Nybygget som skövlades och brändes ner

Nuulanki

                                                                                   

Nuulangi

Enontekiö Tingslag år 1770

§ 8

S. D. Förekom Lars Nilsson Marainen emot Mons Monsson Muotkajerfwi och berättade att svaranden skall förledne sommar fiskat i Marainens träsk Nolangi, så att denne sednare måst fly därifrån och påstod alltså Marainen att af Muotkajerfwi undfå i skadeersättning 6 daler och i rättegångskostnad 24 öre Krmt.

Mons Monsson Muotkajerfwi tillstod att hans folk sistne sommar med Länsman Tornbergs lof fiskat i Nolangi; men där icke mycken fisk bekommit och lofwade svaranden att hädanefter icke skola sig med samma fisk befatta.

Krono Länsman nekade det han givit Muotkajerfwi tillstånd att fiska i berörda träsk; Så intygade Nämndemannen Walkiapä det Marainen är ganska fattig och har ej annat än fisk att uppehålla liwet med, samt att fisket i Nolangi efter gamla mäns berättelse hört käranden och hans förfäder allena till; Och pålades alltså Muotkajerfwi att i skadeersättning betala till Lars Nilsson Marainen Tre daler och i rättegångskostnad 24 öre, tillsammans Tre daler 24 öre Krmt. Som afsades.

Johan Johansson Raatamaa kom från Kuttainen till Saivomuotka och var gift med Eva Larsdotter Alatalo från finska Kätkesuoando. Han lät insyna ett nybygge vid Kelosuoando.

Bil. nr.3

Enontekis Lofl. Tingslag den 16 februari 1847

Syneprotokoll och Lagfart

 År 1846 den 1 september inställde sig undertecknad Kronolänsman, för att nu med biträde av Nämndemannen Clas Johansson Kiviniemi  och Fjärdingsmannen Olof Anundson Mämmi, enligt Kungl. Majt. Respitivi Befallningshavandes i länet Remessional Resolution av den 23 å sistförflutne januari, syna och besiktiga de lägenheter som Krononybyggaren och Cateketen Johan Johansson Raattamaa,  söker få upparbeta och invid Kelosuando eller Saivomuotka ett nytt Krononybygge anlägga, varmed i sökandes närvaro tillgick som följer;

Till gårdstomt och åkerjord uppmättes en trakt på sydöstra sidan om de av sökanden uppförde hus, utgivande i längd ifrån en större tall emot söder 300 alnar och bredden ifrån den så kallade Saivoajo en längs älvstranden gående träsk, och består jordmånen av röd sandmylla så samt för övrigt ansågs den åkerjord tjänlig.

Hervid utröntes äfven även ett å westra sidan om Saivo finnes god åkerjord.

Ängar Färdig äng Rödn. land

1

Kuoppajärvi och Kaivos, ett litet träsk utdikt 1 ½ mil väster om gårdsstället

Lass

1

Ruik

Lass

Ruik

2

Pingisjärvistränder 1 ¼ mil ibiden tillika med några små myrslogar omkring och å östra ändan av träsket

  

5

    

3

Kutujoensuu som faller ut till samma träsk

  

4

    

4

Haikamaa ojan lalva

  

6

    

5

Haikamajänkkä

  

6

    

6

Isolompolonalusta elfstrand med en liten myra överom

  

3

    

7

Pahtanivan ajo tillika med en liten myra

  

6

    

8

Äijäniemen jänkkä

  

6

    

9

Korttanivan ranta

  

2

    

10

Lakiojan ranta älvstrand

  

1

    

11

Hirvaskosken jänkkä

  

3

    

12

Mellajänkkä tvenne stycken

4

13

Uudenjänkkän ruto

  

1

    

14

Ifrån Koijuniemi uppför älvstranden 100 famnar långt, beväxt med vide

      

8

15

Suopatusjoki en bäck ¼ mil i nordvest från gårdsstället, tagande sin början från Suopatusjärvi, utfaller bäcken till älven. Sökanden önskade få intaga båda stränderna ifrån dess utlopp i älven och uppför en halv mil

4

5

12

  

