Rujan Kaiku 23.3.2007 (här översatt till svenska)
Föreställningen om bara två folk i nord har fått stora, negativa konsekvenser för kvener. Skillnaden mellan grupperna är ofta konstgjord och tillfällig.
Text Liisa Koivulehto
TROMSÖ
Skiljandet mellan grupperna har resulterat till en enorm skev delning av medlen till språk, kultur, undervisning och medier för jämförelse mellan samer och kvener - men också av makten. Sametinget och Finnmark fylkesting delar makten om förvaltning av naturen i Finnmark - och kvenene är "icke-folk"
En liknade ordning är planlagt att gälla för Troms och delar av Nordland.
Tillfällig
- Är det riktigt att en etnisk grupp skall ha så mycket att säga till om i förvaltning av naturen i Nord-Norge?
- Politiken måste inte grundas med etnicitet. Etnicitet är tillfälligheter, säger emeritus professor Knut Skog, men tillhörighet tillhörighet till trespråkliga miljöer både i Tana och Sör-Varanger.
Han är tillhängare av lokal förvaltning av naturen, men menar fördelningen är skev.
- 50-50-fördelningen av makten i Finnmarksegendomen är fel. Här har man satt till sidan demokratiska spelregler. Samerna är 5-6 gånger starkare representerat än deras antal säger. Vi måste komma ihåg att det blev gett ca åtta tusen röster vid sista sametingsvalet, och att var sametingsrepresentant bara har ca 200 röster bakom sig, många väsentligt mindre. Med andra ord representerar de inte många, säger Skog.
Vid fylketingsvalet i Finnmark år 2003 blev det avgett 27.823 röster (ca 50% deltagande). I Troms blev det avgett 58.091 röster och i Nordland 88.261 röster.
- Räknat ut vad Sametinget representerar, kan det sammanliknas med en kommunstyrelse i t.e.x. Alta, Harstad eller Narvik, säger Skog.
Universitet
Skog är nu pensionär. I sitt yrkesaktiva liv i jobbade han som civilingenjör vid NTH, nu universitetet i Trondheim från 1962 (var han var med på att etablera den första dataundervisningen för ingenjörer i Norge), med informationsforskning i Sintef, Trondheim, som professor vid Universitetet i Tromsö och vid forskningsinstitutet Norut IT i Tromsö. Vid universitetet i Tromsö såg han den stora betydelsen som universitetet hade i utvecklingen av ett normerat samisk språk.
- Universitetet har varit helt avgörande för den samiska språkutvecklingen, säger han.
Botshandling (Kompensation för att stilla sitt samvete)
- Utbyggningen av Altaälv var en politisk övergrepp, en prestigesak som Ap med Gro Harlem Brundtland i spetsen tvingade igenom. Detta skapade en skyldkänning hos Ap som samepolitiker senare senare har utnyttjat. Sametinget var den första och Finnmarksloven en botshandling över detta, säger Skog.
- Varför har inte staten dåligt samvete över kvenerna?
- Kvenerna har låtit sig intrigeras. Detta gjorde de väl för att överleva. Genom historien hade finska folk varit härskade över både av Sverige och Ryssland. I Norge gled de in i den norska politiska systemet och de satte inte fram några krav om en egen politisk plattform, menar Skog.
Oklara begrepp
- Men kvenerna har ju krävd att få en utredning i tjugo år?
- Det nyttjar inte att tala om generella politiska krav. Kraven måste specificeras och formuleras. Till exempel är politiska, kulturella och språkliga rättigheter ett väldigt stort begrepp, säger Skog.
Samma oklarhet menar Skog gör staten sig skyldig till.
- Urfolksbegreppet är väldigt oklar. Om arbets- och inkluderigsministern Bjarne Håkon Hanssen säger att kvenerna inte är urfolk, måste han definiera detta bättre, inte bara påstå att någon är det och andra inte är det.
- Finneting!
Skog har läst Schnitlers Grenseeks aminationsprotokoller 1742 - 1745 förrän gränsen mellan Norge och Sverige blev fastsatt
- Schnitler beskrev var det bodde folk, vem de var och vad de drev på med (livnärde sig av). Här ser vi att näringarna och folk var blandat, och det var samspel mellan folken. De var likvärdiga. De blev kallade för finner, lapper eller kvener, säger han.
- Om vi önskar ett motpol mot det norska, borde vi kanske haft ett Finneting med både samer och kvener - istället för ett Sameting.
Mediernas roll
Skog menar att de norska mediernas överdrivna och okritiska uppmärksamhet mot det samiska - på bekostnad av kvenerna - må kritiseras.
- Detta är mediaskapt: Samerna är ju malerska i sina färgrika kofter. Men samtidigt har vi haft duktiga samiska politiker som har klarat att framföra sitt budskap. Oansett, i dagens situation är Sametinget skyldig att ge kvenerna mer uppmärksamhet.