http://www.love.is/roald/tornedalen.htm .....På den tiden fantes det ingen kirker i lappmarken og trolig heller ingen kapeller. I 1530 ble Peder Petri av kongen utnevnt til sogneprest i Särkilax, som samtidig ble utskilt fra Torneå sogn.

Den første lutherske erkebiskop som besøkte Tornedalen etter reformasjonen, var Laurentius Petri i 1534. Noen år senere, i 1559, ble presten Michael sendt til Torne lappmark. Antagelig var det i forbindelse at et kapell ble oppført i Rounala siida nær elven Mounio. Dette var det første gudstjenestelokalet i det egentlige Torne lappmark. Kapellet hadde ikke egen prest, men ble betjent ved besøk ettersom ingen prester enda var bosatt i lappmarken. Tradisjonen hevder for øvrig at kirken ble bygd av tre samiske brødre som hentet tømmer fra kysten i Norge. Kirken forfalt på 1700-tallet og ble i 1796 solgt på auksjon og flyttet til et annet sted for å tjene som overnattingssted for reiser til Norge. I 1914 ble det reist et steinkors på stedet der kirken sto.

Det som for alvor satte fart i misjonsarbeidet i lappmarken, var de svenske forsøkene på å få et fast fotfeste ved Ishavet, dvs. norskekysten. De svenske kravene var forbundet med birkarlenes skatteinnsamling som siden det 14.århundret hadde gjort sine skattekrav gjeldende blant sjøsamene. Mens de "herreløse ødemarkene" tidligere hadde vært en finsk og karelsk interessesfære, ble det etter at Finland var innlemmet i den svenske stat, hevdet at den svenske skatterett som birkarlene tidligere hadde stått for, også innebar territoriale krav.

Handlingar rörande Skandinaviens historia bind 29

Nya handlingar rörande Skandinaviens historia

Tjugondenionde delen Stockholm 1858

Sid. 181

18.

Konung Carl IX:s svar på Lapparnes i Torne Lappmark skrifvelse om uppbyggandet af en kyrka på Tenetäkis backe (Enontekis) , om marknadstiderna och andra handelsförhållanden; dat. Stockholm den 13 oktober 1604.

(Efter Riksregistraturen)

Wij CARL etc. Tilbiude eder trogne Undersåther alle som byggie och boendes äre udj Tornöö Lapmarck, Wår gunst och nåde tilförenne. Och lathe eder samptligen förnimme, att edre uttskickede haffue her för osz warit och opå alles edre wegne beswärett sigh, thet i icke kunne eller förmå, eij heller wore dett aff nöden att opbyggie den kyrckian, som wij för någen tidh sedan haffue befalett att oprättes och byggies opå Tenetäkis backen, för den orsack skuld, att i äre boendes wijdtt der ifrån, och kunne sellan komme dijtt.

Så är wår nådige swar der opå, att wij haffue icke befalett, thet i någen kyrckia skulle byggie, eij heller haffue i behoff eder om des bygningh att bekymre, uthan wij weke *) opå thet i måge komme der tillsammen och bliffue underwiste om eder siäll saligheet. Wij haffue och förährett eder der till kalck och kläder till kyrckio prydningh, så att i icke till dett ringeste någen omkostnatt der på ahnwende skole, uthan i skole allenesth flijtigtt tijtt och der höre gudz ord och bekomme hans helige Sacramenter, der till wij och haffue förordnett eder eigen Kyrckioheerde, som eder sådant förkunne och meddeele skal, och honom med ärligit underhold försörgdt, så att i icke heller haffue behoff, att haffue någen omsårgh om hans födho och oppehälle, allenesth i göre osz åhrligen eder tijende utt, effter then ordningh der på giordt är, ther utaff skal sedan eder samme Prästh bekomme sin Tridinge, och ther med sigh åttnöijie lathe, och inthet utaf eder någen Tijende kräffijie, eller eder i någre motto betunge.

Wij wele och att i opå samme kyrckio backe skole holle tuå reesor Marcknatt om åhret, försth om Juletijden, och då opå samme tidh skole i lefrere wår Fougdte all eder ärlige skatt ifrån eder.

Den andra gången skole i holle Marcknad om Påska, och opå begge Marcknatztijder skole alle Birckekarler möthe eder opå samme platz, och icke en aff dem fördriste sigh drage op till eder Byier eller opå en ennen ortt, effter som the her till giordt haffue, med deres wharur, uthan der opå förschrefne kyrckiobacke skal allom som der til sökie, ware frijtt effterlathit att handle med huar annen, stycketals, Lispuud och aln tals, när wij först haffue fått wår skatt uth, och icke för, och skal samme Marcknatt stå 2. 3. dager eller längre, effter som i haffue tilfälle att bliffue der, och på thet at Fougdten eller Birckekarlerne icke måge kunne göre eder med Biszman eller aln någen oförrätt, derföre så sende wij nu till eder en wisz aln, wichtt och mhåll, huilke ther opå kyrckiobacken iempnligen och alltid bliffue skole, Doch skal med köphandelen så tilgå, att försth och frempsth skole i opbiude eder wahrur wår Lapfougdte, och utaf honom annamme sådane wahrur igen, som eder kunne tienlige ware, dem wij huart åhr för sigh wele lathe förskaffe tiltt till eder opå samme Marcknadtz platzen, och när i haffue opbudit wår Fougdte edre wahrur, och han icke will köpa aff eder, så måge i sällie dem huem eder synes.

Wij wele och her med haffue eder samptligenn alfuarligen förbuditt, att i ingalunda fhöre någre leffuendes Reener utaf Rijkett till Norgiske sijden, uthan ther i någre haffue aff dem afflathe, då skole i sällie dem wår Fougdte. Dette wele wij eder samptligen nådeligen till Swar giffuitt haffue. Der i alle wette eder effterrette. Datum ut supra…..

….Widh Teåteki kykio uthi Tornå Lapmark, då ähr herr Jörenn, som aff IL K. M:tt tilförende förordnatt ähr, Predicantt, Och effter dett faller dett faller de twå förnämbste Lappebyar, som ähre Tingewara och Seggwara, beswärligit om Sommertidh före dheres afledne döde kropper till Tenåtäki kyrkioplatz, att lathe begraffuas, för de månge kärr och strömer skull som der emellan liggia…(gravplats vid SimoJarffui)…

….Präster och Kyrckieherder udj Lappemarcken förordnes och tilsätties desse effterschrefne Prester:…….udj Tenataki i Torne Lappemark Her Joen som H: K. M:tt tilförende therheden hafwer förordnedt.

Till thett trettonde. Så skole och H. K. M:tz Utskickede sampt medh Fougdterne uthj för:te Lappemarck, så och heele Norlanden, ransake huru monge Elger som ther slagne äre, och kennes widh Elgzhuderne til H. K. M.:tz behoff, uthan någon betalningh. Men köthet måge the beholle som Diuren hafwe slagit. Och skall H. K. M:tz Fougdte åhrligen sådhan ransachningh om för:te Elgzhudar holle….

Till thet fämptonde. Skole the besee hwaddh lägenheter som äre wedh Iliwomi (Idivuoma), Monanischi (Muonioniska) och andre flere Träsk ther oppe i Lappemarcken till att byggie och boo, och skole the lathe samme Träsk besettie, så frampt ther är lägenheet till att byggie…..

Sid 239

…..Ner han nu inttet wille kome, eij heller sende oss någon besked eller förklaring (både om förbodet, och dett intrång som Lars Damp Sommorfougdten hade giort uthi Altta Elff, i dt att han hade röfuet Fullmachten ifrå Laxefougdten der samestedes, twinget wåre Fiellfinner att fiske at sig, och de som icke wille fiske åt honom, högh och upbrende han deres båter, togh bortt deres nät, och jagede dem till fiells, In summa, han giorde opå Swerigies grendzer ett sådant öfueruvåld, som honom aldrig borde lefue föret.

Han hindrede Lazefougdten, att han icke fick tage af wattnet, fleere än 16 st:r, som han hade Fått föran han, Dampen, kom dijt, och den tridie Fisken som Finnerne hade bort Gifue til Swerigies Crona, den hafuer han bortte, och gifuit Finnerne Öel och Brennewin igen och Miödh, tree kroklaxer för en kanna Miödh och en kroklaz för en kanna Öel, så att han hafuer i alles församblet, effter trowerdig berättilse, siu lester Lax allene för Öel och Miödh).

Då begyntte wij handle om Skatten och Landlegen på Wassö, och funno der all god beskeed aff en gameli Borgere ifrån Bärn, be:dt Mats Woltter, huilken och är födder på Wassön, och hans berettilse denne, att han är föddh på öen, och seden han war komin till manna, hafuer han årliogen hollit sin handel och fiskerij der i Wassö wågen, och minnes den förste Swenske man som i hans tijd deropå begynte bygge, N: att han heet Mats Finne ifrån Torne, han war föreståndere för 15 S: och Högloflig i åminnelse Konung Gustafs fiskeri (här står i kanten af handskriften: ”79 års gammel man”.)

Seden efther Honom kom en som heet Tomas Swenske, han war och de fiskers föreståndere, och en heet Per Skrifuere, han war och bruket för Prest. Effter dem kom en heet Esbiörn, han blef ihielslagen, och hans barn, som skaden giorde, lefue och boo nu i Bärn. Seden han blef slagen rymde Fiskerne sin koos, och efther den tiden hafuer der ingen Rättighet gåt uthaff till Swerigis Crone.

Han wiste om huus som Tomas Swenske och Mats Finne upsatt hade, både Boder och Huus som de hafue torkat fisken utij till Suerigis Crones behof, och deres Bomerke som de sielfue, sampt medh åretalett, uthskurit hade på dörer och bielker, underuiste han oss och ( Vid dessa rader står i kanten: ”Wassö wederkient Swerigis Crone then 10 Ap: 1607”.)

Men om Skatt och landlege sade han sig aldrig hafua wist, uthan om Fiskerne allene, Dock wij achtede det intet, uthan lydde wår Instruchtion effter, och toge Skatt och Landlege af de 2 der wore tilstedes, Matts Wålter och Ifuere Sanckere. Der opå öen hafuer för 5 år seden, N; 1602, bodt en heel hop Folck och då efther De Danskes Befalding och prachticher Begifuit sig till en ordt heeter Kyberg, 3 ½ mil norrut ifrå Wassö….

Sid. 250

Torne Lappekyrkie skall blifue vprettet i Tenotechi. Der till ähr timber Nock framkiört, och hafue wij afferdigert och fordret timbermen derhäden medh all behör som De kunna behöfue, att De medh flijt skole bygge Kyrkienn effter det sätt som Öfre Torne bygd ähr. Presten (Her Jöran Olaj, Kyrkioherde) ähr och på wägen der häden medh hustru och barn, och will lathe bygge Prestegården medh thet samme och hafue acht opå att Kyrkien blifuer wid sitt ratte skick opbygdh. Der till feeler Klocke, Kalch och Messekläder, huilket de och i underdånighet begiere aff W. A. N: Konung til hielp. Tolbod och Birkarleboder skole och medh förste, effter wår förmaning, Blifue Ferdige…

Som et ledd i arbeidet for å befeste den svenske kronens herredømme i nord, hadde imidlertid det blitt gjort viktige bestrebelser for å finne hvor man burde bygge kirker. Ekspedisjoner ble sendt ut både i 1599 og 1601 der det ble foretatt beslutninger om kirkebygging, kirkehelger og prekenreiser, samt etablering av markedsplasser til erstatning for birkarlenes handelsreiser:

....Hjortin tehtäviin kuului myös valtakunnan pohjoisten alueiden kirkollisten olojen vakiinnuttaminen ja sivistyksen juurruttaminen. Tärkein matka alkoi syksyllä 1605 ja päättyi keväällä 1606, ja siitä on olemassa yksityiskohtainen kertomus. Matkan aikana perustettiin mm. Enontekiön Markkinan kirkko. Kuninkaan käskystä hän otti mukaansa "så gott som medh trugh" (niin hyvällä kuin pakottamallakin) 16 lappilaista nuorukaista, joista koulutettaisiin pappeja Lappia varten. Paluumatkalla säät olivat huonot ja nuorukaisista tuli perille vain 7, sillä muut karkasivat. Kaiken lisäksi kenestäkään ei liene tullut pappia..... http://www.saunalahti.fi/arnoldus/saflappi.html

I 1602 ble Grels Henrici utnevnt til prest for de boende i Torne og Kemi lappmarker med bosted i Enontekis (senere kalt Karesuando). I 1603 besluttet kongen at det skulle bygges minst en kirke og prestegård i hver lappmark. Det resulterte i at kirker ble bygd i Jukkasjärvi, Jokkmokk, Arvidsjaur, Lycksele og Enontekis (Markkina 1607), og i 1648 ble kirke bygd i Åsele. Samene var pålagte å møte opp på kirkestedet mens markedet pågikk, dvs. mellom Tomasmesse (21.desember) og Kyndelsmesse (2.februar.), og ved Maria Bebudelsesdag. Foruten å utføre de sekulære plikter, skulle de da delta i kirkens gudstjenester og undervisning, samt bli forhørt i de obligatoriske kristelige lærestykker.

I 1686 opplyses det at "uti Torne Lappmark äro fuller tre kyrkor uppbyggde, men ingen prest hafver der ännu varit boendes, utan allenast en gång om året vid marknadstiden hafver Pastor i NederTorne sjelf kommit dit upp eller sändt sin kapellan och tagit tionden som och några gånger då för dem predikat, men dess utan hela året hafva de ingen Gudstjenst haft eller fått begå Herrans högvärdiga nattvard". De tre kirkene befant seg ved markedsplassene i Jukkasjärvi, Enontekis og Rounala. I tillegg var også kirker oppført i Kautokeino og Utsjok.

Men også i kirkelige kretser hadde den pietistiske livsanskuelse fått gjennomslag, og i Tornedalen var særlig presten Isak Grape og hans adjunkt Nils Wiklund blitt grepet. To hendelser i 1770 og 1773 markerte begynnelsen på et ti-år preget av vekkelse der botsforkynnelse og ekstatiske rørelse sto sentralt. Det begynte med en 11 år gammel jente, Stina Larsdotter, i Nedertorneå sogn, som plutselig ble grepet av ekstase og tok til å forkynne og formane sine nærmeste om nødvendigheten av å leve et nytt liv. Stina var for ung til å kunne lese, men da hun tre år senere oppholdt seg i Torneå stad der hun livnærte seg av tigging, ble hun tatt hånd om av en mann som lærte henne så mye at hun kunne motta nattverden. Hun fortsatte imidlertid å forkynne og kunne ble grepet av ekstase så ofte som 7-8 ganger om dagen etter å ha hørt en preken eller sett noen begå syndige handlinger. Etter hvert avtok ekstasene noe i hyppighet, men kunne fortsatt komme en gang hver dag.

I 1773 begynte en annen 11 år gammel jente, Sophia Hast, å tale i ekstatisk tilstand på samme måte som Stina og snart ble flere mennesker ble grepet og en religiøs vekkelse spredte seg raskt til Övertorneå og til Överkalix, Gällivare og Jukkasjärvi. På sitt meste hadde vekkelsen 87 predikanter som omfattet både barn, kvinner og menn. De fleste var fattige mennesker av "lav byrd". Den spredte seg nordover til Kautokeino der predikantene fikk tilnavnet "roperne". Mange av de vakte ble grepet av en slik sinnsstemning ved tanken på synden og den fremtidige dom at kroppen tok til å skjelve inntil de falt om i besvimelse. Andre ville demonstrere gjennom dans hvordan gleden i himmelen ville bli eller hvordan pinen i helvete kom til å arte seg. Noen fikk syner om verdens undergang og forkynte behovet for oppgjør med synden og nødvendigheten av å leve et rent og hellig liv. Det het seg at når den store katastrofen skulle inntreffe, ville dramatiske tegn vise seg. Svanene skulle bli svarte som kull og korpen hvit som snø. Reinen skulle få nye horn midt på vinteren og bli så ville at folk ikke kunne rå med dem. Der skulle også komme vanskelige tider med pest, sult og krig.

Den ekstatiske rørelsen i Övertorneå kulminerte i 1776 og avtok i løpet av få år, men fikk varig frukt ved at den ga støtet til en åndelig oppvåkning og forbedring av de religiøse og moralske forhold. Vekkelsen ble forsøkt ledet av Grape og Wiklund som viste stor sympati for de fenomener som enkelte har beskrevet som patologisk hysteri og benevnt "predikosjuka". Noen preken i ordets egentlige forstand, var det likevel neppe tale om; snarere enkle vitnesbyrd om behovet for å omvende seg for å redde sin sjel fra evig straff. Myndighetene viste imidlertid liten forståelse for denne formen for vekkelse og Wiklund ble avsatt fra sitt embete og forvist fra Övertorneå. Han fikk imidlertid senere full opprettelse av kongen.

Man har vanligvis forsøkt å tolke den ekstatiske pietismen fra et religionspsykologisk perspektiv. Fenomenet er i liten grad behandlet fra et religionshistorisk og religionssosiologisk synsvinkel. Det at vekkelsen i stor grad fant grobunn blant den samiske befolkning har nok ført til at tidligere forskere tenderte til å "patologisere" vekkelsen.. Noen forskere har for øvrig sett en sammenheng mellom denne vekkelsen og opprøret i Kautokeino i 1852, samt knyttet de ekstatiske fenomenene til "rørelsen" i læstadiansk tradisjon. I så måte er det verd å merke seg at enkelte av de som ble grepet ikke nøyde seg med å forkynne, men hevdet at de kunne binde og løse synderne fra deres synder. En slik bruk av "løsenøkkelen" kom til å spille en viktig rolle i Læstadius' åndelige oppvåkning og ble senere institusjonalisert i den læstadianske tradisjon av Johan Raattamaa.

Enontekiö församling uppstod 1607 sedan Torneå gamla pastorat delats upp i tre storförsamlingar. Efter en senare uppdelning 1673 blev Enontekis kapellförsamling under Jukkasjärvi pastorat fram till 1748 då Enontekis blev självständigt pastorat. Bygdens första kapell uppfördes på 1500-talets senare hälft i Rounala ca 5 km NV Saarikoski. Men då den låg oländigt till uppfördes 1607 (Hugo Tenerz, Folkupplysningsarbetet i Norrbottens finnbygd, utg. 1960) en ny kyrkobyggnad. Denna byggdes i Markkina tillika marknadsplats belägen en mil uppströms nuvarande Karesuando.

"Nämnd 1651.Anlade nybygget Karesuando på 1670-talet och var länsman i Suondovaara 1678-1683. Sedan 1682 ägde han 7/32 av fiskerätten i Idijärvi.

"Hyvä Maunu Martinpoika, potentaatti Pohjanmaala", kallas han av Antti Keksi i hans kväde om islossningen 1677, och detta omdöme är ingen överdrift; 1684 hade han 25 á 30 kor, 400 får och 300 á 400 renar. Gårdens utsäde var 7 tunnor. Detta gjorde honom till den kanske störste bonden i Västerbotten på sin tid.

Måns Mårtensson är känd för sin fiendskap med den originelle Kaplanen Olof Mathiae Sirma (1675-1719) i Enontekis. 1681 fick Sirma böta 16 mrk smt för att i berusat tillstånd ha slagit, okvädat och ryckt i håret på Måns Mårtensson.

Måns Mårtensson ovänskap med Olof Sirma bottnade kanske i en tvist om några ängar med bete för tre kor, nära kyrkan, vilja Sirma enligt en resolution av landshövding Johan Graan skulle få överta från Måns Mårtensson

...........Länsmannen i Sondawara, Mons Mortensson i förmåga av Kongl. Majts. allra nådigaste Plakat, daterat Kalmar den 28 september 1673; till sin tariff och nytta uti skog och mark, merendels köpt, själv rödjat och uppgjort haver, förrän Olof Sirma å denna orten till Predikant förordnat blev, det prövar Rätten icke mindre skäligt och billigt vara att Mons Mortensson i förmåga av Högbemälte Kongl. Majts. allra nådigaste Plakat klanderlöst och utan någons tilltal eller förebringande pretention, åtnjuter och possiderar, för sig, sin hustrus barn och efterkommande såsom en ovärderligt och välfången egendom, förut benämnda upprödjade skog och mark, dock enär 15 år är förlupen och tiden expriera, bör och skall Mons Mortensson eller dess arvingar och efterkommande, prestera den Skatträttighet till Kongl. Majt. och Cronan, efter lägenhet och yttersta förmåga.

Parterna förlikades, och det beslutades att Sirma skulle få bruka de omtvistade ängarna tills dess att han själv hade röjt så många ängar att han kunde utfordra tre kor."

Om Markkinas historia

(Delar från Enontekiön Sanomat Nr. 44, onsd. den 22 nov. 2006 direkt översatta till svenska.)

Efter de fynd som har gjorts vid utgrävningarna i Markkina har platsen bebotts redan vid stenåldern för 4000-8000 år sedan. En del av de närliggande fångstgroparna är från stenålderns eller av början av metallåldern (c:a 2000 fkr-300 ekr). Närliggande fångstplatser kan även dateras till från 300-1600-talet ekr.

År 1604 påbjöd Kungen Karl IX att det skulle byggas kyrkor inom lappbyarna och att man även kunde anordna marknaders i anslutning till dem. På det viset var det tänkt att kronans makt skulle förstärkas i lappmarken.

Kyrkas interiör blev väldigt färggrann: Predikstolen, altaret och dörren och fönster poster var målade i blå färg, bänkarna i gult, altarets gärdsel i grönt och fi. lehterin kannatinpylvät (lätarens pelarhållare) i rött. Från taket hängde stearinhållare i mässing samt i väggarna dito hållare i järn. På utsidan var kyrkan färgat i falurött och den tjärade taket var gjort av fi. paanuista (spån ?) som beläggning. Vid kyrkan fanns en kyrkogård vilken var omgärdat med en stängsel av timmer som var över en meter hög. På kyrkans område fanns även en offerplats och själva kyrkan betraktades som en offerkyrka.

Nedanför kullen där kyrkan stod fanns prästgården. Stugorna fanns på båda sidorna av denna vid älven. Den s.k. Domarbacken och i sydlig riktning från densamma fanns troligen huset där tingsförhandlingarna hölls. Därifrån åt nordlig riktning vid Kuonnajärvens strand fanns länsmans bostaden.