16

Suopatusjänkkä vid samma bäck

1

2

    

17

Hangaslompolon jänkkä 1 ¼ mil i nordväst

  

6

  

3

18

Kortetkuru ¾ mil ibiden

  

5

    

19

Rautuoja med Lantto ½ mil i väster

  

5

    

20

Kortetjänkkä trenne stycken ¾ mil i öster

  

5

    

21

Rödningsland å samma myras nedre ända

      

4

22

Nityjärvi

  

6

    
   

Lass

Ruik

Lass

Ruik

23

Kelojoki södra strand ifrån dess utlopp i älven till Kynismuotka

      

9

24

Wyönikurkkion alusta å båda sidor om bäcken

      

2

25

Wyönikurkkion niska kosken alla

  

2

1

3

26

Jupukkansuando

  

5

  

5

27

Hietamukkansuando

  

3

  

3

28

Jupukkanjärvi i närheten av Kelojoki, ansågs efter utdikning avkasta

      

6

29

Nuulanginjoki ifrån dess början ifrån Nuulangi träsk, till dess utlopp uti Kelojoki å ömse sidor om bäcken

1

5

4

5

30

Ahvenlahti i Nuulangi träsk

  

2

    

31

Hietalahden järvi

1

5

    

32

Lastasen joen lalva

  

4

    

33

Nuulangi sölän takana trenne stycken

  

3

    

34

Namala jänkkä

  

8

    

35

Sammaljärvi utdikningsträsk

    

1

5

36

Sammaljärven pää av sökanden röjd

  

2

    

37

Namalajärven kortet

  

2

    

38

Porojärvi

  

2

    

39

Namalalompolo

  

1

    

40

Porojoki

  

5

  

5

41

Ahmajärvenjoenpäästä uxi lompolo

  

6

  

6

42

Namalajänkkä tuokimainen

  

6

    

43

Kortejärvi Namalasölän takana

  

4

    

44

Palon takusta tvenne stycken

  

8

    

45

Keskinen Suorkijärven kortet

  

6

    

46

Rautu järvi

  

4

    

47

Kynissaivon kuru

      

3

48

Jalonpuolan jänkkä

  

3

    

49

Sontanivan niska

  

3

    

50

Sontasuannon ruto

  

1

    

51

Samaojan ylisen pääsä

  

1

    

52

Namalajoki

  

1

  

5

53

Hirvasnivan suu

  

1

    
 

Summa

25

4

24

3

Eller tillsammans 49 lass 7 ruickor, varje lass beräknad till 10 ruickor.

Sökanden begärde härvid att uti Nuulangijärvi träsk utan hinder och intrång af andra, få emot särskild ränta till Kongl. Majt. Och Kronan idka ensamt fiske, utom det gemensamma fisket uti Muonio älv. Och enär Nuulangijärvi utreddes vara Krono och odisponerat, så ansåg synemännen detsamma komma utan andras förfång sökanden till ansökt ändamål upplåtas, emot en årlig af 2 lispund torr gädda efter markgångs pris, utan frihets år.

Cvarnställe befanns lämpligt uti Suopatusjoensuu.

Sålunda synt och befunnet, betygar

År och dag som ofvan.

På synemännens vägnar J. Lidström

Borgen

I händelse krono Nybyggaren Cateketen Raatamaa, Johan Johannsson af Kongl. Majt. Respitive Befallningshafandes antages som åbo i det af honom uti Kelosuando sökte Nybygg,

gå undertecknade en för bägge och bägge för en, å full och laga Borgen för Nybyggets lagliga iståndsättande.

Kuttainen den 3 september 1846

Erik Johansson Raatamaa     Johan Eriksson Raatamaa

Nybyggare i Kuttainen                 Krono Nybyggare

Wittna:

J. Lidström                         Johan Pehrsson Jatko

Om släkten Fjällborg

Ett av deras barn hette Greta Kajsa Johansdotter Raatamaa och hon gifte sig med Nils Petter Eliasson Fjällborg som kom från Jukkasjärvi. De bosatte sig på Greta Kajsas fars marker vid sjön Nuulangi och byggde upp sitt nybygge där. Paret fick en son den 28 januari 1865, som döptes till Johan Nilsson Fjällborg. Modern drabbades dock av komplikationer efter födseln och avled några dagar senare.

