Vars släkten kom ifrån som numera finns i bl.a. Nordnorge

Iisak Wilhelmi (Wille) f. 1904 & Nelle Emelie Hansen (Emelie) f. 1905
(5 barn sammen +1 hver)

5 (Wille's fo.) Iisak Mäkikokko f. 1866 & Johanna Tapani f. 1866 (9 barn)

5 (Emelie's fo.) Nils-Mikkel Hansen f. 1877 & Elen-Marie Nilsdtr f. 1875 (8 barn)

6(Iisak's fo.) Johan Abraminpoika Mäkikokko f. 1834 & Brita Kaisa Jerisjärvi f. 1836 (11 barn)

6(Nils' fo.) Hans Nils Andersen & Larine Helene Larsen (8 barn)

6(Elen's fo.) Nils Nilsen f. 1829 & Anne Kjærstine Mathisdtr f. 1836 (6 barn) fra Meiland,Skjervøy

7(Johan's fo.) Abram Matinpoika Mäkikokko f. 1792 & Johanna Olavintytär Purainen f. 1795

7(Brita's fo.) Isak Jerisjärvi f. 1802 & Ella Maria Johantytär Olli f. 1812 (7 barn) fra Muonio

7(Hans' fo.) Anders Samuelsen f. 1808 & Cecilie Hansdtr f. ? (2 barn) fra Horsnes

7(Nils' fo.) Nils Klausen f. 1785 & Bereth Olsdtr f. 1783 (6 barn) fra Haukøya & Meiland

7(Anne's fo.) Mathis? & Anna Hansdatter f. 1799 (1 barn) fra Tømmernes

8(Abram's fo.) Matti Mikonpoika Kokko f. 1753 & Valpuri Juhontytär Bäck f. 1752

8(Isak's fo.) Olof Johansson Vuontisjervi f.1759 & Eva Johansdtr Niva f. 1769 (11 barn) fra Muonio

8(Ella's fo.) Johan Thomasson Olli f.1776 & Brita Mattsdtr Kocko f. 1775 (10 barn)

8(Anders' fo.) Samuel Michelsen f. 1778 & Marit Guttormsdtr f. ? (4 barn)

8(Nils' fo.) Klaus Reiersen f.1763 & Aarshild Nielsdtr f. 1758 (4 barn) fra Oksfjord

8(Anna's fo.) Hans Larsen Tornensis f. 1761 & Anna Jacobsdtr f. 1777 (6 barn) fra Tømmernes

9(Matti's fo.) Mikko Matinpoika Kokko f.1721 & Brita Juhontytär Niemi f.1722

9(Olof's fo.) Johan Johansson Vuontisjervi f. 1696 & Margrete Nilsdtr Kunnare f. 1719 (8 barn) fra Enontekiö

9(Samuel's fo.) Michel Michelsen f.1742 & Ukjent mor (2 barn) fra Kileng,Lyngen

9(Klaus' fo.) Reier Klausen f. 1739 & Kirsten Pedersdtr f. 1743 (7 barn) fra Oksfjord

9(Hans' fo.) Lasse Johannesen Tornensis & Elen Amundsdatter (3 barn)

10(Mikko's fo.) Matti Niilonpoika Kokko & Anna Mikontytär

10(Margrete's fo.) Nils Eriksson Kunnare f. 1680 & Marget Olofsdtr Mämmi f. 1690 (5 barn) fra Enontekiö

10(Michel's fo.) Michel Nilsen (Pellika?) f.1683 & Marit Eriksdtr (7barn) fra torneådalen

10(Reier's fo.) Klaus Reiersen & Ukjent mor (ikke mer info pga. forsvunnet ark)

10(Lasse's fo.) Johannes Andersen Tornensis & Ukjent
11(Matti's fo.) Niilo Niilonpoika Kokko f.1679 & Brita Josefsdtr

11(Michel's fo.) Nils Michelsen kom fra Finland ca. 1650

11(Klaus' fo) Reier Andersen f.1667 & Elen Aanetsdtr f.1686 (6 barn) fra Indre Storvik & Nordreisa

11(Lasse's bestefo.) Anders Nicolai Tornensis & Aile Johnsdotter (6 barn) fra Torneå

12(Niilo's fo.) Niilo Erkinpoika Kokko & Valpuri

12(Anders' fo.) Anders Olsen Dans & Ukjent (1 barn)

13(Niilo's fo.) Erik Andersinpoika Kokko & Brita Tapanintytär Ähkyinen

13(Anders' fo.) Nicolaus Niclai Ulopolitanus & (datter av Nicolaus Philippi Falk)

Kokko er et finsk dialektnavn for ørn,

og Mäki betyr bakke.

Derfor er det etter at oldefar wille flyttet til Norge

blitt forandret til Ørnebakk.

5(Jon's foreldre) Tippolde. Erik f. 1844 & Anne Katrine f. 1848 (fikk 8 barn) fra manndalen & kåfjorddalen
6(Eriks fo.) TippTipp: John Mortensen f. 1805 & Aleth Olsdatter f. 1802 (fikk 6 barn) fra manndalen & skardalen,kåfjord

7(Johns fo.) Morten Mortensen f. 1769 & Marit Jonsdatter f. 1770 (fikk 9 barn) fra kileng & rottenvik,lyngen

8(Mortens fo.) Morten Idivuoma f. 1745 & Marit Eriksdtr Pelleg f. 1747 (fikk 1 barn) fra idivuoma & kileng,lyngen

9(Morten I's fo.) Mickel Johansson f. 1680 & Elin Mårtensdtr f. 1712 (fikk 5 barn) fra idivuoma (enontekis?)

9(Marits fo.) Erik Mikkelsen Pelleg f. 1721 & Berit Hansdtr f. 1725 (fikk 12 barn) fra hatten/kileng,lyngen

10(Elins fo.) Morten Eriksson f. 1676 & Elin Johansdtr f. 1690 (fikk 13 barn) fra karesuando

10(Eriks fo.) Mickel Nilsson Pellika f. 1684 & Marit Eriksdtr f. ? (fikk 8 barn) fra torneådalen

11(Mortens fo.) Erik Monsson Karesuando f. ? & Brigitta Persdtr f. 1641 (fikk 10 barn) fra karesuando

Ursprungssläkten i Enontekis/Karesuando området.

Baltzar Bäck var hövitsman, lappmarkskommisarie; fogde i Wästersjö lappmark (Finnmark), ståthållare över svenska lappmarken och sjölapparna i Norge, överste för norrländska krigsfolket, befälhavare i Jämtland och kommendant på Frösö och Mörsils skansar.

Denne blev en av Karl IX:s främste förtroendemän och medhjälpare i expansions- och organisationssträvandena inom Finnmarken. Hösten 1606 blev han utsedd till lappfogde över Wästersjö lappmark och ett år senare förordnades han till ståthållare över svenska Lappmarken och sjölapparna i Norge. 1610 ledde han en militär expedition till Kolahalvön.

Av den rapport som Baltzar Bäck och de övriga kommissions ledamöterna avgav 1607 (HSH 39 s. 230) framgår att de även haft i uppdrag av kungen att uppbära skatten i Finnmarken.

Enligt ett kungl. brev den 12 juli 1604 skulle mäster D. Hjort, sedan den gamla hamnen uppgrundats, låta anlägga en köpstad vid Torneå kyrka, och vad präster, bönder, birkarlar och lappar hade att avlåta, skulle de föra dit till staden och sälja till byemannen. Fyra år senare omtalas åter stadsanläggningen därstädes. Allmogen i landet hade begärt, att en skolestufva måtte upprättas i Torneå, och konungen svarar i brev till Baltzar Bäck, (Stormäktighets Befallningsman och Ståthållare i Torneå och över Westerbotten), att han vore därmed tillfreds och även ämnade anlägga en stad därstädes, dit birkarlar och landsköpmän skulle draga samt sätta sig neder och bliva borgare.

Till anmärkningar över Muonioniska må bifogas: att sedan Konung Johan III uppå bonden Olof Olofssons i Torneå socken underdåniga ansökning, medelst öppet brev den 10 Juli 1571 upplät honom, att emot Taxa av två tunnor salt sik, idka fiske i Muonio älv och därvid omliggande Träsk; och indräkten därav var i synnerhet den tiden mycket lönande; gåvo denna Lägenhet flera bönder från Armassaari, Kuivakangas och Kauliranda byar anledning att även begagna en slik närings gren; 17 stycken bönder anhöll, och fingo tillstånd att bosätta sig där år 1617. 

Samma år flyttade även Clas Staphansson från Ijo socken hit, och stannade i övre byn, på det nu såkallade Bäcks Hemman. Han var son till den första nybyggaren i Yli-Muonio, Staphan Claesson Ähkyinen. Hans stamhemman Ähkälä eller Klavus sedermera Bäck (Päkki) efter en husbonde, som var soldat för Bäcks rote, motsvaras av nr 3 samt 7-12 i Yli-Muonio.

Muoniodalen

De första spåren av bolanisering år 1575 då Olof Olofsson fick möjlighet att fiska i Muonionniska träsk mot skatt av två tunnor sik.

År 1617 kom ifrån Ähkälä hemman i Muhos socken Claes Staffansson till YliMuonio och åtog sig där hemmansskatt. Hemmanet kallades ursprungligen Ähkälä el. Ähkyinen men kallas numera Bäck efter en avkomling, vilket varit med i slaget vid Villmanstrand och som soldat burit namnet Bäck.

År 1623 inflyttade Thomas Matsson Mämmilä från Mämmilä hemman, mellan Turtola och Pello byar, till Ala-Muonio och 15 år senare dennes broder Lars, som lämnade Mämmilä hemman öde. Deras fader Matts hade under klubbekriget kommit från Savolaks. Redan fadern hade fått tillständ att flytta till Muonionniska mot avläggandet av 1/3 mantal skatt och underhållande av två soldater.

Ännu detta år 1807, står i Thomas Ollis strand i Muonioniska, en gammal Fiskar Bod, på vars väggar äro ristade årtalen 1550 och 1667 och initial Bokstäverna OTS. IOS.

Vi har fått mer uppgifter från Erik Kuoksu och hans hemside adress är: Genealogi i Tornedalen och Lappland

1) Bäck-släkten i Muonionniska

Denna släkt är en gren av släkten Mämmi (utdrag ur ett utkast om denna
släkt):

Tabell 4
Johan Olsson Mämmi (Olli) (från tabell 3). Husbonde på Olli gård i Alamuonio
(Muonionniska), Pajala sn, 1710-39 [mantalslängder, kommunionslängd].
Gift med Ingrid Matsdotter.
Barn:
1. Johan
2. Mats, *1711, +1732 15/2
3. Brita *1718 x/12
4. Olof Jokijalka *1722 x/3
5. Ella *1732, +1732 24/6
6. Mats *1733, +1742 x/4
7. Nils Ranta - tabell 5
8. Tomas Oxhuvud

Tabell 5
Nils Johansson Mämmi - Ranta (från tabell 4). Husbonde på Ranta gård i
Alamuonio, Muonio sn.
Gift med ?
1. Eva *1761, +1817. G. 1791 m. Mats Tomasson Ranta i Alamuonio, Muonio sn.
2. Erik Bäck *1763 - tabell 6
3. Johan *1770, +1818.

Tabell 6
Erik Nilsson Ranta - Bäck (från tabell 5). *1763, *1822. Husbonde på Bäck
gård i Ylimuonio, Muonio sn.
Gift 1790 med Lisa Jönsdotter Bäck *1762
Barn:
1. Nils Petter *1791 - tabell 7
1. Lisa Greta *1792. G.m. Salomon Johansson Tapani i Ylimuonio, Muonio sn.
3. Sofia Ulrika *1794. G.m. Henrik Andersson Lahti el. Triumf i Merasjärvi,
Muonio sn.
2. Isak Gustav *1798 - tabell 8
3. Valborg *1802 14/1, +1885 1/10. G. 1822 5/2 m. nämndemannen Henrik
Nilsson Niva i Karesuando, Karesuando sn.

Tabell 7
Nils Petter Ersson Bäck (från tabell 6. *1791. Husbonde på Bäck gård i
Ylimuonio, Muonio sn.
Gift 1816 med Sigrid Nilsdotter Niva el. Vasara *1795 12/5, dotter till Nils
Henriksson Niva och Anna Persdotter Vasara i Karesuando, Karesuando sn.
Barn:
1. Anna Greta *1817 9/9
2. Brita Kajsa *1819 16/9
3. Johan Erik *1821 4/9
4. Salomon *1823 4/8, +
5. Abraham *1824 7/9
6. Nils Petter *1826 11/10
7. Karl Fredrik *1829 7/1
8. Jonas Vilhelm *1831 7/4

Tabell 8
Isak Gustav Ersson Bäck (från tabell 6. *1798. Bonde i Ylimuonio, Muonio sn.
Gift 1822 med Brita Nilsdotter Niva *1798 10/8, dotter till Nils Henriksson
Niva och Anna Persdotter Vasara i Karesuando, Karesuando sn.
Barn:
1. Salomon *1822 29/12
2. Karl Johan *1824
3. Abraham Vittikko *1825 5/9
4. Brita Elisabet *1826 20/12
5. Zackris *1828 9/4
6. Greta Stina *1829 20/5
7. Isak Gustav *1831 26/1
8. Fredrik *1832 20/8
9. Greta Ulrika *1833 1/11. G. 1856 4/4 m. Per Erik Henriksson Julin från
Övertorneå sn.
10. Maria Johanna *1835 3/6
11. Fredrika Karolina *1837 21/9
12. Erik Reinhold *1839 28/7
13. Gabriel *1841 28/12

Samt i  Norge

Abram Nilsson Bäck f. 7 sep 1824 i Muonio (Muonioniska) son till Nils Petter Eriksson Bäck f. 1791, gifte sig med dottern till Per Persen den 3 dec 1857 i Lyngen, Troms, Norge.

 Handlaren i Skiboten (Norge) hette Johan Bäck och hade även Enontekiö och Karesuando socken som sitt handelsområde.

Slektsbok, forfedrene til Johan Beck

1. Johan Edvard ( Johansen ) Beck(ID:216)

På Skibotn kirkegård ligger Johan Edvard ved siden av Emma Josefine Beck, f. Grape 17.11.1906, død 06.02.1985.

Johan ble født 20.09.1899 i Skibotn. Johan bodde på Skibotn med adresse FT 1900: Sommersætet. Han ble døpt 17.06.1900. Johan ble konfirmert 1914. Han inngikk ekteskap med Emma Josefine Johansdatter Grape f. 17.11.1906 d. 06.02.1985 den 27.10.1928. Johan døde 10.11.1970, 71 år gammel. Johan ble begravet på Skibotn kirkegård.

Johan fikk 6 barn:

Leif Johan

Anne Margrethe

Inger Beck

Gunnar Beck

Randi Synnøve Beck

Nils Petter Beck

2. Johan Peder Johansen(ID:214)

I Lyngen kirkebok nr 8 under utflyttede finner man Johan Peder, i 1900 tok han utflytting til Sverige.

Johan ble født 19.03.1873 i Skibotn. Johan bodde med adresse FT 1900: Sommersætet. Johan bodde med adresse FT 1875: Skibotten. Han ble døpt 22.06.1873. Johan ble konfirmert 29.09.1889. Han inngikk ekteskap med Elen Margrete Pedersen f. 02.07.1877 d. 11.07.1951 den 03.09.1898. Johan døde 15.04.1937, 64 år gammel. Johan ble begravet på Skibotn kirkegård.

Johan fikk 10 barn:

Johan Edvard ( Johansen ) Beck f. 20.09.1899 d. 10.11.1970.

Anna Sofie Johansen Sommerseth f. 27.07.1902 d. 10.07.1945.

Elida Josefine Johansen Sommerseth f. 30.01.1904 d. 13.07.1987.

Petra Jensine Johansen Sommerseth f. 02.07.1906 d. 30.06.1970.

Anton Wilhelm Sommerseth f. 15.12.1909 d. 25.12.1998.

Peder Leonhard Johansen Sommerseth f. 04.12.1911 d. 16.09.1973.

Hilmar Rasmus Sommerseth f. 12.01.1914 d. 12.02.1998.

Hildur Marianne Johansen Sommerseth f. 29.06.1916 d. 03.09.1981.

Aminda Ingeborg Johansen Sommerseth f. 07.12.1919 d. 06.05.2000.

Arne Ludvig Sommerseth f. 30.09.1923 d. 17.03.1999.

3. Elen Margrete Pedersen(ID:217)

Elen ble født 02.07.1877 i Skibotten. Elen bodde på Skibotn med adresse FT 1900: Sommersætet. Hun inngikk ekteskap med Johan Peder Johansen f. 19.03.1873 d. 15.04.1937 den 03.09.1898. Elen døde 11.07.1951 i Skibotn, Troms, 74 år gammel. Elen ble begravet på Skibotn kirkegård.

4. Johan Peder Olsen(ID:83)

Johan ble født 03.07.1829 i Kvalvig i Lyngen. Han arbeidet som FT 1875: Fisker. Gaardbruger. Selveier.. Han arbeidet som FT 1865: Gaardbruger. Selveier.. Johan bodde med adresse FT 1875: Skibotten. Johan ble konfirmert 17.10.1847 i Lyngen. Han inngikk ekteskap med Maria Johanna Isaksdatter Bäck f. 03.06.1835 d. 06.01.1916 den 08.10.1864. Johan bodde på Skibotten fra FT 1865. Johan døde 11.02.1876 i Skibotten, 47 år gammel. Johan ble begravet 05.06.1876.

Johan fikk 7 barn:

* Johan P. (fosterbarn) Johannessen f. ca 1853.

Karl Johan Johansen f. 01.06.1865 d. 23.09.1903.

Maria Fredrikka Johansdatter f. 08.05.1867 d. 20.11.1936.

Jens Andreas Johansen f. 03.07.1869 d. 11.01.1913.

Vilhelm Johansen f. 13.06.1871 d. 20.06.1872.

Rasmus Johansen f. 18.03.1873 d. 04.07.1873.

Johan Peder Johansen f. 19.03.1873 d. 15.04.1937.

5. Maria Johanna Isaksdatter Bäck(ID:209)

Det står i kirkeboka da hun gifter seg at farens navn er Isak Bãck.I August Ljungs familjeregister for Karesuando finner man en Isak Gustav Beck som gifter seg med Brita Nilsdatter i 1822, se bind 2 side 178 (org.side 394).Ved å søke på internett i databasen www.genealogia.fi under HisKi project finner man denne familien.

