Kautokeino by

Med förvaringsbodar och forsbåt i förgrunden. Bilden från slutet av 1800-talet. Foto Sophus Tromholt

 

Sid. 157

Original side 101.

Anno 1703 den 18. Februarii, Hölltz Laga Tingh i Tårneå Lappmark, Uppå Utzjockis Tingzställe,

Närwarande efterskrefne Nämbdemän:

Amund Giermundsson, G. Jon Persson, Nils Persson, Nols Pålsson, U. Jon Persson.

Sädan Kong. Maiitz. Förordningar woro uppläsne Och Högmåls Sakerne efterfrågade, berättade Länsmannen Nils Persson, det een Lappmann wid nampn Nils Olsson, som berycktes, att hafwa först……

Det föredrog Kyrkoherden Ährewyrdige hr. Anders Tornensis, huruledes een Lappman ifrån Eenare by widh nampn Per Olsson, som färdigdt kan läsa Finska, ähr för 3 Åhr sädan hiitkommen, Och sigh tillbudit Att blifwa här Klåckare, Till hwilken beställning Kyrkioherden, finner honom tienigare, Ähn den här tills warande Klåckaren Ivar Larsson, Hilken framkom, Och Oppwiste Häradz Rättens Protocoll Af den 17. Februarii 1690.

Hållit uti framledne Landzhöfdingens Wälborne hr. Gothard Strikz Närwaro, där af finnes Att Ivar för den tiiden Giort Klåckare tienst, Och skulle därefter, för samma beställningh Af hwar Skattlapp Åhrligen niuta ett paar Lappskoor, Och för det han lärer dem läsa 4 str. Gråskin, hwaremot han så betiänt Allmogen, Att dee honom icke hafwa att beskiila för någon försumelsse, eller feelachtigheet, Allenäst säya dee att Per Olsson, läser och Siunger tydeligare Finska, ähn som Ivar, dess bägge blefwo in för Rätten med Handeband så förlichte i detta måhl, Att dee deela lönen.

(Märk väl att kravet för klockaren var att kunna skriva och tala det finska (kvenska) språket).

Bl.a. om laxfiske.

Dombok Kautokeino 1726-1735

Sid. 136: Befästande av rågången mellan Kautokeino, Rounala och Suondavaara byar.

Sid. 140 ; Om Nils Nilsson Nivas renmärke.

Sid. 151; Rågången mellan Enare och Utsjoki.

Sid. 33;

Original side 306 b:

Anno 1728 den 6. Februarii war Afwiowara Lapp Allmogen af Torneå Lappmarck som skatta till Konge. Maytt. Af Swergie och Cronan Dannmarck en dhel församlad wid Karas älf och Olckowara hoss Nybyggaren Mads Eriksson uti befalningzmannen Wälbde. Petter Pippingz samt tingztålken Mikkel Jönsson Stålnackas närwaro; Nembln. Länssman Per Ivarsson och dess Sohn Hans, Lappmännerne Nils Perssons Sohn Anders Nilsso, Gla. Olof Ivarssons hustru Elin Andersdotter med Sonen Per, item Per Olsson och Anders Toresson, nybyggarne wid Olkowara Mads med dess bröder Erik och Hendrik Erikssöner, Erikz kammerat Johan Madsson ifrån Pello by och Öfwertorneå Sochn, jämwähl ifrån Teno by, nybyggaren Mikkel Henrikssons hustru Aili eller Agneta Andersdotter och lappmannen Per Persson Guttorm hwilka perssoner alla bruka Laxefiske uti Edz-Karas- och Teno Elf, undantagandes Anders Toresson.

Sedan alla förberörde hade sig infunnit uppå wederbörlig ort och efter den af prädikestohlen i Koutokeino tidiga föruth giorde kundgiörelse, det borde lappallmogen som närmast äro belägne till dhe ställen befallningzman Wälbde. Petter Pipping utnämnandes warder i anledning af Högwälborne Hr. Baron och Landzhöfdingens ordres af den 12. Julii 1727 sig utlåta wida de woro sinnade at uti samma Laxefiske till deras bättre fördehl och nytta deruti jämwähl participera eller intet, med hwad mehra sielfwa innehåller, blef befallningzman Pippingz communicerade Suppliqve med Högwälbte. Hr. Baron och Landzhöfdinges förenämbde Gunstige antydan för weerbörande tilbörligen upläsits och företolckat, jemte förhållande det wille dhe dessutom nu wid handen gifwa hwad dhe eljest till et sådant nyttigt wärkz drift och uppkomst finna tiänligit, hwar på förenämbde perssoner sig sålunda serskilt yttrande som följer,

10.