På grund av kyrkan och marknadsplatsen blev Markkina områdets centrum och mötesplats på 1600-talet. Där hållen marknader utvecklats till större omfattning än de i Jukkasjärvi och Kautokeino. Rounala, Suonttavaara och Peldojärvi lapparna samlades till marknaden under januari och februari månad. Den andra handelsparten var köpmän från Tornio som hade ensamrätt till handeln i Enontekiö. Därtill uppbars skatten och hölls tingsförhandlingar under samma tid samt hölls gudstjänster och andra kyrkliga förrättningar. Därför färdades Domarna, Präster och andra tjänstemän som bl.a. uppbar den årliga skatten till marknadsplatsen.

Tings- och skatteuppbörden varade blott ett par dagar men marknaden fortsatte i två veckor. Marknaden var en viktig årlig händelse där det förättades giftermål, döptes barn, avhandlades sinsemellan köp och andra ärenden samt hölls kontakt med utomlands kommande köpmän och andra länders folk.

Markkina blev också känd av europeerna redan år 1799 då engelsmannen Edward Daniel Clarke gjorde sin forsknings resa hit. Han blev senare professor i Cambridge högskola. Strax därefter kom italienaren Giuseppe Acerbi i sällskap med svenska översten Skjöldebrand. Bägge, Clarke och Skjöldebrand målade och ritade av platsen från olika vyer. Clark ritade från älven sett och Skjöldebrand från Kuonnavaaras håll. Clark skriver bl.a. om platsen: "Vid första anblicken föreföll Enontekis vara en mera betydelsefyll plats än någon vi sett sedan vi lämnade Torneå; men vi fick höra att byggnaderna var folktomma med undantag av prästgården och en annan tillhörande kyrkoherdens bror...."

Markkina var som marknadsplats ända till börja av 1800-talet. Verksamheten avstannade när den nya gränsen drogs år 1809 och som flyttade Rysslands och Sveriges gräns längre till väster och som delade Enontekiö i två delar. Kyrkan revs år 1826 och flottades till Palojoensuu.

Museums personal utförde utgrävningar i två omgångar i Markkina. Där hittades bl.a. tre kåtaplatser och två stugplatser. Där hittades tiotals med gamla pengar; i kåtorna fanns det svenska kopparpengar från 1700-talet, i stugorna fanns det svenska och danska silver- och koppar pengar från 1600-1700 talet. Av mynten som man hittade kan man utgå ifrån att i kåtorna bodde man under åren 1710-1780. Två av kåtorna var av torv. De var fastboendes kåtor som även hade fönster och dörr. I mitten av dessa fanns eldplatsen. Detta kan visa i vilken tid kåtorna och stugorna varit aktiva i handeln. Där hittades också fi. lasihelmet (glaspärlor) och hopeoidut tinarenkaat (försilvrade tennringar).I utgrävningarna hittades också ett stort antal fi. liitupiipun palasia (vit och mjuk kalksten ?). Detta visar att det vid marknadsplatsen har rökts mycket liitupiipua, men dock ej vid kyrkplatsen.

I den andra stugplatsen hittades från gamla tider posliinia fajanssia (porslin)och liknande har även bl.a, hittats i slottsparken i Helsingfors. I stugplatserna och kåtplatserna hittades även ett stor antal ben från ren och även gris och får. Fiskben som hittades kom från gäddor, sik och aborre. Där hittades också ben från torsk som var fiskade i Ishavet och som såldes vid Markkina.

Från 1600- och 1700-talet forntida lämningar kunde man bäst urskilja kyrkogårdens utgrävda gropar och timmerstugornas tomtplatser och som fanns mestadelen på sydsidan. På nuvarande vägens nordsida hittades platser av fem kåtbottnar. Alla stugor och kåtor verkar ha placerats i rader. Där hittades också kolikkoja (vettar) och av lera tillverkade pipor, människoben och skallar. Därtill hittades olika former av spik, lyijypihdit (blytänger, användes vid tillverkning av blykulor)och piikiveä (kiselsten). Vi försökte också fastställa den första kyrkplatsen och nog hittades det där grundstenar.

(Källor bl.a. Eeva-Kristiina Lahti: Enontekiön Markkina. Markkinapaikan elämää arkeologisen tutkimuksen perusteella. Pro gradu-tutkielma. 2004

Försvunna tillhörigheter från kyrkstuga vid Markkina 1733.

Enontekis Tingsplats (Markkina) den 26-30 januari 1736

Uti den av Bonden Johan Karlsson Palosaari ifrån Tervolla eller Lappiniemi Kyrkolän i Kemi socken, emot Bonden Nils Nilsson Niva med hustrun Sigrid Henriksdotter i Karesuando förlidne år anhängige gjorda saken om någon redbar egendom som han uti en wacka (skrin) år 1733 över Julhögtiden skall med deras lov och tillstånd här vid kyrkan (i Markkina) insatt under förvar, låst med nyckel i deras Kyrkostuga, vilken sig efter Palosaaris angivande wackan inberäknat, utom Tennflaskorna, skall bestiga till en summa av 360 dlr. Koppm. som förlidne års protokoll vidare fömäler uti den 9 §.

Skrinet innehöll följande persedlar; Nämligen ungefär 110 dlr. Koppmt. kontanta penningar, samt Kilkoler på utborgat gäld i Kemi Lapmarken hos åtskilliga Lapskatt dragare därstädes, varest jag några år rest, bestigande ungefär 200 dlr. Koppmt. och ett halvt lispund till rese tobak och annat smått för 30 dlr., Tennflaskor 3 st. av vilka 1 stopflaska och de andra två qvartesflaskor, ett st. Bessman om 2 lispund som kostade en plåt eller 6 dlr., ett st. förgylld Silverring varföre jag givit en plåt eller 6 dlr., Silverskrinet har kostat mig 8 dlr., allt i Kopparmynt. Vilket skrin eller s.k. Wacka, jag under den tiden jag var i Prästegården bortmiste.

Så all den stund saken kom att vila till detta Tinget efter berörda hustru då befanns ligga i barnsäng och Niva alldeles nekade honom emottagit Palosaaris skrin annorlunda än på dess eget äventyr som berörda protokoll omrörer, varemot käranden förmente sig igenom vittnen kunna intyga, det Niva godvilligt och på sitt ansvar skrinet med persedlar emottagit, som för honom nu borta är, blevo nu Parterna framkallade av vilka käranden sig inställde så väl Svaranden Sigrid Henriksdotter, befullmäktigad av Mannen Nils Niva som befinnes ligga sjuk hemma.

1733 näst emot Julhögtiden skall han kommit till Nils Nivas gård, (en gammal mil härifrån Kyrkan belägen) och då frågat Matmodern hustru Sigrid Henriksdotter om han skulle få hava sina saker i deras Kyrkstuga i Markkina över högtiden, vartill hon samtyckte med förmaning att själv taga vara på dem eftersom stugan var gammal och odugligt lås för henne. --------- Därpå skall Johan Palosaari sagt till honom, vi vilja gå till Prästgården ty Herr Henrik Ganander har bjudit oss till sig, var till vittnet samtyckte, då hustru Sigrid bjöd Palosaari nyckeln till stugan, varpå han svarade, mina saker bliva inte rörda fastän de skulle stå mitt på backen, varpå Nils Niva till sig tagit nyckeln, sägandes att de hade en kammare hemma med matvaror uti som denna nyckeln gick åt, bedjandes dem att taga vara på sin egendom eftersom låset var elakt och intet att lita på, och strax Niva jämte hustru med häst och släde hem därifrån till sin gård, en gammal mil härifrån belägen.

Såvida Johan Palosaari ifrån Kemi socken inte gitter legitimera sitt påstående som skulle Bonden Nils Niva med hustru Sigrid Henriksdotter uppå försäkran att så äventyrligt emottagit dess bortkomna skrin 1733 natten emellan första och andra Juledagen, utan fast mera emot deras lov och minne inträngt det samma i spisen uti deras förfallna Kyrkostuga, var om de icke allenast själva honom förständigat med nyckelns tillbjudande då de reste hem och förrän han gick i Prästegården, utan och Capellanen hr. Henrik Ganander honom troligen varnat att taga vara på sin egendom så vida dörren haft odugligt lås att hästar tagit den opp med tänderna. Och Palosaari jämväl själv desererat saken lämnandes den uti Guds händer; bliver berörda Nils Niva med hustrun icke allenast för all vidare ansvar härför frikänd, utan hade Palosaari bordt förnöja dem den gjorda tidspillan och omkostnad som de sig reserverat men icke utnämnt, såframt de icke den själva godvilligt avstår och lämnar, varmed de i detta målet varda åtskilda, som parterna tydligen företolkas.

Enontekis kyrka

Prästen Erik Johan Grapes avhandling 1803-1804

§ 10
Av skogsfånget utgöra vildrenar det mesta. En idog bonde kan vissa år fälla 10 á 12, ja även till 20 av dem. De fångas både höst och vår. Höstetiden sker fångsten mest med snaror av hamprep, till någon del även genom skjutande. Om våren då den lösa skaren eller isskorpan på snön bryter igenom för renen jagas de upp på skidor och dödas med spjut. Rävar, fielfrasfar(Järvar), mårdar och uttrar fångas med slagjärn, ävensom då och då någon varg. De fattiga idka ripfänge med snaror. Sjöfåglar fångas överallt vårtiden med snaror av hampgarn, som äro fästade på små brädflottar, vilka täckas med torv och mossa, så att de likna små holmar. Stundom nyttjas även slagjärn på dem. På dem kliva dock icke andra än den här s.k."Allit" samt Svärtor och Skräckor.

§ 7
Ängarna äro till större delen myrslogar och bäckstränder. Hemgården måste gödas åtminstone vart tredje år. Även här är i senare åren början gjord med några träsks utdikning till äng. Varje nybyggare har även sin renhjord om 10, 30, 50 ja över 100 renar. Ingen håller numera getter eller svin.

§ 8
Fisket börjas hemma, så snart isen lossnat ifrån stränderna. Vid medium juni sker avresan till huvudfisket, 4, 6 ja upptill 10 mil hemifrån och återkomsten i slutet av juli. I de bättre träsken och fiskrika år kan inom denna tid, med en not fångas 20, 30, á 50 Lispund torr sik och gäddor, samt jämte siklöjor eller såkallade "sabak" däruti inberäknad. All sik fångas med not, små nät av hampgarn brukas även åt gäddor.

Ända till år 1799 gällde även i denna orten urminnes hävd på fiskevatten både för nybyggare och lappar; men missförstånd av en misslyckad rättegång har gjort och gör att var och en numera fiskar där han behagar. Trätor och slagsmål voro redan första året följder därav; välnog om det stannat därvid. De flesta nybyggare voro åtminstone icke ovillig att för ett visst område erlägga särskild taxa, till förekommande av oreda häri.

Med den tilltagande sommarvärmen bliva myggorna livliga. Om man i lugnt väder aldrig så lite stannar, så äro tusental myggor av de miljoner myriader, varmed man omgivits, sysselsatta att uppsöka alla möjliga tillgångar till huden. En blandning av sikflott eller beckolja och tjära påstruken i ansiktet är det enda man känner, som med sin starka lukt därifrån avhåller dem.

Efter svensk-ryska freden 1809 delades församlingen och 1816 invigdes en ny kyrka, nu i svenska Karesuando. Den gamla 1600-tals kyrkan i Markina, som hamnade på rysk/finska sidan, revs och flottades ned till Palojoensuu där den återuppfördes.

Karesuando kyrkobyggnad, vilken i anledning af max. ven. Confissorii, till Höglofl. Kongl. Cansli Styrelsen, gjorde hemställan medelst Reseript den 27 september 1811, af Högbemälte Kongl. Cantzli styrelsen blivit beslutna, påbörjad om våren 1813, samt under loppet af åren 1814 och 1815 så vida till fullbordan bragt, att den år 1816 den 25 februari kunnat till dess heliga bruk invigas, är uppförd af trävirke på en upphöjd plan, under ledning af Sockneskrivaren Johan Arnold Grape samt Byggmästaren Carlström.

Kyrkan är försedd med spåntak, samt ett torn å västra gaveln, invärtes brädfodrad, med målade korbänkar, altardisk och tavla af träd, samt en låg omålad predikostol.

Utom ett litet Krucifix å altar tavlan, finnes inga målningar eller bildhuggeri arbeten.

En inskrift på italienska är efterlämnad af Grefe Bodognini, innefattande några verser till åminnelse af hans resa genom Lappmarken 1827.

En enda klocka af vid pass 8 eller 10 Lip. Vikt finnes i tornet, med följande inskrift:

Det finns icke antecknat i kyrkans räkenskaper, på vilka villkor denna klocka blivit Karesuando kyrka tillhörig, men säges vara anskaffad från Kengis Bruk för 136 Riksdaler Riksgälld.

Ett st. ny mässkjol af svart sammet med silver brodering, skänkt af Kongl. Cansli Styrelsen.

Ett st. mäss skjorta af combric, skänkt af Distrikt Prosten Zackarias Grape.

Landshövding ämbetes samt öfriga ämbetes nämnd skrivna kungörelser, inbundna.

Sockenstämma protokoller, samt andra till Prästbodet hörande handlingar, häftade.

Nils Nilsson Idivuoma ,Kyrkovärd (bomärke) Lars Levi Laestadius Prost Johan Johansson Raattamaa, Kyrkovärd (bomärke)

Tillkommer en gammal bibel i kvartsformat, Prästmöte handlingar, samt åtskilliga till Prästbodet hörande handlingar.

Protokoll, hållet vid utlyst sammanträde med Allmogen uti Svenska andelen af Enontekis församling, i Karesuando, den 26 februari 1812.

SD. Sedan Höglofl. Kongl. Ämbetes Styrelsen uti Resoluit den 27 nästlidne september befalligt uppbyggnad af ny kyrka uti Karesuando by för den af Enontekis forna konungen i Sverige tillhörande del eller dess inbyggare, samt uppdragit den Consistorium i Härnösand, att detta till verkställighet befordra och M. Consistorium, genom förordnande den 13:de dess påföljande november, anbefallt undertecknande att i enlighet med Högbemäldes Kongl. Cansli Styrelse föreskrift i ovanberörde Reseript, reglera vad till kyrkobyggnaden och predikohållning härstädes höres; hade Sveriges underliggande Nybyggare och Lappar uti nämnda församling, genom kungörelse af den 16 sistlidne månad, blivit anmodade att denna dag sig härstädes Manngrant infinna för att överlägga om kyrko- och prästgårds- byggnad samt andra till denna kyrko- inrättning hörande omständigheter. Till följe härav hade Sockenmännen nu sammanträde och blev med den avhandlat och beslutat som följer:

2.Anhöllo Sockenmännen, att de i anseende så väl till deras fattigdom i allmänhet som ock till svårigheten att förskaffa tjänligt timmer härtill måste framföras minst 2 ½ mils väg, måtte få tillstånd att till en början omfatta endast en såkallad kyrkstuga af 24 alnars längd samt 10 alnars bredd, och som de af Sockenmännen till denna dess begäran anförda skäl ansågs grundade, den föreslagna kyrkostugan även syntes motsvara ändamålet;

Alltså vågade undertecknad giva dem hopp om Höggunstigt bifall till berörda anhållan.

3. Då ingen kunnig Byggmästare var att tillgå, vilken kunde bestämma vad till denna Kyrkobyggnad uti material erfordras, blev icke möjligt att nu material förslag upprätta;

Likväl ansågo närvarande Timmermän berörde byggnad jämte tillbyggnader kunna uppföras med 300 timmerstockar af 12 alnars längd, samt 200 af 6 alnars dito, inberäknad behovet af bräder till golv, bänkar och tak.

4. I anledning af gjord föreställning till Sockenmännen, att de så mycket hellre borde visa bredvillighet till att med penningar, arbete och material själva bereda verkställigheten af förestående kyrkobyggnaden, som de med ett ansenligt understöd så väl härtill, som till Prästgård och brådskande Boställs anskaffande blivit hugnad, yttrade dessa dit de förmodade sig till den härvid förefallande kostnad erhålla ytterligare understöd af den Lösen, som dem enligt skedda överenskommelse emellan Kongl. Svenska och Ryska Regeringarna, tillfaller för deras andel och till Ryska kronan avträdda Enontekis kyrka, (i Markkina) samt övriga egendom, att denna lösen ehuru den framdeles kan komma Enontekis Svenska församling till godo, likväl icke för det närvarande kunde påräknas; förklarade Sockenmännen sig villiga att till ifrågavarande byggnad sammanskjuta och avlämna följande:

Etthundrade trettio riksdaler, sexton skillingar Banko, vilken summa af varje skattlagt församlings medlem erlägges efter skatt, samt af de Oskattade efter vars och ens villkor, samt på tvenne år, nämligen åren 1813 och 1814 uppbäres af sockenskrivaren samt af honom redovisas.

Af varje skattlagt Nybyggare och Lapp, tvenne dagsverken, samt af varje Oskattlagd Nybyggare och Lapp, 1 dagsverke.

All den sten som till byggnaden erfordras, framförd till det ställe där kyrkan anlägges, samt dessutom till samma ställe framföra, af varje skattlagd, tvenne timmerstockar a 12 alnars längd, minst 1½ kvarter i smala ändan och tvenne stockar a 6 alnars längd, minst ½ aln i lilländan och af varje Oskattlagd 1 stock a 6 alnars längd, af nämnda tjocklek.

5. De dagsverken och det timmer som ovan vad Sockenmännen sålunda beviljat till byggnadens behov användas, betalas efter det pris varom överenskommas kan, men högst ett dagsverke med 21 skilling 4 rst Banco, varje 12 alnars timmerstock med 21 skilling 4 rst, samt en timmerstock af 6 alnars längd med 16 skilling samma mynt, borde detta timmer af sockenmännen anskaffas.

6. Till plats för den blivande kyrkan och kyrkogården utsyntes och avmättes en rymd i kvadrat af sjuttio alnar varje sida, uppå en kulle, Karsikko Törmä kallad, belägen vid älvstranden och befunnet i alla avseenden det lämpligaste stället som här finnes; och som berörde plats utgör en del af Nybyggaren Olof Mämmis änkas gärde och åker, så kommer hon enligt med henne och hennes barns förmyndare, Kyrkovärden Johan Olofsson Mämmi nu häftad överenskommelse att i ersättning därför undfå 10 Riksdaler Banco, vilken summa hon äger af Socken medlen lyfta, så inom kyrko- arbetet företagas.

7. För att undvika den dryga kostnad som uppbyggandet af så kallad bogård af vad på, denna skoglösa ort skulle förorsaka, stänges kyrkogården med ett stadigt brädplank.

8. Till Byggmästare och Rättare vid byggnaden valdes enhälligt Sockenskrivaren Johan Arondt Grape, såsom den kunnigaste både i timring och snickring; anseende sockenmännen billigt att han för sitt besvär och arbete härvid njuter 32 skilling Banco om dagen.

Honom till biträde utsågs Nämndemannen Nils Hendriksson Niva och Nybyggaren Anund Olofsson Mämmi, vilka det åligger att i egenskap af Kyrkovärdar jämte Byggmästaren tillse det arbete för det allmänna och socken, väl och försvarlige förrättas, samt att af giva verifierade räkenskaper i avseende på byggnaden och därvid förefallande kostnad.

10. Om anskaffandet och uppförandet af fönster, spik, lås, gångjärn m.m. som till kyrka arbetet fodras, drager Byggmästaren jämte Kyrkovärdarna försorg.

11. Överlades på vad sätt den här blivande brädfodringen kunde med behövligt Boställe blivit försedd; varvid Kyrkovärden Johan Olofsson Niva yttrade sig att till berörda ändamål från Bostället i Jukkasjärvi utbyta.

12. Vid väckt fråga om uppbyggande af boningshus för Predikanten i Karesuando, anhöll Sockenmännen på det högsta att i gott stånd varande boningsrum på Mämmis nybygge kunde begagnas.

13. Allt vad här ovan är avhandlat och framkommit underställes i djupaste ödmjukhet M.M. Consition för granskning och gäller så vida det finnes för gott att meddelas stadsfäst,

Sedan de byggnadsmaterialen, hvilka sockenmännen vid sammanträdet den 26 februari 1812 förbundit sig att anskaffa, redan åtgått utan att Kyrkan på långt när blivit färdig, överlades vid detta i fråga tid utlysta sammanträde på hvad sätt de bristande materialena kunde fås.

Och stannade allmogen efter öfverläggning vid det beslutet, att varje skattlagd lapp och nybyggare skulle till byggnads platsen framföra tvenne stockar af 6 alnars längd, hvarje oskattlagd däremot dito arf dito längd.

Allmän Gudtjänst med böner och sång är till varje sön och helg- dag hållen. Över Catekesen predikas söndags morgnar å de för Lapp allmogen lägligaste tiden, även som förhören förlett samma dagar efter middagen. Nybyggarna har dessutom i augusti månad blivit besökta. Det långa avståndet mellan Karesuando och Ryska kyrkan, där gudstjänsten förrättas har betagit tillfället till hållandet av skärskilda pastorns predikningar. Dock är huvud innehållet av det som senaste tiden lärt och predikat blivit, hämtat ur vår "Frälsares lidande historia". Nitton barn hava i trenne veckors tid njutit undervisning i prästgården för att beredas till den Heliga nattvarden. Tretton trogna därtill blivit admitterade, med vilka förevarits på sätt Nya Handboken föreskriver.

Ibland lapparna har man i allmänhet och isynnerhet hos ungdom och barn av fattigare föräldrar beklagligen funnit ganska svag underbyggnad i kristendoms kunskap. Större delen upprepar blott ur minnet något här och där av ABC-boken och Luthers Catheches; men saknar däremot all förmåga så i stavning som innanläsning, vilket torde härröra dels av föräldrarnas förglömda undervisnings sätt, att hos barnen söka blott i minnet fäster det lilla de själva, förmodligen genom dylika undervisning förvärvat sig. Dels och därav att någon Cathechet i denna församling på flera år icke funnits.

Till höga vederbörandes upplysta högtvarnande hemställes därför i djupaste underdånighet, om ej, då den nuvarande Klockaren, få i anseende till den ringa lön 6 R.D 10 Blanko, honom bestås, som till den långa avstånd, han nu kommer att vistas ifrån kyrkan, yttrat sig icke vidare kunna vid sysslan kvarstanna, vartill han och i alla avseenden befinnes oskicklig, den Klockare som hädanefter komma att antagas, tillika kunde bliva Cathechet i församlingen. Om en ansenligare lön honom högtidligen beviljas, hade man den förhoppning, att skickligare subbeter ifrån nedre Församlingar vore villigare hitflytta, då man och hade all anledning att förmoda, det en sådan, under pastorns tillsyn, gjorde mera gagn än tröge Lapp- Cathecheter, där det merandels, oäven av de förmedlare blott på några dagar högst ogärna och av mängden icke en gång mäkta mottagas . Även hade pastor, därigenom, att Cathechesen bodde på fjället lägrigare tillfälle, att då och då besöka honom i avsikt att uppöva barnens förstånd, samt till hjärtats och levernes förbättring kämpa kristendomens dyra och kraftiga sanningar, medan sinnet än är böjligt och av exemplen icke alldeles sönderväxt.