Maria ble født 03.06.1835 i Muonioniska, Finnland. Maria bodde med adresse FT 1865: Skibotten. Maria bodde med adresse FT 1875: Skibotten. Hun ble døpt 05.07.1835. Hun inngikk ekteskap med Johan Peder Olsen f. 03.07.1829 d. 11.02.1876 den 08.10.1864. Maria bodde med adresse Sommersætet ( Skibotn ) fra FT 1900. Maria døde 06.01.1916 i Skibotn, 81 år gammel.

6. Peder Olsen(ID:10174)

Peder Olsen ble født 16.09.1838 i Skibotten, sønn av Ole Nilsen og Marit Larsdatter, som ble viet i Lyngen 30.10.1831, han fra Skibotten, hun fra Karnæs.Døde 08.05.1894 som gift gårdmann i Skibotten, dødsårsak var oppgitt som lungebetennelse.

Peder ble født 16.09.1838 i Skibotn. Peder ble konfirmert 1859. Peder bodde på Skibotten ( Abaja ) fra FT 1865. Han inngikk ekteskap med Elen Maria Pedersdatter f. 01.10.1839 d. 23.05.1884 den 23.09.1865. Peder bodde på Skibotten fra FT 1875. Han inngikk ekteskap med Inger Christine Thomasdatter f. 24.10.1849 den 21.12.1888. Peder døde 08.05.1894 i Skibotten, 56 år gammel.

Peder fikk 9 barn:

Marit Cecilie Pedersdatter f. 28.10.1866 d. 24.12.1866.

Ole Andreas Pedersen f. 10.10.1867.

Peder Pedersen f. 14.09.1869 d. 03.12.1911.

Nils Henrik Pedersen f. 04.06.1871 d. 23.03.1874.

Lars Johan Pedersen f. 23.06.1873.

Jens Martin Pedersen f. 16.08.1874 d. 18.12.1878.

Elen Margrete Pedersen f. 02.07.1877 d. 11.07.1951.

Berit Cecilia Pedersdatter f. 10.02.1880 d. 15.03.1880.

Anne Lisa Pedersdatter f. 09.01.1882.

7. Elen Maria Pedersdatter(ID:10175)

Elen Maria Pedersdatter, født 01.10.1839 på Storeng, Storfjord i Lyngen, datter av Peder Clemetsen og Sirie Andersdatter.

Elen ble født 01.10.1839 i Storeng, Storfjord i Lyngen. Elen bodde på Skibotten ( Abaja ) fra FT 1865. Hun inngikk ekteskap med Peder Olsen f. 16.09.1838 d. 08.05.1894 den 23.09.1865. Elen bodde på Skibotten fra FT 1875. Elen døde 23.05.1884 i Skibotten, 45 år gammel.

---

8. Ole Olsen ( Ballovara )(ID:32)

Ole Olsen og Ane Marie Mikkelsdatter gifter seg 19. september 1828 iflg Kirkebok for Lyngen, vielser. Han er da 29 år, hun 26 år, altså er deres fødselsår da henholdsvis 1799 og 1802. Begge holder til i Qvalvig.

Ole ble født ca 1799. Ole bodde på Lyngen med adresse 1828: Kvalvik. Han inngikk ekteskap med Anne Marie Mikkelsdatter ( Brannberg) f. ca 1801 d. 14.10.1878 den 19.09.1828.

Ole fikk 5 barn:

Ole Andreas Olsen f. u12.09.1824 d. 20.10.1824.

Michael Olsen f. u26.03.1826 d. 29.09.1863.

Johan Peder Olsen f. 03.07.1829 d. 11.02.1876.

Ole Andreas Olsen Ballovarre f. 20.01.1832 d. 13.10.1907.

Anne Bergitte Olsdatter ( Ballovara ) f. 05.09.1837 d. 17.06.1912.

9. Anne Marie Mikkelsdatter ( Brannberg)(ID:33)

Finner en Anne Marie som er registrert i kirkeboka, døpte, mars 1801. Foreldre er Michel Nilsen Brannberg og Anne Samuelsdatter. Faddere er Hans Mortensen Drabeng, Jon Jonsen Qvitteberg, Martha Jensdatter, Berret Larsdatter Rottenvig, Eva Henriksdatter Skindelv. Ved folketellingen år 1801 for Lyngen finner vi denne familien i Aarebugt: Michel og kona Anne, samt barna Johannes (9), David (6), Salomon (2) og Anne Maria (1). Det står at Michel er snedker og losjerende, og at begge har kun et ekteskap, og at de er kven-folk. Michel Nielsen Brannberg og Anne Samuelsdatter Lyngseidet giftet seg 6.1.1892 i Lyngen.Det inngås et ekteskap 28.11.1853 mellom Anne Maria Mikkelsdatter, enke, 52 år, datter av Mikkel Brannberg og enkemann Carl Selquist, 71 år, sønn av Andreas Carlstrøm. Begge bor i Skibotn. Ulrikka Selquist døde 75 år gammel i Skibotn som kårkone 15.10.1852.

Anne ble født ca 1801 i Lyngen. Anne bodde på Aarebugt fra FT 1801. Hun ble døpt 15.03.1801. Hun inngikk ekteskap med Ole Olsen ( Ballovara ) f. ca 1799 den 19.09.1828. Anne bodde på Kaafjorddalen, Hos Sønnen Ole fra FT 1865. Anne bodde på Manndalen, Hos Datteren Anne Bergitte fra FT 1875. Anne døde 14.10.1878 i Manndalen, 77 år gammel. Anne ble begravet 27.10.1878.

10. Isak Gustav Eriksen Bäck(ID:11861)

Han inngikk ekteskap med Brita Nilsdatter Niva f. 10.08.1797 den 1822.

Isak fikk 13 barn:

Salomon Isaksen Bäck f. 29.12.1822.

Karl Johan Isaksen Bäck f. 17.07.1824.

Abraham Isaksen Bäck f. 05.09.1825.

Brita Elisabeth Isaksdatter Bäck f. 20.12.1826 d. 30.01.1892.

Zakarias Isaksen Bäck f. 09.04.1828.

Greta Stina Isaksdatter Bäck f. 20.05.1829.

Isak Gustav Isaksen Bäck f. 26.01.1831.

Fredrik Isaksen Bäck f. 20.08.1832.

Greta Ulrikka Isaksdatter Bäck f. 01.11.1833.

Maria Johanna Isaksdatter Bäck f. 03.06.1835 d. 06.01.1916.

Fredrika Carolina Isaksdatter Bäck f. 21.09.1837.

Erik Reinholdt Isaksen Bäck f. 28.07.1839.

Gabriel Isaksen Bäck f. 28.12.1841.

11. Brita Nilsdatter Niva(ID:11862)

Brita ble født 10.08.1797. Hun inngikk ekteskap med Isak Gustav Eriksen Bäck den 1822.

18. Michel Nielsen Brannberg(ID:4208)

Ved folketellingen i 1801 bor Michel Nielssen og hans kone Anne Samuelsdatter i Aarebugt i Lyngen, det står at de er "Qvæn-folk". Michel er "snedker og logerende". Begges første ekteskap. Ved FT 1801 har de barna Johannes (9), David (6), Salomon (2) og Anne Maria (1).De trolovet seg 6.1.1792 i Lyngen. Det er vanskelig å lese alt som står i kirkeboka i forbindelse med denne begivenheten. Da han dør i 1816 er alderen oppgitt til 45 år!!, og han er gift inderst.

Michel ble født ca. 1760. Han inngikk ekteskap med Anne Samuelsdatter f. ca. 1771 den 06.01.1792. Michel bodde på Aarebugt fra FT 1801. Michel døde 1816, 56 år gammel. Michel ble begravet på jordpåkastelse 17.08.1816.

Michel fikk 8 barn:

Johannes Mikkelsen ( Brannberg) f. ca 1792.

Gabriel Mikkelsen ( Brannberg) f. ca 1793 d. 1794.

Eva Mikkelsdatter ( Brannberg) f. ca 1794.

David Mikkelsen ( Brannberg) f. ca 1796 d. 28.06.1855.

Salomon Mikkelsen ( Brannberg) f. ca 1799.

Anne Marie Mikkelsdatter ( Brannberg) f. ca 1801 d. 14.10.1878.

Jeremias Mikkelsen ( Brannberg) f. ca 1806 d. 26.11.1847.

Karen Mikkelsdatter ( Brannberg ) f. ca 1810.

19. Anne Samuelsdatter(ID:4209)

Da hun giftet seg var bopel oppgitt som Lyngseidet.

Anne ble født ca. 1771. Hun inngikk ekteskap med Michel Nielsen Brannberg f. ca. 1760 d. 1816 den 06.01.1792. Anne bodde på Aarebugt i Lyngen fra FT 1801.

20. Erik Nilsen Bäck(ID:11875)

Disse opplysningene var å finne på sidene til The Genealogical Society of Finland, HisKi project. Erik Nilsen Bäck døde 25.06.1822, 64 år gammel (1822-64=1758).

Erik ble født ca. 1758 i Finland?. Han inngikk ekteskap med Lisa Jønsdatter. Erik døde 25.06.1822 i Muonio, Finland, 64 år gammel.

Erik fikk 3 barn:

Nils Petter Eriksen Bäck.

Isak Gustav Eriksen Bäck.

Valborg Eriksdatter Bäck f. 14.01.1802 d. 1885.

21. Lisa Jønsdatter(ID:11876)

Hun inngikk ekteskap med Erik Nilsen Bäck f. ca. 1758 d. 25.06.1822.

22. Nils Henriksen Niva(ID:12121)

Nils ble født 12.01.1751. Han inngikk ekteskap med Anna Pehrsdotter Vasara f. 03.11.1757 den 1783. Nils døde 1826, 75 år gammel.

Nils fikk 4 barn:

Anna Nilsdatter Niva ( Nifva) f. ca. 1784.

Henrik Nilsen Niva f. 20.01.1789 d. 1848.

Sigrid Nilsdatter Niva f. 12.05.1795.

Brita Nilsdatter Niva f. 10.08.1797.

23. Anna Pehrsdotter Vasara(ID:12120)

Anna ble født 03.11.1757 i Suondovara. Hun inngikk ekteskap med Nils Henriksen Niva f. 12.01.1751 d. 1826 den 1783.

---

46. Per Jonsen Vasara(ID:12095)

Per ble født 14.07.1726. Han inngikk ekteskap med Ingrid Andersdatter f. 1728 d. 11.12.1808 den 11.04.1747.

Per fikk 8 barn:

Anders Pehrsson Vasara f. 27.02.1748 d. 14.12.1757.

Henrik Pehrsson Vasara f. 20.01.1750.

Per Pehrsson Vasara f. 24.12.1752.

Jon Pehrsson Vasara f. 12.09.1755.

Anna Pehrsdotter Vasara f. 03.11.1757.

Nils Pehrsson Vasara f. 14.11.1760.

Olof Pehrsson Vasara f. 21.08.1763.

Ella Pehrsdotter Vasara f. 26.09.1769 d. 03.08.1801.

47. Ingrid Andersdatter(ID:12096)

Ingrid ble født 1728. Hun inngikk ekteskap med Per Jonsen Vasara f. 14.07.1726 den 11.04.1747. Ingrid døde 11.12.1808 i Kelottijärf, 80 år gammel.

---

 

92. Vasara Jon Henriksen(ID:12099)

Jon Henriksen Vasara, f. 1674, d. 01.01.1763 finner man i August Ljungs familieregister for Karesuando (Enontekis) 1720-1923, se original side 127.Vasara slekta var stor, og det fins mange etterkommere i gamle stor-Lyngen.

Vasara ble født 1674. Han inngikk ekteskap med Anna Olofsdatter f. 1700. Vasara døde 01.01.1763, 89 år gammel.

Vasara fikk 2 barn:

Anders Jonsen Vasara f. 1720 d. 1798.

Per Jonsen Vasara f. 14.07.1726.

93. Anna Olofsdatter(ID:12100)

Anna Olofsdotter, f. 1700 finner man i August Ljungs familieregister for Karesuando (Enontekis) 1720-1923, se original side 127.

Anna ble født 1700. Hun inngikk ekteskap med Vasara Jon Henriksen f. 1674 d. 01.01.1763.

5. Maria Johanna Isaksdatter Bäck f. 03.06.1835 d. 06.01.1916 (ID:209)

10. Isak Gustav Eriksen Bäck (ID:11861)

20. Erik Nilsen Bäck f. ca. 1758 d. 25.06.1822 (ID:11875)

21. Lisa Jønsdatter (ID:11876)

Vi har i Enontekis/Karesuando ättlingar till släktnamnet Bäck (Beck).     

Henrik Nilsson Niva i Karesuando(1789-1848) hustru hette Valborg Ersdotter Beck (1803-1885) och var bördig från Muonioniska.

Valborg Ericsdotter Bäck var dotter till Eric Nilsson Bäck f. 1763 i Muonioniska.

Isac Gustaf Ericsson Bäck f. 1798 gifte sig med Nils Henriksson Nivas (gift med Anna Persdotter Vasara) dotter Brita Nilsdotter Niva år 1822.

Maunu

Kompletterande uppgifter från hemsidan: http://home.c2i.net/elsrud/Hovedsider/Slektslinjer/Greta_forfedre.htm

                                                3. tipp-olderforeldre

108. Mons Monsen, f. 27/09-1750 i Muotkajärvi, Enontekis, Lappland, folketelling 1801 i Manndalen, Lyngen, Troms, ref.nr 18.109. Mons Monsen som bodde i Manndalen på begynnelsen av 1800-tallet var døpt Maunu Monsson Muotkajärvi i Enontekis, og stammet fra nybyggerslekten Karesuando. Maunu er den finske varianten av det norske/svenske mannsnavnet Mons. Presten brukte som regel den svenske varianten Måns/Mons i kirkebøkene, men i dette tilfelle har han nok glemt seg. Men det var selvsagt den finske varianten som ble brukt i dagligtale. Bodde i 1801 i Manndalen. Militære ruller 1796 : Bor på Sandmælen , 43 år fra Enontekis, velvoksen og frisk.1801 er han udugelig , 48 år fra Sverige, er gift og har 3 børn.1804: 51 år, fra Sverrig, er syg. Han gift med Marit Johannesdatter, 26/02-1787 i Enontekis, Lappland.

109. Marit Johannesdatter, f. 1755 i Lappland, ref.nr 18.110. Maget Johansdotter var hennes fødselsnavn.

110. Ole Ericssen, f. 1767 i Manndalen, Lyngen, Troms, folketelling 1801 i Manndalen, Lyngen, Troms. Ole Eriksen, hans foreldre kom fra Enontekis i Lappland, og disse var vel fjellsamer, selv om de også hadde kvenske forfedre. Han gift med Elen Andersdatter.

111. Elen Andersdatter, f. 1763 i Manndalen, Lyngen, Troms, folketelling 1801 i Manndalen, Lyngen, Troms.

102. Josep Jakobsen, f. 1740 i Lyngen, Troms, d. 30/06-1810. Bodde i Lyngsdalen ved Hamnviken nede ved fjorden. Lyngsdalen ligger like innenfor Pollenfjellet , som er et ca. 200 meter høyt fjellplatå som stuper bratt ned i sjøen. Den 10 juni 1810 raste det enorme fjellmasser ut av dette fjellet og rett ut i fjorden. Det tyder på at massene som raste dannet ett 200 meter høyt og 2 km bredt skar i fjellet som er omlag 70-80 meter dypt på det dypeste Her er det snakk om adskillig kubikmeter masse . Dette raset skapte en flodbølge som sies å ha vært over 10 meter høy, Denne skyllet innover strandlinjen i Lyngsdalen og Pollen , men gjorde også store skader på andre siden og lengre inn i fjorden. Det omkom 14 mennesker etter dette raset og sagnet forteller at det er ett under at ikke fler omkom. Sagnet sier vidre at da sjøen hadde roet seg, fant man ett guttebarn på 1 år i livet som lå å fløt i en komse . Han ble berget og ble kaldt "jossiboiga" d.v.s sønn av Josep. Han skal vissnok ha en stor familie i Lyngen etter seg. Av navnene på de omkomne er det flere søsken og familie av Marith . Josep Jacobsen 70 år , Berret Samuelsdatter 68 år, Jacob Josepsen 37 år, Karen Mortensdatter 48 år, Anne Josepsdatter 57 år, hennes døttre Ane 28 år, Karen 22 år og Stina 12 år. Jon Knudsen 50 år, Anders Eriksen 60 år, Johannes Eriksen og Marith Gundersdatter 38 år, deres datter Marit 1 1/2 år , Marit Larsdatter og en Andersdatter .

216. Mons Monsson Maunu Muotkajärvi, f. 1710 i Enontekis, Lappland, d. 18/02-1778. Han gift med Marget Persdotter Peldojärvi, 24/04-1742 i Enontekis, Lappland.

217. Marget Persdotter Peldojärvi, f. 1715 i Muotkajärvi, Enontekis, Lappland, d. 31/12-1789 i Muotkajärvi, Enontekis, Lappland.

220. Erik Olsen Gunnari, også kjent som Erik Olofsson Kunnare, f. 28/03-1733 i Sverige, Suondavara, Enontekis, Lappland, folketelling 1801 i Manndalen, Lyngen, Troms. Var i 1787 fritatt å betale kvernskatt fordi han var for fattig. Han gift med Margret Olsdatter Baas, 04/04-1768 i Lyngen, Troms.

221. Margret Olsdatter Baas, f. 01/10-1738 i Sverige, Palojoensuu, Enontekis.

                                        5. tipp-olderforeldre

432. Mons Eriksson Maunu, f. 1673 i Lappland, d. 16/03-1753 i Suondavara, Enontekis, Lappland. Maunu anla gården Maunu (kilde: Dombok Enontekis tingslag 1703). Han var en betrodd mann i området, som hadde flere oppgaver, han var blant annet kyrkvärd (kilde: Dombok Enontekis tingslag 1711), nämndeman (kilde: Dombok Enontekis tingslag 1720-39), kronofogdde (kilde: Dombok Enontekis tingslag 1741) og länsman i Suondavaara (kilde: Skattelängder 1742-54). Han leste opp kongelige resolusjoner ved tinger og forerettet arveskifter (kilde: Dombok Enontekis tingslag 1739). Han gift med Birgitta Jonsdotter.