Enontekis Lagtima Tingslag den 5 mars 1866

Nr.49

Bouppteckning å Krononybygget Nulangi

§ 1

År 1866 den 24 januari verkställde undertecknade uppteckning af egendomen å Krononybygget Nulangi i Karesuando Församling, efter den 5 mars 1865, aflidne  Greta Kajsa Johansdotter Fjällborg (Raatamaa) och har efterlämnat mannen Nils Petter Fjällborg och med honom aflade ett barn, sonen Johan, vid ett års ålder; och för att bevaka hans fördel var den aflidnes närmaste Högtinge Kronohemmansinnehavare Johan Raatamaa ifrån Saivomuotka.

Åt honom uppgav den efterlämnade maken Petter Eliasson Fjällborg, under edförbindelse, egendomen i följande ordning.

 

Lösegendom, kontanter

Riksd.

öre
 

Silver

72

  
 

Sedelpenningar

30

  
 

Koppar

    

2

Mässingskällor

2

  

1

Kittel

5

  

1

Kaffepanna

2

  

1

Bleckdosa

  

20
 

Jern och malm

    

1

Boskapsgryta af 1½ T.as dräktighet

4

  

1

Mindre gryta af 5. Kannors dito

3

  

1

Gryta af 3 kannors dito

1

50

1

Jernskopa

  

25

1

Stekpanna

  

50

3

Yxor

2

  

4

Liar

3

50

1

Skära

  

20

1

Kniv

  

5

1

Rak kniv

  

25

1

Slipsten

2

  

2

Järn spadar

  

75

2

Bössor

10

  

1

Lysjern

1

50

1

Ljuster

1

  

1

Par rävsaxar

1

10

1

Par dito

1

10

1

Par dito

1

10

1

Par dito

1

10

1

Isbill

  

50

1

Par fårsaxar

  

50

2

Nafvare

  

50

1

Hammare

  

25

1

Blecksil

  

50

1

Bleckskopa

  

10
 

Trädsaker

    

23

Mjölkbunkor

5

75

1

Så

  

75

1

Kjärna

1

  

1

Hyfvel

  

50

2

Hyflar

  

50

1

Så

1

  

2

Mindre såar

  

75

1

Släfva

  

25

1

Tråg

  

50

1

Vatten bytta

  

25

3

Halvtunnor

  

75

1

Åderjärn

  

25

3

Renkälkar

4

  

2

Renskrindor

  

75

7

Ackjor

5

  

1

Kista

3

  
 

Säng och gångkläder

    
 

Päls med klädes överdrag

30

  

1

Kvinns tröja

4

  

4

Kuddar

8

  

1

Ny fårskinnsfäll

10

  

4

Nya renshudar

8

  

2

Nya ylle ranor

18

  

1

Renshud

1

50

1

Lärfts lakan

3

  

4

Skjortor

6

  

2

Bommuls kjolar

4

  

1

Ylle dito

3

  

7

Halsdukar

3

50

1

Schal

1

25

1

Ylle halsduk

2

  

1

Flor tyg

1

  

3

Kalvskinn

1

50

2

Fårskinn

1

  
 

Fiske redskap

    

20

Famnar not

10

  

22

Små nät

33

  

2

Ren tömmar

1

  

4

Wuotrep

1

  
 

Boskap

    

4

Mjölkande kor å 30 Rd st

120

  

14

Får å 1 Rd. St

17

  

20

Renvajor, 6 Rd. st

120

  

4

Oxar å 8 Rd. st

32

  

20

Mindre renar, vuonglar urakor och kalvar

60

  
 

Mjöl och matvaror

100

  
 

Fodringar

    
 

Per Jonsson Pilto

100

  
 

Alvar Tapani

42

75
 

Erik Johansson Raatamaa

17

  
 

Carl Johansson Raatamaa

10

  
 

Anund Saivomuotka

10

  
 

