Olaus Magnus Första bok Fjärde kapitlet

Om Skrickfinnars (Skridfinnars) land

Scricfinnia är ett landskap beläget mellan Bjarmaland och Finnmarken, dock sträcker det sig i en längre bukt mot söder och ned mot Bottniska hafvet, kort och godt sagdt, liksom en utsträckt stjärt. Landet har fått sitt namn hufudsakligen däraf, att invånarna för snabblöpning begagna sig af ett slags långa och flata träspjälor (skidor), hvilka framtill äro svängda uppåt i en båge.

Dessa skidor binda de vid fötterna och taga en staf i handen till att styra med, och därmed ränna de ledigt uppför och utför och på sned öfver de snöiga bergen, allteftersom de själfva vilja. Med dessa skidor iakttages, att den ena skidan är en fot längre än den andra, och den kortare skidan bör hålla samma längd som skidlöparen. Om alltså mannen eller kvinnan som begagnar dem är åtta fot lång, så bör skidan på den ena foten för att fylla rätta måttet vara alldeles lika lång, d.v.s. åtta fot, medan den andra skidan är nio fot.

Därtill laga de, att skidans underskida är beklädd med en mjuk fälla af renkalf. Renen är ett djur, som till gestalt och färg liknar hjorten, men är mera högväxt och gröfre. Om dess natur skall berättas längre fram i boken om djuren. Orsaken hvarför de bekläda sina skidor med sådana mjuka skinn förklaras af dem på flera sätt, bl.a. för att de så mycket hastigare må tillryggalägga vägen öfver den djupa snön, och för att de behändigare må kunna väja undan för farliga klyftor och bråddjup, eller för att de ej vid färder uppför branta höjder må skrida baklänges: håren på dessa skinn res sig nämligen liksom piggar eller igelkottens taggar och hindra genom sin egendomliga natur den åkande från att glida tillbaka..........

Kommentar: John Granlund

Fjärde Kapitlet

Skrickfinnarnas land, Scricfinnia - benämningen är nordisk, antivarisk, närmast ur SAXO, praefat. II:9 - är på C.M. utmärkt med en kungakrona liksom Bjarmaland och Finnmarken. Jfr O.M. nästa kapitel med citat ur den äldre utomnordiska litteraturen. Scricfinnias nordgräns utgör enligt O.M. Sveriges ishavsgräns i huvudsak mellan longituderna 39,5 0ch 49,5 på C.M.(CARTA MARINA), omfattande de nutida nordliga lappmarkerna, om man undantar Finnmarken, "sålunda en del av den nuvarande ryska lappmarken intill havet, Enare och en del av Kemi finska lappmarker samt Torne lappmark", Ahlenius sid. 345.

Om kartgränsens politiska bakgrund och betydelse se utförligt JOHNSEN 1923, sid 50 ff. "Selve ordet skridfinner (skrithfinnoi), som forØvrig forekommer i mange forvanskede former, er tydeligvis naadd till grækerne og romerne fra de nordiske folk". JOHNSEN 1923, sid. 6.

......Sydgränsen mot Bottnen, Norrbotten är ej fullt klar. Övertorneå, S. Andreae kapell, ligger inom den utbuktning mot söder, som O.M. nämner. I slutet av sin Historia, Bihang, Förteckning, säger han däremot, att sistnämnda ort hör till Norrbotten. De stridande uppgifterna tror jag kunna förklaras av, att C.M. avser att åskådliggöra ett äldre historiskt etnologiskt faktum. Samtliga uppgifter om Norrbotten gälla däremot samtida förhållanden vid en tid då Scricfinnias "nationella" enhet representerade av kungakronan för längesedan gått förlorad. Annorlunda AHLENIUS, sid 437 f., som räknar Scricfinnias sydgräns vid Pello.......

Jordanes berättar, så gott som ordagrant ur III:19, sid. 58: ..sed aliter, quia austrinis signis percurrit, et guod nobis videtur sol ab imo surgere, illos per terrae marginem dicitur circuire. aliae vero ibi sunt gentes Screrefennae, que frumentorum non queritant victum, sed carnibus ferarum afque ovis avium vivunt....

EREFENNERNA. De olika läsarterna förtecknade i MOMMSENS ed. 1882, sid. 59. Härtill kan läggas: GEOGRAFEN FR. RAVENNA: scirdifrini, sirdifeni, serdifenni, rerefeni; GUIDO: scerdifeni. Skrickfinnarna omnämnas tidigast av JORDANES, cit. ovan; av PAUL. DIAC., se nedan samt av ADAM av Bremen (Scritifinni) i lib: de situ Daniae, ed. Maderi p. 151.

I additamenta ad Adami his. eccles. äro avtryckta tre diplom: 1) Ludovici imp. de fundatione archiepiscopatus Hammaburgensis, 2) confirmatio Ansgarii primi archiepiscpi Hamburgensis per papam Gregorium IV samt 3) confirmatio Friderici imp. privilegiorum Hamburgensi ecclesiae concessorum, vari nämnes på resp. pag. 180, 186, 233 Scredevindom, Scridevidum, Scredevindonum.

fortsättning följer