Handlingar rörande Skandinaviens historia bind 29 

 

Nya handlingar rörande Skandinaviens historia

Tjugondenionde delen Stockholm 1858

 

Sid. 181

18.

Konung Carl IX:s svar på Lapparnes i Torne Lappmark skrifvelse om uppbyggandet af en kyrka på Tenetäkis backe (Enontekis) , om marknadstiderna och andra handelsförhållanden; dat. Stockholm den 13 oktober 1604.

 

(Efter Riksregistraturen)

 

Wij CARL etc. Tilbiude eder trogne Undersåther alle som byggie och boendes äre udj Tornöö Lapmarck, Wår gunst och nåde tilförenne. Och lathe eder samptligen förnimme, att edre uttskickede haffue her för osz warit och opå alles edre wegne beswärett sigh, thet i icke kunne eller förmå, eij heller wore dett aff nöden att opbyggie den kyrckian, som wij för någen tidh sedan haffue befalett att oprättes och byggies opå Tenetäkis backen, för den orsack skuld, att i äre boendes wijdtt der ifrån, och kunne sellan komme dijtt.

 

Så är wår nådige swar der opå, att wij haffue icke befalett, thet i någen kyrckia skulle byggie, eij heller haffue i behoff eder om des bygningh att bekymre, uthan wij weke *) opå thet i måge komme der tillsammen och bliffue underwiste om eder siäll saligheet. Wij haffue och förährett eder der till kalck och kläder till kyrckio prydningh, så att i icke till dett ringeste någen omkostnatt der på ahnwende skole, uthan i skole allenesth flijtigtt tijtt och der höre gudz ord och bekomme hans helige Sacramenter, der till wij och haffue förordnett eder eigen Kyrckioheerde, som eder sådant förkunne och meddeele skal, och honom med ärligit underhold försörgdt, så att i icke heller haffue behoff, att haffue någen omsårgh om hans födho och oppehälle, allenesth i göre osz åhrligen eder tijende utt, effter then ordningh der på giordt är, ther utaff skal sedan eder samme Prästh bekomme sin Tridinge, och ther med sigh åttnöijie lathe, och inthet utaf eder någen Tijende kräffijie, eller eder i någre motto betunge.

 

Wij wele och att i opå samme kyrckio backe skole holle tuå reesor Marcknatt om åhret, försth om Juletijden, och då opå samme tidh skole i lefrere wår Fougdte all eder ärlige skatt ifrån eder.

Den andra gången skole i holle Marcknad om Påska, och opå begge Marcknatztijder skole alle Birckekarler möthe eder opå samme platz, och icke en aff dem fördriste sigh drage op till eder Byier eller opå en ennen ortt, effter som the her till giordt haffue, med deres wharur, uthan der opå förschrefne kyrckiobacke skal allom som der til sökie, ware frijtt effterlathit att handle med huar annen, stycketals, Lispuud och aln tals, när wij först haffue fått wår skatt uth, och icke för, och skal samme Marcknatt stå 2. 3. dager eller längre, effter som i haffue tilfälle att bliffue der, och på thet at Fougdten eller Birckekarlerne icke måge kunne göre eder med Biszman eller aln någen oförrätt, derföre så sende wij nu till eder en wisz aln, wichtt och mhåll, huilke ther opå kyrckiobacken iempnligen och alltid bliffue skole, Doch skal med köphandelen så tilgå, att försth och frempsth skole i opbiude eder wahrur wår Lapfougdte, och utaf honom annamme sådane wahrur igen, som eder kunne tienlige ware, dem wij huart åhr för sigh wele lathe förskaffe tiltt till eder opå samme Marcknadtz platzen, och när i haffue opbudit wår Fougdte edre wahrur, och han icke will köpa aff eder, så måge i sällie dem huem eder synes.

 

Wij wele och her med haffue eder samptligenn alfuarligen förbuditt, att i ingalunda fhöre någre leffuendes Reener utaf Rijkett till Norgiske sijden, uthan ther i någre haffue aff dem afflathe, då skole i sällie dem wår Fougdte. Dette wele wij eder samptligen nådeligen till Swar giffuitt haffue. Der i alle wette eder effterrette. Datum ut supra…..

 

….Widh Teåteki kykio uthi Tornå Lapmark, då ähr herr Jörenn, som aff IL K. M:tt tilförende förordnatt ähr, Predicantt, Och effter dett faller dett faller de twå förnämbste Lappebyar, som ähre Tingewara och Seggwara, beswärligit om Sommertidh före dheres afledne döde kropper till Tenåtäki kyrkioplatz, att lathe begraffuas, för de månge kärr och strömer skull som der emellan liggia…(gravplats vid SimoJarffui)…

 

….Präster och Kyrckieherder udj Lappemarcken förordnes och tilsätties desse effterschrefne Prester:…….udj Tenataki i Torne Lappemark Her Joen som H: K. M:tt tilförende therheden hafwer förordnedt.