Så länge gudstjänst hållits i den Ryska kyrkan, har även, så testamentet, som gåvor och Collekter henne tillfallit . Beloppet av de till den, nu under byggnad varande kyrka influtna medel, bestiger sig således blott till 4 R,M 24& och dålig balans behållning är 4 R,M 40& 8 banko. Räkningarna är utan klander i Församlingen. Upplästes Karesuando ett supra.

År 1827 den 11 augusti inställde sig undertecknad till ödmjukaste följe av Konungens Respektive Befattningshavandes förordnade, och med biträde av nämndemännen Johan Persson Raattamaa från Kuttainen och Henrik Nilsson Niva från Karesuando, uti Prästebods innehavare Herr Pastor L.L.Lestadius, Herr Dictrikts Prosten Zakaris Grapes i egenskap av som komisariefullmäktig, och sockne ombud Krononybyggaren Olof Anundsson Mämmis närvaro, att förrätta ekonomisk besittning å Prästebodet uti Karesuando by av Enontekis Lappmarks Kongl Svenska andel, vilken förrättning avlopp som följa:

1/ En ny byggning bestående av Sal-kammare och Förstuga, av vilken Salen är 7 al- 22tm lång,7al- 4tm bred. Kammaren 6al- 21tm lång, 7al- 4tm bred. Förstugan 9al- 16tm lång, 3al-16tm bred. Uti vardera ändan av förstugan är en liten krubba av bostaden. Hela byggningens höjd ifrån stenfoten till takbanden utgör 5 ¼ aln. Bägge dessa rum är försedda med kakelugnar ,sammanför luften i salen och en i kammaren, samt för övrigt i godmån, utom det att till reparation av yttre taket. Rutor uti förstugan anskaffas nya.

2/ Byggning i sammanhang med, köket och kökskammaren, består av stuga och kammare av vilka stugan 6 aln 21tm lång 7aln 2 tm bred kammaren 6aln 8 tm långf, 7aln 2 tm bred. Höjden från stenfoten till takbandet är 5 aln 6 tm. Bägge dessa rum försedda med kakelugn och en fönsterluft i vardera samt för övrigt i god stånd utom att yttre taket bör repareras.

3/ En byggning bestående av kök och kökskammare vars höjd från stenfoten till takbanden är 4 aln 14 tm kökets längd 7 aln 3 tm, bredd 8 aln 18 tm. Kammarens längd 4 aln, beedd 8 aln 18 tm. Försedda med eldstäden, väggarna vore till en del av röta angripna, men ansågs likväl ännu någon tid kunna begagnas sedan yttre taket omsättes och golvet repareras.

4/ Pörtet, utgammalt och så förfallet att det ej ansågs vidare kunna repareras.¨¨

5/ Fähuset uppmätt av Prosten Grape till 11 aln 21 tm längd, 9 aln 16 tm bredd samt 4 aln 6 tm högt till takbandet.

Förstugan 6 aln 4 tm lång, lika högt och bred som fähuset, taket fodrar reparation.

Foderladan 10 aln 21 tm lång, 7 aln 16 tm bred samt 4 aln 4 tm hög, taket färdigsättes.

6/ En utgammal bod, till Renostars förvarande, 10 aln 12 tm lång, 9 aln 6 tm bred, samt 4 aln 4 tm hög. Fanns vara så utrutten och förfallen att den ej förtjänar reparation.

7/ Fårhuset, 6 aln långt, 6 aln bred och 2 aln 6 tm högt uti försvarlig stånd, likväl ansågs taket böra repareras.

8/ Stallet 5 aln 6 tm långt, 5 aln 18 tm bred, 4 aln 18 tm högt, taket i stånd sättes.

9/ Kokhuset 8 aln 14 tm långt, 6 aln 6 tm bred, 5 aln 3 tm högt, taket bör förbättras.

10/ Hemlighus 3 aln långt 3 aln bred 2 aln 12 tm högt, härtill förfärdigas en ny dörr.

11/ Ett st. Rija 7 aln 22 tm lång, 7 aln 22 tm bred, samt 4 aln 12 tm hög, uti försvarlig stånd, utom att yttre taket fodrar reparation.

12/ Ett st. Bod 6 aln 9 tm lång, 5 aln 18 tm bred, 3 aln 12 tm hög, varm tak i stånd sättes.

13 Stolpebod 6 aln 13 tm lång, 5 aln 23 tm bred, 4 aln 12 tm hög. Till del hållen i god stånd.

Gärdesgården omkring åkern till det mesta förfallen, tilldess i stånd sättande ansågs åtgå 200 aln Gärdesgård vid sammanställande till god stånd 250 aln dito Avendojärven aita kallad, i förvarlig stånd. 200 aln Alabalon aita kallad, fodrar reparation.

Hägnaden omkring Gårdsgärdet är till det mesta av den beskaffenhet att den nästan årligen måste omsättas emedan Gärdet översvämmas av vår floden.

Till att svara för Böndagsförsummelse hade Anund Larsson Marakatt blivit instämd för Kyrkorådet till denna dag, varvid han tillstädes förklarade sig hava haft tillfälle att bevista 4:de Böndagen, för vargar som samma dag hotat hans renhjord och för vilkas skull han måste vaka natt och dag över sina renar.

Kyrkorådets beslut: Att ehuru Anund Larsson Marakatt denna gång visat laga skäl till uteblivande från 4:de Bönedagen, men annars ofta uteblivit från Allmänna Gudstjänsten utan att kunna visa laga förfall, sedan bland annat Anund Larsson själv tillställt sig icke hafva besökt kyrkan mer än en gång förliden sommar;

Ty prövade Kyrko Rådet skäligt att första gången varna Anund Larsson Marakatt för försummelse i kyrkogång, vilken verkställdes.

Även var Isak Larsson Marakatt instämd för Bönedags försummelse, som förklarade att tisdagen före Böndagen redan farit att söka en lappby, för att därifrån få Rajdrenar till Norge, men att han icke funnit denna by förrän om lördagen, samt att han sänt om lördagen en af sina barn att köra till kyrkan, men vilken måste vända om för oföre.

Som Isak Larsson själv inför Kyrkorådet tillstått, att han icke farit till den omnämnda lappbyn, för att skaffa sig renar, med vilka han kunnat komma fram till kyrkan och denna resa dessutom icke var så nödvändigt att den antingen icke kunnat uppskjutas eller också han borde vända om i tid för att bevista Bönedagen och det barn som han sänt att bevista Bönedagen, icke varken begått den heliga Nattvarden eller hunnit den ålder som lagligen bör;

Men Isak Larsson däremot invände att han vore dräng hos sin far, så beslöt Kyrkorådet för denna Bönedag försummelse, således lagligen skulle kalla till nästa Böndag;

men som Isak Larsson Marakatt svurit inför sittande Kyrkoråd, så ådömde honom i stöd af missgärningsbalken,3:dje kapitel, 11 §, varav utdrag uti de Kongl. Resional som årligen uppläses, till 20 daler silver mynts böter, som honom närvarande tillsades.

Vad avlidne Klockarens Bror Jonas Wikströms barn angår, så skola de samma efter fattig Boterings längden av den 7 juni 1834, underhållas av Muonioniska nedre byns Hemmansägare. Dock skola Kangosjärvi, Jerisjärvi, Kihlangi och Saponjärvi hemmanens innehavare efter deras mantal bidraga till deras underhåll antingen med födoämnen eller och med penningar emedan deras Hemman är så avlägsen från kyrkbyn, att barnen till och från nästa kommun icke kunna forsla.

Rote hjonen. i Överbyn, Walborg Töyrä och Pher Nilimaa skola turvis underhållas av varje hemmans ägare, dock Purainen hemman undantagen, i anseende därtill att Purainen ensam måtte underhålla och vårda dels svagsinte broder marias p, nämligen sålunda att Walborg Töyrä underhålles en månad å 1/8 dels mantal Hemman och de mindre därefter samt Pher Nilimaa två veckor efter Rökland å vart Hemman. Även som Salomon Salomonsson Tapani skall underhålla efter turer en vecka å vart Hemman i Muonioniska Övre och Nedre byar.

Skatte hemmans innehavare, och Bonden Erik Johansson Olli från Muonioniska nedre by, antogs på tre års tid, räknat från den 1 januari 1837 till Fångförare och Vårdare i Muonioniska och Enontekis Tingslag, emedan hans Erik Olli stannade för lägsta anbudet, eller emot erhållande av 13 1/3 Kopek Silver i Skjutslega som höga kronan antagit till fångars forslande samt åtta Kopek sagde mynt av församlingen, för varje mil, han någon fånge forslar. Härvid åtog sig Olli, att forsla densamme.

SD. I följe af Herr Krono Fogden H.W. Haikzells till undertecknad aflåtne skrivelse hade sockenstämman blivit utlyst att hålla med Församlingens Lappallmoge i anledning af Konungens Befallningshavandes skrivelse till Herr Krono Fogden och därmed fogade Kongl. Majts. Nådiga Bref, angående Norska Lapparnas rätt, att vissa tider af året uppehålla sig uti Svenska Lappmarken och sedan allmogen sammanträtt på vanligt ställe i närvaro af välleemade Herr Krono Fogde, upplästes berörde skrivelse och Kongl. Majts. Nådiga Bref, som ibland annat innehöll en antydan därom att nomad Lapparna ifrån Kautokeino, skall under senare åren blivit af befolkningen å Svenska sidan förhindrade att dit överflytta,

Hvadan allmogen tillfrågades huruvida sådant verkligen skett eller ägt rum, vilket enhälligt bestreds.

Slutligen uppmanades allmogen att ställa sig Högtberörde Nådiga Bref till efterrättelse, på det Norska Lapparne måtte få tillgodo njuta den dem tillförklarade rätt att vissa tider flytta till Svenska sidan och där uppehålla sig, själva och deras renhjordar.

Uppå framställning därom medgav Församlingen, att J.W. Knoblick skall erhålla af innevarande sockenböjdes medel, 10 Riksdaler Banco, som ersättning för de resor han sistlidne år i egenskap af vaccinatör verkställt inom Församlingen.

Af samma medel beviljades åt att för detta uppbära 50 Riksdaler Banco såsom skjutskostnaders ersättning för transporten af den lönespannmål ifrån Kengis till Karesuando.

Allmogen beslöt enhälligt, att endast hälften af den summa, som för socknens räkning blivit lånad af kyrkans medel skall af detta årets inbördes tillgångar återbetalas, 202 Riksdaler Banco.

S.D. Sedan allmogen i god tid erhållit kallelse genom pålysning, sammanträdde densamma på vanligt ställe, då till öfverläggning föredrogs den angelägenhet, som enligt Härads Synerätts beslut åligger Församlingen att å Pastorn Boställe upparbeta ängeslägenheter för vinnande af större höafkastning, i anledning hvaraf allmogen beslut att låta rödja 40 skälsland äng, dels å Kotasaari, samt dels i Orjanpudas, nästkommande sommar, ävensom att upptaga tvenne diken å föremälde ställe, vilket arbete Nämndeman Johan Pehrsson Niva sig åtog att verkställa emot en betingad betalning af 1 R 2 sh Banco skälslandet, men dikens öppnande skall ske efter skaplig dagpenning.

Vilken ersättning af Sockenmännen beviljades att utbetalas sedan arbetet blivit verkställt,

Sedan allmogen beslutat enhälligt att låta instundande sommar verkställa karmarnas insättning på fönstrens yttre sida i kvadrat, takvedens och näfrets jämnande vid röstet till lika längd,

Brädslagning i byggnadens fogningar, samt inpassa 4 flygelbräder, förbant sig Johan Olofsson Saivomuotka att jämte anskaffanden af virken och bräder åstadkomma ifrågavarande arbete å pastorn Bostället, emot erhållande af 10 Riksdaler Banco, som allmogen beviljade honom af sockenbordes medel.

Fattighjonet Jon Andersson Pilto utackorderades och åtog sig Lappmannen Johan Guttorm Nutti, att underhålla och vårda honom emot bekommande af 10 Riksdaler Banco för året; vilket beviljades att erläggas af nästa uppbörds medel.

Företeddes en räkning af Guldsmeden F. Bäckman å arbete som han gjort med lås insättning till dörrar i prästegården och tvenne förstugors dörrar, uppgående räkning till 12 R 24 sh.

I anledning hvaraf Allmogen beslöt, att Kyrkovärden Johan Pehrsson Niva, sedan arbetet blivit besiktigad, skulle af omhänder hafvande kyrkans medel å socknens vägnar betala till Bäckman så mycket för berörde arbete som prövas skäligt vara.

S.D. Till följe af Kongl. Majts. Befallningshafvandes skrivelse den 17 sistlidne september blevo sockenmännen kallade i god tid och sammanträdde denna dag, för att i enlighet med Kongl. Förordning af den 13 juli detta år välja nämnd, som det åligger att verkställa undersökning rörande besittenhet å till utkluvning ifrågakomne mindre hemmansdelar, samt valde ledamöter i sagda nämnd följande hemmansägare:

Klockaren Jonas Grape, Johan Petter Johansson Idivuoma, Johan Petter Pehrsson Riska, Johan Johansson Närvä, Johan Pehrsson Niva, Olof Donatus Tuoremaa, Per Johansson Tuoremaa, Erik Johansson Raatamaa, Johan Pehrsson Jatko, Pehr Pehrsson Töyrä, Olof Anundsson Mämmi och Isak Hendriksson Niva.

Till följe af Herr Kronofogde H.W.Hackzells skrivelse af den 10 sistlidne oktober blevo sockenmännen kallade genom pålysning i behörig tid och skedde sammanträde denna dag för att utse erforderligt antal skiftes Godmän inom Församlingen eller Tingslaget, i enlighet med gällande Kongl. Författningar.

Den församlade allmogen som ansåg de därtill förut inom Tingslaget utsedda Johan Pehrsson Raatamaa och Olof Anundsson Mämmi, vara af ålderdom oförmögne till tjänstgöring valde, i den förenämndes ställe, Hemmaåboen Erik Johansson Raatamaa i Kuttaises by, samt i den senares ställe, Nybyggaråboen Isak Olofsson Mämmi i Karesuando by till skiftes Godemän.

Som behörig underrättelse anlänt därom att Vaccinatören Knobleck tagit avsked från Vaccinatörs befattningen i denna församling, så sammanträdde almogen efter därom i behörig ordning skedd pålysning, för att utvälja ny Vaccinatör i den avgångnes ställe, och efter någon överläggning därom, valdes den som för lägsta summan ville åtaga sig befattningen, varvid ynglingen Carl Grape stannade för det lägsta anbudet eller 28 Ref. Rgs, och antogs han, C. Grape sålunda till församlingens Vaccinatör.

Tillfrågades sockenmännen om de ville emottaga guld och silver arbeten Jr. Bäckman i församlingen, härtill svarade den församlade allmogen att de icke ville honom i församlingen mottaga.

S.D. Efter denna dag gjordes pålysning, sammanträde sockenmännen för att rådgöra angående den utväg som borde vidtagas med ogifta lappkvinnan Ella Nilsdotter Rasti, vilken är svagsint och nu vistas i Muonioniska, Efter någon överläggning härom, stannade allmogen vid det beslut att låta Lanthandlaren Forsström i Muonioniska utbjuda henne till den vård och tillsyn åt den som för den lägsta betalningen, vill henne vårda och hava över henne tillsyn, under den tid som hon är vansinnig. Då församlingen ju ändå skulle ersätta den som för lägsta summan åtager sig vården om henne, betala kostnaden för tillsyn och vård.

S.D. Efter i behörig ordning skedde pålysning, sammanträdde allmogen för att besluta rörande några framställda ärenden.

§2. Ävensom utbjöds den gamla häktet åt den mest bjudande och stannade undertecknad ordförande vid det högsta anbudet eller 10 Ref. Rgs. Dock skulle detta gamla spisen och därvarande sten kvarstanna.

§3. Till kyrkvärd i Nils Nilsson Idivuomas ställe, vilken numera icke är skatteman, invaldes Henrik Andersson Omma.

§4. Beslöts att bevilja åt Johan Nilsson Rautio 3 Ref. Rgs. Per dag den inberäknade kostnaden för hans underhåll, under den tid som han skulle komma att verkställa klockstapel byggnaden härstädes, och skulle skrivelsen härom sändas till honom, jämte tillkännagivande att i fall han vill komma hit, skulle han komma hit med hästskjuts.

§5. Som kyrkogården behöver utvidgas, så tillfrågades sockenstämman vilken ville för lägsta priset åtaga sig dess utvidgande, härvid bestämdes att kyrkogården skulle utvidgas 20 famnar i längden, därjämte skulle den som åtager sig detta arbete uppföra nytt plank, så mycket som behöves och där det erfordras reparera det förra planket, därjämte borthugga träd och buskar.

Fråntaga rötterna ifrån den jord som intages till kyrkogården, så åtog sig Isak Henrik Niva att mot bekommande av 20 Ref. Rgs. Att verkställa, mot betalning nämnda arbete, som bör vara verkställt nästkommande höst.

§1. Upplästes, justerades och godkändes kyrka och fattigkassans räkenskaper.

§2. Efter därom yttrad önskan av klockaren J. Grape väcktes ytterligare fråga om fånghusets uppförande, förklarade sockenmännen sig icke vilja ändra vad som rörande detta ärende blivit beslutat vid nästföregående sockenstämma, däremot vägrade klockaren Grape att för samma betalning, varför han åtagit sig det nya fånghusets byggande, såga bräderna.

§3. På begäran av några sockenmän tillfrågades allmogen om de icke ville bevilja någon tillökning i den förut bestämda belöningen för vargars dödande, efter någon överläggning härom, beslöts av majoriteten utav den församlade allmogen att nämnda belöning skulle ökas ifrån 4Ref till 10Ref, varemot några icke vilja bevilja någon tillökning i den förut bestämda avgiften, eller betala något utöver vad hittills bestämt.

§4. På begäran av några sockenmän tillfrågades sockenmännen om de ville överenskomma om någon utväg till förekommande av den skada som renarna göra om hösten på nybyggarnas höskylar, var vid efter någon överläggning av de flesta besluta att, nybyggarna i Karesuando by skulle före jul samla eller bortföra det höföråd som finnes över ¾ mil ifrån byn, och att nybyggarna i andra byar och på spridda ställen skulle bortföra inom berörda tid det hö som finnes på över ½ mils avstånd ifrån gården samt att de som bo i Naimakka trakten och där ovan borde så fortast som möjligt i början på vintern, eller så fort vinterföre bliva hopsamla och bortskaffa deras på spridda ställen varande hö.

Kommentar: Den stora invandringen av samer från Kautokeino som kom över till svenska sidan med sina renar och bosatte sig där, ledde till att det blev mer och mer störningar i nybyggarnas näringsutövning. Invandringen blev ej reglerad av myndigheterna utan det var fritt. Det började även fastna tamrenar i utlagda vildrens fångstsnaror samt att höstackarna (Saurat) blev uppätna och nedtrampade av renarna. Även de övriga renskötarna började skaffa sig större hjordar, 100-200 djur började bli vanligt. Nybyggarna hade även sina renar som hölls vid byarna. Innehavet var oftast 5 till högst 50 renar. (Se bl.a. bouppteckningar)

S.D. Då byggmästaren J. Rautio nu har hitkommet i och för den tillämnade klockstapelbyggnaden, samman kallas sockenstämman medelst denna dag skedde lysning till att överlägga och besluta rörande förberedelse som borde vidtagas i och för den blivande klockstapelbyggnaden eller reparationen.

Härvid beslöts att såvida den gamla klockstapeln kunde bliva duglig och stadig genom reparation så skulle den samma nu repareras, emedan kostnaden för en ny klockstapels uppbyggnad skulle bliva alltför dryg för församlingen, och dessutom funnes icke nu behövliga bjälkar för en nystapels uppbyggande enligt den av Kong. Över Intendentsämbetet gjorda ritning över ny klockstapel härstädes.

Protokollet justerades och godkändes. På sockenstämmans vägnar, J-O Curtelius

S.D. Som den utsedda byggmästaren J. Rautio förklarat, efter det han betraktat klockstapeln, att den vore så dålig och i bristfälligtskick att densamma icke kunde repareras så att densamma blev säker och bestående för en längre tid, så behövs att en ny klockstapel skulle uppföras, överensstämmande med den av Över intendents ämbetet uppgjorda ritning till ny klockstapel härstädes.

Därjämte tillfrågades av den församlade allmogen, vilka som ville för lägsta priset, såga bräder till klockstapelbyggnaden och åtaga sig Johan Phersson Töyrä, Olof Tuoremaa och Isak Anundi att mot bekommande av 3Ref Rgs för hälften såga bräder, och böra de sågas av hälften 7 alnars och hälften 9 alnars sågtimmer. Beträffande dagpenningen åt arbetarna vid ifrågavarande byggnad så bestämdes den till högst 1Ref 22Rgs. Vid tillfrågan därom vilken skulle vilja för lägsta priset forsla de kyrkan tillhörande timren som ligga spridda nedom kyrkovallen, samt att samma utköra andel av timren till fånghuset.

Tillfrågades sockenmännen vilken som ville för lägsta priset hämta järnspisen från Kengis för den blivande kyrkstapelbyggnaden, och åtog sig Johan Olofsson Anundi att emot bekommande av 10 Ref Banco, på person eller tillsammans 20Ref Banco, för två personer hämta behövlig järn ifrån Kengis bruk hit. Dock skulle han erhålla skärskild ersättning för forslandet av järnsakerna landvägen ifrån Kengis bruk till Karesuando. Tillika skulle Johan Anundi under denna färd söka få behövligt stadigt Tåg till kyrkostapelbyggnads behovet. Därjämte fattades den överenskommelsen att kyrkovärden Johan Pietu skulle hålla dagbok över arbetarna vid stapelbyggnadsarbetet och betala åt dem den tillkommande dagpenningen.