433. Birgitta Jonsdotter, f. 1680 i Lappland, d. 27/07-1764 i Suondavara, Enontekis, Lappland.

440. Olof Nilsen Kunnare, f. 1711 i Sverige, d. 08/06-1772 i Sverige, Gunnare, Enontekis, Lappland. Han gift med (1) Liliga Eriksdotter, 25/03-1731 i Sverige, Enontekis, Lappland, f. 01/02-1711 i Sverige, Muonio, Lappland, d. 24/04-1738 i Sverige, Suondavara, Enontekis, Lappland. Han gift med (2) Ella Persdotter, 15/01-1741 i Sverige, Enontekis, Lappland, f. 1711 i Sverige, Enontekis, Lappland, d. 08/03-1786 i Sverige, Gunnare, Enontekis, Lappland.

441. Liliga Eriksdotter, f. 01/02-1711 i Sverige, Muonio, Lappland, d. 24/04-1738 i Sverige, Suondavara, Enontekis, Lappland.

442. Olof Olsson Baas, f. 1710 i Sverige, Palojoki, Enontekis, d. 1783 i Sverige, Palojoensuu, Enontekis. Han gift med Brita Persdotter Kuttainen, 13/04-1737 i Sverige, Enontekis, Lappland.

443. Brita Persdotter Kuttainen, f. 1703 i Sverige, Kuttainen, Karesuando, Lappland, d. 05/07-1740 i Sverige, Palojoensuu, Enontekis.

                                                6. tipp-olderforeldre

864. Erik Monsson Karesuando, f. ca. 1644 i Lappland, d. 31/03-1732. Om Erik Monsson Karesuando skriver Erik Wahlberg: "Nämnd 1698-1720. Övertog faderns nybygge i Karesuando omkring 1695 och skattade 1698 6 rdr. Han skattade 1720 samma summa. 1706 omnämns han som kyrkvärd. 1702 ställs Nils Nilsson Niva och hans "styfmåg" Erik Månsson inför rätta, sedan de återupptagit "sine Gambla trätor som af intet wärde woro", och sedan de "Oförsonligh Argheet dem emellan". Redan år 1700 hade deras ovänskap blivit tingssak, och då beslutades, att den av dem som orsakade mera bråk, skulle få betala 5 rdr till Enontekis kyrka. Det framkom, "Att ingen af dem Gitter see eller lida den Andra, jembwäl att slagzmåhl dem emellan förelöper, Oansedt det ey så uppenbart blifwer, emedan dee Allena boo tillsamman på en Aflägsen Ort." Erik Månsson dömdes till 3 mrk smt för att sistlidna allahelgonatid ha dragit Nils Niva i håret, och slagit honom så att blodvite uppstod, medan Nils Niva dömdes att böta samma summa för att i samma slagsmål ha slagit kyrkvärden Mickel Persson Aasa. Då både Erik Månsson och Nils Niva saknade pengar, och inte kunde betala böterna, dömdes de att en söndag sitta i stocken, på var sida om kyrkporten. 1707 dömdes han till 8 öre smt i böter, sedan han och åtskilliga andra, "dels kommit seent till Kyrckian, dels aldeles försummat Tingspredikan och här kring Marcknadzstället fåfängan drögdt sin tiid." Som ende arvinge till Måns Mårtensson kom han i besittning av det största och rikaste nybygget i Lappmarken, men han förmådde inte bibehålla det, och hans oregelbundna livsföring ledde till att hans gård förföll (inte ohjälpligt) så till den grad att han inte förmådde försörja sina barn, vilka ändå efter hans död kunde se fram emot ett, trots allt betydande farsarv." Han ble gift med Birgitta Persdotter. Han gift med Birgitta Persdotter.

865. Birgitta Persdotter, f. 1641 i Lappland, d. 01/01-1741 i Karesuando, Lappland.

880. Nils Eriksen Kunnare, f. 1680 i Sverige, d. i Norge. Han gift med Marget Persdotter.

881. Marget Persdotter, f. 1690 i Sverige, d. 05/09-1748 i Sverige, Enontekis, Lappland.

884. Olof Baas, f. 1673 i Sverige. Han gift med Agneta Mikkelsdatter.

885. Agneta Mikkelsdatter, f. Ca. 1675 i Sverige.

886. Per Anderson Kuttainen, f. 1680 i Sverige, Kuttainen, Enontekis, d. 25/06-1749 i Sverige, Kuttainen, Enontekis. Han gift med (1) Lisa Olofsdatter, f. Ca. 1690 i Sverige, d. 1727. Han gift med (2) Margareta Persdotter, f. 1662 i Sverige, d. 29/02-1738.

887. Lisa Olofsdatter, f. Ca. 1690 i Sverige, d. 1727.

                                            7. tipp-olderforeldre

1728. Måns Mårtensson Kokko Juoksengi Karesuando, f. Ca. 1610 i Lappland. kjent som Maunu Martinpoika, født Juoksengi, Övertorneå, død ca 1695, Karesuando, Lappland. Måns Mårtensson var først husbonde på Kokko i Muonionniska (Muonio) 1651-1669. Deretter slo Måns seg opp som nybygger og grunnla Karesuando på 1670-tallet (Erik Kuoksu).

Om Måns Mårtensson skriver Erik Wahlberg:

"Nämnd 1651.

Anlade nybygget Karesuando på 1670-talet och var länsman i Suondovaara 1678-1683. Sedan 1682 ägde han 7/32 av fiskerätten i Idijärvi.

"Hyvä Maunu Martinpoika, potentaatti Pohjanmaala", kallas han av Antti Keksi i hans kväde om islossningen 1677, och detta omdöme är ingen överdrift; 1684 hade han 25 á 30 kor, 400 får och 300 á 400 renar. Gårdens utsäde var 7 tunnor. Detta gjorde honom till den kanske störste bonden i Västerbotten på sin tid.

Måns Mårtensson är känd för sin fiendskap med den originelle kaplanen Olof Mathiae Sirma i Enontekis. 1681 fick Sirma böta 16 mrk smt för att i berusat tillstånd ha slagit, okvädat och ryckt i håret Måns Mårtensson.

Måns Mårtensson ovänskap med Olof Sirma bottnade kanske i en tvist om några ängar med bete för tre kor, nära kyrkan, vila Sirma enligt en resolution av landshövding Johan Graan skulle få överta av Måns Mårtensson. Vid tinget 1682 beslutades det dock att de ängar vid kyrkan Måns Mårtensson "till tarff och nytta uthi Skogh och marck, mehrendels kiöpt sielf rödiat och uppgjordt hafwer, förr än Hr. Oluff å denna orten till Predikant förordnat bleef", och vilka nu var hans för evärderlig tid välfångna egendom, skulle han få behålla. Parterna förlikades, och det beslutades att Sirma skulle få bruka de omtvistade ängarna tills dess att han själv hade röjt så många ängar att han kunde utfordra tre kor."

1760. Erik Monsen Karesuando, f. Ca. 1650 i Sverige. Nils Eriksson Kunnare var muligens sønn av Erik Monsson Karesuando.

1772. Anders Andersson Kuttainen, f. 1660 i Sverige, Kuttainen, Enontekis, d. 16/06-1740 i Sverige, Kuttainen, Enontekis. Han gift med Ingrid Persdotter Kuttainen.

1773. Ingrid Persdotter Kuttainen, f. 1661 i Sverige, d. 16/06-1740.

                                                8. tipp-olderforeldre                            

3456. Mårten Månsson Kuitu, f. Ca 1590 i Lappland ?, d. 1671. Mårten Månsson ble utskrevet til soldat i 1633, men oppholdt seg i Lappmarken for å slippe unna militærtjenesten. I 1650 vendte han tilbake til Juoksengi, og ble husbonde på gården Kuitu frem til 1671 (Erik Kuoksu). Om Mårten Månsson skriver Erik Wahlberg: "Nämnd 1633-1671. Han var enligt roteringslängden för 1638 "skrifuen till Knecht för 5 åhr Sedhann", men hade "aldrigh kommit på något Togh Uthan hållit sig Undan i Lappmarckenn"."

3544. Anders Kuttainen, f. Ca. 1630 i Sverige.

3546. Per Eriksson Kuttainen, f. Ca. 1630 i Sverige, Haapakylä, Övertorneå, d. før 1728. Om Per Eriksson Kuttainen skriver Erik Wahlberg: "Han var sannolikt född i Haapakylä och torde ha flyttat från Kuttainengården där till Tullingesuando (Kuttainen) under 1660-talet. 1671 stadfästes i rätten att han år 1669 hade sålt några ängar i Tullingesuando till Peder Hindriksson i samma by.

Den 7 februari 1690 köpte han träsket Tullingesuando av Arendt Grapes dödsbo. Grape hade i sin tur köpt träsket av Jöns Jönsson i Kuivakangas 1674. 1703 hade han tillsammans med Jöns Hansson i "Kirtkosuando", Mickel Persson Aasa och Olof Nilsson Hotti "med sitt tahl i dryckenskap" beskyllt länsmannen i Suondovaara, Rasmus Nilsson Hotti, för att ha stulit en ren av Jöns Hansson. För denna falska ryktesspridning ådömdes Per Kuttainen och de övriga 2 mrk smt i böter.

Per Kuttainen tvistade ständigt med sina svärsöner. 1715 motsatte han sig t ex att svärsonen Erik Persson skulle bosätta sig i Kuttainen. Redan 1699 ansåg sid svärsonen Anders Kuttainen ha rätt till en del av Per Kuttainens ägor, vilket dock rätten ogillade, den ansåg att Anders skulle nöja sig med vad han redan fått av svärfadern. Vid tinget 1730 tvistade svärsönerna Anders och Per Andersson Kuttainen med Per Eriksson Kuttainens änka om besittningsrätten till Tullingesuando (Kuttainen) Nybygge. Rätten ansåd dock att änkan, Anna Mårtensdotter, och hennes son i första äktenskapet, Erik Mickelsson, hade störst rätt till nybygget. Per Eriksson Kuttainen måste ha avlidit före 1728, då hans änka omtalas det senare året. Han gift med (1) X, f. Ca. 1630 i Sverige, d. i Sverige, Kuttainen, Enontekis. Han gift med (2) Anna Månsddotter, f. 1666 i Sverige, d. 05/02-1747 i Sverige, Kuttainen, Enontekis.

3547. X, f. Ca. 1630 i Sverige, d. i Sverige, Kuttainen, Enontekis.

                                                9. tipp-olderforeldre

6912. Måns Nilsson, f. Ca. 1560 i Sverige, d. Ca. 1615. Han gift med Inga.

6913. Inga, f. Ca. 1570. Inga tok over sin ektemann Måns Nilssons gård etter hans død og frem til ca. 1630, og gården ble hetende Inga etter henne (Erik Kuoksu).

7092. Erik Larsson Heikkilä, f. Ca. 1600 i Sverige, Kuivakangas, Övertorneå. Nämnd 1634-1656 (fra Erik Wahlberg).

                                                    10. tipp-olderforeldre

13824. Nils Jonsson, f. Ca. 1540 i Sverige, Toolainen i Juoksengi, Övertorneå. Husbonde på Toolainen i Juoksengi, Övertorneå gjennom giftemål med birkarl og husbonde på Toolainen, Måns Henrikssons datter. Nevnt 1581-1585. Han gift med X Månsdatter Toolainen.

13825. X Månsdatter Toolainen, f. Ca. 1540 i Sverige, Juoksengi, Övertorneå.

14184. Lars Ivarsson Kippa, f. Ca. 1560 i Sverige, Kuivakangas, Övertorneå. Han gift med Kerstin.

14185. Kerstin, f. Ca. 1570 i Sverige.

                                                    11. tipp-olderforeldre

27650. Måns Henriksen Toolainen, f. Ca. 1500 i Sverige, Juoksengi, Övertorneå. nevnt 1539. Han måtte i 1549 betale en bot på 6 mark for hor med sin samiske frille. I 1553 krevde han inn skatt i Kvænangen sammen med birkarlene Olof Persson (Ruomi) og Olof Andersson (Knuuti).

28368. Ivar Olofsson Kippa, f. Ca. 1510 i Sverige. Om Olof Larsson Kippa skriver Erik Wahlberg: "Nämnd 1539-1553. Husbonde på Kippa gård i Kuivakangas 1589-1553. Hemmanet Kippa ligger numera i Lohijärvi."

                                                    12. tipp-olderforeldre

55300. Henrik Nn, f. 1470 i Sverige, d. 1539.

Åter till våra uppgifter:

Denna släkts förste kända medlem är Nils Jonsson, vilken åren 1581-84 bodde i Juoksengi, och hade en broder vid namn Henrik Jonsson, (Nils och Henrik Jonsson i Juoksengi var antagligen söner till Jon Mårtensson, omnämnd i Juoksengi 1565-84), vilken efterträdde den rike och inflytelserike birkarlen Måns Henriksson Toolainen på halva dennes hemma (sed. Iivari). Han övertog antagligen också dennes birkarlsrättigheter, eftersom han var birkarl 1590. Nils Jonsson gifte sig med en dotter till Måns Henriksson Toolainen, och övertog den halva av Måns Toolainens hemman, som efter sonen Måns Nilssons hustru givits namnet Inga.

Släkten inkom till Torne lappmark 1633 med Måns Nilssons yngre son Mårten Månsson f.1633, d. ca 1695, och ansågs under 1600-talets andra hälft vara en av de rikaste i Västerbotten. Han var husbonde på Inga gård i Juoksengi, men då hans existens hotades av soldatutskrivnig och höga skatter valde han att fly till lappmarken. Senare bosatte han sig i Muonionniska.

Jorde och Uppbördsbok Öfwer Torneå Lappmark 1669

                                            Sonde Waraby

Lenssman Nils Monsson    1

........................

Måns Mårtensson Kokko-Karesuando.

Han var född i Juoksengi, och var husbonde på Kokko gård i Muonionniska 1651-69, varefter han anlade nybygget Karesuando. Redan 1683 räknades han som den rikaste mannen i Lappland, vid denna tid ägde han 25 a´30 kor, 40 får och 300 a´ 400 renar. Skalden Antti Keksi kallar honom i sitt kväde om vårfloden "hyvä Maunu Marttinpoika, potentatti Pohjanmaala" - den gode Måns Mårtensson, potentat i Nordanlanden. Han var också länsman i Suondavaara under 1680-talet, och trätte under sin länsmanstid om slåtterängar med kaplanen Olof Sirma, en träta som oftast synes ha lett till handgripligheter. Han avled i början av 1690-talet.

Jorde och uppbördsbok över Torneå Lappmark anno 1682

Soundavara

Länsman Måns Mårtensson            skattefri

Nils Månsson                                  1        1

Lars Andersson Marakatt                  fattig

Per Kuttainen                                   1        1

Erik Månsson, Kyrkvärd och nybyggare i Karesuando. Han förde ett oregelbundet leverne och trätte ständigt med sin svåger Nämndemannen Nils Nilsson Niva.

Jorde och Uppbördsbok Över Torneå Lappmark anno 1695

Måns Eriksson (Maunu) 1673-1753. Han anlade nybygget Vikkorikoskenniemi 1703, och skattade 1738 endast 1 rdr. Han var trots sin fattigdom den ledande mannen i Enontekis under mer än 50 år och innehade följande ämbeten: Kyrkvärd från 1711, nämndeman 1720-39, utnämnd till kronofogde 1741, länsman i Suondavaara 1742-54. Därtill var han förordnad att förrätta arvskiften, läsa upp de kungliga resolutionerna vid tinget, och sedan 1739 förvarare av en av de tre nycklarna till häradskistan. På Vikkorikoskenniemi har byn Maunu, som fått namn efter Måns Eriksson, vuxit fram.  Mårten Eriksson Karesuando 1676-1750, Nils Eriksson Kunnari f. 1680, Klement Eriksson Karesuando 1685-1745.

Berita Monsdatter ¹⁷³

Berita (Brita/Berit) fick tre utomäktenskapliga döttrar med Jens Clemmetsen, som också var hennes kusin. Jens bosatte sig senare på gården Nordnes i Lyngen, där han gifte sig och fick nio barn. Brita gifte sig också i Lyngen, där hon dog 1769.

---

 Nils Eriksson Kunnari . Anlade nybygget Kunnari vid Kunnarinkoski (Kunnarinpola). Innehade fiskerätten i Idijärvi efter sin svärfar Olof Tomasson Mämmi i Muonionniska (Dombok Enontekis tingslag 1713).

---

Av Britt D. Hjeltnes – fredag den 22 mars 2002 kl. 09.35:

Hei .
Jeg vet nesten ikke om jeg våger å skrive dette, men etter å ha gått gjennom mine papirer ser det ut til at jeg også har to linjer som fører til Nils Eriksson Kunnari f. 1680. Hans sønn Olof f.1711 har fire sønner som flyttet til Norge. Erik f.1733 , Mons f.1735, Nils f.1736 og Per f. 1750. Erik Olsson Gunnari dukker opp i Lyngen kirkebok 1768 2.påskedag, da han gifter seg med Marit Olsdr. Baas. De bor da på gården Nordnæs. I matrikkelen for Manndalen i Lyngen er han første g. nevnt som bygsler i 1772.
Hans sønn Ole f.1768 har to døtre som begge to er blant mine aner.
Halvbroren Per Olsson Gunnari får bygsel i samme bygd 02.11.1785. Han er utflyttet 1783. (A.Ljung)
Hvis det er så at Nils Eriksson Kunnari også er av Karesuando slekten så begynner jeg å bli veldig mye "innavl" nå da slektleddene senere også er inngiftet.

Niva/Pajanen  (Uppdaterat)

Domböker från Savolax 1559 och 1561 - 1565

Vinter och vårtingen 1559

Dömdis Ollij Paijan sac tiil 3 mc för 1 blonat han slogh Ollij Greuszon Heijska, epter 12 men.

Pellosniemi 4. 1. 1563

Dömdis Laurens Paijan 3 skatt skin jordt affh Joan Olkonn, som for:ne Joan slogh Laurens Paijans fader ihiiell, och loffhuadt Joan Olkon, Laurens Paijan på then tiidt förliickninggen skeedde, atth flijge Laurens Paijan sin faders jordt igen, epter 12 men ransacan.

Juva - Jockas 4. 3. 1563

Dömdis Per Karhun och Per Paijan sac tiil 3 mc huartere för 1 blonatt the slog huar annan, epter 12 men ransacan.

