Nämndemannen Henrik Petrusson (Piekko) i Särkilaks.
Övertorneå sn, omnämnd 1539-56.
.Jöns Hindersson (Piekko) i Matarengi, Övertorneå sn,
omnämnd 1557-72.
Birkarlen Henrik Larsson (Rahtu) i Matarengi, Övertorneå
sn, omnämnd 1539-79.
Nils Hindersson (Rahtu) i Matarengi, Övertorneå sn, omnämnd
1582-1610.
Per Jönsson (Piekko) i Matarengi, Övertorneå sn, omnämnd
1573-1609, avrättad i Övertorneå 21 januari 1609.
Henrik Nilsson Hetta i Matarengi, Övertorneå sn, omnämnd
1611-60.
Henrik Persson Piekko i Matarengi, Övertorneå sn, omnämnd
1613-44.
[källor till antavlan: landskapshandlingar för Västerbotten,
mantalslängder].
Henrik Nilsson Rahtu-Hetta. Husbonde på Hetta gård i Matarengi
1611-60.
Mats Henriksson Piekko-Hetta. k. 1665-75. Genom sitt giftermål blev han husbonde på gården Hetta i Matarengi.
Fil. doktor Erik Wahlberg har tagit fram följande historik på Hettas släkt:
Hettasläkten är en gammal kainula- och birkarla släkt från Övertorneås Matarengi. Den är från Kuivakangas (Rahtulanpäästä), och en gren från Rahtussläkt. Släktens stamfader anses vara birkarlen Hendrik Larsson Hettaa.
I den nordväst-sockens handlingar står det att till Hettas hemman hörde Ounasjärvi och Vuontisjärvi med kringliggande områden, för vilka de betalat skatt åtminstone från 1553. Från det året börjar nordväst-socknens jordeböcker och handlingar föras.
Den allra äldsta äganderättshandlingarna verkar ha tecknats om jaktmarker och fiskevatten.
Henrik Henriksson Hetta f. 1660 d. 1743. Hans första hustru var Brita Mattsdotter d. 1726 och de fick fem barn. Andra hustrun blev änkan Carin Jönsdotter f. 1685 i Muonio d. 1771. Hon hade sedan tidigare tre barn. Henrik H. kom till Peltojärvi lappby på 1690-talet som nybyggare och Hetta byns grundare. Han fick år 1697 lov av Utsjoki tingsrätt att bosätta sig på sina förfäders jakt och fiskeområden som hemmansägare vid Ounasjärvi fiskesjö. Från år 1740 blev platsen kallad Hetta. Sonen Mikko (Michel) bosatta sig i Pekkalan pää och Johan i Kurunpää, samt Mauno till mitten av byn eller till nuvarande prästgårdens plats.
Dombok Torneå Lappmark - Enontekis Tingsplats år 1736
I Peldojerfwis lista över skattebetalare finner vi Henrik Hetta och han utlägger 2:8 daler i skatt.
Från sonen Mats som gifte sig med prästen Tornensis sondotter Britta blev Hettas samegren till i Kautokeino. Han flyttade från Hetta i mitten av 1700-talet och började som dräng åt Kyrkoherden Tornensis son Olof (1692-1772). Senare arbetade han som dräng åt Prästen Johan Björckman och år 1767 benämns han som kyrkvärd. Mats kallades också som "kvän" enär han hade kommit från Finland och också för att han ej var av samesläkt. I alla fall blev det av Mats, Kautokeino Hettas samesläkts grundare, enär han gifte sig med en från redan "Lappalaistuneiden" (förlappskat) Tornensis släkt (se Tornensis nedan).
Hetta, Magnus (Mons) Henriksson
Født : 18.05.1730 i Peldovuoma, Hetta
Foreldre:
Far: Hetta, Henrik (Henni) Henriksson
Mor: Johansdtr, Carina
Keskitalo, Nils Henriksen
Født : 17.12.1852 i Torneå
Død : 20.02.1930 i Vadsø
Par:
Partner/Ektefelle:
Balto, Birtha Maria Johansdtr.
Født : 02.08.1868 i Nesseby
Død : 20.11.1944 i Vadsø
Foreldre:Far: Palto, Johan Eliasson
Mor: Fors, Berit Andersdtr.
Raattama, Isak Adolf Johansson
Født : 22.07.1895 i Paittasjävri
Foreldre:
Far: Raattama, Johan Erik Isaksson
Mor: Hietala, Greta Johanna
Par:
Gift: 25.03.1920
Partner/Ektefelle:Keskitalo, Hilma Johanna
Født : 14.09.1896 i Muonioniska
Ny länk: Stefan Tornberg: Finsk hemsida för släkten Tornberg
http://suvut.genealogia.fi/tornberg/
Namnet är en latinisering av Torneå, vars den första av detta namn - Anders Nicolai - blev fött mens hans far var präst där. Genom 275 år har släkten varit knytet till Kautokeino, först som sockenpräster och sedan som ren-nomader och fastboende bönder.
Den första Tornensis-släkten kan föras tillbaka till är:
1. Nicolaus Nicolai Ulopolitanus, d. 1676. Han var kyrkoherde i Över Torneå, och var gift med en dotter av Nicolaus Philippi Falk, första kyrkoherden i Övre Torneå som hade blivit eget prästgäld år 1618. Ulopolitanus har antagligen följt sin svägerfar i kallet. Själv hade han två söner som blev kyrkoherdar i Kautokeino, nämligen Johannes Nicolai Tornberg och Anders Nicolai Tornensis
A. Johannes Nicolai Tornberg, d. 1716. Han var fött i Över Torneå. Medan han gick på skola i Härnösand tog han namnet Tornæus, men då han blev präst kallade han sig Tornberg (Tornebergius). Först var han kapellan hos sin far i Övre Torneå 1668-70. Från 1670 var han kapellan i Hietaniemi, och från 1675 kyrkoherde i Kautokeino (tillhörde Sverige då) som hade blivit eget prästgäld året före. I den första tiden i Kautokeino bodde han i Masi, men flyttade sedan till det nuvarande kyrkoplatsen, var kyrkan blev byggt 1701. Han var i Kautokeino till 1681. Han kom sedan till Jukkasjärvi 1682, och från 1687 till sin död var han kyrkoherde i Övre Torneå. Under ett överfall av ryssarna blev han han så illa tilltygat så att han dog två dagar senare
Barn:
Tilbake til startsiden
Tornberg, Johannes Nicolai
Født : Øvre Torneå
Død : 1716
Foreldre:Far: Ulopolitanus, Nicolaus Nicolai
Mor: Falk, Ukjent Nicolausdtr.
Par:
Barn:
Tornberg, Johan Johannesson
Tornberg, Isak Johannesson