S.D. Sammanträdde allmogen efter därom gjord pålysning, för att rådgöra, angående tjänligaste utvägen att anskaffa penningar till betalande av dagsverken vid kyrkostapelbyggande, och beslöts att till en början låna ifrån kyrkan behövliga medel för att betala åt arbetarna de dem tillkommande dagpenning.

S.D. Efter behörig tid skedd påläsning sammanträdde sockenstämman för att rådgöra angående åtskilliga ärenden, varvid först väcktes fråga om repareringen av en golvås i kyrkan, vilken befunnits vara i dåligt skick, men i anseende därtill, att därtill rekorderligt virke eller sten för närvarande saknas. Och i anseende till brist på läglig tid kunde nämnda arbete icke för denna sommar företagas.

Johan Eriksson Raattamaa befinner sig i knappa omständigheter, så tillfrågades sockenmännen huruvida de icke ville bevilja någon hjälp för hans yngsta barns uppfödande och vårdande, antingen åt honom själv eller åt någon annan som åtog sig detta barns underhållande, sockenmännen ansåg sig icke kunna bevilja någon hjälp för ifrågasatta ändamål.

Väcktes frågan vilken ville för lägsta priset bortrensa spånorna vid kyrkan samt hoplägga kvarvarande bräder och brädstumpar efter fullbordandet av arbete därstädes, ävensom gräva diken på baksidan om kyrkan. Och åtog sig kyrkvärden Johan Phersson Pietu att för 3Ref förrätta nämnda arbete. Protokollet upplästes, justerades och godkändes J.O. Curtelius

S.D. Församlingens ledamöter sammankallades för att rådgöra vilken ville för lägsta betalning åtaga sig klockringningen i ledning av H. Majt- Konung Oscars dödliga frånfälle och åtog sig kyrkovaktaren E. Magnusson att emot bekommande av 11Ref för varje gång ombesörja ringningen, som bör ske 1 timme och börjas Kl. 12.

S.D. Efter behörig tid skedd pålysning sammanträdde sockenmännen för att höras rörande en räkning som Byggmästaren Johan Rautio tillsänt siste augusti. Sedan nämnda räkning över vad byggmästaren förkunnade sig ämna begära vilken besteg sig till 46 Ruf 14öre Rmt, upplästes, beviljade sockenmännen åt byggmästaren endast halvan skjutsvägen ifrån Muoniovaara till övre Torneå, eller 18Ref 3gs medan allmogen hade föresport att J. Rautio färdats ifrån Muoniovaara till övre Torneå endast med halvskjuts, i kostpenningar beviljades honom endast 6Ref. vad beträffar den av J. Rautio fodrade ersättningen för det han hållit egna arbetsverktyg vid stapelbyggnaden härstädes, ävensom den mellangift eller av 2Ref som han fodrar för emottagandet av ryska penningar vid skedd betalning, så ansåg sig allmogen icke kunna bevilja honom nämnda begärda ersättning.

S.D. Efter i behörig tid skedd pålysning, sammanträdde allmogen för att överlägga rörande några ärenden, varibland först invaldes nya ledamöter i kyrkorådet nämligen bonden Ol. Don. Tuorema och lappmannen Henrik Jonsson Pilto.

§2. Tillfrågades vilken ville för lägsta priset åtaga sig att skaffa ljus till kyrkan, och åtaga sig kyrkovärden Johan Phersson Pietu att emot bekommande av 11Ref. Rgs. Desamma anskaffa.

S.D. Efter i behörig ordning skedd pålysning sammanträdde sockenmännen för att överlägga och besluta rörande åtskilliga ämnen, och utsågs de fattiga lapska barn som skulle under denna vinter åtnjuta fri undervisning och underhåll vid missions skolan härstädes, nämligen Nils Orpus son, Henrik Nilsson Valkeapäs son, Nils Gutorm Johansson Nuttis d. ä son, Pher. N Andersson Valkeapäs barn Margieta, And. Phersson Tommas barn, Pher And. Andersson Tommas barn, Henriksson Ommas barn, Gutorm Andersson Juusos barn Nils, P Mårtensson Blinds dotter Cristina.

Enär den utsedda Vaccinatören C.Grape icke skaffat sig behörigt betyg ifrån vederbörande läkare, angående competence till Vaccinatörs befattningen så anställdes nytt val till Vaccinatör därvid efter någon överläggning till Vaccinatör utsågs inhysesonen J. Henrik Joelsson, varför han fordrade i lön 38 ½ Ref Rmt.

Tillfrågades sockenmännen om icke de ville ytterligare till vård och underhåll emottaga Carl Erik Marainen och Lars Ersson Marainens barn, och då de befinna sig i torftiga omständigheter, tillfrågade vilka ibland sockenmännen ville till vård emottaga dessa barn, och lovade Johan. P Olofsson, Gunnare att emoterhållande av 13Ref Rgs, emottaga Lars Marainen son, Erik och Isak Ersson Paitasjärvi åtog sig att ytterligare mot erhållande av 35 Ref Rgs emottaga Lars Marainens Dotter, och lovade Isak Välitalo att emot 45 Ref Reg underhålla och vårda Carl Marainens son Carl.

S.D. Efter behörig ordning skedd pålysning sammanträdde Sockenstämman för att rådgöra därom huru Domare och Fogde skjutsar skola av denna församling utgöras, samt angående dess fördelning med Juckasjärvi socken, på grund av Landshövdingens utslag av den 2 april 1859, härvid tillstädes var Länsmannen R.Lestadius, såsom fullmäktige å Juckasjärvi församlings vägnar att med sockenmännen överenskomma angående fördelningen nämnda skjutsnings bestyr. Och överenskomma sockenmännen därom såsom det lämpligaste, att fram och fram åter hämta domare och fogde, vid deras ämbetsresor till de årliga tinget och uppbörden härstädes ifrån nedre Soppero till Karesuando by, och att tillbaka skjutsa nämnda herrar till Soppero.

Tillika tillfrågades sockenmännen, vilken ville för lägsta priset skjutsa Domare och Fogde till och från nedre Soppero, vid deras resa till instundande vinterting härstädes. Och åtog sig Lappen Henrik Nilsson Valkeapä att för betalning av 17 Ref 6 Rgs bestrida ifrågavarande skjutsning. Protokollet uppläst, justerat och godkänt. J.O Curtelius

S.D. Efter förgången behörig pålysning och kallelse sammanträdde allmogen för att upprätta en överenskommelse mellan nybyggare och samer angående bästa sättet att förekomma skador av lapparnas renar på nybyggarnas hövålmar, och angående ersättning då renarna nedtrampat eller förtärt hö från hövålmen, efter någon överläggning fattades det beslut angående byar och gårdar som äro norr om Maunu, att där renarna gör skada, höhässjorna skulle nybyggarna och lapparna till hälften var deltaga i skadan eller förlusten vad beträffar åter Karesuando, skulle samma överenskommelse bestå som skedde vid sockenstämman den 25 april siste år, att nämnda Nybyggare därstädes skulle före jakt bortföra eller hopföra de hö som finnes över ¾ mil ifrån byn och att nybyggarna i Närvä, Idivuoma, Kuttainen och Saivomuotka, skulle inom samma tid bortföra deras hö som finnes på ett avstånd av över ½ mil ifrån varje by eller då renarna sommar eller höst tid komma till nedre landet, så ska och därvid göra skada på höhässjorna, då skulle den uppkomna skadan delas hälften på både nybyggare och lappar så väl i nedre delen av socken som i de övre byarna och nybyggen.

Samma överenskommelse som gjordes angående de nybyggen som är belägna ovan om Maunu skulle även gälla ovanom Mustavaara åt fjället till att nämligen nybyggarna i den trakten skulle antingen skaffa de sauroja eller lida hälften i skada jämte lapparna.

Vad beträffar Marainens eller Lassi gårdarna så och Liedakka skulle Nybyggarna därstädes före jul bortföra de hö som finnes på ¼ mil avstånd ifrån nämnda byar och nybyggen. Om Lapparnas renar före jul komma till Maunu och bygden nedom Maunu skulle Lapparna erlägga full ersättning för det hö som kan bliva förstört av deras renar.

Efter tillkännagivande 8 dagar här förut tillfrågades sockenmännen ytterligarederom vilka ville emottaga till försörjning Marainens son Erik, och åtog sig Elias Anund att underhålla och försörja honom emot det han bekommer 10Ref Rgs utav Socken

S.D. Efter 8 dagar förut till denna dag utlyst Sockenstämma hade allmoge sammanträde för att höras huruvida Sockenmännen ville bevilja någon underhålls hjälp åt Erik Johansson Raatamaa, för Joel Nivas yngsta barn, vilket Erik Johansson Raatamaa hittills underhållit, men för vilket han ännu icke erhållit av fadern Joel Olsson betalning för barnets underhåll under det förflutna året, ehuru han av socken blivit förpliktigat att själv numera bekosta ifrågavarande barns underhåll. Efter någon överläggning härom beslöt allmogen att bevilja Erik Johansson Raatamaa halva underhållskostnaden för Joel Nivas barn för sistförflutna året med 15 Ref Rgs.

S.D. Efter i behörig tid skedd pålysning och kallelse sammanträdde sockenmännen för att överlägga och besluta rörande åtskilliga ärenden, varvid först anställdes nytt val av Vaccinatör, enär den förut utsedda Vaccinatören J. Henrik Joelsson icke skaffat sig, såsom föreskrivet är, vederbörande Prov. Läkarintyg om kompetens till denna befattning, och utsåg till Vaccinatör kyrkovärden J. Pietus son Johan Petter, vilken fodrade därför i lön 50 Ref Rgs per år, vilket sockenmännen ock lovade honom.

Tillfrågades allmogen vilken ville nu för kommande tid till försörjning emottaga inhyses hustrun E. Gertrud Olofsdotter, som åtog sig Erik Johansson Raatamaa att för ett belopp av 88Ref Rgs underhålla henne dock skulle han erhålla särskild ersättning för de gång kläder som han anskaffar åt henne, för vilka lämnade kläder han skulle ingiva behörig räkning och skulle han erhålla hela denna summa vid detta årsuppbörd tiden då ovannämnda hustru E. Gertrud Olofsdotter, bör avhämtas ifrån sitt förra ställe är det 15 i denna månad.

Allmogen tillfrågades hur mycket vid detta års Sockenuppbörd borde av socken utbetalas för gjorda omkostnader vid klockstapelbyggnaden här städes, härvid beslöts att ett belopp av 550 Ref Rgs. Skulle av socken nu utbetalas, för att likvidera de nödvändigaste utgifterna. Tillika bestämdes att de som undanlåtit att under siste vår hämta till nämnda stapelbyggnad, det timmer som dem ålegat dit skaffa, skulle vid detta års socken uppbörd betala 31/2 Ref.Rgs. för de uteblivna timmerstockarna.

Tillfrågades vilken ville för lägsta betalningen åtaga sig Johan Anondis ofärdiga sons försörjning och underhåll, varvid Isak Anondi lovade att emot bekommande av 35Ref Rgs. Från denna tid till tiden då nästa års uppbörd hålles, underhålla och försörja honom och skulle detta belopp till Isak Anondi utbetalas detta år.

Som Zack. Marainen jämte sitt husfolk, befinna sig i ganska torftiga omständigheter, så tillfrågades allmoge vad utväg borde tagas för att lindra deras fattigdom, efter någon överläggning härom beslöts att Zach. Marainen skulle erhålla någon hjälp av hitsända gratis undsättningsmedlen.

Tillfrågades om allmoge ville lämna åt P. Mårtensson Blind d.y. någon försörjningshjälp för hans yngsta barn men vilket allmogen icke kunde lämna bifall.

Till sockenfullmäktige vid blivande av och tillträdes syn å pastors bostället härstädes utsågs kyrkovärden J. Pehrsson Pietu och Bonden Isak Välitalo.

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Karesuando allmoge i Församlingens Prästgård den 9 april 1860.

S.D. Sedan sockenstämman efter behörigen skedd pålysning, ha sammanträdet framställdes fråga om tillbyggnad till Prästgårdsfähuset, vilket är för litet, och der företarvar tillbyggnad. Efter ärendets framställning, svarades att i anseende till den framskridna tiden den och för svagheten för den under den tid varande djupa snö, detta arbete icke kunde för närvarande verkställas, emedan svårighet möter för timrens forsning.

Med anledning därav att Byggmästaren Rautio förliden sommar anmälde, att kyrkans långsidor utvidgat sig, och att kyrkan härute tarvade reparation framställde denna sak för allmogen, den församlade allmogen ansåg dock icke kunna laga härmed något annat utväg än att låta skriva till Johan Rautio och fråga honom vad den därför nödig reparation skulle kosta, och att han skulle avgiva kostnadsförslag därtill.

Upplästes, granskades och godkändes kyrko-fattig räkenskaperna för ecctisiastik året 1859.

§ 2 Enär endel af Sockenmännen nämligen Lappallmogen motsatt sig hvad som blivit överenskommet å Sockenstämma den 8 januari detta år, § 1; och velat densamma upphäva och velat hålla sig vid hvad Kongl. Majts. Genom nådiga förordningen af den 22 juni 1859, fastställt angående höets värjande mot skador utav Lapparnas renhjordar, så sammankallades Allmogen för att ytterligare därom rådgöra; och beslöts att härvid rätta sig efter ovannämnda Kongl. Majts. Nådiga förordning.

Väcktes frågan om ingående af någon överenskommelse för fredande af Nybyggarnas i skogen samlade renmossa, varvid efter någon överläggning beslöts att då Lapparnas renar af våda nedtrampa eller uppäta Nybyggarnas renmossa, skulle både Nybyggarna och Lapparne ersätta halfva skadan båda, efter ett förslaget pris af 18 sh för ett renlass mossa.

S.D. Med anledning av Landshövdings ämbetets till Pastors ämbetets härstädes avlåtna skrivelse av den 16 sistlidne april sammankallades allmoge, medelst den nådig skedd kungörelse, för att avgiva yttrande huruvida den åstundade deltaga uti inrättande av det nya lasarettet som enligt Kongl Majt Nådiga reskript av den 20 januari då till Kongl Majt Befallningshavande i länet kommer att inrättas i Haparanda. Efter det ärendet blivit framställt och församlingens uppmärksamhet fästades lätt så ansågs likväl icke kunna besluta eller avgöra något i denna sak, då icke flera personer utan endast få hade sammankommit i sockenstämman för överläggningar i ärendet.

S.D. Sammanträdde sockenstämman efter förut i behörig tid skedd pålysning för att överlägga och besluta rörande åtskilliga ärenden, varibland förut delgavs sockenmännen Häradshövdingen C.E. Stenbergs Kungl Mait ingivna underåriga besvär över Landshövdingen ämbetets i länet utslag av den 2 april 1859 rörande domareskjutsen i lappmarken, jämte Konungens Befallningshavarens kommunikations resolution å nämnda Häradshövding Stenbergs besvär, härvid beslöt den samlade allmoge att utse till fullmäktig kr. Länsmannen J. Lidström, vilken äger att å sockenmännens vägnar till Kongl. Majt- underlång förklaring över ovannämnda besvär.

Upplästes och granskades fördelningslängden över de 150 Rud ront som denna församlings fattiga Lappar detta år erhållit i stadsbidrag för deras underhåll.

Med anledning av Byggmästare Johan Rautios anförda muntliga besvär däröver att han anser sig hava erhållit för lite i betalning för skjutsen ifrån Muoniovaara till Karungi där han äger sitt hemvist, beslöt de tillstädesvarande sockenmännen att bevilja honom tillsammans 5Ref Rgs för skjutsen ifrån Matarengi till Karungi och i ersättning för vad han kan hava förlorat vid försäljandet av en båt varmed han färdades härifrån sistlidne sommar.

Beträffande den svagsinta Lappkvinnan Ella Stina Nilsdotter Rastis underhåll framdeles beslöts att vid tjänligt tillfälle avsända henne till Hospitalet för att därstädes njuta nödig vård och fattades härvid det beslut att vidtala Lanthandlaren Forsström att han ville åtaga sig att i sommar eller till hösten, ombesörja om hennes skjutsning till Haparanda mot erhållande av betalning därför, ävensom för mat 15Ref Rmt tillika skulle Forsström vidtalas därom att han ville ombesörja att hon finge kvarter eller husrum, bliva i Haparanda emottagen till vård så länge tills ångfartyget anländer varmed hon kan avsändas till Hörnefors hospital.

Som Erik Larsson Marainens hustru befinner sig i fattigdom och nödställdhet så beslöts att hon tillsvidare, tills hon kan få hjälp av sin son i Marainen, eller av socken, skulle få hjälp av fattigkassan.

Angående Henrik Henriksson Merasjärvi underhåll beslöts att han skulle av fattigvårdsstyrelsen erhålla hjälp nu till dess han bliver avsänd till Pajalaförsamling dit Kronolänsmannen i församlingen skulle honom med det första avfärda, medan församlingen icke vill honom emottaga.

Sockenmännen sammankallades, enligt med vederbörligen skedd pålysning till överläggning om vad utväg borde tagas med Zach. Ersson Marainen och hans familj till avhjälpande av deras nöd och fattigdom vari han fortfarande befinner sig, isynnerhet som han ligger sjuk, men allmoge var icke hugad att emottaga någon av hans barn till försörjning, eller lämna penninge hjälp, att såsom denna sockenstämma, infunno sig endast få personer.

Som herr Pastor Engelmark anhållit, det måtte allmoge tillfrågas i sockenstämman om de icke ville åtaga sig att betala den omkostnad för ombyggnad av portmuren i prästgården, vartill han vid sista av den tillträdes synen i pastor Bostället blivit dömd, så tillfrågades den församlade allmogen om det ville gå inpå betalandet av nämnda omkostnad, men de församlade sockenmännen ville icke betala beloppet.

Efter förut lagligen skedd pålysning och fölskild tillsägelse ifrån predikostolen i dag samman kom församlingens ledarmöter för att överlägga om åtskilliga ärenden, varibland först förekom frågan om Domar skjutsen görande i vinter ifrån nedre Soppero till Karesuando, och tillbaka till Soppero, och åtog sig Nils Guttormsson Labba att emot bekommande av 8 Ref rgs skjutsa Domaren vid nästinfallande ting, ifrån och till Soppero.

Som förra gästgivaren i Kuttainen är avliden, väcktes frågan om ny gästgivares utväljande i Kuttainen, ävensom om ny gästgivares inrättande i Saivomuotka, men sockenmännen ville icke bevilja någon ersättning åt den som åtog sig gästgiveri befallningen, och ingen på de nämnda ställena hördes vilja åtaga sig detta besvär utan någon ersättning, därjämte anmälde kyrkovärden J. Pehrsson Pietu och J. P. Johansson Riska i Idivuoma att de framledes icke ville åtaga sig skjuts- skuldigheten utan bekommande ersättning.

Åt Carl Eriksson Marainen lovades 19Ref Rgs för detta år för hans ofärdiga son.

L. Nilsson Hotti hade begärt hjälp för sin fosterson, eller sin hustrus oäkta barn Pher som säges vara sjuk men sockenmännen vägrade lämna någon penninghjälp åt honom.

Som Isak Olofsson Anundi anmält att han icke ville för samma betalning som hittills vara fångvaktare, och därför avsade denna syssla, utsågs ny fångvaktare och åtog sig Isak Henriksson Niva fångvaktar sysslan mot det han erhåller 18 Ref rgs utav socken, vartill sockenmännen bifölls dessutom fodrade Isak Anundi 12 Ref reg utav socknen för ved som åtgått under den tid han haft fångar om hand. Därjämte åtog sig Isak Niva att skaffa ved till fånghuset vid behov, för 2Ref rgs famnen, vartill sockenmännen biföll.

Beträffande barnlärare utseende för att undervisa Lappbarnen kunde icke här avgöras, emedan alltför litet antal av allmogen var närvarande vid sockenstämman.

Efter föregående kungörelse och denna dag ytterligare skedd påminnelse sammankom sockenmännen för att rådgöra och besluta angående åtskilliga ärenden, varibland först rådgjordes angående sockenskrivarbefattningen i socken, i anledning av kronofogdens skrivelse till länsmannen i församlingen och länsmannens anmälan hos pastors ämbetet, enligt vilken anmälan kronofogden icke skall åtaga sig sockenskrivarbefattningen, eller värkställande av socken uppgjorde 60 Ref rmt i arvode därför, även tillkännagav länsmannen Hacksell att han icke ville åtaga sig nämnda befattning eller sockenskrivare göromålen, med mindre han icke finge samma belopp eller 60 Ref rmt i arvode. Efter någon överläggning härom stannade allmoge i det beslutet att bevilja Kr .länsmannen Hacksell det yrkade beloppet av 60 Ref Rmt för besväret med socken upp bördens värkställande för detta år, dock vägrade sockenmännen att betala någon skjuts åt länsman Hacksell, eller kronofogdeskjutsen för året. Sockenmännen yttrade därjämte att de framdeles eller nästa år ville vidare besluta angående sockenskrivarbefattningen, eller därtill antaga någon person som dels åtog sig sockenskrivare göromål för mindre betalning och tillika vore därtill skickligare.

Tillfrågades allmoge vilken ville emottaga till framtida vård och skötsel och underhåll Joel Nivas hustru Gertrud Olsdotter men ingen hördes vilja emottaga henne nu genast före denna fråga måste uppskjutas till nästa gång då sockenstämma hålls, tillika skulle Er. Johansson Raattamaa erhålla 8 Ref rgs för uppköpta kläder åt nämnda hustru, vilket belopp skulle utbetalas vid blivande sockenstämma.

Väcktes frågan om Vaccinatörs befattningen, församlingen som endast få av sockennämnden tillstädes, uppsköts denna fråga till nästblivande sockenstämma.

Lovades åt Magn. Magnussons änka 15 Ref rgs i skjuts, utav socken för detta år.

Väktes frågan om Joh.Anundis lytta son Pehr blivande underhåll för detta år, och lovade allmoge åt Isak Anondi 20 Ref rgs hjelp för denna underhåll under detta år.

Tillfrågades allmogen om icke de ville bekosta skjuts åt Henr. Merjasjärvi med familj vilken nu vistas härstädes, till Pajala, och sedan de därtill samtyckt tillfrågades vilken ville för lägsta priset åtaga sig att skjutsa honom med hustru och barn till Pajala. Och åtog sig Nils Andersson Nutti att mot det han bekommer 18 Ruf 12rgs skjutsa Henrik Merasjärvi med familj till Pajala, och skulle de skjutsande hålla reskläder vad som kan behövas under färden för dem som skjutsas. Och skulle sedan räkning över kostnaderna för denna skjutsning insändas till fattigvårds divisionen i Pajala för att därifrån återbekomma skjutsbetalningen.