Juva - Jockas 10. 3. 1565

Dömdis thenne epter:ne sach till 3 mc för tingz suarlössz, epter 12 men ransakning:
........ Poul Paijain........

Rantasalmi 1. 3. 1563.

Återfinns bland de 12 nämndemännen: Antti Pesoinen

Rantasalmi 11. 10. 1563

Kom för rette Claus Pesoin (Pesonen) och till stod, att han köpt off slothens tegelslagare, penempdt Henrik, 11 tunnor kalck och hade annamadt igen off för:ne Claus Pesoin igen 5½ spen korn.

Rantasalmi 15. 3. 1564.

Återfinns bland nämndemännen: Anders Pesoin.

Tillägg från Erik Kuoksu: En genealogisk koppling mellan Olof Joensson (Pajari) och Lasse Pajanen är svår att bevisa, och är väl inte heller så trolig, med tanke på att den ene bodde i Kainuunkylä, och den andre antagligen var invandrad från Savolaks.
 Sedan kan det tänkas finnas någon koppling mellan deras respektive släkter mycket långt tillbaka i tiden, då namnen ju bygger på samma stam. Båda namnen kan från början vara varianter av samma östfinska klannamn, men lika gärna kan det vara så, att det inte finns någon koppling överhuvudtaget.

Olof Joensson (Pajari) f. c:a 1485, d. 1550/54. Husbonde på Olkkuri gård i Kainuunkylä 1539-49, antagligen birkarl. Han omnämns första gången i bågskattelängden för Västerbotten år 1539, den första skattelägd som upprättats för Tornedalen. I jordeboken för 1543 skattade "Olaff Jönsson" i "Helsingebijn" 112 penningar för 3 spannland åker och 16 lass äng, vilket gjorde hans gård till den största i byn.

Erik Wahlberg skriver i sin bok "Bondeskalden Antti Keksi" följande om Pajainens släkt: Eftersom släkten Pajainen innehade birkarlarättigheter, måste den ha västfinsk härstamning, då inga savolaxare eller karelare återfinns bland birkarlarna.

Lars (Lasse) Pajanen d. 1617. Han var bonde i Pyhäjärvi i Savolaks 1558-76, varefter han flyttade till Tornedalen och grundade nybygget Pajala. Han erhöll birkarlsrättigheter år 1600.

http://www.mortberg.info/Html_hasse1/0001/530.htm

Nils Larsson Pajanen-Niva från skatteböcker 1592-1612. Husbonde på Niva gård i Pajala.

Erik Nilsson Niva från jordeböcker 1609-1613. Husbonde på Niva gård i Pajala.

Olof Eriksson Niva från jordböcker 1618-1660. Husbonde på Niva gård i Pajala.

Erik Erikson Niva nämnd 1651-1669. Anlade Erkheikki, Pajala sn.

Nils Olofsson Niva-Harju d. 1688. Husbonde på Niva-Harju gård i Pajala.

Nils Nilsson Niva f. 1660 d. 1756. Kom som ung till Karesuando och blev genom arv och köp av skatteland stor jordägare i området. Nämns som skattebetalare i jordeböckerna från 1695-1697 som lapp och som nybyggare från 1698 och framåt.

Jorde och Uppbördsbok Över Torneå Lappmark anno 1695

Som tidigare är konstaterat av Maunus nybygges redovisning, köpte Mons Mortensson Maunu två olika lappskatteland från Karesuoando området med dess älvar, fiskesjöar, ängeslägenheter och jaktmarker. Från Enontekis Häradsrätt den 5 februari 1675, läser vi följande Testamente:

Testamentet blev lagligen befäst den 5 februari 1677.

I Enontekis Häradsrätt den 26-27 januari 1698 befästes att Nils Nilsson Niva har ingått äktenskap med änkan efter Mons Mortensson Maunu, Margareta Thomasdotter och som testamenterar sin del av egendomen till Niva:

Nils Nilsson Niva befäste testamentet i Enontekis Häradsrätt under åren 1701 och 1709.

Enontekis Häradsrätt förkunnar den 10 februari 1710, att Nils Nilssons Hustru Margareta Thomasdotter har avlidit och med stöd av Testamentet förflyttas Mons Mortenssons i Karesuoando och ända till Idijärvi skatteland till Niva, såväl även den av hustruns arvslott efter hennes fader i Muonioniska.

Partner/Ektefelle:( 2:a hustru)

Historik: Niva gifte om sig med Sigrid Henriksdotter Asa, f. 1698. De gifte sig 1716 och hon var då 18 år gammal. Niva var då 56 år. De fick sju barn, fyra flickor och tre pojkar. En av flickorna dog strax efter födseln (Valborg) och en av pojkarna (Nils) blev blott 14 år gammal. När sista barnet föddes var Niva 74 år gammal.

Asa Henriksdtr, Sigrid
Født : 1698
Død : 22.02.1771 i Karesuando
Foreldre:

Far: _____, Henrik
Mor: Henriksdtr, Elin

---

Noteringar om Per Hindersson Aasa: Genealogi i Tornedalen och Lappland
Han bodde på Aasa gård i Juoksengi, Övertorneå sn, 1644-50, och ägde 1/8 av ett fisketräsk i Lappland (antagligen Palojärvi), och löste vid tinget 1667 ut sin svåger Mickel Nilsson från ägandet till detta träsk. 1661 flyttade Per med sin familj till Tullinkisuando (Kyläsuando), Karesuando sn, som senare kom att kallas Kuttainen. Hans hustru kallas 1671 änka, så Per måste ha avlidit före det året.

Barn:

Niva, Helena Nilsdtr. f. 1717 d. 18.12. 1769
Niva, Margareta Nilsdtr. f. 14.11.1721 d. 3.11 1793
Niva, Elin Nilsdtr.
Niva, Henrik Nilsson f.1723 d. 6. 7. 1784
Niva, Valborg Nilsdtr.
Født : 21.03.1727 i Karesuando
Niva, Nils Nilsson
Født : 1731 i Karesuando
Død : 18.01.1745 i Karesuando
Niva, Per Nilsson f.22.12. 1734. d. 20.3 1807.

 

Hendrik Nilsson Niva

1:a hustru Ella Olofsdotter Mämmi, f.1724 d. 1769

2:a hustru Anna Hendsriksdotter f. 1732 d. 1809.

Barn från först 1:a äktenskapet:

Nils f. 1751 d. 1826

Sigrid f.1753 d. 1810

Olof f. 1757 d. 1828

Anna f. 1760 d. 1762

Jonas f. 1763

Brita f. 1768 d. 1770

Barn 2.a äktenskapet:

Hendric f.1771 d. 1772

Pehr f. 1773 d. 1827

Margaretha f.1776 d. 1849

 

Nils Hendriksson Niva

 

1:a hustru Anna Pehrsson Vasara 1757 d. 1818

2:a hustru Anna Olofsdotter Gunnare (f. Mämmi) 1752 d. 1835

Barn från 1:a äktenskapet:

Nils f. 1783 d. 1783

------

(Anna f. 1784 gift med Lars Larsson Marakatt f. 1778 d. 1817.

Deras barn:

Anna Gretha f. 1803 skriven i Muonioniska 1825.

Laurentius f. 1805 d. 1817

Nicolaus f. 1807 skriven i Muonioniska 1825.

Anna flyttade till Norge 1821 efter mannens död, med följande barn:

Ella Maria f. 1814

Isak f. 1816

Eva Caisa f. 1818.)

------

Ella f. 1786 d. 1788

Ingrid f. 1787 d. 1788

Hendrik f. 1789 d. 1848

Christina f. 1791 d. 1837

Margaretha f. 1793 d. 1818

Sigrid f. 1795 skriven i Muonioniska

Birgitta f. 1797

Jonas f. 1800 d. 1800

Jonas f. 1801 d. 1801.

 

Hendrik Nilsson Niva

Hustru Valborg Eriksdotter Bäck f. 1802 d. 1885

Barn:

Isak Gustaf f. 1823 d. 1899

Anna Lisa f. 1826 d. 1903

Nils Hendrik (Kotavuopio) f. 1828 till Enontekiö 1852

Karl Johan f. 1832 d. 1832

Brita Kaisa f. 1833 flyttad till Norge (Finnmark) 1853.

Greta Stina f. 1836 flyttad till Norge 1895

Erik f. 1841 d. 1841

Zakariasf. 1841 d. 1841 (tvillingar)

Matilda Karolina f. 1842. flyttad till Norge (Finnmark).

 

Isak Gustav Henriksson Niva

Hustru Anna Lisa Pehrsdotter Rova f. 1821 d. 1857 (dog i barnsäng).

Barn:

Anna Maria f. 1849 (Gift Raatamaa, Kuttainen)

Nils Petter f. 1851 d. 1932

Matilda Helena f. 1853

 Johan Isak f. 1857

2:a hustru:

Brita Kristina Johansdotter Marakatt f. 1826 d. 1902

Barn:

Karl f. 1859 d. 1937. Gift med Susanna Johansdotter Siikavuopio (Martin och Villes farfar)

Maria Magdalena f. 1863 flyttade till Soppero 1894.Gift med Nils Petter Olofsson, Lannanvaara (Nilssons släkt)

Lea Margaretha f. 1866 d. 1871

Lorens Vilhelm f. 1869 d. 1893.

 

Nils Petter Isaksson Niva ( NivanPekka)

Hustru Josefina Johansdotter Uusitalo f. 1861 d. 1929. (Flyttade från Enontekiö 1889).

Barn:

Maria Josefina f. 1890 gift med August Pietula.

Frans Petter f. 1892

Hilma Selina f.1896 gift med Albert Nilimaa.

Oskar Vilhelm f. 1898

Johan Folke f.1902 (Rutfors) gift med Hilda.

Karl Isak Bernhard f. 1906 (Rutfors).

 

Oskar Vilhelm Niva

Hustru Selma Maria Pesonen f. 1905 (Hennes far, Johan Fredrik  Pesonen f. 1869 Heinävesi, d. 1944, hustru Maria Josefina Isaksdotter Töyrä Kuttainen, f. 1881 d. 1923.)

Barn:

Astrid

Åke

Ebba

Göte

Allan

Svea

Gunnel

Bror

Berit

Anita

 

Nilimaa släktnamnets uppkomst:

Johannes Pehrsson Niva f.1777 d. 1833

Hustru Anna Larsdotter Marakatt f. 1786 d. 1878

Barn:

Pehr f. 1808 d. 1880

Lars (senare Nilimaa) f.1813 d. 1878

2:a hustru Eva Johansdotter Riska f. 1815 d. 1902

Barn:

Ella Maria f. 1817 d. 1893

Anund f. 1820 d. 1827

Anna Greta f. 1825 d. 1890

Tuoremaa släktnamnets uppkomst:

Olof Pehrsson Niva f. 1784 d. 1857

Hustru Eva Isaksdotter Jatko f. 1784 d. 1874

Barn:

Margaretha f. 1809

Per f. 1813

Eva Kaisa f. 1815

Olof Donatus (senare Tuoremaa) f. 1816 d. 1874

2:a hustru Ella Maria Syväjärvi f. 1818 d. 1895

Barn:

Katarina f. 1819

Brita f. 1822

Eva f. 1827

Kuttainen

Tillägg från Erik Kuoksu: 53248 Jöns Jönsson (Karinen)

Anders Andersson och Per Anderssons far: Anders Andersson Karist. I Suonttavaara 1656-59.

 Brödernas farfar: Anders Jonsson Karist. I Suonttavaara 1655-59.
 Brödernas farfars bror: Nils Jonsson Karist. Omnämnd i domboken för
 Enontekis tingslag 1661 och 1675.

 Av denna släkt har jag även hittat följande medlemmar i källorna:

 Mats Persson Karist. I Suonttavaara 1669-75, var "bortta" 1675. Omnämnd i
 domboken för Enontekis tingslag 1665-71. Nämndeman i Enontekis tingslag
 1668-71. Den Anders Persson Karist, som omnämns i domboken för Enontekis
 tingslag 1665 och 1666, var troligen en bror till Mats.
 Barn:
 1. Samuel Matsson Karist (Karitz). I "Suckowoma", Suonttavaara, 1691.
 2. Nils Matsson Karist (Karitz). I Suonttavaara 1679-94. Skjutsrättare 1693,
 "bortta i skogen" 1686, "fattig" 1687. Han var enligt domboken för Enontekis
 tingslag 1671 utomäktenskaplig son till Mats Persson Karist, och dömdes
 detta år till gatlopp efter att ha stulit från sin fader.

Per Eriksson Kuttainen

Enligt den tidigare redovisningen från 1553, tillhörde Tullingisuoando Tornedalens Alkulla och Kuivakangas by, och av gammal hävd även kringliggande fiskeområden , där ägarna hade bosatt sig för att komma närmare sina ödemarksområden. Detta var långt före nybyggarplakatens tillkomst.

Han var sannolikt född i Haapakylä och torde ha flyttat från Kuttainengården där till Tullingisuando under 1660-talet. 1671 stadfästes i rätten att han år 1669 hade sålt några ängar i Tullingesuando till Peder Hinriksson i samma by. Den 7 februari 1690 köpte han träsket Tullingesuando av Arent Grapes dödsbo. Grape hade i sin tur köpt träsket av Jöns Jönsson i Kuivakangas år 1674.                                                                                                                                                 Enontekis och Sundovara Jordebok ( fastställd 1715), där det går att läsa när skattelandsägarna började betala skatt för sina ägor.

Jorde och Uppbördsbok Över Torneå Lappmark anno 1695

Från Enontekis dombok från år 1736 läser vi att följande betalade Suonttavaara byns skatt:

Själva namnet Kuttainen verkar härstamma från Per Eriksson från Kuttainen, som betalade för skattelandet, Tullingisuando, under åren 1680-1695 och under åren 1696-1710 för nybygget. 

I mantalslängden för Västerbotten 1684 står det:

"Pehr  Kuttare   äger   6 koor

6   a´  10   Rehnar,   20   får   etc."

Till  skattelistan  tillkommer  svärsonen  Per  Andersson  Karist  som  betalade  skatt  tillsammans  med  sin  svärfar  under  åren  1703 - 1714.   Från 1715 fortsatte han ensam att betala skatten. Per Kuttainen hade två svärsöner till, nämligen Erik Eriksson och Anders Andersson, vars närvaro uppenbaras i Enontekis tingsrätts handlingar från den 4 februari 1715. Där kan man läsa att svärsönerna tvistar om svärfaderns marker och att området sedan gammalt var lappskatteland.

Barn i första äktenskapet:

1. Karin. Gift 1696 med Nils Knutsson Poika i Turtola.

2. Ingrid (1661-1740). Gift med Anders Andersson Kuttainen.

3. Dotter, Gift med Per Andersson Kuttainen.

4. Dotter, Gift med Erik Eriksson.

5. Margareta.

6. Brita. Gift med Henrik Larsson Mämmi i Muonioniska.

Anders Andersson Kuttainen (svärson till Per Eriksson) 1660-1740.

Stefan Hoppare hemmansägare i Nedre Torneå

Lars Stefansson Hoppare f. 1686 d. 1740

Lars Larsson Hoppare f. 1718  d. 1799, från Suonttajärvi

Anders Andersson Kuttainen som uppenbaras i skattelängden som nybyggare från 1703 var också av Karist-släkt. Han benämns i tingsböckerna från Enontekis den 16 februari 1711, under namnet Ander Andersson Hoppari och från det rättsfallet framgår att till Andersson har flyttats lappen Olof Olofsson Ojas (Karist-släkt) Suonttajärvis lappskatteland efter att denne hade avlidit, för vilket han hade betalat skatt från 1707.

Från släktforskningen framgår att Lars Hoppari var arvsberättigat till Karist-, Kuttanen- och Asa släkten, eller till alla Sounttavaaras stamsläkten, och hans nybygge var arvsberättigat skatteland.

Vid tinget 1730 tvistade svärsönerna Anders och Per Andersson Kuttainen med Per Eriksson Kuttainens änka (andra hustru) om besittningsrätten till Tullingisuando nybygge och skatteland. Rätten ansåg dock att änkan, Anna Mårtensdotter och hennes son i första äktenskapet, Erik Mickelsson, hade störst rätt till nybygget

Per Andersson Kuttainen 1680-1749.

Anders Persson Kuttainen ¹⁷³

Anders gifte sig med Margareta Olsdotter i Enontekiö (Tidigare uppgifter felaktiga och nu ändrat). (Anna Michelsdatter Pellika was born in 1730 in Kileng, Storfjord ¹⁷³.)

4. Mor: Pelleg, Marit Eriksdtr. (Gift med Morten Mickelsson)

5. Pelleg, Marit Eriksdtr.
Født : 1747 i Kileng, Lyngen
Død : 1800 i Manndalen, Kåfjord
Gravlagt : 14.04.1800 i Lyngen, Troms
Foreldre:

Far: Pelleg, Erik Mikkelsen
Mor: Hansdtr, Berit

6. Pelleg, Erik Mikkelsen
Født : 1721
Foreldre:

Far: Pellika, Mickel Nilsson
Mor: Eriksdtr, Marit

7. Pellika, Mickel Nilsson
Født : 1684 i Torneådalen
Død : 1774 i Hatten, Lyngen
Gravlagt : 01.07.1774 i Lyngen, Troms
Par:

Partner/Ektefelle:

Eriksdtr, Marit
Død : 1755 i Torneådalen

Mats Henriksson Pajanen-Pellikka f. 1699, d. 1794. Husbonde på Pellikka gård i Pajala.

Vasara

Lappfogde i Torne Nils Olsson i Wassar (Birkarl) år 1603, laxfogde i Tennela (Tana) älv, arrenderade jämte konsorter fisket i Skellefteå socken. Den anonyme författaren berättar om sig själv att han "varit en fogde i Norrbotten". I slutstycket upplyser han vidare om att han fungerat som medhjälpare åt 1596 års svenska gränskommission, som leddes av Mauritz Jöransson Svahn.