Länssman Per Iversson i Afwiowara, som fiskar i lag med sin broder Olof Iwarsson wid ett ställe Karasjocki Kenta elr. Äng uti Karas Elf trenne mihl ofwanföre utloppet elr. Der som hon stöter till Edz elr. Jisi älf, hwilken löper Afwiowara by förbi, begiärar med sina barn och husfolck at få behålla samma rum och fiskeställe som deras förfäder af ålder skola innehaft til lifz uppehälle enär deras Rendiur händer Förolyckas, och skall der wara et träsk jämte som dhe äfwen bruka fiska uti om somrarne, hwarföre dhe förmena sigh intet wilja eller kunna participera uti befallningszmannen Pippingz fiskeställen, hwilka han utlät sig ey kunna just nämna innan sielfwa älfwen blifwit af honom om sommaren besichtigatt med dess lägenheter och andra tillhörige förmåhner samt at honom måtte tillåtas först giöra försök dersammastädes efter ödmiukaste anhållan der om hos högwälbnte. Hr. Landzhöfdinge.

Eljest är till märckandes at ifrån Karasjocki mynne hwarest den stöter till Edzjocki, heter sedan älfwen Karas Elf och behåller samma namn till dess hon kommer tilhopa med den älfwev som löper ifrån Enaresidan hwilken kallas Teno, utaf hwilcken hon sedan får samma namn alt till Tenosu elr. Åmynne hwarest den stora Teno Elfwen kastar sig uti Oceanum Septennionalem.

Sedan utläto sig Lappmännerne Nils Persson med dess cammerat Per Olsson at deras förfäder utaf gammalt skola brukat Poikpatu eller på bägge sidor landfast pata wid Assiapackta ställe uti Edz elr. Jisi Jocki Elf, Nembln. Litet ofwanföre hwarest Karas Elf stöter uti den samma, hafwandes dhe allena och inga flera fiskat på det ställe efter lax, hwarföre och dhe anhålla at få det samma hädan efter behålla oklandrat och oqwalt såssom deras förfäder af gammalt til lifzuppehälle och Cronones utskylders afbönande och i synnerhet Per Olsson, som ringa dhel hafwer af Renar och dess Afwell, skolandes interessenterne berörde Nils Persson och Per Olsson med fadren Olof Persson inalles förledne sommars der fiskat tillsammans eftersom dhe sig erhindra kunna 120 stn. Laxar till delningz.

Nedan för detta Assiapacta hafwa Nybyggarne Mads och Henrik Erikssöner samt förberörde deras swågrar Clas och Jöns haft tilsammans en pata doch litet ofwanföre Karasjocki som dhe i förledne sommars först skola utslagit på försök allenast, men den samma skall intet gifwit. Åter nedanföre Karasjocki Munn skola samma personer 1723 äfwen frestat en pata, hwarest dhe tilstå sig ifrån begynnelsen och alt till Jacobi tidh dageligen hafwa fått Kokfisken medan dhe legat i fiske. Der nedanföre åter wid ett ställe af dem kallat Sarin Nora elr. Pudas skola dhe äfwen frestat första gången förledne sommar, hwiket dhe tycka wara det likaste at gifwa fisk.

Ett stycke åter nedanföre skola dhe 1727 frestat en uddpata elr. Korfurapata kallad hwarest dhe berätta sig intet serdeles fisk fått, hålla och förgiäfwes at frest derstädes mera. Sedan hafwa dhe fresta här wid Olkowara hwarest nybygget är anlagt en pata i förledne sommar hwarest dhe skola fått Kokfisken under bergningztiden, men ifrån Jacobsmäss och till Bartholomäi skola dhe hållit poikipatu elr. Öfwer hela Elfwen fast och säger Jöns Eriksson Niuro at dhe af alla förberörde patur upgiort till strängar 700 stn. Laxar utom dem som dhe öfwer sommaren förtärt samt eljest lagt i Sniön at frysa till winterkåst andragandes widare at dess swåger Clas Jönssons broder ifrån Monianiska wid namn Thomas som warit för dräng hoos Clas i åhr skall äfwen tagit dhel emot honon och dhe andra i förledne sommar, som han förmenar wara emot all rättwisa och billigheet…….

(Märk väl de kvenska benämningarna på platser och fiskeställen)

..................................................

