes under hakan. På denna mössa utgår en lång snipp i pannan. Stundom nyttja de på huvudet ett kläde (huivi), som går under hakan, och antingen där knytes, eller uppvikas ändarna och tillknytas ovan hjässan.

Kläder från 1800-1854, Karesuando området

Boupptecknings protokoll

År 1809 den 28 februariinfant sig undertecknade uppå begäran att uppteckna och värdera den lösa egendom som aflidne ?, Hendriksdotter Anna i Karesuando efter sig lämnat till delning emellan dess efter lämnade barn sonen Per Hendriksson och dottern Margaretha gift med Johan Johansson Raatamaa, uppgivande Per Hendriksson egendomen i följande ordning.

Banco

Koppar

RB

ss

r.

En kittel 18 uns

2

   

Tenn

     

Ett fat 3 uns

 

16

 

Kläder

     

En grön klädes kjol

 

24

 

En blå vadmals dito

 

24

 

En randig ylle dito

 

8

 

En ros ulle päls

 

5

4

En vadmals tröja

 

5

4

En svart sars dito

 

10

8

En blå vadmals dito

 

16

 

Stick tröja

 

13

4

Ett randigt ulle förkläde

 

5

4

En ovandel af lärft

 

5

8

En flissings förkläde

 

13

4

En lärfts halsduk

 

5

4

En svart silkes dito gl.

 

2

8

En svart silkes mössa

 

5

4

 

Kristina Andersdotter Gunnare från Suonttavaara.

Bilden tagen på 1880-talet.

Boupptecknings protokol

 

År 1810 den 26 november infant sig undertecknade uppå begäran att uppteckna och värdera den lösa egendom som aflidna Nifva, Sigrid Hendriksdotter efter sig lämnat till delning emellan dess efterlämnade maka Gunnare, Olof Olofsson den äldre samt sonen Olof och dottern Ella, uppgivande änklingen Olof Olofsson Gunnare egendomen i följande ordning:

Kläder

En katuns halsduk

En blå och vit randig dito

En dito ----"-----

En gl. grön dammask mössa

En svart satins dito

En gl. fislet klädes kjol

En gl. grön dito

Ett stissnings förkläde

Ett blått rask dito

En gammal grön klädes tröja

En gammal regarns dito

En gammal ylle dito

 

År 1817 den 3 december upptecknades och värderades den egendom som ogifta Drängen Riska Magnus Magnusson efter sig lämnat.

(Bland annat)

 

Gångkläder

Daler

Shil.

1

Vit vadmals kolt

2

32

1

Grå dito

3

16

1

Filt hatt

1

16

1

Beller skinn mössa

 

32

1

Fårskinns dito

 

11

1

Par gamla byxor

 

5

1

Blå vest

 

32

3

Gamla vester

 

16

1

Kjor bälte

 

32

1

Tjock band

 

16

4

Par strumpor

 

16

1

Bälte

 

21

1

Hundskinns mössa

 

16

1

Liten mudd

1

16

2

Gamla dito

 

16

1

Sjorta

 

32

       

Kläder från bouppteckning 1819 efter Anna Persdotter Niva (Vasara)

 

Kläder

Daler

Shilling

1

Gul vardagshalsduk

 

11

1

Vitbottnig bomullskjol med tröja

3

16

1

Mudd

2

32

1

Svart kjol med tröja

2

 

1

Gammal kjortel

1

16

1

Ny yllekjörtell med lif

1

16

1

Skalla

 

24

1

Len tyg

 

32

1

Gulrandig bomulls kjol med tröja

3

16

1

Yllekjol

 

11

1

Vadmalströja

 

17

1

Vitbottnig förkläde

1

5

1

Ny yllekjol med lif

1

16

1

Kattuns halsduk

1

5

1

Svart mössa med rosor

 

32

1

Klädeströja

2

 

1

Päls

 

32

1

Blågarn lintyg

 

32

1

Blåbottnig tröja

 

11

1

Linneförkläde

 

32

1

Bomulls kjörtell

1

16

1

Stor rosig kettuns halsduk

10

8

 

Boupptecknings Protokoll Nr. 5

År 1826 den 8 oktober inställde sig undertecknade att uppteckna, värdera och fördela den egendom som avlidne Nämndemannen Niva, Nils Hendriksson, efter sig lämnat till delning emellan dess efterlämnade Hustru Mämmi, Anna Olsdotter, sonen Hendrik samt döttrarna Anna, Stina, Brita och Stina, alla gifta och egendomen befanns som följer:

 

Kläder

1

Fårskinns fäll

1

Gammal mudd

1

Dito

1

Rana

1

Ny vallmans kolt

1

Gammal dito

Boupptecknings Protokoll Nr. 2

År 1827 den 23 januari inställde sig undertecknade till att uppteckna och värdera den egendomen som avlidne Kyrkovärden Mämmi, Johan Olsson, efter sig lämnat till dess Hustru Eliasdotter, Margareta, som hon genom Testamente av den 13 juni 1790 erhåller.