Tillägg från Erik Kuoksu:

Denna släkt kan faktiskt föras ännu längre tillbaka än till Lars Henriksson

 "VASARA
 Palomoiva

 Släkten härstammar från Siggevaara, men flyttade på 1630-talet till Suonttavaara. De tidigaste generationerna var mycket förmögna, men Lars Henriksson Vasara (tabell 3) blev fattig på 1640-talet. Den Jöns Jönsson Vasara, som 1734-51 omnämns  i Kääntöjärvi, Siggevaara, tillhörde antagligen inte denna släkt. Att Nils Larsson Vasara (tabell 4) hade två söner med namnet Lars är tämligen ovanligt, men exempel på att två söner fått samma förnamn förekommer bland samerna. I detta fall kan fenomenet kanske förklaras av att sönerna var födda i olika äktenskap, och med 30 års mellanrum.

 Tabell 1
 Jon Vasara eller Uasar. I Siggevaara 1567-84.
 Barn:
 1. Henrik Jonsson Vasara/Uasar - tabell 2

Josef Henrikssons Räkenskap Torneå Lappmark och Wästersjön 1587 

                                             Sondhauara by

 Tabell 2
 Henrik Jonsson Vasara eller Uasar (från tabell 1). I Siggevaara 1594-95, i
 Tingevaara 1596-1606.
 Barn:
 1. Lars Henriksson Varasa - tabell 3
 2. Anders Henriksson Vasara. I Tingevaara 1606

 Tabell 3
 Lars Henriksson Vasara (från tabell 2). I Tingevaara 1614-16, i Suonttavaara
 1638-49. Länsman i Suonttavaara 1641-49.
 Barn:
 1. Nils Larsson Vasara - tabell 4
 2. Henrik Larsson Vasara - tabell 5

 Tabell 4
 Nils Larsson Vasara (från tabell 3). Död 1726. I Suonttavaara 1659-1726. Var
 fattig 1669. Länsman i Suonttavaara 1690. Se vidare Ljung, Karesuando
 familjeregister s. 121.
 Gift 1:o med Sara Larsdotter
 Barn:
 1. Lars Nilsson Vasara-Palomoiva *1670. Kallas Polomoiva från och med 1731.
 Se vidare Ljung, Karesuando familjeregister s. 270.
 Gift 2:o med N.N. Persdotter Parffa (dombok för Enontekis tingslag 1722),
 dotter till Per Nilsson Parffa (Levde ännu 1725) och Ella Hindersdotter (var
 död 1729).
 Barn:
 2. Anders Nilsson Vasara *1700. I Kellotijärvi, Suonttavaara 1731-53
 3. Lars Nilsson Vasara *1701. Vistades i Tingevaara 1746-54.
 4. Nils Nilsson Vasara *1710
 5. Elin Nilsdotter Vasara
 6. Sara Nilsdotter Vasara *1710. G.m. Per Olsson Suoro (Suoro, tabell xx)
 7. Kerstin Nilsdotter Vasara

 Tabell 5
 Henrik Larsson Vasara (från tabell 3). Död 1733 25/7. I Kellottijärvi,
 Suonttavaara 1680-1733. Nämndeman. Se vidare Ljung, Karesuando
 familjeregister s. 127.
 Gift med Karin.
 Barn:
 1. Karin Henriksdotter Vasara
 2. Anders Henriksson Vasara
 3. Elin Henriksdotter Vasara
 4. Jon Henriksson Vasara *1674
 5. Henrik Henriksson Vasara *1690. I Kellottijärvi, Suonttavaara 1733-56."

I Suonttavara jordböcker 1638 - 1656 benämns Lars Henriksson Vasara samt hans söner Nils Larsson Vasara d. 1726 och Henrik Larsson Vasara d. 25 juli 1732.

Jorde och Uppbördsbok Över Torneå Lappmark anno 1695

Syneprotokoll

Nr 1

Till Allra ödmjukaste följe af Högädle Herr Krono Befallningsman Westberg Jonas Gunstiga förordnande av den 18de februari, hava underskrivna å nedanstående dag i besiktning tagit efter erhållen Kunggörelse, det nybygges tillfälle som Wasara, Olof och Nils Pehrssöner ansökt få intaga och uppodla samt befunnet som följer.

Tjänlig gårdstomt och åkergärde i Wuokkasen rova, belägen två mil till nordväst ifrån Enontekis Kyrka på västra sidan om Könkämä älv, som bestod av sand och litet lerblandad jordmån, men frostlänt otjänlig till åker, utsyntes ifrån Nordost till sydväst i kvadrat sextio famnar, Och varest några hus uppsatt, en stuga med farstu, trenne nya små stolpbodar och ett fähus.

Alla förenämnde ängeslägenheter äro med björk och videskog beväxta, Även som ingen hade något att påminna utom Magnus Johansson och Johan Matsson Kiviniemi, som sedermera bestridit Nilli Vuopio Luoto.

I övrigt gives till detta Nybygge ganska svårt efter hustimmer, vide och björkskog till vedbrand, gott mulbete, någorlunda gott tillfälle till djur och fågelfångst, samt husbehovsfiske uti Kelottijärvi och Vuokkasen Vuoma järvi

Sålunda vara Synt och befunnit intyga Enontekis den 4 augusti 1788.

Nämndeman

Efter att gränsen blev dragen mellan Sverige och Kejserliga Ryska sidan 1810, delades byar och hemman mitt itu så att ägoskiften måste ske mellan hemmansägarna. Wasara bröderna föredrog att bosätta sig på den Rysk/Finska sidan.

Enontekis Lofl. Tingslag den 23 augusti 1814 N:4

Jag Wasara, Olof Persson i Saarenpää, byter härmed mina å Kungl. Svenska sidan belägne äng Kenttänpää kallad, varemot jag Niva, Per Henriksson avlämnar min å Kejserliga Ryska sidan liggandes äng Markkasuando, som även avkastar en skrinda hö årligen.

Som bestyrkes

Karesuando den 23 augusti 1814

Mämmi - Mämmilä

7732 Mats Larsson Mämmi Pynnöinen

Husbonde, kyrkbyggare.

Familj med ?

Mer uppgifter från Erik Kuoksu:

Vid närmare undersökning har det visat sig att Olof Olofsson Mämmi inte var
 son till Olof Tomasson Mämmi i Muonionniska. I stället tillhörde han
 nedanstående släkt:

Mats Larsson Mämmi (Pynnöi) nämnd 1607 1634. Husbonde på en gård i Koivukylä, Kemi älvdal 1606-1608. Anlade Mämmila gård i Turtola, Övertorneå sn 1612 (LAH, jordebok, Wahlberg 1988). Han var av namnet att döma av savolaksisk börd, och deltog 1607 i uppförandet av kapellet i Enontekis (Markkina), (Westin 1965).

Tabell 1
 Nils Mickelsson Mämmilä. Han upptog 1701 Mämmilä gård i Turtola, Övertorneå
 sn, som Lars Matsson Mämmilä lämnat öde, då han 1666 flyttat till Alamuonio.
 Husbonde på Mämmilä fram till 1713 [mtl].
 Gift med Karin Persdotter, som förestod Mämmilä gård 1714 [mtl].
 Barn:
 1. Olof - tabell 2

 Tabell 2
 Olof Nilsson Mämmilä (från tabell 1). Husbonde på Mämmilä gård i Turtola,
 Övertorneå sn. 1724-31 [mtl].
 Gift med Brita Anundsdotter [mtl].
 Barn:
 1. Olof Mämmi *1721 - tabell 3
 2. Anund Karbin *1722 - tabell 4
 3. Ella *1723 7/6

 Tabell 3
 Olof Olsson Mämmilä, sedermera Mämmi (från tabell 2). *1721. Klockare och
 byalänsman i Karesuando, Karesuando sn.
 Gift 1747 11/4 med Anna Klemetsdotter Karesuando, *1724, dotter till Klemet
 Eriksson Karesuando och Brita Jönsdotter i Karesuando, Karesuando sn.
Barn:
 1. Marget
 2. Brita *1748 26/1, +1847 22/6. G. 1774 7/3 m. Johan Eriksson Raattamaa i
 Kuttainen, Karesuando sn.
 3. Olof *1750 7/2
 4. Anna *1752 27/11, +1835 18/8. G. 1:o 1779 12/12 m. Johan Olofsson Kunnari
 i Kunnari, Karesuando sn. G 2:o 1820 9/4 m. Nils Henriksson Niva i
 Karesuando, Karesuando sn.
 5. Ella *1755 11/10, +1821 22/9. G. 1790 11/4 m. Samuel Persson Riska i
 Idivuoma, Karesuando sn.
 6. Ingrid *1758 4/8, +1852 13/12. G. 1777 9/3 m. Lars Larsson Marakatt i
 Suonttavaara, Karesuando sn.
 7. Johan *1761 4/7
 8. Anund *1765 19/10

 Tabell 4
 Anund Olofsson Karbin (från tabell 2). *1722, +1811. Korpral och nybyggare i
 Juoksengi, Övertorneå sn.
 Gift 1764 med Ella (Ella) Zackrisdotter Groth *1744 21/10, dotter till
 Zackris Abrahamsson Groth och Karin Hansdotter Koberg i Kengis, Pajala sn.
Barn:
 1. Maria *1765
 2. Olof Lampa *1768
 3. Abraham *1770. Utflyttad.
 4. Sara Cajsa *1772
 5. Elias Forsström *1776
 6. Ella *1778
 7. Aron *1780
 8. Anna Brita *1783
 9. Adam *1786

Från Erik Kuokso:

Tabell 1
Mats Larsson Mämmi el. Pynnöi. Omnämnd 1606-1608 i Koivukylä, Kemi
landsförsamling, omnämnd 1612-34 i Turtola, Övertorneå sn [landskapshandl.].
I längden för Älvsborgs lösen 1613 står om honom: "Matz Pönnoi är rymbder
medh Hustro och barn, intet Utgiordt någon termin brukatt itt lithett
hemmen". Han var av namnet att döma av savolaksisk börd, skall enligt sägen
ha flyttat upp till Kemi älvdal därifrån under klubbekriget, och deltog 1607
i uppförandet av kapellet i Enontekis
Barn:
1. Tomas Matsson Mämmi - tabell 2
2. Lars Matsson Mämmi
3. Mats Matsson Finne-Narkaus
4. Jöns Matsson Mämmi. Knekt 1647

Tabell 2
Tomas Matsson Mämmi (från tabell 1). Anlade Alamuonio i Muonionniska, Pajala
sn. Husbonde där 1637-74 [mantalslängder].
Barn:
1. Mats Niemi
2. Olof - tabell 3
3. Erik
4. Jöns
5. Margareta. G.1:o m. Måns Mårtensson Karesuando i Karesuando, Enontekis
sn. G. 2:o m. Nils Nilsson Niva i Karesuando, Enontekis sn.
5. N.N. G.m. Olof Larsson (Riska) i Muonionniska, Pajala sn.

Tabell 3
Olof Tomasson Mämmi (från tabell 2). Husbonde på sed. Olli gård i Alamuonio
(Muonionniska), Pajala sn, 1686-1705 [mantalslängder].
Barn:
1. Per
2. Johan - tabell 4
3. Margareta *1685 G.m. Nils Eriksson Karesuando-Kunnari i Kunnari,
Enontekis sn. ( Se vidare i Bäcks släkt ovan)

Thomas Mattson Mämmi f. 1602 i Turtola i Kemi, Finland

Först 1623 kom den första åbo hit (Muonioniska), och bosatte sig i nedre delen av byn, på det s. k. Niemi Hemmanet, han hette Mats Thomasson Mämmilä, från Turtola by, varest han först bodde på Mämmilä Hemmanet.

Ur jorde och uppbördsboken över Torneå Lappmark år 1794. 

Suondavara by

Olof Olofsson Mämmi betalar 8 daler i jordskatt, f. Muonioniska 1721 d. i Karesuando 1807.

Enontekis lagtima Härads Rätt den 18 Februari 1848

År 1847 den 17 augusti förrättades till följe av Kongl. Majts. Resputive Befattningshavandes Remissional Refolution den 18 september 1846; samt efter förut kungjord termin och särskilt lämnat underrättelse åt angränsande jordägare av undertecknad, med biträde av Fjärdingsmannen Olof Johansson Gunnare och Nämndemannen Clas Johansson Kiviniemi, Syn å de lägenheter invid Karesuando by, varav Nybyggar sonen Mämmi, Isac Olofsson, söker ett nytt krono Hemman avlägga.

Sökanden som denna dag upprättad avhandling av dess fader Mämmi, Olof Anundsson, fått sig upplåtne ej allenast den Åbyggnad som kvarblivit i Karesuando vid ägobytet till Saivomuotka, utan ock de ängeslägenheter och de åkrar som vid samma utbyte kvarlämnat, Olof Mämmi tillhörig;

Anhölls det samma lägenheter nu måtte Synas under Nyhemmanet.

Vadan Synemännen besiktade: Banco

Varje lass räknat till 10 ruikor och varje ruika till Lp.

För uppodlingen av ovan beskrivne Odlingslägenheter, ansåg Synemännen utgå minst Etthundratvå dagsverken å 1 ruik per dag.

Sökanden har av sin fader Olof Anundsson Mämmi fått sig upplåten dess andel eller hälften med Olof Donatus Tuoremaa, uti qvarnen å Kaarejoki, ¾ mil ifrån byn.

Ovan beskrivne lägenheter, är såvitt Synemännen hava sig bekant, krono och odisponerade, samt till ett nytt Hemman tjänliga och användbara och kunna Sökanden upplåtas till ansökt ändamål, utan förnärmande av andras rätt.

Sålunda Synt och befunnet, betygar

På Synemännens vägnar

Närvä

Släktens ursprung är nog att söka i Kaakama i Nedertorneå socken, där det redan under 1600-talet fanns ett hemman med namnet Närvä. Vi har också ett liknande släktnamn från Marjosaari.

Mickel Olofsson Nirviä f. 1582 i Marjosaari, Övertorneå, Finland.

Olof Mickelsson Nirviä f. 1623, samma plats.

Olof Olofsson Nirviä f. 1650 d. 1732, samma plats.

Den vidare länken har jag ej påträffat.

Mickel Johansson Närvä f. omkring 1680. Han kom till Karesuando omkring år 1700, men fick år 1707 av sin svärfar Henrik Persson Aasas, och hans bror Mickel Aasas tillstånd att bosätta sig på släkten Aasas gamla skatteland Meriajärvi vid Idijärvi. Han fick också halva fiskerätten i Mertajärvi. Senare kallade han sitt nybygge Närvä. Han omnämns som klockare tidigast 1702, och var sedan klockare fram till sin död 11 mars 1758, med undantag för tiden omkring 1710, då Samuel Riska var klockare. Han omnämns som nämndeman i Enontekis tingslag 1720.

Mickel Närvä var i sitt första äktenskap gift med Agneta Henriksdotter Aasa (1676-1739) från Suondavaara. 1741 gifte han om sig med Elin Mårtensdotter (1712-1780), dotter till Mårten Eriksson Karesuando och Malin Matsdotter i Karesuando.

Barn i första äktenskapet:

1. Johan d.ä.

2. Christina (*1721)

3. Samuel

4. Brita. Gift med Olof Hansson

Barn i andra äktenskapet:

5. Mickel (*1742). Till Norge 1780.

6. Mårten (*1745).Till Norge 1780.

7. Henrik (*1747). Till Norge 1780.

8. Nils (1750-58).

9. Johan d.y. (1739-1829). Nämndeman och nybyggare i Närvä

Johan Johansson Närvä 1836.            Salomon Johansson Närvä 1821.

Salomon Johansson (1830-1858).       Salomon Salomonsson  - Närvä (1830-1909)

Riska

Erik Kuoksu:
 Detta är antagligen den korrekta uppställningen av släkten Riska/Idivuomas
 tidigaste led:

 Familj 1
 Olof Larsson. I Muonionniska, omnämnd 1653-56 [mtl].
 Gift med N.N. Tomasdotter Mämmi, dotter till Tomas Matsson Mämmi i
 Muonionniska [dombok för Enontekis tingslag 1690].
 Barn:
 1. Nils - familj 2
 2. Samuel - familj 3

 Familj 2
 Nils Olofsson Riska (från familj 1). Omnämnd i Muonionniska 1703-34 [domb,
 mtl, kom].
 Gift med Malin Josefsdotter
 (Inga barn)

 Familj 3
 Samuel Olsson Riska (Idivuoma) (från familj 1). *1664, +1748 x/2. Inkom från
 Muonionniska. Kyrkvärd, klockare.
 Gift 1:o med Margareta Tomasdotter Mämmi, dotter till Tomas Jönsson Mämmi
 och Ella Andersdotter i Muonionniska.
 Barn:
 1. Klemet
 2. Johan *1699
 3. Lars Idivuoma *1707
 4. Isak
 5. Brita. G. 1734 m. Henrik Hindersson Kätkäsuando i Kätkäsuando
 Gift 2:o 1732 13/4 med Anna Andersdotter Hoppari, *1680, +1760 6/1.
 6. Marget *1724. G. 1747 28/12 m. Mårten Mårtensson Karesuando i Karesuando
 7. Johan *1726

Släkten Riska, eller Riskanen, som namnet också skrivs, synes ha inkommit till Enontekis från Muonionniska med Samuel Olsson Riska, som dock inte var född i Muonionniska. Namnet Riska kan möjligen styrka traditionen, att släkten härstammar från Ryssland, men namnet har även satts i samband med det svenska ordet "frisk".

Riskanen torde vara den ursprungliga namnformen. Redan under 1700-talet omnämns släktmedlemmar med namnet Idivuoma, som antagits efter släktens boställe. Detta namn blir sedan det dominerande i släkten, men ännu under 1800-talet använder vissa släktmedlemmar det ursprungliga namnet. Flera grenar av släkten blev renskötare på 1800-talet.

Till döds skjuten renkalv

§ 7

S. D. Kyrkoherden Ärevördige och Vällärde Herr Daniel Engelmark, har till detta Ting instämt lösa Nybyggare drängen Nils Johansson Idivuoma, för det denne för Herr Kyrkoherden till döds skjutit en renkalv.

Nils Johansson svarade att han var stadd i skogen på vildrens fänge, enär tvenne kalvar kommit löpandes; Och som han hållit för att de varit vildrenar, så har han skjutit en utan att giva akt på märket förrän efteråt; Men då han fått höra att kalven tillhört Herr Kyrkoherden, har han huden genast återsänt.

Herr Kyrkoherden vidgick att han förledna gårdag återfått huden, men yrkade att bekomma en levande oxrens kalv i stället för den till döds skjutne.

