De första skattebetalarna

[Tidig historia (-1500)] [De första skattebetalarna (1500-talet)]
[Enontekis tingslag (1639-1907)] [Avvittringen]

År 1539 infördes systematisk dokumentering av befolkningen i norr. Skatteplikten i Lappland infördes år 1553.

Så långt som lappmarksbyarnas jordeböckers vittnesbörd når har de varit av skattenatur. Den enskilda jordäganderätten grundlades ursprungligen genom bosättning och uppodling på "allmänningarna", vilka för i i tiden betraktades som herrelöst land.

Med tiden ökade konungamaktens anspråk på bestämmanderätt över allmänningarna. Ett uttryck för sådana anspråk är Gustav Vasas brev den 20 april 1542, där det deklarerades att allt herrelöst land tillhörde kronan. Detta plakat var dock utan tvivel i första hand menat för att påskynda Norrlands kolonisation och uppodling. Någon avsikt att tillägga konungen eller kronan några privaträttsliga befogenheter till de obebyggda vidderna fanns nog inte vid den tidpunkten.

Nybyggarna skulle liksom i äldre tid utan vidare efter frihetstidens utgång få skattemannarätt till sina intagor.

Inte heller under fortsättningen av 1500-talet eller första hälften av 1600-talet skedde några större rättsliga förändringar. Så småningom inträngde emellertid en uppfattning att kronan var den ursprungliga ägaren till all jord i Sverige.

Suonttavaara by, som ingick i Enontekis socken, Torneå lappmark, betalade sin skatt till staten, mestadels med skinn. Deras huvudsakliga näring var vildrensjakt och fiske. Nedan visas ett utdrag ur Fogderäkenskaper för Torneå lappmark år 1578.

Sondowara
Till en Konung schatta.

Per Henriksson	Reenshud	1	stk.
Olof Persson	Rödräff	1	stk.
	Mård	1	stk.
Mikkel Olsson	Gedd	2	lispund
	Reenshud	3	stk.
Miel Nilsson	Kårsräff	1	stk.
	Reenshud	?	stk.
Per Larsson	Dalar	?	stk.
	Reenshud	1	stk.
Jon Thomasson	Bäffuer	1	stk.
	Gedd	?	lispund
Mikkel Nilsson	Rödräff	1	stk.
	Biörneschind	1	stk.
	Gedd	1	lispund
Nils Larsson	Bäffuer	1	stk.
	Reenshud	1	stk.
Nils Nilsson	Reenshud	3	stk.
	Gråschind	1/2	timber
Henrik Persson	Bäffuer	1	stk.
	Uther	1	stk.

(Ur Jöns Karlssons Räkenskap Torneå lpm. och Wästersjön 1578)

Även för sjöar och älvar betalades skatt, med gäddor, exempelvis som år 1582:

Suondawaaraby

Manne träsk (Mannajärvi)	Gedd	1	lpd.
Salmis träsk (Salmijärvi)	Gedd	1/2	lpd.
Palo träsk (Palojärvi)	Gedd	1/2	lpd.
Ledhangi träsk (Liedasjärvi)	Gedd	1/2	lpd.
Iaydis träsk	Gedd	1/2	lpd.
Keloth träsk (Kelottijärvi)	Gedd	1	lpd.
Karos suoan (Karesuandoälven)	Gedd	1/2	lpd.
Tulingi suoan (Tullingisuandoälven)	Gedd	1/2	lpd.
Langis träsk (Luongasjärvi)	Gedd	1	lpd.

(Ur Nils Oravains Räkenskap Torneå lpm. och Wästersjön 1582)

Enontekis Lappmark 1695-1757

Av Anders Hackzell gjorda avhandling. Han var Kronofogde i Torneå och Kemi Lappmarker sedan den 22 april 1733, då han en enligt anteckning i Häradsrättens i Utsjoki protokoll för den 9 februari 1734, hade blivit av Kammarkollegium därtill utnämnd. Han var född 1705 och dog 1757.