Beslöts att 200 Ref rgs skulle vid detta års uppbörd utbetalas av socken för resterande kostnader i och för den nyuppförda klockstapeln, och som upplyst blivit att de personer som endast betala socken inbördes medel vid sista års sockenuppbörd icke blivit debiterade för deras kostnads andel i betalningen för ifråga varandes klockstapel byggnad, utan ifrån denna utskyld blivit befriade, så beslöts nu att dessa personer skulle vid blivande sockenuppbörd betala både vad de bort betala förra året och vad de böra betala detta år vid blivande sockenuppbörd. Protokollet uppläst, justerats och godkänd J. O. Curtelius

S.D. Efter förgången pålysning 8 dagar här förut sammanträdd allmogen för att rådgöra och besluta rörande några ärenden förut kungjorda, varibland första fråga gjordes vilken ville för detta år till nästa år denna tid emottaga till omvårdnad och skötsel Joel Olsson Nivas hustru, och åtog sig Johan Pehrsson Töyrä att henne sköta och vårda mot det han erhåller av socken 110 Ref Rmt för året, av denna summa skulle Joh. Töyrä erhålla hälften vid detta års sockenuppbörd. Däremot bestämdes att mannen Joel Niva skulle betala åt henne behövliga gångkläder.

Enär Kyrkovärden Joh. Pietus son, vilken blivit vald till Vaccinatör icke erhållit behörigt läkarbetyg till styrkande av hans competens till Vaccinatörs befattningen, samman kallades Sockennämnden för att rådslå om antingen ny Vaccinatör bör inväljas som kan prestera prov. Läkares intyg om competens till nämnda befattning eller om kyrkovärden J. Pietus son Johan Petter bör vid befattningen bibehålla. Varvid de flesta av sockennämndens ledamöter stannade vid det beslut att bibehålla J. Pet. Pietu vid denna befattning.

Företeddes Sockenmännen till förklarings avgivande av klockaren Jon Grape till Kongl. Majt Befallningshavande angiven besvär skrift daterat den 28 februari 1960. Anledning av den under sommaren 1859 värkställde klockstapelbygget, och den utgift som därför drabbat sockens och beslöt sockenmännen att utse undertecknad ordförande att till Kongl. Majt. Befallningshavande å sockenmännens vägnar ingiva infodrad förklaring av anledning av nämnda besvärsskrift.

Isak Anundi fodrade 3 Ref rgs för det han reparerat golvet i domarens yttre kammare i tingshuset, vilket belopp honom beviljades.

Fodrade Erik Magnusson 1Ref 16rgs för 4 dagars sorgeringning efter framlidne änkedrottningen Eugenia, Desideria, som honom lovades

Lovades 2 Ref rgs i lönetillökning utav socken åt kyrkovaktmästaren Er. Magnusson.

S.D. Efter i vederbörlig ordning skedd pålysning, sammanträdde allmogen för att överlägga och besluta om åtskilliga ärenden, varibland förut förekom frågan om Lappmannen Ol. Henriksson Wasaras underhåll, och huruvida församlingen ville åtaga sig hans underhållande. Efter det ärendet blivit framställt anmärktes av någon utav sockenmännen att han borde ännu haft kvar utav sin egendom eller sina renar varför sockenmännen icke ville nu bidraga något till hans underhåll, utan överlämnade omsorgen därom åt hans förmyndare och sonen Pehr.

Tillfrågades allmogen om de ville åtaga sig J. Johansson Kerttus Sjuka dotters underhåll, vilken är svagsint och Jon Kerttu därjämte är i fattiga omständigheter och sedan de lovade att åtaga sig dess underhåll gjordes frågan vilken ville åtaga sig hennes underhåll och åtog sig Olof Pehrsson Riska att mot bekommande av 79 Ref rmt utav socken emottaga henne till vård och underhåll.

Lovades 15 Ref rgs i understöd åt Lappen L. Nilsson Hotti för hans fosterson Pehrs underhåll, vilken höres vara sjuk.

Lovades åt Isak Henriksson Niva 5 Ref Rmt ytterligare för det han iståndsätter den gamla kyrkogårdsstaketet.

Tillfrågades allmogen angående reparationen av kyrkans båda sidoväggar, vilka enligt vad byggmästare J. Rautio sagt, giva sig ut, eller flyttat sig något å stenmuren., men sockenmännen sade sig nu ej vilja åtaga sig denna reparation, förrän kostnaden för stapelbyggnaden blivit betald.

Upplästes, granskades och godkändes kyrka och fattigkassans räkenskaper för året 1860. Likaledes upplästes och godkändes fördelningslängden å de 150 Ref som statsbidrag, som detta år blivit tilldelade fattiga Lappar härstädes.

Beslöts att den svagsinta lappkvinnan Ella Stina Nilsson Rasti skulle för den kommande tiden utbjudas på auktion åt den minstbjudande, som vill åtaga sig hennes tillsyn och omvårdnad och underhåll.

Uppå begäran av en utav sockenmännen sammankallades sockenmännen till sockenstämma denna dag, för att ytterligare höras angående Lappen Ol. Henriksson Vasaras underhåll varom fråga var med sockenstämman den 1 sistlidne april, och sedan den härvarande allmoge hade sammanträtt, för att överlägga om detta ärende, beslöts att Ol. Henriksson Vasara skulle utbjudas till den minstbjudande för erhållande av nödig underhåll och vård, och efter skedd tillfrågan, vilken skulle vilja honom emottaga, åtog sig nybyggare Nils Henriksson Niva att emot bekommande av 89 Ref 75öre för året räknat ifrån denna dag underhålla honom samt förse honom med några nödiga klädespersedlar och bör den utsedda förmyndaren Nils Andersson Wasara efterforska och utsöka varest dennes renar eller de tillgångar kunna vara som Ol. Henriksson Vasara förmodas ännu böra äga men i händelse några tillgångar hos Ol. Henriksson Vasara icke finnes eller kunna utforska bör sonen Pehr Olsson Wasara hjälpa till att underhålla sin fader, vartill och socken till en del ville bidraga. Ovanstående 89Ref 75öre underhålls hjälp bör betalas åt N. Niva vid nästa års ting härstädes.

SD. Som vårfloden i år undergrävt ena hörnet av prästgårdspörtet sammankallades allmoge för att överlägga antingen pörtet borde flyttas på ett säkrare ställe eller ock stenkista läggas därunder vid hörnet av pörtet för att därigenom avvärja floden ifrån att skada grunden under pörtet, därvid av de få som hade sammankommit till sockenstämman beslöts att med denna sak skulle uppskjutas tills längre fram. Då ny sockenstämma skulle i ämnet hållas, då tillika anmärktes att pörtet icke vidare skulle i år sätta sig.

SD. Sammankallade sockenmännen efter behörig skedd pålysning, för att rådgöra och besluta rörande några viktiga befunna reparationers verkställande i Tingshuset nämligen murens lagning i tingssalen, takets reparering och insättande av nya fönsterposter i fogdekammaren, vilket arbete Isak Olsson Anundi åtog sig att värkställa mot bekommande av 25 Ref Rmt utav socknen.

Företeddes sockenmännen Norrbottens Läns Landtränteriregisilions förslag ersättning av Enontekis fattigvårdssamhälle av den från förskjuten kostnad för forsling av Lappen Pehr Guttormsson Labba ifrån cellfängelset i Luleå till krono betjäningen i Övertorneå, vilket rekvisions förslag är grundat på Länsstyrelsen anordning av den 5 juli och upptagande summa 24 Ref 44öre, vilket belopp de församlade sockenmännen medgav, till betalning utav sockens medel, och skulle socken sedan utsöka nämnde ersättning hos Pehr Guttormsson Labba genom länsman.

SD. Efter som anmält blivit att Carl Eriksson Marainen med familj befinna sig vid torftiga omständigheter, så sammankallades allmoge, med behörig skedd konselj, till sockenstämma denna dag för att höras huruvida icke allmogen ville lämna honom understöd, och beslöts att till försörjning emottaga någon utav hans barn, och värkställdes bortauktionering av hans son Pehr vilken Isak Välitalo i Kuttainen emottog till vård och försörjning emot bekommande av 60 Ref Rmt för ett år, utav detta belopp skulle hälften betalas vid de påföljande socken jämkning.

SD. Församlingens ledamöter sammanträdde efter 6 dagar förut skedd kungörelse och denna dag gjord erinran till sockenstämman för att överlägga om Lach. Ersson Marainens fattiga barns underhåll och beslöts att de skulle bortauktioneras liksom förra året, härvid tillfrågades först vilken ville för lägsta underhålls kostnaden, åtaga sig att försörja och underhålla nämnde Lach Ersson Marainens dotter Ella Stina och åtog sig Isak Kurkio i Kuttainen att till försörjning emottaga nämnda dotter mot det han erhåller utav socknen 21 Ref Ref, der efter åtog sig Joh. Pehrsson Töyrä att emottaga av Lach Marainens dotter Britta Maria emot erhållande av 49 Ref Rmt utav socknen, vidare åtog sig L. Abr. Pehrsson Jatko att till försörjning emottaga nämnde Lach. Marainens dotter Greta Sofia emot bekommande av 47 Ref Rmt därefter åtog sig Erik Johansson Rattamaa att till försörjning emottaga Asl. Lach. Marainens barn Isak emot det han erhåller 39 Ref 75öre.

Därefter anställdes väl av de barn av fattiga Lappar som skulle under denna vinter komma att åtnjuta fri undervisning och kosthållning vid missions skolan härstädes, och utsågs till missions skolbarn. Pehr Rasmus Eirasson, Petter N Andersson, Valkeapääs dotter Margreta, H. Henriksson Ommas son Guttorm, Gutt. Johansson Nuttis dotter, A Pehrsson Tommas son Pehr, Asl A Andersson Juusos son Nils, Ol Henriksson Päiviös barn Catrina, Pehr,Johansson Siiris barn Catrina. Och böra dessa barn infinna sig i Karesuando för nämnda ändamål nästa måndag.

Till ledarmöter i en Brandstads komitten i denna socken valdes kyrkvärlden Joh Pietu och Ol Olofsson Tuoremaa i Karesuando, samt Efraim Pehrsson Raatama och Isak Wälitalo i Kuttainen, och till ordförande i nämnda komiteen undertecknad pastor.

Efter 8 dagar härföre skedd pålysning sammanträdde en del av allmogen för att överlägga och besluta angående några till överläggning framställda ärenden. Vari först uppå av Länsman J Hacksell tillfrågades de närvarande sockenmännen om de hade något emot att Länsmannen finge flytta i Sockenstuga byggningen å bo därstädes någon tid, de församlade sockenmännen, hade intet däremot eller intet hinder mötte från sockenmännens sida.

De närvarande sockenmännen beslöt att utav det belopp som socken tagit till låns utav kyrkan, för den skuld kyrkostapelbyggnaden skulle vid detta års uppbörd, uppbäras utav socknen 200 Ref Rmt, uti vilken utgift de oskattetlagda Lapparna skulle eftersök deltaga jämte de skattelagda.

Tillfrågades sockenmännen om de för detta år liksom de föregående åren, ville lämna understöd åt Isak Anundis son, efter någon överläggning beslöt de närvarande sockenmännen att för nämnda Joh Anundis ofärdiga sons underhåll bevilja 20 Ref Rgs, för att utbetala av socken.

Sockenmännen till frågades vilken skulle vilja till skötsel och underhåll för detta år emottaga Joel Nivas sjuka hustru E Gertrud Olofsdotter varvid Joh Grape åtog sig att emottaga henne till underhåll och vård, emot det han erhåller utav socken 120 Ref Rmt, behövliga gångkläder skulle hennes man skaffa åt henne, av denna summa skulle Joh Grape erhålla 70 Ref Rmt vid detta års uppbörd.

Åt Is Välitalo lagfördes väg dikning för denna vinter blivit värkställd mellan Maunu och Kuttainen endast 3Ref emedan anmäld blivit att nämnda väg dikning blivit vårdslöst verkstält.

SD. Medelst föregående kungörelse 14 dagar härförut, hade sockenmännen blivit sammankallade för att höras och yttrande avgiva i anledning av de ärenden som anmälas uti Lasaretts Direcionens i Haparanda hitsända Protokoll hållet vid Haparanda Lasaretts och kurhus direktions sammanträde i Haparanda den 20 januari 1862, för de närvarande sockenmännen, vilka vore endast få, gavs innehållet av protokoll, och samställdes till de närvarande sockenmännen överläggning frågan om delaktighet i och kostnaden i förmälde den nya lasaretts byggnaden i Haparanda, medelst någon viss avgift från socken såsom byggnadshjälp, efter någon överläggning beslöt de närvarande att under 3års tid betala i byggnadshjälp 25öre Rmt per efter rök, förutsatt att socken då bliver delaktig i Lasarettet. Där jämte beslöts att uppdraga delaktig i Lasaretts Direktionen att föra sockentalan vid Direktionens utsatta sammanträde i Haparanda den 29 dennes.

SD. Efter föregången kungörelse sammanträdde sockenmännen för att överlägga om några tillkännagivna ärenden, vars vid allmogen, uppnå klockaren Jon Grapes begäran, beviljade åt klockaren 20 Ref Rmt i understödshjälp för detta år för Britta Olsdotter Karsikko.

Tillfrågades av allmogen vilken ville för detta år emottaga till underhåll Jon Johansson Kerttus styv dotter Sigrid, som är svagsint och hittils njutit vård och understöd hos Ol. Riska och åtog sig Joh Pet Johansson Idivuoma att henne underhålla ifrån denna tid emot han erhåller av socknen 63 Ref Rmt för året.

Delgavs sockenmännen konungens Befallningshavande i Länet Resolution av den 12 februari 1862, uppå Länsmans J Lidströms anhållan att fjärdingsmannen Ol Johansson Gunnare eller Karesuando sockenmän måtte förpliktas att till bemälde Länsman återbetala 22 Rud 40öre jämte kostnad för urtima tingskallelse, vilket belopp Länsman Lidström blivit av Landshövdingsämbetet dömd att betala till Lappen L Nilsson Hotti. Sockenmännen vilka bestred och vägrade erläggandet av denna utgift, valde fullmäktige Länsman Hacksell, vilken å socknens vägnar skulle avgiva den äskade förklaringen till Kongl. Befattningshavande.

SD. Upplästes, granskades kyrkans och fattig kassans räkenskaper för året 1861

Tillfrågades allmoge om de ville giva någon understödshjälp åt Lappänkan Margr, Pehrsdotter Allas och beviljades åt henne 30 Ref Rmt, vilket belopp skulle erhålla utav Socken nästa år vid Socken uppbörden.

SD. Efter skedd kallelse sammanträdde en del av allmogen för att överlägga om gamla Lappen Ol, Henriksson Wasaras blivande underhåll och vård vilken sak uppsköts från föregående söndags sockenstämma. Att sedan tillfrågan skett, vilken skulle vilja emottaga honom till underhåll och vård, åtog sig Johan Pehrsson Töyrä att honom underhålla och vårda, emot det han erhåller 104 Ref Rgs för året, vilket belopp han betingade sig erhålla under nästkommande Ting härstädes. För samma summa skulle Ol. Vasara även erhålla nödiga kläder, nämnde Lapp skulle nu genast emottagas till sitt nya försörjnings ställe. Skulle åter Ol Henriksson Wasara betydligt försämras till sin hälsa, så att han icke kan lämna hemmet så betingas högre underhållshjälp för denna Lapp.

SD. Efter föregången kungörelse sammanträdde en del av allmoge i Sockenstämma i anledning av att yttrande avgiva och beslutsfatta av Kronofogden, Walins skrivelse till Pastorsämbetet av den 9 oktober varvid sockenmännen delgav innehållet av Kungl Majt skrivelse till kronofogden av den 6 sistlidne oktober, sockenmännen enstämmigt uppgiva att missvärdering inträffat här i socken, så att nybyggarna eller hemmans Åboarna verkligen vore i stort behov av understöd, men vad beträffar det gunstbenäget gjorda arbetet att erhålla räntefritt låneunderstöd utav Staten, så vågar nybyggarna icke emottaga det nämnda låneunderstödet av fruktan för att då dem för återbetalning kommer de icke skola kunna inbetala lånet utan att bliva bragda i trångmål, enär det är att befara att de medellösa vid den bestämda tiden för återbetalningen icke skola kunna inbetala det belopp som de kommer att erhålla utav låneunderstödet.

Till suppleanter i den förut utsedda Brandstöds commiten härstädes utsågs Bonden Abr Olofsson Gunnare och J Pet Johansson Idivuoma.

Efter i behörig ordning skedd kungörelse sammanträdde allmogen i sockenstämma, varvid först tillfrågades sockenmännen, vilken skulle vilja för lägsta priset åtaga sig att till nästkommande julhelg skaffa ljus till kyrkan, och åtog sig kyrkovärden J Pehrsson Pietu att anskaffa ljus till kyrkan mot det han erhåller 12Ref Rmt.

Sedan Domaren i orten anmält att åtskilliga nämndemän tagit avsked ifrån nämndemannabefattningen och där före anmodar undertecknad om valsomställande för nya nämndemän, så utsågs till nämndemän följande personer. Abraham Olofsson Gunnare och Nybygg. Isak Olofsson Anundi i Karesuando. Lappen Jon Thomasson Skumma i Suondavaara, Lappen L Larsson Tomma i Romavuoma, Lars Jonsson Piltto, Lappen And Andersson Omma, Lappen Jon Johansson Blind och Lappen Joh Pehrsson Nutti i Lainiovuoma.

SD. Efter behörig ordning skedd kungörelse sammanträdde en del av allmogen för att överlägga och besluta följande ärenden. Anställdes val Lappbarn som under denna vinter komma att åtnjuta fri undervisning och underhåll vid missions skolan i Karesuando, och utsåg därtill N Andersson Walkeapäs dotter Margr. N J Guttormsson Nuttis son Pehr. N Nilsson Hurris barn. Pehr Johansson Siiris barn. P Rasmusson Eiras son Pehr. P Guttormsson Nuttis dotter. Gutt Johan Nuttis son. P Henriksson Ommas barn. Ol Henriksson Päiviös dotter.

Tillfölje av Kungl Majts förordning av den 24 september 1861, angående tillsyn å förmyndares förvaltning av omyndigs egendom, utsågs Länsmannen P G Haksell till godeman för tillsynen å förmyndarskap i denna församling.

SD. Efter förut i behörig ordning skedd kungörelse, samman trädde sockenmännen för att överlägga och besluta rörande åtskilliga ärenden, varibland först kom under överläggning, frågan huruvida sockenmännen ville ikläda sig gemensam ansvarighet för återbetalande av ett lån 10000 Ref Rmt, som Lasaretts Direktionen i Haparanda blivit av Haparanda Lasaretts Distrikts socken deputerade vid sammanträdet därstädes den 29 mars sistlidne år, bemyndigad att upptaga, men för vars erhållande Kongl Krigs Colegium äskat socknarnas gemensamma ansvarighet. Enligt Lasaretts direktionens hit avlåtna skrivelse av den 29 sistlidne november, efter det ärendet blivit framställt för de församlade sockenmännen, så avgavs de det yttrande det de icke ville undandraga sig avträdande av gemensam ansvarighet för nämnde låns återbetalande, under samma villkor som de övriga socknarna.

Delgavs sockenmännen kronofogden Wallins skrivelse till Pastors ämbetet av den 15 november sistlidne år, jämte avskrift av Kongl Majts Befallningshavande till bemälde Fogdeavlåtna skrivelse angående en Prov. Läkares stationerande i Pajala, och med anledning av dessa skrivelser hördes sockenmännen om de jämte distriktets övriga församlingar ville deltaga i anskaffande och underhåll av kostnadsfri Läkarebostad, härvid avgavs sockenmännen det yttrande att de icke ville eller vore hugade att i denna ifrågasatta utgift deltaga.

Tillfrågades sockenmännen vilka ville för lägsta underhållskostnad åtaga sig att underhålla och vårda Asl Zach Marainens barn, och åtog sig Isak Kurkkio att underhålla och försörja Zach Marainens dotter Ella Stina mot det han erhåller 21Ref Rmt utav socknen. Lappen Nils Andersson Vasara åtog sig att underhålla Zach Marainens dotter Greta Sofia mot bekommande av 50Ref Rmt. Joh Pehrsson Marainen åtog sig att underhålla Z Marainens son Isak, mot erhållande av 54Ref 75öre.

Upplästes och granskades fördelningslängden över de 150 Ref Rmt som sistlidne vår utdelats åt fattiga Lappar inom socken.

SD. Efter i laga ordning värkställd kungörelse, sammanträdde Sockenmännen att enligt Kongl Majts Nådiga förråning av den 21 mars sistlidne år, utvälja ordförande och vice ordförande i kommunala stämman. Och utvaldes utav sockenmännen undertecknad till ordförande samt krono Länsmannen C J Haksell till V. Ordförande i kommunalstämman. Därjämte anställdes val av ordförande och ledamöter i Kommunalnämnden var vid, undertecknad ordförande valdes till ordförande samt Joh Pehrsson Pietu i Karesuando, Isak Pehrsson Wälitalo i Kuttainen, Klockaren Jon Grape i Maunu, J P Johansson Idivuoma, samt Lapparna Henrik Andersson Omma, Rasmus Larsson Baer, Henrik Nilsson Unga och Anders Nilsson Blind till ledarmonter i kommunalnämnden. Däribland Kyrkovärden Joh Pehrsson Pietu tillika valdes till V ordförande nämnden.

Efter i laga ordning skedd pålysning sammanträdde sockenmännen för att överlägga och besluta rörande åtskilliga ärenden varvid först tillfrågades sockenmännen vilken för närmaste framtiden ville emottaga den sjuka inhys hustrun E Gertrud Niva till vård och underhåll, och åtog sig Nils Henriksson Niva emot att han erhåller 33 Ref Rgs utav socken emottaga henne till vård och underhåll, nödiga gångkläder skulle mannen skaffa henne.

Uppå framställning huruvida socken för detta år ville lämna underhållshjälp åt J Anundis ofärdiga son Petter, vägrade sockenmännen att för detta år lämna någon underhållshjälp åt honom eller åt Isak Anundi för gossens underhåll.