Frågades varest Nils Johansson tjänte; Svarade att han vore hos sine anhörige. Häröver avsades:

Emot det Nils Johansson återfår den förledne gårdags afton sände hud, skall Nils Johansson genast tillställa Herr Kyrkoherden Engelmarck en levande frisk oxrens kalv, istället för den som blivit till döds skjuten, samt dessutom gällda rättegångs kostnaden med 24 schilling.

Varjämte Nils Johansson åligger att innan morgon afton skaffa sig behörig årstjänst, så framt han vill undgå den olägenhet, Kongl. Reglementet för nybyggare i Lappmarken av år 1749 i annat fall utsätter.

Olof Riskanen

Samuel Olsson Riska (1664-1748)           Nils Olsson Riskanen (ben. 1703) Muonionniska.

Gift med Margareta Thomasdotter Mämmi d. 1710 (2:a hustru, omgift 1723): Anna Andersdotter Hoppare 1680-1760)

Samuel Olsson Riska omnämns från och med 1692 i Mantalslängderna under Suondavaara by, varför han torde ha anlagt sitt nybygge vid Idijärvi någon gång under 1680-talet. År 1696 anklagade Henrik Persson Aasa och Olof Thomasson Mämmi i Muonionniska, Samuel för att utan deras tillstånd ha bosatt sig vid Idivuoma träsk, som varit deras förfäder tillhörigt. Rätten beslöt dock att, med allmogens samtycke, giva Samuel Olsson Riska tillstånd att bosätta sig vid södra änden av Idivuoma träsk (Idijärvi).

Barn:

Johan Samuelsson Riska d.ä.(1699-1778) i Idivuoma.

Gift med Brita Persdotter (1701-1743)

I 1697 års jordebok står det att Samuel Olofsson skattar istället för Amund Jonsson 2 Daler. År 1738 var sonen Johan Samuelsson, samt Mickel Johansson Närvä husbönder i Idivuoma. Dessa sådde tillsammans 2 tunnor, och utfodrade 14 kor av myrängar och starrhö.

Barn:

Petter Johansson f. 1725

Samuel Johansson f. 1729

Johan Johansson

Olof Johansson f.1736

Isak Johansson f. 1742

Petter Johansson Idivuoma (Riska) f. 17-09-1725 d. 27-10 1796 i Idivuoma

Gift med Karin Mattsdotter Kocko född i Muonionniska.

Samuel Persson Riska (son) f. 1765 d. 1843

Per Samuelsson Riska

Olaus (Olof) Samuelsson Riska  (son) f. 1793 d. 1874

Olof Samuelsson Riskas dotter Ella Maria Olsdotter (1821-1904) gifte sig med Johan  Johansson Mäkitalo och deras son Johan Mattias Johansson Mäkitalo (1861-1921)  blev ägare till nybygget Kummavuopio nr.2 vid avvittringen 1907.

Nr. 2

Till ödmjukaste följe af Herr Krono Befallningsmannen Jonas Westbergs gunstiga förordnande af den 21 februari 1784 hava underskrivna å nedanstående dag uti vederbörandes närvaro i besiktning tagit, efter hållen tidig kungörelse å predikstolen, det nybygges tillfällen vid Idivuoma som nybyggar sonen Riska, Samuel Johansson sökt få intaga och uppodla, samt befunnet som följer:

Tjänlig gårdstomt och gärdsel till nordväst ifrån Idivuoma gårdar, på västra stranden om träsket, ett hundra famnars längd från syd till nord, samt ett hundra två famnar bred, med små vide och björk skog beväxt.

Jordmån bestod af fin sand och muldblandat, varest han redan uppsatt ett nytt pörte, stuga, fähus och tvenne stolpe bodar.

Även upptagit öppen åker till ett skjäls utsäde, samt tillfällen till mera åker uppodling efter tillfällen och nödtorft.

Färdig äng Röjdnings lan.

Summa 3 7 3

Jäkäläjärvi till utdikning och till äng tänkbar gjöres, vilket genom en sandigt med ringa möda kan utdikas, samt tvenne Såtkajärviä som genom samma utdikning kunna fruktbara bliva.

I övrigt gives till detta nybygge nödig skog till hustimmer samt gärdsel,

Tillfällen till djur och fågel fänge, mjölkvarns användande i Silasjåki ofvanför byamäns gemen.

Husbehovs fiske i Paljasjärvi, Jokujärvi och Vikusjärvi.

Sålunda vara Synt och befunnet intyga,

Enontekis den 16 september 1793

A. Rechardt       Johan Mickelsson Närfvä  (Bomärke)

År 1848 den 9 oktober tillfölje av Kungl. Majts. Respution Befallningshavandes Remisional Refolution den 30 juli förrättades av undertecknad med biträde av nämndemännen Kiviniemi Clas Johan och Riska Johan Petter efter förurgången kungörelse samt särskild lämnad underrättelse åt närvarande jordägare, syn å de lägenheter som drängen Riska, Olof Persson söker till ett nytt hemman få intaga och bearbeta, varvid tillgick som följer:

Lass Ruik

Lägenheterna äro krono och odisponerade samt till ett nytt hemmansanläggning tillräcklige och användbara utan att något klander emot deras upplåtande åt sökanden försports, anse synemännen desamma kunna den till ansökt ändamål upplåtas utan förnärmande av andras rätt .

Sålunda synt befunnet och värderat betygar

På synemännens vägnar

År 1855 den 13 oktober förrättades av undertecknad till följe av Kungl. Majts Resputive Befallningshavandes Remmisional Refusion den 18 maj med biträde av Häradsnämndemannen Riska Johan Petter samt förre Nämndemannen Närvä Johan Johansson och efter förut kungjord termin syn och besiktning å de lägenheter invid Idivuoma by som krononybyggaren Riska, Olof Persson söker till sitt ännu oskattlagda krononybygge n:r 4 i nämnda by förmering få intaga och uppodla därvid avlopp som följer:

                                                                                                                                    Lass    Ruik

Marakatt/Marainen

Lars Andersson Marakatt.

"Mantahls Längder för Torneå Lappmark 1638-1694.

                                Soundavara

 Summa: 2 1/4 mtl. 7 halfwa tyonde och 1 dlr. Kopmt. 7 St. haxpalk.

Att så många Mantal, halfwatyende och Haxelpalcka äro richtigt betalta, witnar

Joh. Tornbergius

   Pastor Loci

Barn:
1. Per Larsson Marakatt *1661, +1744.  "Fattig tiggare" 1693, "Borta" 1694-98. (mantalslängder). För hans familj, barn, och ättlingar se: Ljung, August: "Karesuando familjeregister" s. 101. 

2. Nils Larsson Marakatt. Tidigast omnämnd 1734, död 1740.  Han var far till Lars Nilsson Marakatt
(*1712 el. 1718, +1788). 

Vid sidan om dessa förfäder till den nu levande släkten omnämns även i domboken för Enontekis tingslag 1735 en Nils Eriksson Markatta. Denne, som ingen vid tinget 1735 sade sig kunna komma ihåg, skrev under en fullmakt i Torneå 17 december 1688.

 I Torneå Dombok, Enontekis Tinglag 1735 er brødrene Nils og Per Larson Marakatt nevnt i forbindelse med en sak mot Per A:s Kuttainen om fisketræsket Rautasjærvi. Per Anderson kom da med et skriv fra 1688 underskrevet av en Margreta Nilsdatter fra Kauliranta,hvor en lapp Nils Eriksson Marakatt er nevnt. Det skal også finnes en dom fra 1676 om fisketræsket Paitasjærvi som Pitka Lars og svogeren Jøns Amundsson hadde mot noen bønder i Turtola. Pitka Lars skulle være farfar til Nils Larsson(dom 1734).Også en resulosjon fra 1701 er Lars Anderson nevnt.

Marakat, Per Larsson
Par:

Partner/Ektefelle:

Andersdtr, Margareta
Født : 1666
Død : 22.02.1765 i Suondavaara

Barn:

Marakat, Anders Persson
Marakat, Margareta Persdtr.
Marakat, Ingred Persdtr.
Marainen, Brita Persdtr. (Marakat)

---

Lars Nilsson Marakatt f. 1712 d. 1788.Gift med Margeta Jonsdotter f. 1720 d. 1793.

Lars Larsson Marakatt (son) f. 1753 d. 1838. Gift med Ingrid Olsdotter Mämmi f. 1758 d. 1852.

Lars Larsson Marakatt (son) f. 1778 d. 1817, blott 39 år gammal. Gift

 

 med Anna Nilsdotter Niva f. 1784.

 

 

Barn: Anna Gretha f. 1803 till Muonionniska 1825.

 

 

         Laurentius f. 1805 d.1817.

         Nicolaus f.1807 till Muonionniska 1825.

         Birgitta (Brita) Christina f. 1809 till Norge 1821

         Ella Maria f. 1814 till Norge 1821

         Isak f. 1816 till Norge 1821

        Eva Caisa f.1818 (född efter sin fars död) till Norge 1821

Änkan flyttade till Norge med fyra av barnen 1821. 

---

Johannes Johannessen ¹⁷¹

• Born: 1804, Stubbeng, Storfjord, Lyngen ¹⁷¹
• Christened: 20 Apr 1806 ¹⁷¹
• Married: 8 Nov 1827 ¹⁷¹
• Died: 27 Oct 1877 ¹⁷¹

Johannes married Brita Christina Larsdotter Marakatt, daughter of Lars Larsson Marakatt and Anna Nilsdatter Niva, on 8 Nov 1827 ¹⁷¹. (Brita Christina Larsdotter Marakatt was born on 7 Dec 1809 in Karesuando, Finland ¹⁷¹ and died on 7 Feb 1884 ¹⁷¹.)

Barn: Carl Christian Johannessen f. 1841 d. 1915

Barn: Ole Johannes Johannessen (1864-1930)

Jorde och Uppbördsbok Öfver Torneå Lappmark 1720

Står det att Per och Nils Marakatt betalar 1:16 daler i skatt i Sundowara.

Dombok Torneå Lappmark Enontekis Tingslag år 1792

Anders Andersson Marainen söker ett Nybygges tillfälle vid Ruodosjärvi och där står bl. a.; I övrigt gives till detta Nybygge nödig skog till hustimmer, gärdsel och vedbrand, gott mulbete, tillfälle till djur och fågelfänge. Husbehovsfiske uti tvenne Sapsama träsk, Vapajärvi, Kurusjärvi, Ruodosjärvi och Harrijärvi.

Nr.2

Till följe af Herr Krono Befallningsmans Jonas Westbergs förordnande af den 20 februari sistlidna, hafva underskrivna å nedanstående dag i besiktning tagit efter förut Kundgjord termin, det nybygges tillfälle som Marakatt Lars Larsson, ansökt få intaga och uppodla, Och befunnet som följer:

Gårdstomnten med gärdet å kronoallmänningen belägen vid Sujajärvi, två mil väster om Kuttases by, etthundrafemtio famnar i kvadrat, beväxt med vide och björkskog, har Marakatt uppsatt ett nytt Pörte och fähus, halffärdiga.

Jordmån bestod af sten, sand och muldblandad, marken tjänlig till åker prövades på framtiden till en tunnland förädlas.

Färdig äng Röjdn. land

                                                                                    Summa:              3            6          5        8

Husbehovsfiske uti Sujajärvi, Luongasjärvi, Nuulangijärvi, Masangijärvi och Käyläkkäjärvi.

I övrigt gives till detta nybygge gott mullbete, nödig skog till hustimmer, vedbrand och gärdsel, vilt och fågel fångst, samt lämpligt kvarn ställe i Suorki.

Sålunda synt och befunnit intyga,

Enontekis den 28 september 1796.

Johan Eriksson Ratamaa  (Bomärke)        Isak Persson Jatko (Bomärke)

Enontekis lagtima tingslag den 28 oktober 1816

Dödsfalls utredning

Lit. C.Så inställde sig nu vid företagande af ransakningen om aflidne Lappmannen Pilto, Jon Nilssons döds sätt,. Krono vice Länsmannen Välaktade Eric Curtelius och inlämnade följande till Härads Rätten ställde skrift:

Lit. D.Efter varo uppläst vice Länsmannen Curtelius ytterligare afsade:

Att Marakatts nybygge, derå Pilto aflidit, voro liggande vid Sujajärvi träsk uti skogen 4 mil söderom Tingsstället och Karesuando kyrka, samt tvenne mil väster om Muonio älv.

Att ingen vid läge närmare därintill än Kuttainen by, som är belägen vid stranden af berörda älv.

Att å Marakatts nybygge vistas gamle ägaren Marakatt Lars Larsson och dess hustru Ingrid Olfsdotter Mämmi, Lars Larssons trenne söner Eric, Anund och Isac samt dottern Greta, och Erics hustru Brita Andersdotter, jämte svärmodern Margit Nilsdotter ?, samt Anunds hustru Agneta Pehrsdotter.

Att Lars Larssons fjärde son, Johan är jämte dess hustru Eva Johansdotter, bosatt uti ett på vid pass 300 alnars afstånd från Lars Larssons gård beläget pörte.

Att vice Länsmannen onsdagen den 20 mars förlidet år, eller samma dag Pilto till Marakatts nybyggar gård ankommit, där på något utmätnings besök infunnit sig och där träffat Pilto, som tycktes vara af starka drycker rörd och där lämnats kvar sedan Länsmannen som skyndsammast verkställd utmätningen, samma dag afrest därifrån.

Att Isac och Erik Marakatt om morgonen den 26 mars eller 27 uti samma månad ankommit med Piltos lik till kyrk byn och insatt den samma uti likhuset vid kyrkan, samt därefter infunnit sig hos Pastors Adjutanten, Johan Isak Grape och i Länsmannens närvaro anmält att Pilto uti Marakatts gård fredagen den 22 mars på efter middagen hastigt aflidit.

Att vice Länsmannen af den anledning att ryckte utspordes härom att Pito tillbragt de dagar han varit uti Marakatts gård, med brännvins supande och slagsmål, trott Pilto genom omåttigt åtnjutande af brännvin hafva omkommit och för den skull undersökt Piltos kropp som lämnats obegraven några dagar;

Samt därvid funnit den samma vara riven å bröstet och i övrigt därå märkt åtskilliga blånader, varför vice Länsmannen den 7 därpå följande april insänt liket till Övertorneå för att därstädes af Läkare varda besiktigad.

Att Drängen Songamuotka, Olof Isacsson, som för det närvarande vistades uti Norge, för vice Länsmannen sedemera angivit att Isac Marakatt under Tings tiden vid slutet af februari månad förlidet år, under någon ordväxling med Pilto yttrat att den sist nämnde icke skulle över lassa den ren som då låg på marken.

Och att vice Länsmannen utav denna angivelse och vid Läkar besiktning blivit utrett, samt af den anledning att rycktet ginge ibland Lapp-Allmogen därom att då en till vittne i målet inkallade Lapp hustru vid namn Tomma Brita Andersdotter, under den tid Pilto aflidit i Marakatts gård, dit ankommit och därifrån begivit sig i sällskap med Pilto, hade Isac och Erik Marakatt kommit efter och åter hämtat Pilto, varpå Brita Andersdotter sedemera skall hört något rop, trott sig befogad att mot bemälte Isac och Erik Marakatt ansätta talan om ansvar för det Pilto genom deras vållande ljutit döden etc. etc............

---

Såvida Sujejärvi krono Nybygge som innehafvas af Marakatt, Lars Larsson med detta år kommer att utgöra Skatt till Kongl. Majts. och Kronan, så får hos Herr Häradshöfvdingen och then Tings Rätten anhålla det provisionelt skattad må berörde Krono Nybygge åfallas.

Efter de upplysningar jag om detta Nybygge erhållit ska därunder utom goda fiske Lägenheter finnas tillräcklige och goda änges uppodlings tillfällen ehuru de samma ängar icke hunnit fullkomligen afrödjas och fruktbare göras, hvarföre jag å berörda Nybygge får föresätta en skatt af 5/32 mantal.

Med vördnad framhärdar

Högste Herr Häradshöfdingen

Samt Then Lofl Tings Rätten

Ödmjuke tjenare

Misstänkt till tjuvnadsbrott

S.D. Medan efterföljande mål hanterades ingick norske nämndemännen Sigfrid Aslaksson Pongo och Nils Larsson Utsa från Koutokeino såsom ledamöter i Rätten.

Sedan Nybyggar sonen Marainen, Nils Andersson blivit för Rätten ställd, fördrogs åter undersökningen angående de emot honom angifna tjuvnadsbrott. Varvid utom de förut anmälda klagande parten från Koutokeino, jämväl tillstädes kom lappen Lars Pehrsson Torneus, vilken äger en bod i lag med Johan Olsson Torneus och därifrån vid samma tillfälle som tjuvnaden skett i de övriga bodarna, förlorat tvenne klädeskoltar, varav ingendera varit betydligt brukad, men den ene något sönderskuren af råttor. En kolt af vadmal, en fårskinnspäls och ett bälte med tennknappar.

På tillfrågan uppgåfvo de klagande Kautokeino borna att de allesamman äro boende vid Kautokeino Kyrka och att deras bodar äro belägna något stycke ifrån gårdarna, samt att alla männ ifrån byen, den tiden stölden skett, varit uti fiske i Norge och endast gummorna hemma som väl hört att hundarn starkt ylat den natten stölden timat, men ej någon gått ut att efterse vad som därtill varit anledning. Dock hade de efteråt sedan tjuvnade blivit upptäckt, sett spår av renar uppå vilka tjuvgodset sannolikt förds och vilka som de följt en half mil och att de ledde söderut mot Svenska sidan.

Övrigt ägde Kautokeino borna ej ringaste bevisning till tjuvnadens upptäckande att tillgå.

Marainen fortsatte ännu att neka, det han ägde ringaste kunskap om den uti Kautokeino förövade stöld. Varför Vice Domaren Curtelius till vidare upplysning i målet framställde att vittna Nybyggaren Pehr Pehrsson Raatammaa från Kuttainen. Lappen Nils Hendriksson Heikka, Nybyggaren Erik Johansson Ratamaa och Pehr Pehrsson Jatko från förut nämnde by.