1. Enontekis består av en församling allena och hör under Jukkasjärvi Pastorat. Har ej mera än ett uppbörds; Tings- och Marknadsställe, där handla Torneå Stads Borgerskap, varandes ifrån Torneå Stad till marknadsplatsen 40 mil i Norr, Torneå och Muonio älvar uppför, kan med båt färdas om sommartiden till Enontekis, änskönt att otaliga många större och mindre forsar och strömfall äro tillfinnandes. Ifrån Jukkasjärvi till Enontekis nordost är 12 1/2 mil.

2. I söder gränsar denna Lappmark till Över Torneå och Muonionniska by, Sydväst till Jukkasjärvi, uti väster och norr till Norge och i sydost till Kittilä by i Kemi Lappmark, nordost till Kautokeino. Ifrån söder och till norr berättas denna Lappmark vara 16 1/2 mil lång, och ifrån nordost till sydväst ifrån Jukkasjärvi rå till Kautokeino rå 11 1/2 mil bred ; Till Jukkasjärvi och Kautokeino Lappmarker är sommartider ingen brukbar väg, men till Norge kan om sommartiden med båt härifrån slippas uppför Könkämä älv till träsket Koldojärvi (ligger ovanför sjön Kilpisjärvi) och därifrån sedan till Wästersjön (Norge) gåendes, och räknas ifrån kyrkan till fjällryggen vid Koldojärvi som lapparna hålla för rå 10 á 11 mil, som sig härstädes mycket kröker och är på somliga ställen icke mera ifrån kyrkan än 4, 5, 6 á 7 mil, men ifrån berörda Koldojärvi över fjällryggen är allenast 1/4 mil och därifrån till Norge högst 3 á 4 mil. Ifrån Enontekis marknadsplats eller kyrka till Jukkasjärvi gräns räknas vara 5 1/2 mil och ifrån berörda kyrka till Kautokeino rå 6 mil, men till Över Torneå socken gräns 6 1/2 och ifrån Enontekis kyrka till högsta fjällryggen 10 á mil.

Så mycket bekant är, äro inga vissa gränser eller Rå någon tid utsatta emellan Norge och Sverige, ej heller emellan denna Lappmarken och Jukkasjärvi och Kautokeino Lappmarker, samt emellan Över Torneå socken, dock hålles av folket Rå vara emellan Enontekis och Jukkasjärvi vid Solajoki, emellan Enontekis och Kautokeino, Muskokaisa tunderi eller fjällryggen, varom likväl emellan bägge dessa Lappmarker stridighet är, men emellan Över Torneå socken och Enontekis Lappmark skall Rå vara lite nedanför Palojoensuu.

Av tre byar består Enontekis Lappmark, nämligen Rounala, Peldojärvi och Suonttavaara. Rounala by är belägen under fjället och haver 45 Lappeland eller Skattlappar och Peldojärvi och Suonttavaara byar, närmast till Över Torneå socken, uti den förra äro allenast 11 skattlappar och i den senare 13. Dessa trenne byar äro till Sverige allena skattlagda och 1695 med: Dåvarande Nybyggare Per Andersson i Tullingisuoando (Kuttainen) Anders Andersson, Erik Monsson i Karesuando, Nils Nilsson Niva, Erik Persson, Samuel Olofsson Riska, Anders Andersson Hoppare, till 157 Daler Silvermynt. Varandes sedermera tvenne Nybyggare tillkomna nämligen: Erik Mickelsson i Tullingisuoando och Johan Johansson i Vuontisjärvi, som ännu är under frihet. Eljest fordras av de Lappar som av dessa byar i denna Lappmark sommartiden far med sina rendjur åt Norska sidan och till Wästerhavet, ingen annan avgift än 10:de av den fisk de därstädes fånga som Prästen tillkommer.

3. Ibland älvar i Enontekis Lappmark är först Könkämä älv, som tager sin början ifrån träsket Koldojärvi (ovanför Kilpisjärvi), som ligger på fjällryggen och flyter sedan utför förbi; Nybyggaren Mons Eriksson Mauno till Enontekis kyrka 10 á 11 mil, därefter löper hon tillsammans med Lätäsen eno, som har sin upprinnelse ifrån Kattilobel under fjället 9 mil ovanför Enontekiö kyrka (Markkina), som sedan kallas Muonio älv och därifrån löper söderut förbi nybyggarna i Karesuando, Tullingisuoando ( Kuttainen), och Palojoensuu, samt sedemera igenom Över Torneå socken, varest den vid Kengis bruk, 24 mil nedanför Enontekis kyrka, tillsammans komma med den ifrån Jukkasjärvi fallande Torne älv, som sedan löper igenom Över och Neder Torneå socknar och nära Torneå Stad till Bottenhavet.