Johan Nilsson Idivuoma

10

  
 

Hendrik Parkalompolo

6

  
 

Rasmus Larsson Per

2

  
 

Aslak Johansson Båål

4

  
 

Summa

976

05
 

Utbetalningar

    
 

Handl. Forsström

30

  
 

Johan Yli Mattila

3

75
 

Isac Merasjärvi

2

50
 

AnnaSofia Johansdotter Raatamaa

1

75
 

Stina Anundsdotter Saivomuotka

5

  
 

Utbetalt

43

  

Att de mig veterliga egendom, har jag under edsligt uppgivit,

Tid och ort som ofvan

Nils Petter Eliasson Fjällborg

(bomärke)

På detta sätt haver vi värderat och uppskrivit som här ovanför står i Johan Raatamaas närvaro, som å sonen Johans vägnar bevakar; han är även nöjd, som han bekräftar med eget namn och bomärke.

Johan Raatamaa

(bomärke)

Johan Olofsson Mämmi     Spein Mickelsson Korrotus

             (bomärke)    Värderingsmän     (bomärke)

Skrivit: Abraham Tapani

Rätteligen voro från Finska orginalet översatt betygar,

J. Hackzell

Vi kan läsa från bouppteckningen bl.a. att nybygget ägde 44 renar, 14 får och 4 kor. Den var alltså en mer än väl självförsörjande anläggning.

Nils Petter Eliasson Fjällborg gifte om sig med Greta Johanna Anundsdotter Mämmi år 1867. 

Ännu en tragisk händelse skulle drabba familjen. En natt utbröt eldsvåda i bostadshuset och den brann ned till grunden. Familjen var tvungen att tillfälligt bo i ladugården medan de byggde upp en ny bostad.

De fick tre barn men sonen avled i späd ålder 1875. Samma år dog även modern och Nils Petter blev åter änkeman med två flickor, Maria Johanna, Kristina och sonen Johan från första äktenskapet.

 Enontekis Lagtima Tingslag den 28 december 1875

Bouppteckningsprotokoll

Nr.3

År 1875 den 28 december förrättades bouppteckning efter hustrun Greta Johanna Anundsdotter som avlidit i slutet af sistlidne maj månad och efterlämnat enklingen Nils Petter Fjällborg och med honom sammanavlade barnen Maria Johanna och Kristina omyndiga barnen, uppgav allt i följande ordning:

Lösegendom

4

Kokreatur

200

1

Oxkalv

20

3

Får

10

5

Par slagjärn

10

½

Not

20

2

Bössor

15

1

Justeringssåg

3

2

Båtar

20

4

Yxor

4

Diverse laggkärl

4

4

Kuddar

8

2

Ranar

3

1

Fäll

5

1

Gryta

2

1

Murgryta

3

1

Slipsten, gammal

1

Summa kr.

328

Skulder

Till handlanden F.B. Forsström     95

Abraham Aidantausta                   50

Bouppteckningsarvode                   3 

Behållning:                                 180

Att allt blivit rätt uppgivet och ingenting med vett och vilja dold men utlämnat intygar,

Nils Petter Fjällborg

        (bomärke)

Sålunda upptecknat och värderat betyga,

J. Forsström     Johan August Grape

 

Därefter lämnar Nils Petter Fjällborg Nulangi med sin son från första äktenskapet, Johan Nilsson och döttrarna från andra äktenskapet Maria Johanna och Kristina.

Enontekis Lagtima Tingslag den 11 februari 1882

Försäljnings och lagfats protokoll

S.D. Med begäran om lagfart å 1/24 mantal af hemmanet Nr. 3 helt om 1/16 mantal i Saivomuotka by ingavs till Härads Rätten ett så lydande köpebrev.

" Till min son Petter Johansson Raatamaa upplåter och försäljer jag härigenom 2/3 af mitt i Saivomuotka by ägande kronoskattehemman under Nr. 3 helt 1/16 mantal eller 1/24 mantal att genast tillträdas sådant det nu befinnes, emot utläggande af etthudrade/100 kronor till Nils Petter Fjellborgs son Johan, då han uppnått myndig ålder, samt till mig och min hustru två /2 kannor söt oskummat mjölk dagligen;"

Hvilket härmed bekräftas.