Och egendomen uppgavs som följer:

 

Kläder

   

2

Nya fårskinns fällor

6

32

2

Dito ranar

10

 

1

Gammalt dito

1

16

2

Vadmals vantar å 3 Rd

6

 

1

Par byxor

1

 

1

Tröja

2

 

1

Par halvslitna byxor

1

 

1

Väst

1

 

1

Hatt

1

16

1

Vintermössa

1

16

Eva Lovisa Tuoremaa f. Andersdotter Nilimaa. Hon var en så kallad

"husläkare" i Karesuando.

Boupptecknings Protokoll Nr. 7

År 1829 den 5 september, inställde sig undertecknade till att uppteckna och värdera den e

gendom som avlidne Nämndemannen Närvä, Johan Mickelsson, efter sig lämnat genom ett inbördes Testamente av den 2 september 1828, till sin Hustru Lainio, Margret Månsdotter,

Och egendomen uppgavs som följer:

 

Kläder

   

3

Bind mössor

1

24

1

Gammal svart silkesduk

 

24

1

Ny dito

1

 

1

Gammal tröja med renkalvskinn faser

 

32

1

Blårandig kjol

1

 

1

Blå, röd, grön och vitrandig kjol

2

32

1

Dito

2

 

1

Yllekjol

 

32

1

Dito tröja

 

16

1

Gammal bomullströja

 

8

1

Dito ylle tröja

 

32

1

Skjorta

 

32

1

Cattuns förkläde

 

24

1

Linne dito

 

24

1

Läfts duk

 

24

1

Svart bottnigt Cattuns duk

 

32

1

Dito

 

24

1

Läfts duk

 

12

1

Karpun

 

16

2

Par vantar

 

8

2

Par strumpor

 

16

1

Par skoband

 

3

1

Gammal förkläde

 

12

1

Dito bindmössa

 

4

1

Vit vadmalskolt

 

32

1

Grå dito

1

 

2

Par byxor

 

32

1

Gammal mudd

 

24

1

Dito fäll

 

8

1

Dito kudd

 

4

1

Par säppäket

 

8

1

Par handskar

 

4

1

Gammal tröja

 

4

Boupptecknings Protokoll

Nr. 4

År 1834 den 29 januari, upptecknades och värderades den egendom som avlidne Krono Bonden Raatamaa, Erik Eriksson i Kuttainen by efter sig lämnat till delning emellan dess efterlämnade Änka Stina Kajsa Pehrsdotter och barnen, omyndiga sönerna Johan Petter, Fredik, Erik och Isak, samt dottern Maria Sophia; vilkas barns rätt och bästa bevakades av deras Faders Farbroder Johan Johansson Raatamaa;

Och uppgavs egendomen av Änkan uti följande ordning, nämligen:

 

Säng och gångkläder

     

1

Fårskinnsfäll

1

16

 

1

Rana

1

16

 

2

Kuddar

1

   

1

Gammal päls

1

   

1

Ny kolt

2

16

 

1

Gammal dito

 

32

 

1

Par blåa kläder

4

   

1

Par gråa dito

4

   

1

Gammal tröja

 

24

 

1

Ny skjorta av läst

1

   

1

Svart halsduk av silke

1

   

1

Väst av Cattun

 

8

 

1

Gammal hatt

 

8

 

 

År 1854 den 28 september upptecknades, värderades och fördelades den kvarlåtenskap som aflidne Nybyggare hustrun Niva eller Kurkiu, Anna Pehrsdotter efter sig lämnat, till delning emellan efterlämmnade mannen Kurkiu, Isac Perhsson och den aflidnes moder Enkan Niva, Ella (Eva) Maria Johansdotter.

Egendomen uppgafs av Enklingen i följande ordning:

6

Randiga ylleskjortor

2

Ylle klänningar och en kappa

2

Tröjor och 2 skjortor linnetyg

6

Halsdukar och 2 förkläden

1

Ylle rana och en fårskinnsfäll

5

Renskinn

2

Huvudkuddar och en gammal fäll

3

Muddar och en tulubb

1

Vadmals rock

              

                                               Finnar och lappars klädsel på 1500-talet (Källa: Schefferus bok LAPPONIA (LAPPLAND) utgiven år 1673.)

09 Sjøsamiske eller sjöfinnars (kvensk) klädsel?

På Nationalmuseet i København finnes det en manns- og en kvinnekofte innsamla i 1839 av den danske reisende botaniker Jens Laurentius Moestue Vahl (se bilde og skisser). Han deltok også på Gaimard-ekspedisjonen.