Varandest eljest Kökämä älv med båt farbar, fastän många forsar uti henne finnas, men Lätäsen Eno är så forsfull och grund att ingen slipper henne varken upp eller nedför.

4. Vad vägen angår till Enontekis så kan sommartiden resas med båt ifrån Torneå stad dit upp och jämväl därifrån uppför till Koldojärvi på fjället beläget; Men därifrån sedan till Wästerhavet kan med ingen båt faras, utan till fots eller häst kan görlige framkommas, men emellan Jukkasjärvi och Enontekis, samt emellan Enontekis och Kautokeino är om sommartiden ingen bruklig väg. Om vintern kan man med renar komma vart man vill.

5. I Enontekis lappmark äro på 11 ställen nybyggen inrättade, nämligen Palojoensuu som ligger på Muonio älv närmast till Över Torneå, landvägen 3 mil norrut ifrån Muonionniska by, har till åbo Henrik Eriksson och Olof Olofsson Baas, därifrån norrut gränsar dessa nybyggare till nybyggarna i Tullingisuoando 2 mil oppför älven, österut till Aunisjärvi 3 mil och västerut till Idivuoma 5 mil, hava allenast tillsammans 3/8 tunnors utsäde, leraktig jordmån och kunna föda 4 kor av myrängar och starr hö.

Tullingisuoando (Kuttainen), som ovanför vid samma älv är beläget, gränsar norrut till Karesuando 2 mil, västerut till Idivuoma 3 mil, österut till Ounasjärvi 4 mil och söderut till Plojoensu 2 mil, har till åbo Per och Anders Andersson, som tillsammans skola så 1 1/2 tunnor och hava sandig jordmån samt föda 14 kor av myrängar och starrhö.

Karesuando, vid Muonio älv, var nybyggarna Mårten Eriksson, Clement Eriksson och Nils Niva äro boende, som gränsa söderut till Tullingisuoando 2 mil, norrut till Kunnari 1/4 mil, västerut till Idivuoma 2 1/2 mil och österut till Peldojärvi 11 mil; Dessa nybyggare så tillsammans 2 tunnor, av sandjord, och skola föda 17 kor av myrängar och starr hö.

 Kunnari, Nils Eriksson bor även vid Muonio älv, och gränsar söderut till Karesuando 1/4 mil, norrut till Prästebordet 3/4 mil (Markkina), västerut till Idivuoma 2 1/2 mil och österut till Peldojärvi 11 mil. Har sandaktig jordmån och sår 3/4 tunna, föder 7 kor av myrängar och starr hö.

Könkämä (Mauno), Nils Eriksson Mauno är boende även boende vid Muonio älv och gränsar sedan ut till Prästbordet 1/4 mil österut till Peldojärvi, 11 mil väster och norrut till fjället och Wästerjön, har en stening och sandig jordmån och en tunnas utsäde, kan föda 15 kor av myrängar och starr, samt lite hårdvalls hö.

Idivuoma, Samuel Olofsson Riska, Johan Samuelsson och Michel Johansson äro boende vid ett träsk, Jdijärvi bemänt, 2 1/2 mil ifrån Muonio älven och kyrkan sydvästerut, gränsa i söder till Soppero i Jukkasjärvi Lappmark 4 mil, norrut till Prästebordet 2 1/2 mil, österut till Karesuando 2 1/2 mil, har tillsammans 2 tunnors utsäde och sandig jordmån, kunna föda 14 kor av myrängar och starr hö.

Ounasjärvi, Hendrik Hetta bor vid Ounasjärvi träsk som är belägen ifrån Muonio älv österut 3 mil, gränsar söderut till Muonioniska, 3 mil västerut till Palojoensuu 3 mil; norrut till Kautokeino 10 mil och österut till Vuontisjärvi 3 mil, har 3/4 tunnors utsäde, sandig jordmån och föder 3 kor av myrängar och starr hö.