Sid. 171

Kautokeinos Tingslag 22 januari 1743

Original side 813 a:

1734 Års besigtnings Instrument öfwer Koutokeino Kyrckio, så ock bemälte Hr, Häradshöfdinges År 1734 hållne Protocoll och afgifne yttrande angående Rååskilnad emellan Enonteckis och Koutokeino, som alt åter i Sockenkistan inlades, så ock then av Borgenskapet infordade hushyran, för thet i thetta År niutit härbärge i Tings och upbörds Stufworne, sig bestigande till twå dhlr. 11 öre Krmt.; nyklarne återstältes theras förra innehafware, men domhafwandens förseglad til Hr. Kyrckioherden. År och dagar, som förrskrefne stå.

Sid. 172

Kautokeinos Tingslag 30 januari 1744

Original side 464 a:

År 1744 d. 30. Januarii hölts, å wanlig Tingsstad, i Utzjocki Lapmark, Laga Härads Ting, med Allmogen ther sammastädes, närwarande Krono Befalningsmannen, Wälbetde. Anders Hackzell, samt Edsworne Tings Tolken Johan Jerfving, så ock efterskrefne nämdemän, neml.

Anders Aslaksson, Nils Jonsson, Olof Olsson, Per Persson och Nils Nicki.

Sedan Gudstjensten blifwit förrättad och Tingslaget sig samlat, utlystet Ting och Tingsfrid, under wanlige ärhinder, så til naämnden, som Allmogen och the lagsökande, hwarpå the Kong. Förordningar och Lagsens rum, så på thet swänska, som finska språket, them föreläsna blefwo, som specifice, uti Juckasjerfvi sidsthålne Protocoll befinnes upnämde och så antecknat at härstädes inga upbud och intekningar förekommo.

(Märk väl att befolkningen talade och förstod det finska (kvenska) språket).

Sid. 176

Original side 512 a:

År 1744 d. 26. Januarii hölts, å wanlige Tingsstad, i Afviovara, Laga Härads Ting med Allmogen thersammastädes, närwarande Krono Befalningsmannen, Wälbetde. Anders Hackzell, Edsworne Tings Tolken, Johan Jerfving och efterskrefne nämndemän, nemligen Per Ivarsson, Nils Persson, Nils Skulesson, Per Turesson, Johan Nilsson och Mads Eriksson.

Til en början antecknades, at som ingen Prästeman, närmare härintil är stadder, än på 12 a´22 mihler wäg, härstädes ingen Tings Predikan, för thenne gången, äfwen som nästl. år hölts, och at man alltså i början af Tingslagets sammanträde Ting och Tingsfrid utlyste, med widfogade nödige ärhindringar, så til nämden, som Allmogen af hwad så å then ena, som andra sidan i acht tagas bör, blifwandes theruppå the Kong. Förordingar, Lagsens rum och stadgar, härstädes Allmogen förehålne, som specifice, uti Juckasjerfvi Lapmrkr. Sidsthålne Protocoll upnämde finnas.

S.D. ingafs af Krono Befalningsmannen

Original side 512 b:

Wälbetrodde Anders Hackzell thes Upbörds Förtekning af infordrad skat, för thetta år och thenne marknadsplats, som upläsen til thes innehål ärkändes, under gemensam klagan öfwer thet utblåttade tilstånd, hwaruti Allmogen, igenom bristande diur och fiskefängen bliwit utsat, och hwarföre en stor del tagit flykten öfwer til Wästersiön, så at anseligit af skatten kommit at innestå.

Sid. 179

Original side 514 a:

År 1744 d. 21 Januarii, hölts, å wanlig Tingstad, i Koutokeino, Laga Härads Ting med Allmogen thersammanstädes, närwarande Krono Befalningsmannen, Wälbetde. Andres Hackzell, Edsworne Tings Tolken och Borgaren Johan Jerfving och efterskrefne nämdemän.

Ander Andersson Tornensis, Jon Aslaksson, Sven Persson, Nils Jönsson, Amund Toresson, Rasmus Skulesson och Daniel Pålsson.

S.D. och wid thet Tingslaget, efter bewistad Guds Tjenst sig samlat, utlystets Ting och Tingsfrid, med widfogad ärhindran, så til nämden, som Allmogen och the rätsökande, at förehålla sig nykter och beskedelige, sedan föreständigades them, så på thet Swenska, som finska Språket, the Lagesens rum och Kong. Förordningar, som specifice finnas upnämde, uti thet wid Juckasjerfvi Ting sidsthålne Protocoll.

(Märk väl att befolkningen talade och förstod det finska (kvenska) språket).

Hetta och Tornesis släkt

Läs om Hætta släkten och Eira m.fl.

Karasjoki telefonstation. Sent på 1800-talet.

93 (Läsning för svenska folket / 1911 (bl.a. om Kautokeinoupproret)

Kautokeino ock Karasjoks historia.

Familj från Enare, tidig 1900-tal.