Saivomuotka den 24 augusti 1888

Johan Raatamaa     Ewa Larsdotter

        (bomärke)             (bomärke)

Med förestående köp förklarar jag mig nöjd och till dess uppfyllande förbunden

Petter Raatamaa

Vittna på en gång närvarande

Karl Uusitalo         Isak Taipalensuu

Som lästes; varefter till styrkande af upplåtarnas äganderätt till fastigheten ifråga företeddes denna Härads Rätts Lagfarts bevis af den 10 februari 1879, meddelat Johan Raatamaa å hemmanet Nr. 3 om 1/16 mantal i Saivomuotka by.

Efter antecknandet häraf,

Resolwerades

Som säljarens äganderätt till försålda fastigheten blivit behörigen styrkt, aktar Härads Rätten skäligt härmed meddela lagfart för Petter Johansson Raatamaa å 1/24 mantal af hemmanet Nr. 3 i Saivomuotka by, som han för 100 kronor och andra villkor förvärvat sig av sin fader Johan Raatamaa och dess hustru Eva Larsdotter på grund af ovanintagne afhandling af den 24 augusti 1881; varom bevis skulle avhandlingen åtecknas, anteckning göras uti lagfarts boken, samt utdrag så och därav som av protokollet meddelas, ävensom särskilt lagfarts bevis utfärdas.

År och dag som ovan

På Härads Rättens vägnar

E.Vesterberg

Att icke någon Intecknings ansökan eller något Äktenskaps förord blivit under det denna dag avslutade innevarande års Lagtima ting med Enontekis tingslag till Rätten inlämnat; intygas

Karesuando den 12 februari 1882

På Domar ämbetes vägnar

E. Vestberg

Enontekis Lagtima Tingslag den 9 januari 1882

§1

Bouppteckning

År 1882 den 9 januari förrättades af undertecknade laga bouppteckning efter Bonden Anund Olofsson Mämmi som med döden avgått den 17 juli 1878 och såsom arvingar efterlämnade Änkan Maria Larsdotter Mämmi och 4 med henne under äktenskapet sammanavlade barn, sonen Levi myndig, och härvid närvarande sonen Petter 17 år, samt tvenne döttrar Kristina och Lovisa båda gifta, den ena i Norge och den andra inom finska området,

Ävensom avlidne dotterns Greta Johanna Anundsdotter (gift Fjällborg i Nulangi) efterlämnade tvenne omyndiga döttrar, Kristina och Maria Johanna vilkas rätt bevakades af deras fader Nils Petter Eliasson Fjällborg.

Sonen Petters rätt bevakades av samma Fjällborg.

Änkan tillsades att uppgiva boet sådant det befanns vid mannens dödstimma, ävensom uppgiva alla boet rörande papper och handlingar, och avlopp som följer:

 

 

Fast egendom

Kr.

Öre
 

Saivomuotka Nr. 1, 13/64 mantal, som den avlidne förvärvat under äktenskapet

600

  
 

Boskap

    

4

Mjölkande kor å 40 kr. st.

160

  

1

Får

2

  

2

Arbets renar

20

  
 

m.m.

    

 

Att detta bo såväl till tillgång som gäld är redeligen uppgivet sådant det vid min mans dödstimma befanns och att ej det ringaste med vett och vilja är doldt eller utelämnat; betygar under edsplikt,

Saivomuotka tid och ort som

Levi Anundsson Mämmi     Maria Larsdotter Mämmi

        (bomärke)                             (bomärke)

Å de omyndigas vägnar har jag varit närvarande

Ort och tid som ovan

Nils Petter Fjällborg

(bomärke)

Sålunda är enligt uppgift noga undertecknat och värderat; betygar

Ort och tid förr skrivna

Erik Johansson Wähäniva     Isak Paitasjärvi

        (bomärke)                             (bomärke)

M.W. Peikala

 

Rätteligen översatt från finska originalet; betygar: K.J. Nordström

Vi får ett livstecken från sonen Johan Nilsson Fjällborg från Amerika dit han emigrerat år 1883.