Upplästes inför sockenmännen en av J Pehrsson Töyrä företedd räkning över omkostnader under Lappen Ol Henriksson Wasaras sjukdom, vilken räkning besteg sig till 69 Ref Rmt, av detta belopp beviljades av pluraliteten enbart 53Ruf 50öre Rmt vilket summa han ägde att i år ut bekomma ifrån socken.

Åt Johan Pehrsson Marainen beviljades 10 Ref Rmt för det han om hösten 1860, 3månader underställde ett utav Zach Marainens barn.

Åt L Nilsson Hotti utlovades icke någon hjälp utav socken för hans styvson.

Delgavs sockenmännen Protokollet hållet vid Handelsföreningen i Haparanda sammanträde den 22 januari 1863. Med framställt förslag rörande en ny marknads inrättande i Pajala i slutet av mars eller efter vårmarknaden i Över Torneå årligen. Härvid sockenmännen yttrade sitt bifall till den nya marknadens inrättande men ansåg det vara lämpligast att den blivande marknaden utsättes till de första dagarna i början av mars månad.

Upplästes av kyrkovärden J Pehrsson Pietu räkning över kostnaderna vid nya klockstapelbyggnaden, belöpande sig till en summa av 1055 Ref 18Rgs vilken räkning utav allmoge godkändes.

För vägavdikning mellan Kuttainen och Maunu beviljades åt Isak Wälitalo enbart 3Ref Rmt i anseende därtill att denna vägavdikning i denna vinter, blivit ganska illa värkställd.

Till valmän för utseende av landstings man för tingslaget, utsågs kyrkovärden J Pehrsson Pietu och Bonden Isak Wälitalo i Kuttainen.

SD. Efter i behörig ordning skedd pålysning sammankallas sockenmännen för att rådgöra rörande någon till överläggning framställda ärenden däribland först tillfrågades sockenmännen vilken skulle vilja för lägsta priset anskaffa tjära till kyrkan i sommar enär kyrkotaket behöver bestrykas med tjära, och åtog sig L Abr Pehrsson Jatko att mot det han erhåller 10 Ref Rmt per tunna anskaffa tjära till kyrkan, och skulle tjäran, varav sades skola erfordras 4 tunnor, skaffas till kyrkoplatsen före nästa midsommar.

Tillfrågades sockenmännen rörande reparationen av prästgårdspörtet, vars ena hörn hade något sjunkit, tillföljd av att vårfloden gjort inskärningar under grundvalven, män sockenmännen vägrade att förrätta denna reparation.

Isak Pehrsson Wälitalo åtog sig att reparera de båda fönsterna i kyrkan på ömse sidor om altaret, mot det han erhåller för detta arbete 1 Ruf 75öre, som utlägges utav socken.

Med anledning av 2 sockenmäns begäran hade till överläggnings ämne vid sockenstämman blivit framställd frågan om lösa pigan Anna Lena Ala ifrån Muonioniska finge vidare bo eller vistas inom församlingen, härtill yttrade sockenmännen att de icke ville henne emottaga i församlingen, eller tillåta henne vidare härstädes vistas utan skulle hon enligt sockenmännen vilja genom Länsmannens försorg avsändas ifrån församlingen till finska sidan.

Åt Lappänkan Margreta Pehrsdotter Allas, lovades ifrån socken 30 Ref ytterligare för ett år i understöd.

Åt Jon Larsson Latti med hustru lovades utav socken 50 Ruf Rmt understöd för detta året.

Sockenmännen lovade åt Joh Nilsson Idivuoma i understöd för dess svagsinta dotter 20 Ref Rmt för detta år. §6.

Nils Isaksson Marakatt åtog sig att sörja och vårda Jon Kerttus svagsinta dotter Sigrid mot det han erhåller utav socken 71 Ref 50 Ruf för ett år.

Efter skedd pålysning sammankomma åtskilliga sockenmän för att överlägga rörande kyrkotakets bestrykande med tjära, och åtog sig Isak Niva att tjära nämnda tak mot det han erhåller 15 Ref 25öre Rmt. §2.

Isak Niva åtog sig att tvätta kyrkan i sommar, mot det han erhåller 5 Ref 25öre Rmt.

SD. Efter förut behörigen skedd pålysning sammanträdde Sockenmännen, vilkas antal dock var ringa, för att överlägga och besluta i rörande följande ärenden. Som anmält blivit att kyrkogårdsstaketet vore på en del ställen förfallen och därför behöver iståndsättas. Tillfrågades sockenmännen vilken ville åtaga sig arbetet med dess reparerande. Och åtog sig Joh Pehrsson Pietu att verkställa nämnda reparation, åtminstone så att staketet kan under denna sommar förhindra kreaturen ifrån att inkomma på kyrkogården. Betalningen för arbetet kunde Joh Pietu icke nu bestämma utan skulle han efteråt uppgiva vad han för arbetet fodrar, sedan reparationen blivit verkställd.

Församlingens ledamöter tillfrågades rörande det blivande valet av Landstingsman ifrån denna församling, efter någon överläggning beslöts i anledning av det ringa röstägande som infunnit sig i sockenstämman, att uppskjuta ärendet rörande vals anställande av Landstingsman till näst sockenstämma i juli månad.

SD. Efter i berörd ordning skedd pålysning sammankom sockenmännen till följd av Kongl Majt för att avgöra beslut rörande val av Landstingsman för denna socken vilket ärende till denna dag blivit uppskjutet ifrån sista sockenstämman midsommardagen och utsågs till Landstingsman Bonden Isak Pehrsson Wälitalo från Kuttainen samt till Suppleant Bonden och nämndeman J Pet Johansson Idivuoma.

Med anledning av Kr Länsmannen Hacksells utfärdade kungörelse rörande vägavdikning sammankallades sockenmännen till sockenstämma, vilken hänseende därtill att ingen person infann sig till den utlysta sockenstämman sistlidne söndag den 1 dennes, uppsköts till denna dag då även skärskild påminnelse därom gavs ifrån predikostolen. Och tillfrågades de församlade av sockenmännen vilken ville i 5 års tid räknat ifrån denna tid sticka vägen ifrån Karesuando till Sulajoki vilken vägstickning Isak Henriksson Niva åtog sig att förrätta mot det han bekommer 12 Ref 50öre Rmt per år. Därefter tillfrågades vilken ville åtaga sig vägstickningen mellan Kuttainen och Maunu, och åtog sig Isak Niva även denna vägstickning mot att han erhåller 8 Ref Rmt utav socknen. Vägstickning, som bör förrättas med det första, bör ske i överenskommelse med Kongl Majt Befallningshavandes därom utfärdade kungörelse.

Upplästes redovisning över de 150 Ref Rmt som sistlidne vår blivit utdelade åt fattiga Lappar.

Efter skedd pålysning 8 dagar härför ut sammanträdde några av sockenmännen för att höras vilken ville för lägsta priset anskaffa ljus till kyrkan till julhelgen och åtog sig kyrkovärden J. Pehrsson Pietu att anskaffa 1 Lip ljus mot erhållande av 12 Ref Rmt därför.

Efter i behörig ordning skedd kungörelse sammanträdde allmogen för att överlägga och besluta rörande några till överläggning framställda ärenden. Varvid först tillfrågades sockenmännen vilken skulle vilja emottaga till vård och underhåll Lappen Jon Larsson Lallis hustru och åtog sig Joh Pehrsson Töyrä att mot det han erhåller 78 Ref för året utav socken henne vårda och underhålla, och skulle hon genast emottagas till sitt underhållsställe, efter nämnde 78 Ref Rmt per år beräknas det belopp som skall givas åt Joh Mukkavuoma och P Mukkavuoma under sommaren och hösten underhållit henne, för den tid som de nämnde 78 Ref Rmt skulle sista hälften utbetalas nästa uppbördsstämma.

Därpå tillfrågades allmoge vilken ville mot lägsta betalning emottaga till underhåll och vård Änkan Sara Knutsdotter Hurri, och åtog sig J P Pehrsson Riska att underhålla och vårda henne mot det han erhåller 76 Ref Rmt av vilket belopp hälften skulle till honom betalas vid nästa års avräkning och uppbördsstämma.

Meddelades sockenmännen av stadsrådet och chefens för finans Departementet skrivelse av den 5 juni 1863 till Kongl Majt kammar colegium och kammar rätten angående hos Kungl Majt viktig fråga att Lappmarkens innevånare för sin befrielse från utgörande av den såkallade näst intill Domare och Fogdar måtte åläggas att till kronan utgöra annan däremot varande utskuld. Sockenmännen avgår med anledning av nämnde skrivelse de yttrade att de såsom varande allmänhet medellösa och mera fattiga omständigheter ville helst vara och förbliva befriade ifrån den avgift till kronan varom hos Kungl Majt fråga varit väckt, och att det fortfarande måtte åtnjuta befrielse ifrån den ifrågasatta avgiften likasom de av gunst och nåde blivit befriade ifrån Domare och Fogde nästen.

SD. Efter 8 dagar härför ut skedd kungörelse sammankom några utav sockenmännen för att rådgöra och besluta om sjukliga inhyses hustrun E Gertrud Ols Nivas blivande underhåll för detta år, räknat från denna tid, men då endast några personer hade infunnit sig i sockenstämman, så beslöts att nämnde inhysnings hustrun skulle utbjudas till vård och försörjning, blott till nästa söndag då fler personer förmodas sammankomma till den då blivande sockenstämman, och åtog sig kyrkvärden J Pehrsson Pietu att emottaga henne till underhåll, till nästa måndag mot det han erhåller 4 Ref Rmt i ersättning därför.

Protokoll hållet vid allmänna Sockenstämman med Karesuando allmoge i Församlingens Prästgård den 21 februari 1864

SD. Efter i behörig tid skedd kungörelse sammanträdde sockenmännen för att överlägga och besluta rörande åtskilliga till överläggning framställda ärenden varibland först förekom ärendet rörande inhysnings hustrun E Gretrud Nivas blivande underhåll under närmaste framtiden. Och efter det sockenmännen blivit tillfrågade vilken ville emottaga henne till underhåll och vård och åtog sig klockaren J Grape att underhålla och vårda henne ett år ifrån morgon dag mot det han erhåller av socken 133 Ref Rmt av den summan skulle hälften vid detta årets uppbörd utbetalas, hennes man skulle skaffa henne behövliga gångkläder, varibland linne och tröja samt lappskor skulle av honom snart till henne skaffa.

Tillfrågades vilken ville till vård och underhåll emottaga Asl Zach Marainens dotter Ella Stina, och åtog sig J P Johansson Pietu att henne emottaga mot det han erhåller 13 Ruf 75öre för år, och skulle dessutom åt Isak Kurkkio 3 Ref Rmt för den tid som han över året underhållit nämnda barn. §3.

Tillfrågades vilken ville till vård och underhåll emottaga Asl Zach Marainens barn Isak och åtog sig Isak Anundi att mot det han erhåller 45 Ref Rmt utav socken för ett år, att underhålla nämnda barn §4.

Åt Isak Anundi lovades 20 Ruf Rmt utav socken i underhållshjälp för Joh Anundis lytta son Petter, och skulle J Olsson Mämmi el Anundi själv med 20 Ref Rmt bidraga till sitt barns underhåll.

Lovades åt Joh Pehrsson Marainen 6 ½ Ref i underhållshjälp för Zach Marainens son Isak, för den tid han överåret underhållit detta barn.

Som Jon Larsson Lallis hustru icke velat begiva sig till Joh Pehrsson Töyrä, som enligt sockenstämma protokollet av den 27 sistlidne december, åtagit sig att henne underhålla så beslöts att, så beslöts att, utbjuda både man och hustru till underhåll och vård, åtog sig Joh Pehrsson Töyrä att mot det han erhåller 160 Ref Rmt emottaga Jon Larsson Lalli med hustru till underhåll och vård. Och skulle av detta belopp utbetalas vid detta års uppbördsstämma, 100 ref därjämte lovades 37 per dag åt P Mukkavuoma och Joh Mukkavuoma för den tid som de sistlidne år ifrån våren till julhelgen underhållit Jon Larsson Lallis hustru.

Till vaccinations föreståndare i denna samling ut valdes Isak Wälitalo utav sockenmännen.

Beträffande väckt fråga utav J P Johansson Pietu huruvida sockenmännen vore villiga att giva honom brand understöd för i förliden höst nedbrunnen ria med innevarande bräder, så ansåg de närvarande sockenmännen icke nu bevilja detta understöd förrän en brandstöds förening blivit bildat i församlingen, vilken förening ansågs böra bildas i socken.

Efter i behörig ordning skedd pålysning sammanträdde åtskilliga av sockenmännen för att överlägga och besluta rörande åtskilliga till överläggning framställda ärenden och tillfrågades sockenmännen först, vad de ville giva i understöd åt änkan Margr Pehrsdotter Allas, och beslöts att hon skulle få 30 Ref räknat till näststundande Häradsting, utav socken, och dessutom 12Ref utav de bötesmedel som socken erhållit för brännvins utminutering

Efter gjord förfrågan om sockenmännen ville lämna något understöd åt Joh Pehrsson Pounu, så det lovades åt honom 20Ruf för detta år.

Beträffande frågan om nytt kyrkostakets uppförande, beslöts att uppskjuta denna fråga till nästa vinter, däremot beslöts att reparera staketet, så att det under nästa sommar kan förhindra kreaturen ifrån att slippa in i kyrkogården och åtog sig Joh Pehrsson Pietu att reparera det så att det kan avhålla kreaturen ifrån kyrkogården.

Efter framställd fråga vilken för närmaste framtiden ville åtaga sig att försörja och vårda Jon Kerttus svagsinta styvdotter Sigrid Knutsdotter och åtog sig Ol Pehrsson Riska att henne underhålla och vårda, mot det han erhåller 69 ½ Ref Rmt av socken och skulle Jon Kerttu anskaffa till henne nödiga kläder.

Upp å begäran av någon sockenman framställdes frågan om socken ville ingå i enskilt brandstödsbolag, inom socken och yttrade sig sockenmännen vara villiga att förena sig i ett dylikt brandstödsbolag och den överenskommelse gjorde att vid uppkommande eldsvåda, därvid egendom ginge förlorat, skulle den som led brandskada erhålla av socken ersättning för tvåtredjedelar av den genom vådeld förstörda egendomen skjulen jämte innevarande boskap, men den övriga tredjedelen skulle den brandskadade själv vidkomma, samt beträffande rior beslöts att för nedbrunna rior skulle tvåtredjedelar av byggnadens värde givas åt den brandskadade.

Upplästes, granskades och godkändes Kyrkans och fattig kassans räkenskaper för året 1863.

Tillfrågades sockenmännen om de ville giva något understöd åt Joh Nilsson Idivuoma för hans svagsinta dotter utöver vad honom blivit förut lovat av socken men för det närvarande sockenmännen ville icke dela honom ytterligare understöd utöver vad honom blivit beviljat.

SD. Efter i laga ordning skedd pålysning sammanträdde några av sockenmännen för att i anledning av hit ankommande skrivelse av Landstingets ordförande Herr Landstingshövding Bergman av den 14 sistlidne april, utse två valmän vilket borde infinna sig i Jukkasjärvi för att deltaga i därstädes skeende Landstingsmannaval för detta år. Och utsågs utav de närvarande sockenmännen till valmän för Enontekis socken Bonden J Pet Johansson Idivuoma och J Pehrsson Pietu, vilka efter därom erhållen tillsägelse av Domaren utse gemensam Landstingsman för båda dessa tingslag.

SD. Efter i laga ordning skedd pålysning sammanträdde några av sockenmännen för att yttrande giva i anledning av Kongl Majt Befallningshavande, skrivelse till kommunalstyrelsen av den 27 sistlidne juni rörande plan och reglering för ett ordnat bebyggande av lappmarkernas kyrkostäder, sockenmännen avgav det yttrande att, några kyrkostugor i kyrkbyn icke efter vad de hava det bekant, torde komma att byggas härstädes, icke heller finnes därtill passande lokal varför icke heller för detta ändamål, någon lantmäteri förrättning bör erfordras.

Efter 8 dagar härför ut skedd pålysning sammankom åtskilliga av sockenmännen för att efter av undertecknad ordförande gjord framställning om nyttan och behövligheten av att enligt Herr General Direktör Ros förslag, för Kungl Majts och Kronans räkning avtaga från övriga kronomarkerna i Pajala socken en kronopark efter Muonioälv för att från den allmänna skogsskövlingen rädda någon del av skogen till hjälp åt efterkommande släkten, avgiva sitt omdöme i saken, de närvarande sockenmännen förklarade att de för sin del intet hade att anmärka emot detta förslagna parkinrättningen, ej heller ville emotsätta sig nämnda förslag.

Efter förgången pålysning sammankom sockenmännen för att höras vilken ville till Julhelgen anskaffa ljus till kyrkan, och åtog sig Joh Pehrsson Pietu att mot det han får 12Ref Rmt anskaffa ljus till kyrkan. §2.

För inköpande av böcker till ett blivande sockenbibliotek med anledning av beslutet vid förra årets Landsting utsågs undertecknad ordförande och för det på Enontekis församling belöpande andel av beviljande anslaget.

Efter behörig tid skedd pålysning sammanträdde sockenmännen för att rådgöra och besluta rörande några till överläggning framställda ärenden, varvid först förekom ärendet rörande Änkan Sara Knutsdotter Hurris blivande försörjning för detta år, och efter gjord förfrågan åtog sig Lars Johansson Nilimaa att henne emottaga till försörjning och vård mot det han erhåller av socken 69 Ref Rmt för året, där jämte utlovades åt J P Pehrsson Riska som underhållit nämnda änka något över 1år 2Ref 25öre, för den tid han underhållit över året. Lars Nilimaa skulle erhålla hela underhålls beloppet vid detta års uppbördsstämma.

Med anledning av Kronofogden Wallins, såsom ordförande i Norrbottens Länslönereglerings nämnd, skrivelse den 10 sistlidne December till Pastors ämbetet med begäran därom att behöriga ombud måtte utses, till bevakande av sockenmännen på nämnda förrättning beroende rätt och utsåg till sockenombud i denna sak Isak Pehrsson Wälitalo.

Efter laga ordning skedd pålysning sammankom sockenmännen för att överlägga och besluta rörande åtskilliga ärenden, varvid först gjordes förfrågan rörande Jon Larsson Lallis med hustru framtida underhåll, och efter tillfrågan vilken ville åtaga sig deras vård och underhåll, så åtog sig Isak Anundi att underhålla och vårda dessa fattiga mot det han erhåller 165Ref Rmt för år och skulle av nämnda belopp hälften utbetalas vid detta års sockenuppbörd.

Vid gjord förfrågan vilken ville för ettår åtaga sig underhållet och skötsel om hustrun E Gertrud Olsdotter Niva och åtog sig Er Johansson Ratamaa att henne underhålla och sköta mot det han erhåller 133 Ref Rmt av socken och skulle hälften av underhållet utbetalas vid detta års sockenuppbörd.

Tillfrågades vilken ville till vård och underhåll emottaga Asl Zach Marainens dotter Ella Stina för ett år och åtog sig Nybyggaren Joh G Pehrsson Jatko hennes underhåll mot det han erhåller 9 ½ Ref Rmt vilket belopp skulle vid årets sockenuppbörd utbetalas. Likaledes tillfrågades sockenmännen vilken ville åtaga samma Zach Marainens barn Isak till framtida underhåll, och åtog sig Lappen Pehr Andersson Wasara nämnde barns underhåll, mot det han erhåller 40Ref Rmt för ettår i underhållshjälp utav socken, och skulle beloppet i år ut bekommas.

Upp å begäran av Pehr Andersson Wasaras tillfrågandes sockenmännen, om de ville åter betala till honom det belopp av 37 Riksd Rmt som han för några år sendan betalade åt Joh Mannela i underhållshjälp för av Ol Henriksson Vasara, sockenmännen däremot vägrade att ersätta honom det belopp, som han åt Joh Mannela utbetalt.

Enär Lappmannen Pehr Nilsson Reis som enligt uppgift lidit brandskada därigenom att hans kåta uppbrunnit i Norge sistlidne sommar, begärde brandskadeersättning och han enligt gjord värdering, uppgivit brandskadan till 60Ref Rgs så beviljades honom enligt förut skedd överenskommelse, i brandskadeersättning 40 Ref Rmt utav soken.

Till följe av ömmande omständigheter beviljades av sockenmännen 40 Ref Rmt i understöd åt Pehr Nilsson Reis för att hans barn som blivit bränt vid kåtans uppbrinnande sistlidne sommar Protokollet uppläsdes, justerades och godkändes J O Curtelius

Medelst i laga ordning skedd pålysning och denna dag skärskilt skedd påminnelse, ifrån predikstolen hade sockenmännen blivit sammankallade för att rådgöra och besluta rörande åtskilliga ärenden, och förekom först frågan om Änkan Margr Pehrsdotter Allas blivande underhåll för ett år, härvid beslöts efter någon överläggning att för hennes underhåll betala i understöd 60 Ref Rmt vilken belopp sonen skulle ut bekomma vid nästa års uppbörd.

Åt Isak Anundi Lovades i understöd för dels broders Joh Anundis lytta son Petter 20Ref Rmt utav socken.

Åt Jac Poikkisalmis änka lovades i understöd för dess lytta son 10Ref Rmt.

J enlighet med vad redan förut vid en sockenstämma blivit beslutet bildade av en brandstödsförening inom socken, utlovades åt Bonden Joh Pehrsson Pietu i brandstödsersättning för en ria som år 1863 uppbrunnit efter skedd värdering av byggnaden 66Ruf 67öre Rmt för att utgå vid detta års sockenuppbörd.

Företedde J Pehrsson Pietu räkning över Rese och traktamentes kostnad åt honom och J P Johansson Idivuoma, för att gemensamt med Jukkasjärvi socken välja Landstingsman, belöpandet sig till 26 Ref Rmt åt Johan Pietu och 22 Ref 80öre åt J P Idivuoma, Vilken räkning skulle vid denna uppbörd betalas utav socken

För kyrkogårdsstaketets reparerande till Joh Pehrsson Pietu i ersättning 1 Ruf 50öre som skulle utav socken utbetalas

Efter 8 dagar härför ut skedd kungörelse sammanträdde sockenmännen för att rådgöra och besluta rörande uppförande av ett nytt staket omkring kyrkogården i stället för det gamla staketet. Vid överläggning först huruvida ett dylikt staket skulle uppföras som det gamla, eller om hänganden skulle uppföras av stockar, med brädbeteckning, beslöts att kyrkogårdens hägnad skulle göras av stockar, Och bestämdes tillfölje varav att utav de skattskyldiga skulle 2 stockar hämtas till kyrkogården därav ena skulle vara 9 aln lång och 6 tum i latva (topp) änden och den andra 6 aln lång även 6 tum i latva änden. Oskattlagda däremot skulle hämta till platsen en stock om 9 alnars längd 0ch 8 tum tjocklek i latva ändan och skulle stockarna skaffas till platsen tills en vecka efter påsk, i annat fall skulle på det församligs bekostnad de bristande stockarna anskaffas av den som vid en blivande auktion antager sig detsamma, till tillsynings män, för att efterse vilka som hämtar de bestämda stockarna, och uppteckna desamma utsågs Ol Tuoremaa och Joh Pehrsson Pietu.