Wuontisjärvi, som ifrån Muonio 5 mil är beläget, där har Jöns Jönsson sig nyligen nedsatt och njuter ännu frihet, gränsar söderut till Muonioniska 5 mil, västerut till Ounasjärvi 2 mil, norrut till Kautokeino 11 mil, österut till Peldojärvi 1 mil. Sår ännu intet, och föder allenast 1 ko av myrängar.

Peldojärvi, Per Persson Eira, västerut till Wuontisjärvi 1 mil, söderut till Ounasjoki 3 mil, norrut till Kautokeino 11 mil, österut till Enare 22 mil. Sår 1/2 tunna, av sandig jordmån och kan föda 4 kor av myrängar.

Ounasjoki, Olof Kyrö och Henrik Kyrö, ifrån Muonio älv 5 mil beläget, gränsar söderut till Kittilä 1/4 mil, västerut till Muonionniska 4 mil, norrut till Peldojärvi 3 mil, österut till Eenare 22 mil. Sår 3/4:s tunna, sandig jordmån och föda 6 kor tillsammans av myrängar och starr hö.

Suonttajärvi, Lars Stefansson, är boende vid träsket Suonttajärvi, ifrån Muonio älven västerut 2 mil, gränsar söderut till Palojoensuu 1 1/2 mil, västerut till Tullingisuoando 2 mil, norrut till Kautokeino 8 mil, österut till Ounasjärvi 2 mil. Sår 3/8:s tunna och haver sandaktig jordmån, föder 3 kor av myrängar.

6. Som utom förberörda nybruk, vilka således som förmält är, sammangränsa inga fler i Enontekis Lappmark äro som åkerbruk idka; Så anser och dessa Nybyggare för sig tillhörande, vad de utan intrång på varandra hinna och till uppodlande tjänligt överkomma, varandes nybyggena med inga rå och rör eller vissa gränser märkta och avskilda, och var för sig omgivna eller vissa distrikten ( Lappskatteland) dessa åboer sedan någon tid tillmätta och tilldelade.

7. Sammanledes är för denna Enontekis Lappmark intet annat att anteckna i denna 7 §, än såsom redan för Jukkasjärvi i 7 § förmält är, undantagandes vad myrängarna angår, emedan de övriga som av nybyggarna inte innehas, skola antingen vara så sänka och morasiga, att ingen användning av dem skall stå att förmoda, eller mestadels av renmossa överväxta.

8. Under det land som Enontekis tillkommer berättas ganska ringa skog vara och föga mera än vad de till bränsle och gärdsel kunna begagnas, skolandes en del hava lång väg till den ort varifrån de slika förnödenheter kunna sig förskaffa, men vid Peldojärvi skall likväl finnas timmer till 3, 4, á 5 famnars längd och 1 1/2 qwarter i lilländan.

9. I älven och träsken fånga nybyggarna jämte lapparna, Borting, Sik Gäddor, Mört och Lakar och i några träsk Braxen, men under fjället i somliga träsk skola och foreller vankas.

10. Eljest äro i denna Lappmark inga särskilda taxerade fiskerier, undantaget Paitasjärvi, Muotkajärvi, Ounasjärvi och Idivuoma, vilka av några bönder i Över Torneå brukas, varför de årligen en viss taxa till Cronan erlägga, utan nyttjas de övriga av Nybyggarna; men största delen av Lapparna utan någon vidare avgift än deras ordinarie skatt.

11. Till nybyggen skall utom de redan upptagna, inga tjänliga platser finnas i denna Enontekis Lappmark.

12. Uti Enontekis Lappmark finnes inga Bergverk, icke heller äro några malmsträck härstädes angivna.

13. Med djurs fångande är denna Lappmark intet annat att observera än vad redan för Jukkasjärvi antecknat är i 13 §.

14. Vatten som hava pärlemusslor i Enontekis Lappmark äro inga fler än Almosjoki älv, där det skall vara ganska lite tillfinnandes.

Som synes förekom två olika skattelistor för nybyggare/ lappmän.

Man kan vidare följa de skattebetalande framåt i tiden i skattelistorna.

[Tidig historia (-1500)] [De första skattebetalarna (1500-talet)]
[Enontekis tingslag (1639-1907)] [Avvittringen]

Tillbaka