Enontekis Lagtima Tingslag

Bil. C (Översättning)

Försäljnings brev

Till min fader f. Kateketen Johan Raatamaa försäljer jag härmed den lott, 1/504 mantal af hemmanet Nr. 3, 1/24 mantal i Saivomuotka by, som jag enligt arvskifteinstrumentet af den 4 januari 1887 ärvd efter min moder Eva Larsdotter Raatamaa.

Hemmansdelen, varför överenskommen köpesumma, etthundratio / 110 / kronor är betald och kvitteras, äger köparen genast tillträda, försäkras

Nord Amerika, New-York Mills Minnesota,

Den 11 mars år 1890

Petter Raatamaa

Vittna på en gång närvarande

Johan Muron     Anna Elisabeth Dervo

Bil. H

Till f. Kateketen Johan Raatamaa försäljer jag härmed den lott, 1/504 mantal af hemmanet Nr. 3, 1/24 mantal i Saivomuotka by, som jag enligt arvskifteinstrumentet den 4 januari 1887 bekommit i arv efter min moder moder Eva Larsdotter Raatamaa.

Hemmansdelen, varför överenskommen köpesumma, etthundra / 100 / kronor är betald och kvitteras, får köparen genast tillträda, försäkras

Johan Nilsson Fjällborg

Harren Marshall Ca Minnesota den 19 mars 1890

Vittna på en gång närvarande

Henry H. Öberg     S:r O. Jansson

Även fadern Nils Petter Fjällborg utvandrar till Amerika år 1891.

På slutet av 1870 flyttade Efraim Töyrä med sin hustru Brita Greta Johansdotter (Vasara) till den övergivna nybygget. De fick tilldelat en jordlott om 5 km x 5 km. Paret fick sju barn. Efraim Töyrä ansökte om överförande av nybygget till skattehemman.

Ägobeskrivning, häfdeförteckning och taxeringslängd,

Till mätningsdistriktet litt. A uti Karesuando socken af Norrbottens län;

Upprättad vid allmän afvittring år 1887, 1893-94.

 

 

Nulanki nybygge,enligt remiss Nr. 40 af år 1887, ansökt af Efraim Töyrä, innehar:

 

 