SD. Efter förgången kungörelse sammanträdde sockenmännen, för att överlägga och besluta rörande åtskilliga ärenden, därvid först förekom ärendet rörande uppförande av ett nytt Kyrkogårdsplank, och då en del föreslog att arbetet skulle utbjudas medelst dagsverken, andra däremot att arbetet skulle utbjudas till verkställande åt den som för minsta beloppet ville åtaga sig det, så gjordes frågan, vilket förslag pluraliteten omfattade, så pluraliteten befanns för arbetets utförande medelst dagsverken, sedan frågades till vad pris bräder skulle fås sågade, så åtog sig Is Anundi att såga bräder för 2 ½ Ref Rmt tolften. I dagpenning utlovades 1 Ref 75öre åt dem som i arbetet deltaga. Till upplysningsman för att hava överinseende över arbetet utsågs kyrkovärden Joh Pietu, vilken bestämde 2 Ref Rmt per dag för sitt besvär där med.

För att ett visst taxeringsvärde på hemmanen i denna socken, beslöts att utse någon person i varje by vilken borde värdera hemmanen i sin by, och utsågs:

Johan Petter Johansson Idivuoma, i Idivuoma och Närvä, Klockaren Johan Grape i Maunu, Kyrkovärden Johan Pietu i Karesuando och Efraim Raatamaa i Kuttainen.

Och skulle de förslagna taxerings beloppet sedermera uppgivas vid en framdeles blivande sockenstämma.

S.D. Efter i behörig ordning skedd pålysning sammanträdde sockenmännen för att granska den taxerings längd som utav de vid sista sockenstämman utsedda personer blivit upprättad över skattelagda hemman inom församlingen;

Härvid upplästes taxerings längden, varvid den anmärkning gjordes beträffande Anders Pehrsson Marainens hemman, att densamma blivit för högt taxerad, varför taxerings värdet förminskades med 50 Riksdaler, till 650 Riksdaler,

Förövrigt hade sockenmännen intet af vikt att anmärka mot den upprättade taxerings längden,

Utan skulle den antagas till framtida grund för skattens utgörande och vid röst beräkning.

SD. Sockenmännen sammankallades till kommunalstämman för att erhålla del av Sågverksägaren C O Scheyters i Luleå underdåniga besvär mot Kungl. Kammar Colegii utslag den 31 jan 1865, angående skattning av timmer och andra skogsprodukter utefter Torneå och Muonio älvar samt Kungl Majt Befallningshavares i Länet, på grund av Kungl Kammar Kollegi den 4 sistlidne maj avgivna Resolution den 16 maj, och sedan dessa handlingar blivit för sockenmännen upplästa, avgav de det yttrande, att ehuru ifrån denna socken inga stockar eller plankor nedforslas eller flottas det likväl skulle vara lämpligast att transportera dessa skogsprodukter medelst sammanbundna tallflottor, emedan om de lämnades lösa flyta med strömmen, skada därigenom säkerligen tillskansas hemmans och fiskeverksägare och skulle undertecknad ordförande å sockenmännens vägnar till Kongl. Majt. avgiva den infodrade underdåniga förklaringen över ovannämnda besvär.

Enär Is Pehrsson Kurkio med barn befinner sig i betryckta omständigheter och i sjukdom, så tillfrågades sockenmännen vad utväg för hans hjälpbringande borde utgöras, efter någon överläggning beslöts att hans barn skulle emottagas av någon utav församlingsmännen till vård och underhåll, och efter gjord förfrågan härav åtog sig Joh Eriksson Raatamaa att till årets slut underhålla Is Kurkios barn mot det han erhåller 19Ref Rmt till betalande av vilket belopp skulle användas den del som belöper sig på barnet i arv efter modern vid blivande arvskifte.

SD. Efter 8 dagar härför ut skedd pålysning sammanträdde sockenmännen i sockenstämman för överläggning och några till överläggning framställda ärenden, varvid först tillfrågades sockenmännen vilken ville anskaffa ljus till kyrkan till julhelgen, och åtog sig kyrkovärden Joh Pietu att skaffa 15 st ljus mot erhållande av 12 Ref Rmt å ljuspundet.

Communiserades församlingen protokollet hållet vid nämndens för reglering av prästerskapets avlöning inom Enontekis församling sammanträdd i Karesuando Prästgård den 23 mars för att yttrande i anledning av nämnde protokoll gjorda förslag till Kongl Majt Befallningshavande inkomma, och utsågs sockenmännen krono Länsmannen Haksell att å deras vägnar det infodrade yttrande avgiva.

Efter i laga ordning skedd pålysning sammanträdde sockenmännen för att besluta över följande till överläggning framställda ärenden, nämligen fråga att fördela socken inbördes onera på Lapparna efter rök, varvid efter någon överläggning beslöt pluraliteten att Lapparna och Hemmansägarna skulle framledes hava särskild fattigvård, och skild sockenuppbörd.

Enär Norrmännen inom finnmarken tillfogat Lapparna ofog och oförrätter under deras vistelse och färder inom norska finnmarken så beslöts Lapparna inom denna församling att avsända Målaren Joh Wikström till Kungl Majt för att å deras vägnar framföra deras underdåniga besvär över det ofog som norrmännen tillfogat Lapparna samt att kostnads ersättningen till Målaren J Wikström för den resan som han kommer att göra till Stockholm och till Kristania för att framföra Lapparnas klagomål emot Norrmännen för dem tillfogat ofog och övervåld, så skulle denna ersättning utgå utav Lapparna däremot vägrade Nybyggarna att deltaga i betalningen av den kostnaden.

Efter i förgången i behörig ordning skedd kungörelse sammankallade allmoge för att besluta rörande åtskilliga till överläggning framställda ärenden och förekom först frågan vilken till underhåll och vård ville emottaga Jon Kertus styvdotter Sigrid och åtog sig Ol Pehrsson Riska att henne emottaga till underhåll mot det han får 65 ½ Ref Rmt underhållsstöd bestämdes till årets slut. Där efter frågades vilken ville emottaga till vård änkan Sara Knutsdotter Hurri, och åtog sig Lars Nilimaa att henne underhålla mot det han erhåller 63 Ref Rmt utav socken.

Tillfrågades sockenmännen vilken ville till underhåll emottaga änkan Margr Pehrsdotter Allas, Och åtog sig Joh Johansson Närvä att henne underhålla och vårda mot det han får 63 Ref 75öre Rmt §3.

Efter tillfrågan vilken ville till underhåll emottaga Jon Larsson Lalli med hustru, och åtog sig Is Välitalo att dem underhålla mot det han erhåller 159 Ref, utav socken.

Efter tillfrågan vilken ville till vård och underhåll emottaga inhys Joh Nivas sjukliga hustru E Gertrud, och åtog sig Is Pehrsson Töyrä att henne underhålla mot det han erhåller 137 Ref 50öre, och bestämdes underhållstiden för henne liksom för de andra fattiga till årets slut.

Åt Magnus Magnussons änka utlovades av sockenmännen 45Ref underhållsstöd utav socken för året.

Åt Joh Johansson Marainen som befinner sig i nödställd belägenhet, lovade sockenmännen 15 Ref Rmt understöd detta år. §7.

Då Nils Pehrsson Nutti hördes vara i fattiga omständigheter lovade sockenmännen i underhållsbidrag åt honom med hustru och barn 40 Riksd för detta år.

Tillfrågades sockenmännen vilken ville för lägsta priset emottaga till underhåll Brita Karsikko och åtog sig Isak Wälitalo att henne underhålla mot det han erhåller utav socken 24 Ref för året.

Tillfölje av några sockenmäns begäran skulle åter upptagas till prövning frågan om fördelning av socken inbördes avgifternas fördelning mellan Lapparna och Hemmansägare, och beslöts nu så väl av lappen som nybyggarna, att med upphävande av det beslut som i senaste sockenstämman §1 fattades, att sina inbördes avgifter skulle utgå gemensamt efter rök så väl av lappar som nybyggare, efter deras olika skatt till kronan.

SD. Medelst 8 dagar här förut skedd kungörelse hade sockenmännen blivit sammankallade till sockenstämma för att överlägga och besluta rörande några framställda ärenden, varvid med anledning av Kungl Majt Befallningshavandes skrivelse till Kr Länsmannen härstädes av den 18 sistlidne december skulle utse 2 valmän, vilka inför tingsrätten i denna socken skulle välja en landstingsman jämte suppleant för Jukkasjärvi och denna församling och utsågs till valmän Joh P Johansson Idivuoma och Lars Johansson Pilto.

På begäran av några sockenmän skulle sockenstämman fråga väcka därom huru de renkalvar som sakna märke och mödrar, ävensom med de renar som hava ett obekant märke bör förvaras efter någon överläggning beslöts av pluraliteten att, då ungkalvar vilka icke hava någon känd ägare, yppar sig i någon Lappby, så bör husbondfolket lappbyn anmäla detta för vissa personer som föreskrivit borde utses för att tillvarataga sådana kalvar, som såsom nämnt är, icke hava någon viss eller känd ägare. Samt sedan strax därefter låta tillkänna giva förhållandet medelst kungörande i kyrkan och skulle icke efter en viss bestämd tid någon ägare till dessa kalvar giva sig tillkänna, så böra dessa renkalvar försäljas på anbud och beloppet därför tillfalla församlingen, på samma sätt bör förfaras med de renar som hava ett obekant märke, eller ett märke som efteråt blivit förändrat, att dessa med okänt märke försedda renar ävenså böra avlämnas till de personer som utses för att dem hopsamla och tillvarataga, vilka personer återböra låta kungöra förhållandet i kyrkan, och skulle icke någon ägare till dessa renar yppa sig, skola de försäljas på auktion utlyst och det därvid erhållna beloppet skall komma församlingens gemensamma kassa tillgodo. De personer som borde tillvarataga dessa okända renar och omärkta kalvar, skulle enligt sockenmännens nu fattade beslut vara Jon Johansson Blind och Pehr Pehrsson Nutti i Lainiovuoma, samt Pehr Guttorm Parfa och Nils Guttorm Unga dy i Köngämä, samt Pehr Andersson Wasara och Aslak Jonsson Bål i Romavuoma och Suondavaara. Tillika överenskom de församlade sockenmännen det om att utsätta vite för den som, utan att kunna bevisa sin rätt vill tillägna sig dessa okända renar eller vill motsätta sig samlandet av dessa renar och skulle den beläggas med 15 Ref Rmt plikt som på eget bevåg och kunskap vill tillägna sig obekanta och omärkta renkalvar vilka icke hava någon ägare, renar som kommer till främmande lappbyar.

Efter 8 dagar här förut skedd pålysning sammanträdde sockenmännen för att överlägga och besluta rörande åtskilliga ärenden, varvid först tillfrågades sockenmännen vad utväg borde vidtagas för beredande av nödigt livsuppehälle åt Pehr Johansson Allas, vilken blivit ur ståndsatt att genom arbete förtjäna sitt uppehälle och beslöts efter någon överläggning att upplåta någon vilken ville för lägsta betalning underhålla honom, och åtog sig Isak Niva att mot det han erhåller 55 Ref utav socken, lämna honom underhåll och husrum vartill vilket beslut Sockenmännen lämnade sitt bifall, underhålls tiden bestämdes till året slut.

Åt Joc Poikkisalmis Änka lovades 15Ref i understöd under detta år för hennes lytta son.

Upp å begäran av Lappen Pehr Nilsson Reis tillfrågades sockenmännen om de ville giva något understöd åt honom, men sockenmännen som icke ville emottaga honom i församlingen, ville icke heller bevilja honom någon understöd.

SD. Efter utfärdad kallelse sammanträdde sockenmännen i sockenstämma för att överlägga och besluta rörande några ärenden, varvid först upp å begäran av Nils Andersson Wasara tillfrågades sockenmännen om de vilja ersätta honom vad han lämnat i förstärkning åt Aslak Olof Henriksson Wasara i livstiden under sista åren av hans livstid, och beslöt sockenmännen att bifalla hans begäran om erhållande tillbaka utav socken, av de pengar som han lämnat för Ol Henriksson Wasaras underhåll under sista åren av hans livstid och skulle han framvisa räkning över sina utgifter för nämnde Ol Wasara.

Upplästes för allmogen den besvärs skrift som Herr L O Berggren i Vittangi å Jukkasjärvi lappallmogens vägnar, ingivit till Kongl Majt Befallningshavande däröver att Karesuando Lappar med sina renhjordar plägat uppehålla sig inom Jukkasjärvi församlings område, vilken besvärs skrift den 13 oktober 1865 skulle enligt Kongl Majt Befallningshavandes resolution communikeras denna församlings Lappallmoge för förklarings avgivande inom en månad efter delfåendet vid äventyr av vite, och utsågs allmogen Kr Länsmannen C Haksell att å Lappallmoges vägnar till Kongl Befallningshavande ingiva deras infodrade förklaring.

Enligt anmodan av Läkaren W Doctor Wretholm, skulle Sockenmännen, med Waccinatörs föreståndaren, samt andra som vederbör sammankallas för att höras om huru Vaccinationen sköter sin tjänst m. m. och sedan de nu efter erhållen kallelse kommit tillsammans, gjordes frågan huru närvarande Vaccinatör sköter sin befattning, varvid uppgavs att han varit försumlig i sin tjänst, samt att även de barn vare icke ympningen icke verkat blivit i journalen upptagna, såsom med framgång ympade, i anledning av vad härvid blivit upplysta och uppgivit sade Herr Doktorn att Vaccinatören J P Pietula icke kunde vidare bibehållas vid Vaccinations tjänsten, i anledning till hans visade försumlighet i tjänsten, och frammälde Herr Doktorn att Madame Agata Grape kunde få tjänsten, och utav Doktorn erhålla vederbörlig betyg sedan hon visat sig äga erforderlig skicklighet i yrket, vartill sockenmännen förklarade det de icke hade något emot hennes antagande till Vaccinaktrisen, varför Agata Grape således skulle antagas till Vaccinaktrisen i denna församling för framtiden i avseende på lön beslöts efter någon överläggning att Vaccinaktrisen skulle erhålla 50öre Rmt för varje barn som hon med framgång vaccinerar, för de fattiga skulle hon erhålla betalning utav socken vid sockenuppbörden.

SD. Efter 8 dagar här förut skedd pålysning sammankom sockenmännen för att överlägga och besluta rörande åtskilliga ärenden, varvid i anledning av Pehr Johansson Allas anmälan att han icke får sitt tillräckliga underhåll hos Isak Niva, tillfrågades sockenmännen huru med hans framtida underhåll borde ställas, och beslöts att upplåta åt annan persom att Pehr Johansson Allas underhålla, och efter tillfrågan åtog sig Johan Pehrsson Pietu att honom underhålla till årets slut mot det han erhåller av socknen 59Ref Rmt.

Då fähuset i prästgården är i dåligtskick, så väcktes frågan om uppförande av ett nytt fähus, och beslöts att i och för uppförande av det nya fähuset både skattlagda och Oskattlagda skulle skaffa till platsen 1^st stock vardera till nästa vinter.

Sockenmännen sammankallades enligt förut skedd pålysning till sockenstämma för att höras vilken denna sommar åtaga sig kyrkans skurning, och åtog sig Johan Pehrsson Töyrä att besörja om denna skurning, mot det han erhåller 6Ref 75öre, varjämte han skulle för samma pris laga eller fastgöra de lösa käsipuut (armstöden) vid bänkarna, skurningen bör vara klar till midsommar.

SD. Med anledning av Kongl Majt Befallningshavandes skrivelse den 20 feb detta år till ordförande i Kommunalnämnden med anmodan att upprätta fullständig redogörelse över användandet av de understöds medlet som utgörande tillsammans 1000Ref Rmt, Kongl Majt Befallningshavande hitsänt i skrivelsen den 23 dec 1862 och 27 april 1863, sammankallades sockenmännen till sockenstämma denna dag, för att sedan redogörelsen blivit föredragen, avgiva intyg däröver att medlen kommit socknens av missväxt nödlidande medlemmar till godo, på sätt som redogörelsen visar och innehåller, och intygade sockenmännen att ovannämnda understödsmedel kommit dem tillgodo enligt med upprättade redovisning.

Då åtskilliga bland församlingens medlemmar hördes vara utan nödigtlivsuppehälle, så utlovade sockenmännen efter någon överläggning, understöd för detta år åt Joh Johansson Marainen och Carl Eriksson Marainen, Joh Persson Ratamaa och Erik Olausson Rautio 20 Ref Rmt åt vardera, samt åt Joh Eriksson Raatamaa 10Ref Rmt, samt åt Isak Paidasjärvi och Zach Jatkos änkan i Kuttainen 20Ref Rmt åt vardera, samt åt Anund Saivomuotka 10RefRmt, åt Ol Olofsson Närvä 20Ref Rmt, åt Joh Poikkisalmis änka 20Ref, och åt J P Pehrsson Riska 15Ref, åt Isak Niva 20Ref, åt kyrkovaktmästare Er Magnusson 10Ref, åt Joh Töyrä 10Ref, åt Joh Olsson Anundi 10Ref, åt Pehr Naimakka 10Ref, åt Olof Eriksson Raatamaa 20Ref, åt Joh Pehrsson Marainen 5Ref, åt Pet Stark 10Ref, åt Joh H Grape 10Ref och åt Mathias Kiviniemi 10Ref, åt Elias Anondis änka 20Ref, och skulle dessa understöds belopp utgå vid nästa års sockenuppbörd.

Efter 8 dagar här förut skedd pålysning kom några få personer till sockenstämman, för att höras vilken ville för lägsta priset anskaffa ljus till kyrkan till julhelgen, och åtog sig kyrkovärden Johan Pietu att skaffa ljus till kyrkan för ett pris av 12Ref Rmt.

Då Magnussons änka Eva befinner sig i högstfattiga omständigheter så beslöts att bevilja henne i understöd ytterligare 10RefRmt för detta år för vilken summa kyrkovärden Joh Pietu skulle lämna henne mjöl och salt.

SD. Efter förgången kungörelse sammankom sockenmännen för att överlägga och besluta om åtskilliga fattigas försörjning och underhåll, för nästa år och väcktes först frågan om församlingen ville åtaga sig gamla Pehr Pehrsson Piltos underhåll, efter någon överläggning beslöts av de flesta han skulle erhålla i understöd 20RefRmt utav socken för nästa år.

Tillfrågades vilken ville till lägsta underhållsbeloppet åtaga sig att underhålla Jon Larsson Lalli med hustru, och åtog sig Lars Johansson Nilimaa att emottaga dessa personer till underhåll och skötsel för nästa år mot det han erhåller 179Ref 75öre utav socken, utav nämnda belopp skulle hälften betalas i nästa sockenuppbörd. Därefter tillfrågades sockenmännen vilken ville till underhåll emottaga svagsinta Sigrid Knutsdotter Nutti och åtog sig J Curt johansson Raatamaa att henne underhålla och vårda mot det han erhåller 67 ¾ RefRmt för nästa år utav socken. Tillfrågades vidare vilken ville till underhåll emottaga inhyskvinnan E Gertrud Olsdotter Niva, och åtog sig Zach Andersson Poikkisalmi att henne emottaga mot det han erhåller 144 Ref Rmt utav socken för nästa år, hälften av beloppet betalas vid nästa sockenuppbörd. Is Töyrä hos vilken hon för närvarande är fodrar 31/2RefRmt för gångkläder som han skaffat åt henne och skulle beloppet utbetalas utav socken.

Tillfrågades sockenmännen vilka ville åtaga sig underhållet av Pehr Allas som befinner sig i uselt tillstånd, och åtog sig klockare J Grape att honom underhålla och vårda nästa år mot det han erhåller 80Ref utav socken för år, tillika beviljades klockaren J Grape 35Ref underhållshjälp för Brita Karsikko för nästa år.

Beträffande Magn Magnussons änkas blivande underhåll nästa år, så beslöt sockenmännen att bevilja ett understödsbelopp av 100Ref Rmt, åt henne, av vilket belopp sonen Erik Magnusson skulle vid nästa socken uppkörd erhålla 50Ref Rmt och andra hälften av understödsbeloppet skulle lämnas åt Isak Anundi, som skulle omhänder hava beloppet tills nästa sommar då nämnde belopp skulle under loppet av sommaren utlämnas till understödstagaren.

Som lappen Nils Pehrsson Nutti fortfarande befinner sig i ganska fattiga omständigheter så beviljades honom i understöd utav socken 50Ref, vilket belopp skulle utbetalas i nästa sockenuppbörd. De i § 1och 2 omnämnda fattiga skulle vid nyåret emottagas till försörjning, till dem som de åtaga åt sig.

SD. Efter i laga ordning skedd pålysning sammanträdde sockenmännen för att överlägga och besluta rörande åtskilliga ärenden varibland första upptogs frågan om understöd lämnas detta år åt Jakob Poikkisalmis änka för hennes lytta son och beviljades henne 10Ref Rmt i understöd som utbetalas vid detta års sockenuppbörd.

Tillfrågades sockenmännen om de ville lämna understöd åt N Nilsson Idivuoma för hans stumma son, men sockenmännen ville icke bevilja honom någon understöd utav socknen för denna gång. Likaledes vägrades understöd åt Lappen P Nilsson Reis.

Tillfrågades sockenmännen vilken ville för lägsta priset hämta Jon Guttorm Labba med hustru ifrån Lyngen i vår och åtog sig Henrik Andersson Omma att dessa personer hitforsla mot det han erhåller 13Ref Rmt.

Sockenmännen tillfrågades uppå begäran av J Bäckman om de ej ville lämna understöd åt hans hustru, men något understöd beviljades henne icke utav socken.