Samt Olof Pehrsson Niva och Olof Hendriksson Niva från Karesuando, ävensom pigan Eva Hendriksdotter Baas, samt hennes bröder drängarna Johan och Olof Hendriksson Baas från Palojoki och Lapp-pigan Sara Olofsdotter Niva,

Emot vilka ej annat jäf anfördes än att Marainen förmälde Pehr Pehrsson Ratamaa vara dess ovän; men som varken rättegång dem emellan är anhängig eller jäved annorledes styrka kunde så fann Rätten sig icke derå kunna lämna något avseende, utan då intet jäv i övrigt förefanns tillät de uppgivna vittnena företräda och vittneseden aflägga; Om vars vikt de varnades och under särskilt förhör berättade:

Pehr Pehrsson Raatamaa: Att Marainen någon tid efter sistlidne jul helgen lämnat till vittnet, som haft att fodra 6 Riksdaler 3 Shilling Ryska mynt, af den förre, en renskinnspäls i afräkning på skulden, vilken päls nu uppvisades, jemte ett vildrens kalvskinn, vilken Marainen lämnat tillika med pälsen under yttrande att om vittnet borttog en remsa av vitare renskinn som funnes farmpå pälsen, som var mörkare till färgen i stället så skulle vittnet tryggt kunna nyttja pälsen var som helst, om det ock vore mitt under Marknaden af vilket yttrande vittnet tagit sig anledning att misstänka Marainens åtkomst till pälsen vara obehörig och med flit underlåtit att insätta vildrens kalvskinnet, på det ägaren måtte kunna igenkänna pälsen om han finge se den.

Härförutan hade Marainen för en kanna brännvin, pantsatt en liten silverbägare som även uppvisades och en förment Rysk sedel som för Rätten framlades, likväl icke befanns vara något annat än en af Läkaren G. Siverssen i Koutokeino den 16 januari 1813 underskriven tryckt attest, att Kirstin Pedersdotter i Koutokeino blivit ympad mot ko-koppar;

å vilken attest befanns en stämpel med Krona, varaf sannolikt tagits anledning att anse för en Rysk sedel.

Skolandes eftervad vittnet hava omtalt att som med nästa vittne sänt nyssberörde förmenta sedel till Kengis marknad att förväxlas; men att handlanden David Kockaren, för vilken den där skulle hava blivit uppgett, yttra sig icke äga tillgång på småsedlar att växla densamma.

Ävensom Marainen haft det yttrande att sedeln blivit tagen ifrån en kista i Koutokeino där han och Johan Larssöner Marakatt funnit mycket penningar; dock hade Marainen icke nämnd om att han sjelf gjort något besök uti Norge, men väl tillsagt vittnet att ej nämna för någon det han sade om förmälde förmenta Ryska sedel om; Och ville vittnet äfven föra sig till minnes att Marainen yttrat det hans broder Pehr Andersson jämväl innehade en dylikt sedel.

Skolandes icke hava någon åthörd detta, samt att ej heller någon annan än vittnets hustru varit tillstädes, enär Marainen lämmnat pälsen till vittnet varom förut är berättad.

Marainen nekade riktigheten af detta vittnesmål till alla delar och tillade att Marainen förledne höst även utbudit en renskinns päls till salu åt vittnet och andra i byn, men vilken päls varit så liten att någon ej velat köpa den.

Klagande Mickel Pehrsson igen kände pälsen vara sig tillhörig och vid angivna tillfället med de övriga persedlarna bortstulen; varandes och Mickel Pehrssons syster som förfärdigat pälsen, för närvarande var förutan så väl det som fadern Peter Mickelsson vid första påseendet och utan närmare beskådande, vidkände kappmynningens avstycke, viken tillhörde Pehr Mickelsson andre dotter Kristin Persdotter och jemte flera dylika kläder som ock väl vid stölden förlorats, legat förvarad uti den kista därifrån Pehr Mickelsson och sonens penningar bort stulits.

Men något vildrens kalvskinn sade ingen af klaganden förlorat ej eller den pantsatte silverbägaren som Marainen uppgav vara lånt af nästa vittne, det ock samma vittne vitsordade.

Nils Hendriksson Heikka: Att Pehr Andersson Marainens hustru, Ingrid Larsdotter Lalla, nästföre Kengis Marknad i sistlidne december månad anmodat vittnet att till samma marknad medtaga och där förväxla den af förra vittnet framlämnade kopp-ympnings attest vilken hustrun Lalla sagt tillhöra svaranden Nils Andersson Marainen och vara en Rysk sedel.

Men som handlande Daniel Rechard, för vilken vittnet uppvisat sedeln i Kengis yttrat att den ej innefattade något penningvärde, sade vittnet återfört sedeln till förenämnda hustru.

Vittnet igenkände attesten med säkerhet men mindes icke att flera personer varit tillstädes då det af hustru Lalla emottagit eller återlämnat den samma.

Vidare kunskap i målet ägde ej vittnet.

Marainen nekade att han lämnat någon sådan sedel eller attest varom nu fråga är, till sin svägerska hustru Lalla.

Eric Johanson Raatamaa:

Att vittnet förleden höst sett svaranden Marainen hafva uppå sig en renskinns päls som vittnet märkt icke vara arbetad eller gjord på sätt som här i socknen brukas och därför genast förmodat vara af Marainen obehörigen åtkommen.

Vittnet hade frågat Marainen om han velat sälja samma päls, därtill han svarat ja och lovt återkomma och uppgöra handeln påföljande morgon, men varmed Marainen dock icke hållit ord. Skolandes denna päls likväl icke hafva varit den som af vittnet Per Pehrsson Ratamaa framlämnad, men på enahanda vis förfärdigad.

Marainen mindes icke att han utbudit någon päls till salu åt vittnet, även om så skulle han ej hafva utbudit till salu någon annan persedel, än den han ärligen förvärvat sig.

Pehr Isacsson:

Att enär vittnet vid ett tillfälle förlidne höst besökt Pehr Andersson Marainens nybygge och tillfrågat Pehr Andersson om han ägde några renskinns pälsar att afsätta, sade denne, som varit något rörd af brännvin, svarat att då icke vara därmed försedd, men fram på vintern skulle vittnet nog få köpa af honom Koutokeino pälsar som orden fallit.

Mera visste icke vittnet utom det att vittnet omkring samma tid som nyssnämnda samtal emellan vittnet och Pehr Andersson förefallit, på en äng en mil söder från Kuttainens by och ungefär lika långt lika från Muonio älv i väster sett spår af en betydlig hop af renar, som varit ledda i rad efter varandra, på sätt som brukas när renarna bära bördor. Och syntes honom leda åt väster mitt emellan Marainens och Marakatts nybygge, som ligga ungefär en mil ifrån ängen och vilka äro belägna på ett afstånd af omkring 1 ¼ mil ifrån varandra.

Vittnet upplyste ock att detta varit trenne dagar efter det vittnets bröder, som förut vittnat i saken, sett karlarne som lett renar i skogen på östra sidan om Muonio älv, ävensom vid den tiden så ovanligt lågt vatten funnits i älven att den nästan varit alldeles torr i forsarna, så att man den utan svårighet kunnat gå öfver med renar.

Härvid upplystes att Marainens nybygge bebos af nybyggaren Marainens söner nämligen Nils Andersson och dess broder Pehr Andersson, vilka dock icke skola hafva någon Immision därute, samt att Marakatts nybygge innehavs utaf Lars Larsson Marakatt, vilken hafva hos sig fyra fullvuxna söner, Johan, Eric, Anund och Isac.

Olof Pehrsson Niva och Olof Hendriksson Niva:

Visste ej något som till målets upplysning tjäna kunde och afträdde.

Eva Hendriksdotter Baas:

Att vittnet väl varit tillstädes vid det af vittnet Isac Hansson Jatko omvittnade samtal med svarande Marainen, men ej förstått något däraf, helst dessa samtalat på Lapska språket, det vittnet icke känner.

Johan och Olof Hendrikssöner Baas:

Afgåvo enahanda intygan.

Sara Olofdotter Niva:

Att vittnet är piga hos blinde mannen Olof Pehrsson Jatko, vilken förledet år vistats å Marainens nybygge, där ock vittnet således jämte honom varit boende, men under vistandet å berörde nybygge förleden sommar eller höst aldrig varseblivit att Pehr Andersson, hans son Nils Andersson uppehållit sig längre borta ifrån gården än tvenne eller trenne dagar i sänder, som vanligt vara plägar, enär de gå att vittja sine vildrenssnaror.

Icke heller har vittnet sett dem hemkomna med renar, renskinns pälsar eller andra persedlar eller att sådant funnits i deras hus.

Dock gav vittnet tillkänna att vittnet härtill mässtiden varit borta till Vikusjärvi och där bärgat hö i halvannan vecka, samt återkommit därifrån till Marainens nybygge fyra veckor före Micaelstid.

Vittnet har icke heller hört något samtal hos gårdsfolket å Marainens nybygge rörande ifråga varande ämne.

Förut afhörde vittnet Isac Hansson Jatko kom tillstädes och tillade till dess vittnesmål att Pehr Andersson Marainen visat vittnet en dylikt koppympnings attest, som den nu föreviste och sagt den vara en Rysk sedel som han föregivet sig hafva erhållit af köpmän för varor.

Vittnet upprepade åter att svaranden Marainen vid första samtalet som ej någon vittne veterligen åhört uppgivit att gamle Lars Larsson Marakatt och hans söner jämte Nils Andersson följt till Kautokeino där ingen människa varit hemma och hämtat med Lars Larssons renar, de varor som de därstädes tagit utur bodarna, men vid senare samtalet det vittnet Eva samt Johan och Olof Baas övervarit, men efter vad de berättad icke förstått, endast nämnt sig själv, svaranden jämte sin broder och broderson.

Isac och Johan Marakatt såsom de där skulle verkställd stölden i Norge, men likväl sagt att de varit 6 eller 7 till antalet, samt att de jämväl uti Norge tagit de renar varmed de stulne persedlarna förts hit.

Huruvida vittnets syster hört enär svaranden och vittnet samtalat härom, kände icke vittnet till.

Tjänste flickan Greta Olofdotter Karsikko af 14 års ålder förekom och sade sig icke äga någon kunskap i målet etc. etc....................................

Nr. 7

År 1819 den 8 februari upptecknades och värderades den egendom avlidne Marakatt, Lars Larsson efter sig lämnat till delning mellan dess efterlämnade änka, Niva, Anna Nilsdotter och omyndige barnen: Anna Greta, Nils, Brita Stina, Ella Maria, Isac och Eva Kajsa, vilkens rätt iakttogs af Förmyndaren Olof Anundsson Mämmi;

Egendomen uppgavs av änkan som följer.

                                                                                                                                Banco

Att egendomen reglig är uppgiven betygar under edsförbindelse

(bomärke)

Förmyndaren Olof Anundsson Mämmi överenskom med änkan att hon behåller egendomen och besörjer om barnens föda och uppfostran, samt betalar den skuld som boet häftar för.

Att sålunda är belevad betygar,

                                                (bomärke)

De fattigas andel kvitterar

Hetta

Nämndemannen Henrik Petrusson (Piekko) i Särkilaks.
Övertorneå sn, omnämnd 1539-56.

.Jöns Hindersson (Piekko) i Matarengi, Övertorneå sn,
omnämnd 1557-72.

 Birkarlen Henrik Larsson (Rahtu) i Matarengi, Övertorneå
sn, omnämnd 1539-79.

Nils Hindersson (Rahtu) i Matarengi, Övertorneå sn, omnämnd
1582-1610. 

Per Jönsson (Piekko) i Matarengi, Övertorneå sn, omnämnd
1573-1609, avrättad i Övertorneå 21 januari 1609.

Henrik Nilsson Hetta i Matarengi, Övertorneå sn, omnämnd
1611-60.

Henrik Persson Piekko i Matarengi, Övertorneå sn, omnämnd
1613-44.

[källor till antavlan: landskapshandlingar för Västerbotten,
mantalslängder].

Henrik  Nilsson Rahtu-Hetta. Husbonde på Hetta gård i Matarengi 1611-60.

Mats Henriksson Piekko-Hetta. k. 1665-75. Genom sitt giftermål blev han husbonde på gården Hetta i Matarengi.

Fil. doktor Erik Wahlberg har tagit fram följande historik på Hettas släkt:

Hettasläkten är en gammal kainula- och birkarla släkt från Övertorneås Matarengi. Den är från Kuivakangas (Rahtulanpäästä), och en gren från Rahtussläkt. Släktens stamfader anses vara birkarlen Hendrik Larsson Hettaa.

I den nordväst-sockens handlingar står det att till Hettas hemman hörde Ounasjärvi och Vuontisjärvi med kringliggande områden, för vilka de betalat skatt åtminstone från 1553. Från det året börjar nordväst-socknens jordeböcker och handlingar föras.

Den allra äldsta äganderättshandlingarna verkar ha tecknats om jaktmarker och fiskevatten.

Henrik Henriksson Hetta f. 1660 d. 1743. Hans första hustru var Brita Mattsdotter d. 1726 och de fick fem barn. Andra hustrun blev änkan Carin Jönsdotter f. 1685 i Muonio d. 1771. Hon hade sedan tidigare tre barn. Henrik H. kom till Peltojärvi lappby på 1690-talet som nybyggare och Hetta byns grundare. Han fick år 1697 lov av Utsjoki tingsrätt att bosätta sig  på sina förfäders jakt och fiskeområden som hemmansägare vid Ounasjärvi fiskesjö. Från år 1740 blev platsen kallad Hetta. Sonen Mikko (Michel) bosatta sig i Pekkalan pää och Johan i Kurunpää, samt Mauno till mitten av byn eller till nuvarande prästgårdens plats.

Dombok Torneå Lappmark - Enontekis Tingsplats år 1736

I Peldojerfwis lista över skattebetalare finner vi Henrik Hetta och han utlägger 2:8 daler i skatt.

Från sonen Mats som gifte sig med prästen Tornensis sondotter Britta blev Hettas samegren till i Kautokeino. Han flyttade från Hetta i mitten av 1700-talet och började som dräng åt Kyrkoherden Tornensis son Olof (1692-1772). Senare arbetade han som dräng åt Prästen Johan Björckman och år 1767 benämns han som kyrkvärd. Mats kallades också som "kvän" enär han hade kommit från Finland och också för att han ej var av samesläkt. I alla fall blev det av Mats, Kautokeino Hettas samesläkts grundare, enär han gifte sig med en från redan "Lappalaistuneiden" (förlappskat) Tornensis släkt (se Tornensis nedan).

Far: Hetta, Henrik (Henni) Henriksson
Mor: Johansdtr, Carina

Partner/Ektefelle:

Balto, Birtha Maria Johansdtr.
Født : 02.08.1868 i Nesseby
Død : 20.11.1944 i Vadsø
Foreldre:

Far: Palto, Johan Eliasson
Mor: Fors, Berit Andersdtr.

---

 

Far: Raattama, Johan Erik Isaksson
Mor: Hietala, Greta Johanna

Gift: 25.03.1920
Partner/Ektefelle:

Keskitalo, Hilma Johanna
Født : 14.09.1896 i Muonioniska

Kyrös släkt

Lainios släkt

Tornensis

Ny länk: Stefan Tornberg: Finsk hemsida för släkten Tornberg

http://suvut.genealogia.fi/tornberg/

Namnet är en latinisering av Torneå, vars den första av detta namn - Anders Nicolai - blev fött mens hans far var präst där. Genom 275 år har släkten varit knytet till Kautokeino, först som sockenpräster och sedan som ren-nomader och fastboende bönder.

Den första Tornensis-släkten kan föras tillbaka till är:

1. Nicolaus Nicolai Ulopolitanus, d. 1676. Han var kyrkoherde i Över Torneå, och var gift med en dotter av Nicolaus Philippi Falk, första kyrkoherden i Övre Torneå som hade blivit eget prästgäld år 1618. Ulopolitanus har antagligen följt sin svägerfar i kallet. Själv hade han två söner som blev kyrkoherdar i Kautokeino, nämligen Johannes Nicolai Tornberg och Anders Nicolai Tornensis

A. Johannes Nicolai Tornberg, d. 1716. Han var fött i Över Torneå. Medan han gick på skola i Härnösand tog han namnet Tornæus, men då han blev präst kallade han sig Tornberg (Tornebergius). Först var han kapellan hos sin far i Övre Torneå 1668-70. Från 1670 var han kapellan i Hietaniemi, och från 1675 kyrkoherde i Kautokeino (tillhörde Sverige då) som hade blivit eget prästgäld året före. I den första tiden i Kautokeino bodde han i Masi, men flyttade sedan till det nuvarande kyrkoplatsen, var kyrkan blev byggt 1701. Han var i Kautokeino till 1681. Han kom sedan till Jukkasjärvi 1682, och från 1687 till sin död var han kyrkoherde i Övre Torneå. Under ett överfall av ryssarna blev han han så illa tilltygat så att han dog två dagar senare

Barn:

Falk, Ukjent Nicolausdtr.

Far: Ulopolitanus, Nicolaus Nicolai
Mor: Falk, Ukjent Nicolausdtr.

Barn:

Tornberg, Johan Johannesson
Tornberg, Isak Johannesson

---

Hotti

Från Enontekiön vanhoja sukuja, Salme & Toivo Tuominen utg. år 2000.

Suomalaisperäinen ninmi (tarkoitta mm. kukkaroa)./ Itkonen.

Vahimman Hotin yhtennäistä perhettä ei näy rippikirjossa, mutta kolme poikaa löytyvät.

Enont. Suonttavaara

Olof NilssonHotti, gift med Christina Ohlintytär

Barn: Rasmus, Anders och Erick, 1690 Suonttavara.

Enontekis Tingslag den 26-27 januari 1698

Ehuruväl Olof Nilsson Sirka ifrån Kittilä förmedelst den undfångne Härads Rättens Interlocutorie Dom, Daterat Sodankylä den 25 Februari A:o 1696, förmenar sig vara berättigat till, att bruka med Mickelh Kyrös Söner uti Träsket Wondis Järvi, likväl emedan det av gamla män, nämligen Anders Thomasson i Raunala och Nils Håtti, uti Ed intygade att bemälte Träsk av ålder varit brukat av Mickel Kyrö, och andra Peldojärvi lappar

Jorde och Uppbördsbok Över Torneå Lappmark anno 1695

Nils Monsson Håtti

Ringwoma

4:00

 

Hotti, Nils Monsson
Død : 1704
Par:

Barn:

Hotti, Rasmus Nilsson

Raatamaa

Eric Pehrsson Kyrö (senare Raatamaa) f.1725 i Kittilä d.1778. Kyrö släkten härstammar från birkarlen Anund Anundsson från Kyrö hemman i Pello (från skattelistan 1539).