 

Till thett trettonde. Så skole och H. K. M:tz Utskickede sampt medh Fougdterne uthj för:te Lappemarck, så och heele Norlanden, ransake huru monge Elger som ther slagne äre, och kennes widh Elgzhuderne til H. K. M.:tz behoff, uthan någon betalningh. Men köthet måge the beholle som Diuren hafwe slagit. Och skall H. K. M:tz Fougdte åhrligen sådhan ransachningh om för:te Elgzhudar holle….

 

Till thet fämptonde. Skole the besee hwaddh lägenheter som äre wedh Iliwomi (Idivuoma), Monanischi (Muonioniska) och andre flere Träsk ther oppe i Lappemarcken till att byggie och boo, och skole the lathe samme Träsk besettie, så frampt ther är lägenheet till att byggie…..

 

Sid 239

…..Ner han nu inttet wille kome, eij heller sende oss någon besked eller förklaring (både om förbodet, och dett intrång som Lars Damp Sommorfougdten hade giort uthi Altta Elff, i dt att han hade röfuet Fullmachten ifrå Laxefougdten der samestedes, twinget wåre Fiellfinner att fiske at sig, och de som icke wille fiske åt honom, högh och upbrende han deres båter, togh bortt deres nät, och jagede dem till fiells, In summa, han giorde opå Swerigies grendzer ett sådant öfueruvåld, som honom aldrig borde lefue föret.

 

Han hindrede Lazefougdten, att han icke fick tage af wattnet, fleere än 16 st:r, som han hade Fått föran han, Dampen, kom dijt, och den tridie Fisken som Finnerne hade bort Gifue til Swerigies Crona, den hafuer han bortte, och gifuit Finnerne Öel och Brennewin igen och Miödh, tree kroklaxer för en kanna Miödh och en kroklaz för en kanna Öel, så att han hafuer i alles församblet, effter trowerdig berättilse, siu lester Lax allene för Öel och Miödh).

 

Då begyntte wij handle om Skatten och Landlegen på Wassö, och funno der all god beskeed aff en gameli Borgere ifrån Bärn, be:dt Mats Woltter, huilken och är födder på Wassön, och hans berettilse denne, att han är föddh på öen, och seden han war komin till manna, hafuer han årliogen hollit sin handel och fiskerij der i Wassö wågen, och minnes den förste Swenske man som i hans tijd deropå begynte bygge, N: att han heet Mats Finne ifrån Torne, han war föreståndere för 15 S: och Högloflig i åminnelse Konung Gustafs fiskeri (här står i kanten af handskriften: ”79 års gammel man”.)

 

Seden efther Honom kom en som heet Tomas Swenske, han war och de fiskers föreståndere, och en heet Per Skrifuere, han war och bruket för Prest. Effter dem kom en heet Esbiörn, han blef ihielslagen, och hans barn, som skaden giorde, lefue och boo nu i Bärn. Seden han blef slagen rymde Fiskerne sin koos, och efther den tiden hafuer der ingen Rättighet gåt uthaff till Swerigis Crone.

 

Han wiste om huus som Tomas Swenske och Mats Finne upsatt hade, både Boder och Huus som de hafue torkat fisken utij till Suerigis Crones behof, och deres Bomerke som de sielfue, sampt medh åretalett, uthskurit hade på dörer och bielker, underuiste han oss och ( Vid dessa rader står i kanten: ”Wassö wederkient Swerigis Crone then 10 Ap: 1607”.)

 

Men om Skatt och landlege sade han sig aldrig hafua wist, uthan om Fiskerne allene, Dock wij achtede det intet, uthan lydde wår Instruchtion effter, och toge Skatt och Landlege af de 2 der wore tilstedes, Matts Wålter och Ifuere Sanckere. Der opå öen hafuer för 5 år seden, N; 1602, bodt en heel hop Folck och då efther De Danskes Befalding och prachticher Begifuit sig till en ordt heeter Kyberg, 3 ½ mil norrut ifrå Wassö….

 

Sid. 250

Torne Lappekyrkie skall blifue vprettet i Tenotechi. Der till ähr timber Nock framkiört, och hafue wij afferdigert och fordret timbermen derhäden medh all behör som De kunna behöfue, att De medh flijt skole bygge Kyrkienn effter det sätt som Öfre Torne bygd ähr. Presten (Her Jöran Olaj, Kyrkioherde) ähr och på wägen der häden medh hustru och barn, och will lathe bygge Prestegården medh thet samme och hafue acht opå att Kyrkien blifuer wid sitt ratte skick opbygdh. Der till feeler Klocke, Kalch och Messekläder, huilket de och i underdånighet begiere aff W. A. N: Konung til hielp. Tolbod och Birkarleboder skole och medh förste, effter wår förmaning, Blifue Ferdige…

Sid 263

…..Her effter skole wåre Fougdter uthj för:de Horder, såsom och wåre ´Siöfinner och Birckarler dersammestädes sigh hörsamligen rätte. Så framtt oss skall skee till behagh. Ut supra.