0

1

2

3

4

5

6

7

1

Äng, sidvall

05

2

Do, hårdvall

03,5

3

Do, do

03,5

4

Do, do

2

1,5

6

12,5

5

Do, do sämre

0,4

6

Do, do, do

01,8

7

Odlingsjord

2

0,2

0,8

8

Do

09

9

Åker, sandjord

1

0,2

1,2

03,5

10

Äng, hårdvall

2

0,5

2

10,5

11

Åker, sandjord

1

0,2

1,2

03,5

12

Tomt

01,4

13

Do

02

14

Do

2

0,4

1,6

01,3

15

Do

01,5

16

Äng, begagnad som fätåg

02

17

Odlingsmark

12

18

Do

2

0,3

1,2

05

19

Åker, sandjord

1

0,1

0,6

02,3

20

Äng, hårdvall

2

0,9

3,6

17,7

21

Odlingsmark

2

0,2

0,8

07,8

22

Äng, hårdvall

24

0

1

2

3

4

5

6

7

23

Do, do

2

2,7

10,2

33,5

24

Odlingsmark

2

0,2

0,8

10

249

Äng

3

0,5

1,5

2

90

260

Do

4

0,3

0,6

6

261

Do

4

0,3

0,6

3

264

Do

4

O,1

0,2

2

265

Do och röjningsmark

3

1

3

2

268

Äng

4

0,1

0,2

50

269

Do och röjningsmark

4

1

2

4

10

270

Äng

4

0,2

0,4

2

90

271

Do

4

0,2

0,4

2

30

272

Do

4

O,3

0,6

4

280

Do

4

0,1

0,2

80

283

Do

4

2

4

10

20

303

Utgrävningträsk

4

1

2

16

411

Äng

4

0,2

0,4

1

50

418a

Odlingsmark

2

5

20

2

50

423

Äng

4

0,1

0,2

2

10

425a

Röjningsmark

3

5

15

6

429

Äng

4

0,1

0,2

1

430

Röjningsmark

2

90

431a

Do

3

5

15

2

20

434

Äng

4

0,2

0,4

1

10

438

Do

3

0,1

0,3

70

440b

Do

3

1

3

6

20

442

Do

3

0,4

1,2

4

70

445

Do

4

0,1

0,2

40

447

Do

4

0,1

0,2

1

70

451

Do

4

0,1

0,2

50

787

Röjningsmark

3

0,2

0,6

2

790

Äng

4

0,1

0,2

30

792a

Röjningsmark vid Keskikeläjärvi

4

10

794

Do, do

3

15

45

4

10

795

Do, do

4

10

796

Do vid Porotomaajärvi

90

796a

Do, do

3

5

15

4

70

797

Do, do

1

70

803

Äng vid Kelolompolo

30

804

Do, do

4

0,3

0,6

30

805

Do, do

70

Summa

164

115

17

Ovanstående tre summor innehålla tillsammans 21202,99 har.

Luleå den 15 februari 1894.

På tjänstens vägnar

Ivar Wennberg

Avvittringslantmätare

Citat från dåvarande Länsstyrelsen:

" Efraim Töyräs den 7 september 1887 till Konungens Befallningshavande inlämnade ansökning om kronohemmansanläggning invid Nulangi sjö, av ägor förut lydande under slopade Saivomuotka Nr. 4, har ej föranlett till åtgärd, alldenstund lägenheterna äro belägna ovanför odlingsgränsen."

Afvittringsverket inom Vesterbottens och Norrbottens län.

N:0 17. Kongl. Maj:ts nådiga stadga den 30 Maj 1873 om afvittring i Vesterbottens och Norrbottens läns lappmarker (med deruti sedemera gjorda förändringar).

§ 1.

Genom allmän afvittring skola från kronans marker nödiga områden tilldelas så väl de i lappmarken förut varande, icke behörigen afvittrade hemman och nybyggen, som ock de nybyggen, hvilka kunna vid afvittringen i laga ordning tillkomma.

Tillika bestämmes ränta och mantal för provisionellt  skattlagda hemman och förut behörigen upplåtna nybyggen och dylika jordlägenheter, ehvad de äro större eller mindre, samt för nybyggen, som vid afvittringen tillkomma.

Efraim Töyrä och Brita Greta Johansdotter fick sju barn och fortsatte att driva nybygget.

Herman Efraimson Töyrä övertog nybygget efter sin fader och fortsatte brukandet av hemmanet med sin hustru Maria Kajsa Mosesdotter Pounu. De fick också sju barn.

 "NuulankinHerman" tar emot Lucia på trappan av sin bostad,

10 km in i väglöst land. 

 

    

          Lucia på besök hos" Nuulanki Herman" den 13 december 1965.             

 

"Trodde jag såg ett spöke. Det här kan ju aldrig vara verklighet " sade han till NSD reporter som hade tagit med sig Lucia för att överraska Herman.                             Den då 82 årige krutgubben bodde ensam därute, utom då någon av barnen kom och hälsade på.

För tio år sedan försökte man få honom att slå sig till ro på ålderdomshemmet i Saivomuotka. Efter fyra dar rymde han och traskade tillbaka till sitt Nuulanki.

Han blev kvar där intill sin död.

 

 

Bara skorstensstocken kvar

 

 

Jan-Ivan Rönnbäck på rennäringsenheten, Länsstyrelsen i Norrbottens län tog beslut att skövla och bränna ner Nybygget Nuulanki (inget protokoll finns över beslutet) i slutet av 1970-talet. Nybygget ansågs "störa" rennäringen.

 

Numera är även muren jämnad med marken.

 

 Förra sommarn samlades släkten Töyrä från Nuulanki för att bl.a. minnas och begrunda statliga myndigheters övergrepp på en värnlös ursprungsbefolkning här uppe i nordligaste Sverige.

Så fungerar Länsstyrelsens förvaltande av kulturarv häruppe i lappmarken.