Änkehustru Margeta Claesdotter f. 1715 d. 1778.

Barn:

Johannes f. 1752 d. 1804

Brita f. 1755 d. 1757

Catharina f. 1757 d. 1758

Brita 1758 d. 1787

 Vid barnens födsel var efternamnet ännu Kyrö men i dödsattesten kallades de Raatamaa. Raatamaa namnet till Kuttainen inkom från tidigare hemstället i Kittiläs Raatamaan vaara.

Johannes Eriksson Raatamaa f.1752 d. 1804. Nämndeman.

Hustru: Brita Olofsdotter Mämmi f. 1748 d. 1847

Barn:

Olof f. 1774 d. 1776

Anna f. 1776 d. 1852

Johan f. 1779 Kyrkvärd. d. 1857

Far: Kuttainen, Johannes Persson Raattama
Mor: Gunnare, Anna Johansdtr.

Gift: X.04.1829
Partner/Ektefelle:

Niva, Brita Maria Persdtr.
Født : 10.09.1807 i Karesuando
Død : X.X.1830 i Kuttainen, Kummavuopio
Foreldre:

Far: Niva, Per Henriksson
Mor: Kuttainen, Ella Maria Johansdtr.

Gift: 1831
Partner/Ektefelle:

Vanhapiha, Ulrikka Mattsdtr.
Født : 1802
Død : 19.05.1886 i Kuttainen, Kummavuopio

Barn:

Raattama, Johan Mattias Persson
Født : 29.12.1831 i Kuttainen, Kummavuopio
Død : 29.12.1831 i Kuttainen, Kummavuopio
Raattama, Johan Petter Persson
Født : 30.01.1833 i Kuttainen, Kummavuopio
Raattama, Erik Gustaf Persson
Raattama, Greta Stina Persdtr.
Født : 28.06.1845 i Kuttainen, Kummavuopio
Raattama, Jakob Persson
Født : 06.08.1848 i Kuttainen, Kummavuopio
Død : 02.09.1848 i Kuttainen, Kummavuopio
Raattama, Isak Persson
Født : 31.01.1850 i Kuttainen, Kummavuopio

---

Johan Mattias Eriksson Raatama f. 1870 blev ägare till hemmanet Kummavuopio nr.1 vid avvittringen 1907 och var son till Erik Gustaf Persson Raatamaa f. 1836 d. 1894.

Brev och fragment av brev från och till Anders Zakrisson Kemi och hans hustru (1902-1909) Karolina Raatamaa som tidigare varit gift med predikanten Johan Raatamaa (hans tredje hustru), u å, 1901-1907 spridda år.

Fragment av intyg i samband med arv, Johan Raatamaa, 1883.

Kladd till äktenskapsförord med anledning av Johan Raatamaas tilltänkta äktenskap med Karolina Larsdotter Eska, 1886

Ovanstående handlingar, som är fuktskadade, hade överlämnats till biskop Brännström av kyrkoherde Georg Gripenstad, Haparanda.

Prostens i Nedertorneå Johan Anton Nyman (1849-1927) brevväxling, u å, 1874-1904 spridda år. Handlingarna hade överlämnats till biskop Brännström av J A Nymans änka på 1940- talet.

En stor del av korrespondensen rör lapska missionens vänners verksamhet i Soppero och Lannawaara. Bland brevskrivarna märks prinsessan Eugenie, pastor Johannes Kerfstedt och kyrkoherde Fr Sandberg.

Där finns också Nymans korrespondens på finska med lekmannapredikanten Henrik Ylinenpää från Jänkisjärvi rörande laestadianska trosfrågor samt en hexameterdikt på latin från biskop Olof Bergqvist till Nyman.

En kopiebok på finska tillhörig Herman Lamppa i Trap rock, Calumet, Michigan, 1875-1886 spridda år.  (Digital kopia)

Litt: Brännström Olaus, Den laestadianska själavårdstraditionen i Sverige under 1800-talet, 1962.

Nymans och Anders Zakrisson Kemis korrespondens har använts som källor i Brännströms avhandling Lannawaaramissionen och laestadianismen, 1990.

Umeå i Forskningsarkivet den 10 december 1992

Enligt uppdrag

Ingegerd Stenström

arkivarie

Grape

Arendt Arendtsson Grape, föddes i Lübeck (Tyskland) den 21. 9.1612 och var son till bryggare Arendt Grape, som levde mellan åren 1585-1655 i Lübeck. Inflyttade till Sverige omkring 1629. Blev borgare i Stockholm år 1639.

Omkring 1640 hade bonden Lars Larsson (Lasu), som synes ha varit född i Alkkula by omkring 1607, nybyggare i Junosuando by på 1630-talet, upptäckte en järnmalmsfält under ekorrjakt. För denna upptäckt erhöll han den 24 februari 1648 livstids skattefrihet för sig och hustrun. Den 23 maj 1644 erhöllo borgarna i Torneå stad Peder Pedersen, Peder Andersson, Peder Olufsson, Jacop Pfunt och Anders Torfastsson mutsedel på järnmalmsfyndigheten. Då de inte kunde fullfölja bergsdriften på grund av otillräckliga resurser, överläto de sina rättigheter på borgaren Arendt Grape, som erhöll privilegier den 29 och 31 oktober 1646 av Bergcollegiet, vilka stadsfästes av drottning Christina den 24 december 1646.

Först därefter kom bruksrörelsen igång. Junosuando Masugn i nuvarande Masugnsbyn (Masuuni eller Masuuninkylä) anlades och ett järnbruk i Kengis (Köngänen av äldre Kengäinen) en dryg halvmil söder om Pajala by. På grund av kapitalbrist var Arendt Grape tvungen att år 1652 antaga bröderna Abraham och Jakop Momma till kompanjoner samt överlåta 2/3 av bruksrörelsen på dem.

Kengis kanal

Kort historia:
Vid Kengisforsen fanns ett stångjärnverk. För att lättare få fram råvarorna påbörjade bruksägaren grävandet av en kanal från forshuvudet i Kengisforsen. Han ville att båtarna som kom från Masugnsbyn och Tornefors med tackjärn skulle komma ända fram till hamrarna. 1774 hade man grävt 300 meter av kanalen och tre år senare var den helt färdig. Bredden av mellan 3,5 meter och 7 meter och den ledde helt förbi Kengisforsen och underlättade därmed inte bara för själva bruket.
Med tanke på höjdskillnaden måste kanalen haft någon form av slussanordning, men det finns inga beskrivningar av detta.

Kengis fick sin malm från gruvor uppströms Torne Älv. 1642 upptäcktes ett järnmalmsfält vid Junosuando by och 1646 upptäcktes den första kopparmalmen vid Svappavaara. För att få fram malmen till Kengis gjordes omfattande rensningar och förbättringar i Torne Älv. Först 1657 kunde den första malmen transporteras till Kengis. På en del ställen byggdes kanaler förbi forsarna, exempelvis tid Tornefors och Palokorva.

(Litografien är från boken Lappland, dess natur och folk, utgiven 1871).

Kengis bruk anlades 1646 av Arendt Grape för att förädla malmen från de norrländska gruvorna. Det var det första järnbruket som startades i Norrbotten, och dess huvudbyggnad är Sveriges nordligast belägna herrgård.

Den 21 januari 1667 blev Arendt Grape kronobefallningsman i Torne och Kemi lappmarker. Erhöll avsked på grund av hög ålder 1682. Avliden 20.12.1687. Gift i Västerås den 8 augusti 1641 med Clara Johansson Reuter, född 25.6.1625, död 24.8.1692, dotter till guldsmeden och borgmästaren i Västerås stad Johan Johansson Reuter och dennes hustru Greta Salmonsdotter.

Av Arendt Grapes fjorton barn levde tolv till vuxen ålder.

 2. Arendt, f. 1645, d. 1713. Handlande i Torneå. Ogift. Ville år 1691 ingå äktenskap med Anna Carlsdotter i Helsingbyn, men på grund av motstånd från modern och syskonen gingo hans äktenskap om intet, trots att han hade avlat två barn tillsammans med sin fästmö (Övertorneå dombok). År 1674 förvärvade Arendt Grape Tullingisuando träsk (Nuv. Kuttainen)av Jöns Jönsson i Kuivakangas. Denne Jöns Jönsson är tydligen identisk med Jöns Jönsson Kieri, i längderna 1660-1686, Övre Kuivakangas.

8. Jakob, f. 1660, d. 1720. Kronobefallningsman den 11.5.1683 i Torne och Kemi lappmarker. Bosatt i Torneå. Gift 1690 med Elisabet Isaksdotter Calicia, f. 1673, d. 1736.

(Uppgifterna taget ur boken skriven av Grape, Ernst: "Den gamla släkten Grape". Uppsala 1947.)

ARENDT GRAPEN MUISTOMERKKI, Armassaari

  1987, suunnilleen silloisen Nautapuodin pihapiirin paikalla paljastettiin muistomerkki lyypekkiläisen panimomestari-laivanvarustajan pojalle ja Köngäsen rautaruukin perustajalle, Arendt Grapelle. Hänen jälkeläisensä, joita elää lukuisasti 8. – 14. polvessa Suomessa, Ruotsissa, Norjassa ja Amerikassa, ovat halunneet kunnioittaa yli 300 vuotta sitten kuolleen esi-isänsä muistoa pystyttämällä muistopaaden Nautapuotiin, jossa Arendt Grape asui. Muistomerkki on valmistettu Kiirunan malmista ja reliefin siihen on muotoillut ja toteuttanut taiteilija Ensio Seppänen.

Arendt Grape 1-228

(Från Tabell 684, s *)

(Från Tabell 684, s *)

(Från Tabell 684, s *)

(Från Tabell 687, s *)

(Från Tabell 688, s *)

Tabell 208 (generation 4)

  (Från Tabell 179) Grape, Erik Isaksson. Kyrk oherde. Född 1755. Död 1808. Gift 1787 med Turdfjäll, Elisabet Margareta. Född 1769. Död 1851. Barn: Grape, Margareta Kristina Eriksdotter. Grape, Isak August Eriksson. Grape, Johan Jakob Eriksson. Grape, Per Adolf Eriksson. Repetition, se tabell 162, s 34. Grape, Erik Gustav Eriksson. Grape, Erik Daniel Eriksson. Repetition, se tabell 164, s 34. Grape, Johan Ulrik Eriksson. Grape, Elisabet Karolina Eriksdotter.

Tabell 209 (generation 4) 

(Från Tabell 179) Grape, Anna Margareta. Född 1756. Död 1785. Gift 1778 med Hackzell, Zacharias. Sockenskrivare. Född 1751. Död 1804. Barn: Hackzell, Olof Gustav.

Tabell 210 (generation 4)

 (Från Tabell 179) Grape, Katarina. Född 1757. Död 1823. Gift med Curtilius, Isak Johansson. Häradsskrivare. Född ca 1758. Död 49 år gammal 1808. Barn: Curtilius, Johan Peter Isaksson. Repetition, se tabell 109, s 22. Curtilius, Erik August Isaksson. Repetition, se tabell 111, s 23. 

Tabell 211 (generation 4)

(Från Tabell 179) Grape, Eva Kristina. Född 1759. Död i lungsot 1798. Gift 1785 med Tornberg, Henrik Isaksson. Komminister. Född 1756. Död 1823. Barn: Tornberg, Greta Johanna. Repetition, se tabell 20, s 4. Tornberg, Kristina Henrika. Repetition, se tabell 21, s 5. Tornberg, Gustav Vilhelm. Tornberg, Isak. Tornberg, Eva Kajsa. Repetition, se tabell 22, s 5. Tornberg, Erik Jakob. 

Tabell 212 (generation 4) 

(Från Tabell 179) Grape, Isak. Kronofogde. Född 1764. Död 1836. Gift med Johansdotter, Brita Katarina. Född 1769. Död 1832. Barn: Grape, Brita Katarina. Se tabell 213. Grape, Isak. Född 1797. Död 1798. Grape, Johan Petter. Grape, Margareta.

Tabell 213 (generation 5)

 (Från Tabell 212) Grape, Brita Katarina. Född 1795. Död 1876. Gift 1820 med Hackzell, Hans Vilhelm. Kronofogde. Född 1789. Död 1870. Barn: Hackzell, Isabella Charlotta. Se tabell 214.

Tabell 214 (generation 6)

(Från Tabell 213) Hackzell, Isabella Charlotta. Född 1820. Död 1896. Gift med Bucht, Henrik. Kyrkoherde. Född 1810. Död 1857.

Tabell 215 (generation 4)

(Från Tabell 179) Grape, Ulrika. Född 1766. Död 1845. Gift med Westberg, Jonas. Kronofogde. Barn: Westberg, Reinhold. Född 1792. Död 1858. Westberg, Kristina Johanna. Född 1796. Död 1870. Westberg, Magdalena Katarina. Född 1797. Död 1873.

Tabell 216 (generation 4)

(Från Tabell 179) Grape, Johan Arendt. vice Kommissionslantmätare. Född 1768. Död 1812. Gift 1793 med Stenudd, Margareta Johansdotter. Född 1771. Död 1840. Barn: Grape, Stina Kajsa. Född 1792. Grape, Johan Arendt. Född 1794. Grape, Isak Reinhold. Född 1796. Död 1863. Grape, Erik Ulrik. Se tabell 217. Grape, Per Magnus. Född 1800. Död 1888. Grape, Jonas Henrik. Se tabell 219. Grape, Zacharias Anders. Född 1805. Död 1853. Grape, Margareta Magdalena. Se tabell 226.

Tabell 217 (generation 5)

 (Från Tabell 216) Grape, Erik Ulrik. Länsman. Född 1798. Död 1847. Gift 1821 med Servio, Brita Maria. Född 1797. Barn: Grape, Johan Petter. Född 1822. Död genom vådaskott 1840. Grape, Greta Ulrika. Född 1824. Grape, Sofia Johanna. Född 1825. Död ogift 1908. Grape, Brita Stina. Se tabell 218. Grape, Agata. Född 1830. Grape, Josefina. Född 1832. Grape, Karin. Född 1835. Grape, Erik August. Född 1837. Död 1908. Grape, Maria Magdalena. Född 1840. Död ogift 1919. Grape, Karl Ulrik. Född 1842. Död 1898.

Tabell 218 (generation 6)

Från Tabell 217) Grape, Brita Stina. Född 1827. Död 1884. Gift 1846 med Greiner, Johan Erik. Handlare.

 Tabell 219 (generation 5) 

(Från Tabell 216) Grape, Jonas Henrik. Klockare. Född 1803. Död 1874. Gift 1828 med Karsikko, Greta Olofsdotter. Född 1806. Död 1880. Barn: Grape, Brita Kajsa. Se tabell 220. Grape, Anna Greta. Se tabell 221. Grape, Sofia Magdalena. Se tabell 222. Grape, Johan Henrik. Född 1834. Grape, Stina Henrika. Se tabell 223. Grape, Karl. Född 1837. Död ogift 1879. Grape, Matilda Vilhelmina. Se tabell 224. Grape, Jonas August. Född 1845. Grape, Gustava Johanna. Se tabell 225.

    STORFAMILJEN PÅ HANNUKKALA

    Gustav och Brita hade åtta söner och en dotter. De fyra äldsta föddes under deras tid i Råneå medan de fem yngsta föddes på Hannukkala. Anmärkningsvärt vid denna tid var att samtliga barn nådde vuxen ålder. Några utdrag om barnens livsöden:

1.Isak  f.1720, d.1781 Isak var länsman i Övertorneå. Från honom och hustrun Brita Strand härstammar talrika Buchtar i Tornedalen (i Välikoski eller Keräsjoki) och i Finland. Isaks sonson Petter (1790­-1820) var ryskkunnig och arbetade som translator vid läns­styrelsen i Uleåborg. Efternamnet stavade han Boucht. Från honom härstammar bl.a Bouchtarna i Vasa i Finland. Från Isak härstammar även Bucht i Härnösand.

5.Gustav d.y  f.1730 å Hannukkala, d.1788. Övertog Hannukkala efter sin fader. Hustrun Lisa Grape (1735­/1787) var sonsondotter till den i Tornedalen kände Arendt Grape född 1612 i Lubeck, son till seefahrermann Arendt Arendt­sohn Grape och hans hustru Anna Heinrichstdochter.

Gustavs son Isak blev måg hos klockaren Junelius vars hemman i Matarengi erhöll namnet Lukkari.
Lukkari blev också efter­namnet för Isaks ättlingar.

7.Lars  f.1735, d.1790. Klockare i Karl-Gustavs församling. Lars hade tre barn, Gustav, Maria och Henrik.
 Gustav blev sockenskrivare i Karl-Gustav; drunknade i Korpikylä fors 1827. Han efterlämnade fyra döttrar och två söner däribland Lars-Johan. Lars-Johan blev lands­kanslist och lasarettsnotarie i Piteå, därefte år 1838 läns­man i Överluleå. Redan första året i länsmansbefattningen uttryckte Lars-Johan kritik mot den nye landshövdingen von Hedenberg. Den 20 maj 1838 säger Lars i ett av sina brev: "Wår förmodan om det nya styrelsesättet har tyvärr, inte felslagit - den har i mitt tycke twertom öfwerträffats af verkligheten - ty wi kunde inte föreställa oss, att den person som blivit oss gifwen till Hufwudman, skulle vara så groft okunnig om alla de ämnen som tillhöra hans Embete och så vack­lande i sina beslut ...... I början roade det nya sättet mig, ehuru det icke ingaf mig någon aktning  eller hög tanka om knekten, men nu håller jag på att ledsna dermed och det fattas icke många steg ifrån liten aktning till missaktning."

Tio år därefter (1848) kände sig Lars illa behandlad rent av förföljd av Hedenberg och tog - efter
anklagelser om dröjsmål med redovisningen - avsked från länsmanssysslan. Härefter flyttade han till
Norge där han 1851 blev länsman i Kautokeino (Tillhörde tidigare Sverige). Där mördades han av religiösa fanatiker 1852 - en rörelse som, bortsett från dess nyttjande av rusdrycker, liknade flagellan­terna i 1300-talets Centraleuropa (S.Paulaharju: Lappmarks­minnen. Tuchman: En fjärran spegel.) Rörelsens ledare Lars och Aslak Hetta var för övrigt ättlingar i fjärde led från Hind­rich Hansson Hetta på birkarlahemmanet Hetta i Matarengi, Övertorneå.