Beträffande uppförande av en ny fähusbyggnad i prästgården så besluta sockenmännen att för uppförandet därav skulle det skattlagda ibland allmoge anskaffa 2 stockar av 7 alns längd vardera, och de Oskattade ett timmer var av 11 alns längd och böra dessa timmer vara 7 tum i lilländan, och böra stockarna framforslas denna vår, de som försummar att anskaffa i vår det timmer som det han är skyldig att anskaffa, skall betala för sin försummelse 1Ref 50öre för en stock av 7 alnars längd, och 2Ref för ett längre timmer. Insatt belopp uppbäres vid nästa års sockenuppbörd, de som äga 2 hemman böra hämta dubbla antalet av timmer. För att emottaga och besikta samt uppteckna de timmer som hem tagas, anmodas undertecknad Pastor.

Beslöts av sockenmännen att utav socken uppbära vid sockenbörden i år 50Ref för blivande underhållet av Jon Guttormson Labba med hustru, åt den som kommer att emottaga dem till underhåll och vård. §7

Beviljas åt L Nilimaa 10Ref Rmt att utgå av socken vid sockenuppbörden, såsom ersättning för kostnader vid Änkan Sara Hurris begravning.

Sedan fattiga Lappen Jon Guttormson Labba med hustru nu blivit hitforslade så sammankallades sockenmännen för att överlägga och vilken ville nu emottaga dessa båda personer till vård och underhåll ända till onsdag efter påsk då under påsktiden ytterligare sockenstämma kommer att hållas angående deras framtida underhåll, och åtog sig Joh Pet Nilimaa att dem underhålla till nämnda tid mot det han erhåller 23Ref Rmt som beslöts.

Efter föregående kungörelse 8 dagar här förut sammanträdde sockenmännen för att höras vilken ville för lägsta priset emottaga till underhåll och vård fattiga Jonas Guttormson Labba med hustru till årets slut ifrån denna tid och åtog sig Joh Johansson Holma i Soppero att i hemmet underhålla under nämnda tid mot det han erhåller 116Ref Rmt, vilket belopp utbetalas nästa år utav socken.

SD. Efter förgången kungörelse sammankom sockenmännen för att överlägga och besluta rörande åtskilliga ärenden, vartill bland först förekom frågan på vad sätt nya fähusbyggnaden å prästgården borde uppföras, antingen medelst dagsverken eller genom upplåtande åt någon eller några personer som för lägsta priset skulle åtaga sig dess uppförande och beslöts att byggnadsarbetet skulle föras medelst dagsverken, tillika beslöts, det gjordes överenskommelse att priset å dagsverken skulle bliva 1Ref 75öre, efter vilket pris även sågningen av stockar skulle förätas, till tillsyningsman över arbetet utsågs kyrkovärden Joh Pehrsson Pietu därefter företogs försäljning av gamla fähuset och stannade undertecknad ordförande för det högsta priset som steg till 15Ref 25öre.

Enär kyrkotaket behöver tjäras så tillfrågades sockenmännen vilken ville åtaga sig det göromålet, och åtog sig Joh Pehsson Pietu att tjära kyrkotaket, mot det han får 18Ref 75öre för besväret därmed 3 tunnor tjära å 8Ref tunnan skulle därmed anskaffas.

Med anledning av tillkommen kungörelse av den 7 sistlidne maj utav förste Lantmätaren i Länet däri tillkännagives att för uppgåendet av rågångar mellan Pajalasocken å ena sidan samt Gellivare, Jukkasjärvi och Enontekis Lappmarker å andra sidan, sammanträde skall hållas å Pajala Gästgivargård i Pajala socken, den 17 dennes kl. 10 fm. sammankallades sockenmännen, genom kungörelse, till kommunalstämman för att besluta därom huruvida de ämna skicka någon fullmäktig å deras vägnar för att bevista denna sammanträde, efter någon överläggning beslöts att en person å församlingens vägnar borde utses vilken skulle bevaka sockens bästa vid ifrågavarande sammanträde, och utsågs därtill kyrkovärden Joh Pietu vilken åtog sig att för 50Ref företaga färden till Pajala i nämnda ändamål.

Medelst förgången kungörelse 8 dagar här förut sammankallades sockenmännen för att överlägga om det till denna sockenstämma uppskjutna ärendet om nytt ovantaks uppförande å tingshuset, och beslöts att upplåta arbetet åt den minstbjudande, och åtog sig Joh Pet Pietula utföra arbetet för mot erhållande av ett belopp av 46Ref Rmt och skulle han för denna betalning, som uppbäres vid nästa års sockenupprörd, skaffa nödiga spik till taket, såga bräderna samt å göra nämnda arbete färdigt, så att det kommer i dugligt skick, besiktning å det fullgjorda arbetet skulle sedermera hållas.

Medelst föregången kungörelse 8 dagar här förut sammankallades sockenmännen för att utvälja Skolråd inom församlingen, och utsågs till ledamöter däri kyrkovärden Joh Pietu, bonden Js Anundi nämndemän J Pet Idivuoma samt lappen Olav Olovsson Tiurri.

Efter föregången kungörelse sammankom sockenmännen för att erhålla det utav den ifrån Landshövdingämbetet hit sända räkning över fodringsbelopp för underhåll i Norge av Lappen Jon Guttormson Labba med hustru, samt överlägga det, om varifrån medel till det tagas för betalande av fodringsbeloppet. Vid den från granskning av den ifrån fattig kommissionen i Balsfjord hitsända räkning befanns räkningen innehålla ett belopp av 19 spd 36kill, som blivit betalt vid sista sockenuppbörd rörande betalning av återstoden av räkningen 11spd 4 ort 12 skill beslöt sockenmännen att för betalning därav låta försälja den egendom som Jon Guttorm Labba uppgiver sig hava kvarlämnat i Balsfjord, och därmed betala denna fordran

Genom behörigen skedd kungörelse hade sockenmännen blivit sammankallade till kommunalstämma för att överlägga och besluta rörande åtskilliga ärenden, först delgavs sockenmännen Kungl Majt Befallningshavandes skrivelse den 17 sistlidne oktober till ordförande i kommunalstämman, vilken skrivelse utvisar att Kungl. Majt. i nåder anvisat ett större belopp som understöd dels i penningar dels i spannmål, för det till följe av missväxt nödlidande inom länet, av vilket understöd enligt av Kungl Majt Befallningshavande uppgjord fördelning Enontekis församling skulle erhålla ett räntefritt lån av omkring 1700Ref Rmt i penningar, emot sockens samfällda ansvarighet för lånets återbetalande med en fjärdedel vid vardera av kronuppbördsstämmorna under åren 1870, 1871, 1872, 1873. Och förklarade sockenmännen det de med tacksamhet ville emottaga detta tillbjudna lån, och erhöll följande personer uppdrag utav socknen att emottaga, förvalta, utlåna och redovisa för lånet och att på socknens vägnar därför utfärda och underteckna låneförbindelsen, Kr Länsmannen O J Hacksell kyrkovärden Joh Pietu och nämndemannen J P Idivuoma och förbinder sig sockenmännen att för det undfångna lånet till Kungliga Statsverket återbetala detsamma med en fjärdedel vid vardera av uppbördsstämmorna åren. 1870, 71, 72, och 73.

Efter föregången kungörelse hade sockenmännen blivit sammankallade till sockenstämma för att besluta rörande åtskilliga till överläggning framställda ärenden, och förekom först frågan om utseende av en Undsättnings kommite i socken i anledning av Central nödhjälps Commiteens i Länet Cirkulär No4, vari meddelas föreskrift der om att Undsättnings Commiteer böra bildas i socknarna, och utsågs till ledamöter i den blivande Undsättnings Commiten Bonden Is Anundi i Karesuando, Ol Riska i Idivuoma, Abr Vanhapiha i Kutainen, J Matsson Siikavuopio, samt till ordförande undertecknad Pastor.

Därefter förekom frågan om Änkan Eva Henriksdotter framtida underhåll, och beslöts att underhållet av henne skulle upplåtas åt den vilken ville för lägsta kostnaden henne underhålla och åtog sig Joh Pehrsson Jatko eller Wuopio att henne underhålla mot det han erhåller 60Ref Rmt utav socknen.

Tillfrågades vilken ville för lägsta underhållskostnaden underhålla och vårda Lappen Pehr Johansson Allas och åtog sig J P Pehrsson Raatamaa att honom underhålla mot det han erhåller i ersättning 169Ref ifrån socknen, och beviljades därjämte åt klockaren J Grape i ersättning för hans underhåll under året i hänseende till hans mycket försämrade tillstånd 20Ref som utgående utav socken nästa år.

Efter tillfrågan vilken ville till underhåll emottaga inhyses hustrun E Gertrud Olsdotter Niva, åtog sig klockare J Grape att henne underhålla nästa år, mot det han erhåller 138Ref i ersättning. Åtog sig Er Johansson Raatamaa att underhålla och vårda gamla Joh Larsson Lalli med hustru mot erhållande av en underhållshjälp av 165Ref Rmt för år.

Tillfrågades vilken ville till underhåll emottaga Jon Guttorm Labba med hustru, och åtog sig Elias Johansson i Soppero att den underhålla och vårda mot en underhålls kostnad av 158Ref Rmt för år, och åtog sig J P Johansson Idivuoma att svagsinta Sigrid Knutsdotter underhålla mot erhållande av understödsersättning av 60Ref Rmt för året.

Efter tillfrågan vilken ville till underhåll emottaga Brita Olsdotter Karsikko, och åtog sig klockaren J Grape att henne underhålla mot erhållande av 29Ref i underhålls ersättning. För lämnade gångkläder åt Gertr Olsdotter Niva skulle änkan Brita Poikkisalmi erhålla 11Ref Rmt i ersättning utav socknen nästa år.

Åt änkan Brita Poikkisalmi beviljades i understöd för nästa år för ofärdiga sonen 10Ref

Åt gamla Pehr Pehrsson Pilto som befinner sig i understöd 20Ref för nästa år, likaledes utlovades även för näst kommande år 50Ref i understöd åt N Pehrsson Nutti.

Uppväckt frågan om understöd åt fattiga Lappen P Nilsson Reis, vägrade sockenmännen att honom emottaga i församlingen lika som det och vägrade att bevilja honom någon understöd.

Upp å anmodan av folkskolans inspektör Herr magister L Grape hade Karesuandoförsamlings röstberättiga medlemmar till denna dag blivit samman kallade för att vidtaga förberedande åtgärder till inrättande av en folkskola inom församlingen, av vilken inrättning denna församling ännu är i saknad. De nu för detta ändamål närvarande församlingsmedlemmar erkände enhälligt det stora behovet av en folkskola som efter deras förmenande helst borde bliva flyttande, men de förutsåg ock att de stora omkostnader som med sådan inrättning är förenade, omöjliga av den ensamt kunde besluta, såväl i anseende till sockens ringa folkmängd som utgör omkring 1300 personer som för den allmänt rådande medellösheten vilken även härstädes under de senare åren ytterligare tilltagit, vartill kommer den omständigheten att uppförande av en byggnad i denna avlägsna ort, där skogen ej framalstrar tjänligt byggnads timmer, kräver större utgifter än annorstädes, där sådant kan fås på närmare håll. För det nyttiga ändamålets vinnande såg sig sockenmännen därför nödsakade att vända sig till Kungl Majt med underdånig ansökan om bidrag av allmänna medel såväl för uppförande av skolbyggnad med bostad för läraren som till avlöning för blivande skolläraren och uppdrag åt skolrådets ledamöter att uppsätta och insända underdånig petition i ämnet.

SD. Efter föregången kungörelse och denna dag skedd pålysning ifrån predikstolen sammankom sockenmännen ehuru endast några få därav för att underdånigt Yttrande avgiva med aktning av Kungl Majt till Consortsium i Härnösand under den 23 november 1866 avlåtna nådiga skrivelse angående väckt om kapellanläggningen i Bastuträsk av Stensele församling i vilket nådiga brev Kungl Majt infodrar församlingens underdåniga yttrande huruvida någon kapellanordning vore inom någon lappmarks församlingar av behovet påkallad, och avgav närvarande sockenborna det var att inom Enontekis, i anseende till församlingens ringa folkmängd och ringa vidd, icke någon kapellanläggning vore av behovet framkallat.

Sockenmännen uppdrogs åt Kr Länsmannen O J Haksell att å församlingens vägnar avgiva till Kongl Majt det infodrade underdåniga yttrandet som det i föregående § omförmälda ärende.

Efter förgången kungörelse sammankom Sockenmännen för att höras angående anskaffandet av hus för att Joh H Grape, vilken återkommit ifrån Övertorneå där han utav skolväsendet inhämtat undervisning i ämnet som folkskolläraryrket, må kunna begynna barnaundervisning härstädes, och beslöts att hyra ett rum till skolsal att begagnas så länge tilldess skolbyggnaden bliver färdig, och efter tillfrågan sade Isak Niva att för detta ändamål hyra en stuga mot det han därför samt för nödigt vedbrand erhålla 1Ref Rmt i veckan.

Beträffande den blivande utlöningen åt vikarierande folkskolläraren härstädes så ville sockenmännen icke bevilja någon bidrag därtill.

Medelst förgången kungörelse sammankallades sockenmännen för att avgiva sitt yttrande med anledning av den underdåniga ansökan som skolrådet ämnar göra hos Kongl Majt om erhållande av stadsbidrag för folkskollärarens avlöning i denna församling, och yttrade sockenmännen att i anseende till församlingens medellöshet och den dryga som församlingen under denna tid haft, utökar den kommunala ut skulden, underdånig ansökan hos Kongl Majt måtte göras om erhållande för nästa år, 300Ref statsbidrag för folkskollärarens avlöning, när församlingen i den omnämnda nödläget icke kan till erforderligt belopp bekosta avlöning åt folkskolläraren.

Medelst föregången kungörelse sammankallades sockenmännen för att avgiva sitt yttrande med anledning av den underdåniga ansökning som skolrådet ämnar göra hos Kongl Majt om erhållande av stadsbidrag för folkskollärarens avlöning i denna församling och yttrade sockenmännen att i anseende till församlingens medellöshet underdånig ansökan hos Kongl Majt måtte göras om erhållandet för detta år av 300Ref i statsbidrag för folkskollärarens avlöning, enär församlingen är försatt i medellöshet, är det ett fördeligt belopp, ersättning, avlöning åt folkskolläraren.

Interiör från Karesuando nuvarande kyrka (uppfört 1904) innan renoveringen.

Debet			Kredit
Betalt till Olof Anundsson Mämmi för diverse timmerstockar	25		25 feb. 1815 Emottagit häften af den summa sockenmännen till kyrkobyggnaden ersättas Sammanskjutna utvärde	100
Till Per Pehrsson Raatamaa för 5 st. stockar af 6 alnars längd	7	24
Till Johan Erik Raatamaa för 5 dito å af	7	24
Till Johan Närvä för 21 st. stockar å 6 alnars längd	10	24
Till dito för flottning af virket	2
Anders Johansson Nutti 4 lass dito	2
Nils Guttormsson Unga för en lass		24
Till Samuel Tornberg för framforsling af diverse stockar	2
Pher Hendriksson Nifva för diverse stockar	9
Frans Serviö för 5 dagsverken	5	32
Hendrik Nifva för 14 dito	14
Erik Johansson Raatamaa 1 dito	1
Johan Johansson Raatamaa 1 dito	1
Pehr Pehrsson Raatamaa 2 dito	2
Johan Närvä 2 dito	2
Pehr Persson Jatko 2 dito	2
Pehr Jonsson Magga 6 ¼ dito	6	12
Diverse		4
Summa	100		Summa	100

Karesuando (Enontekis) församlings gamla kyrkor

Handlingar rörande Skandinaviens historia bind 29

Nya handlingar rörande Skandinaviens historia

Tjugondenionde delen Stockholm 1858

Sid 239

Om Markkinas historia

Försvunna tillhörigheter från kyrkstuga vid Markkina 1733.

Enontekis Tingsplats (Markkina) den 26-30 januari 1736

Enontekis kyrka

Prästen Erik Johan Grapes avhandling 1803-1804

Protokoll, hållet vid utlyst sammanträde med Allmogen uti Svenska andelen af Enontekis församling, i Karesuando, den 26 februari 1812.

Insamling af byggnadsmaterial och medel till kyrkobyggningen 1815

Berättelse om Karesuando Församlings tillstånd den 30 Maj 1815.

År 1827 den 11 augusti.

Kyrkoråd hållet i Karesuando prästgård den 12 april 1830

Den 4 December 1836, å Hietanen Hemman i Muonioniska nedre by, efter slutat gudstjänst.

Protokoll, hållet vid allmän Socknestämma i Karesuando den 20 februari 1853

Protokoll, hållet vid allmän socknestämma den 10 april 1853.

Protokoll, hållet vid allmän Socknestämma i Karesuando den 27 november 1853

Protokoll hållet vid allmän Sockenstämma med Karesuando allmoge i församlingens Prästgård den 27 mars 1859.

Protokoll hållet vid sockenstämman med Karesuando allmogen i församlingens prästgård den 27 februari 1859.

Protokoll hållet vid allmän Sockenstämma med Karesuando allmoge den 10 april 1859.

Protokoll hållen vid allmän sockenstämma med Karesuando allmoge i församlingens pestgård den 25 april 1859.

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Karesuando allmoge i församlingens prästgård den 8 maj 1859.

Protokoll hållet vid sockenstämman med Karesuando allmoge i församlingens prästgård den 15 maj 1859

Protokoll hållet vid sockenstämman med Karesuando allmoge i församlingens Prästgård den 24 juni 1859.

Protokoll hållet vid sockenstämman med Karesuando allmoge i församlingens prästgård den 31 juli 1859.

Protokoll hållet vid sockenstämman med Karesuando allmoge i församlingens Prästgård den 7 augusti 1859.

Protokoll hållen vid allmän sockenstämma med Enontekis allmoge i församlingens prästgård den 9 oktober 1859.

Protokoll hållet vid sockenstämman med Karesuando allmoge i församlingens prästegård den 27 november 1859.

Protokoll hållet vid sockenstämman med Karesuando allmoge i Församlingens prästgård den 26 december 1859.

Protokoll hållet vid sockenstämman med Karesuando allmoge i församlingens prästegård den 1 januari 1860.

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Enontekis allmoge i Församlingens Prästgård den 8 januari 1860.

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Enontekis allmoge i församlingens prästgård den 15 januari 1860.

Protokoll hållet vid allmän Sockenstämma med Karesuando allmoge i Församlingens Prästgård den 12 februari 1860.

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Karesuando allmoge i Församlingens Prästgård den 9 april 1860.

Protokoll hållet vid sockenstämma med Enotekis allmoge i församlingens prästgård den 22 april 1860.

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Enontekis Sockenmän i Församlingens Prästgård den 13 maj 1860.

Protokoll hållet vid allmän sockenstämma med Karesuando allmoge i Församlingens prästgård den 29 juli 1860

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Karesuando allmoge i Församlingens Prästgård den 2 september 1860.

Protokoll hållet vid allmän sockenstämma med Karesuando allmoge i församlingens prästgård den 13 januari 1861.

Protokoll hållet vid allmän sockenstämma med Enontekis allmoge i församlingens prästgård den 3 februari 1861.

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Enontekis allmoge i Församlingens prästgård den 17 februari 1861.

Protokoll hållet vid allmän sockenstämma med Enontekis allmoge i Församlingens Prästgård den 1 april 1861.

Protokoll hållet vid allmän sockenstämma med Karesuando allmoge i församlingens prästgård den 21 april 1861.

Protokoll hållet vid Sockenstämma med Karesuando allmoge i Församlingens prästgård den 12 maj 1861.

Protokoll hållet vid sockenstämma med Karesuando allmoge i församlingens prästgård den 24juni 1861.

Protokoll hållet vid sockenstämman med Enontekis allmoge i församlingens prästegård den 18 augusti 1861.

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Karesuando allmoge i Församlingens prästgård den 1 december 1861.

Protokoll hållet vid allmän Sockenstämma med Karesuando allmoge i Församlingens prästgård den 6 januari 1862.

Protokoll hållet vid allmän sockenstämma med Karesuando allmoge i församlingens prästgård den 9 februari 1862.

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Enontekis församlings allmoge i församlingens Prästgård den 9 mars 1862.

Protokoll hållet vid sockenstämma med Karesuando allmoge i församlingens Prästgård den 21 april 1862.

Protokoll hållet vid sockenstämman med Karesuando allmoge i församlingens prästgård den 27 april 1862.

Protokoll hållet den 4 maj 1862

Protokoll hållet vid sockenstämman med Enontekis allmoge i Församlingens prästgård den 2 november 1862.

Protokoll hållet vid Sockenstämman den 30 november 1862.

Protokoll hållet den 26 december 1862.

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Karesuando allmoge i Församlingens Prästgård den 6 januari 1863.

Protokoll hållet den 25 januari 1863.

Protokoll hållet vid sockenstämman med Enontekis allmoge i Församlingens Prästgård den 8 februari 1863.

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Karesuando allmoge den 6 april 1863.

Protokoll hållet vid sockenstämma med Karesuando allmoge den 19 april 1863.

Protokoll hållet vid sockenstämma med Karesuando allmoge den 25 maj 1863.

Protokoll hållet vid sockenstämma med Karesuando allmoge i församlingens Prästgård den 24juni 1863.

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Enontekis allmoge den juli 1863.

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Karesuando allmoge den 8 november 1863.

Protokoll hållet vid sockenstämman med Karesuando allmoge den 29 november 1863.

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Enontekis allmoge i församlingens prästgård den 27 december 1863.

Protokoll hållen vid sockenstämman med Enontekis allmoge den 14 februari 1864.

Protokoll hållet vid allmänna Sockenstämman med Karesuando allmoge i Församlingens Prästgård den 21 februari 1864

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Enontekis sockens allmoge i Församlingens Prästgård den 24 april 1864.

Protokoll hållet vid Kommunal stämma den 17 maj 1864.

Protokoll hållet vid kommunalstämman med Enontekis allmoge i Församlingens Prästgård den 22 maj 1864.

Protokoll hållet vid kommunalstämman med Enontekis allmoge den 31 juli 1864.

Protokoll hållet vid sockenstämma med Enontekis allmoge den 2 oktober 1864.

Protokoll hållet vid Sockenstämman med Karesuando allmogen den 27 november 1864.

Protokoll hållet vid sockenstämman med Enontekis allmoge i Församlingens Prästgård den 8 januari 1865

Protokoll hållet vid sockenstämman med Karesuando allmoge den 12 februari 1865.

Protokoll hållet vid sockenstämman med Enontekis allmoge i Församlingens Prästgård den 12 mars 1865.