Rounala kyrkplats
09-11-24:
Striden pågår än (Nordnytt 23.nov.-09)
Överlåtelse av mänskliga kvarlevor i Statens historiska museers ...
sid.4
"Utifrån de sparsamma uppgifter som finns om Rounala kyrkogård har SHMM fram till
nyligen antagit att gravarna var samtida med nyttjandet av kyrko-/kapellbyggnaden, dvs. från
1500- och 1600-talen. Sedan 2007 har dock nya uppgifter framkommit. Resultat från ett ännu
ej avslutat forskningsprojekt, påbörjat 1999, har visat att de fyra kranier som C14-daterats
härrör från medeltiden (1050–1523 e.Kr.), möjligen preciserat till 1200–1300-talen (muntlig
uppgift 2008-11-28 av Thomas Wallerström, Norges Teknisk-Naturvitenskaplige Universitet,
Trondheim, samt Kerstin Lidén, Stockholms universitet). Kyrkplatsen är således avsevärt
äldre än vad som tidigare antagits.
Svaret på frågan om den etniska tillhörigheten hos de gravlagda blir därmed heller inte längre
självklar och entydig. Den höga åldern på gravarna gör att de inte med säkerhet kan tolkas
som entydigt samiska. Det förekommer exempelvis diskussioner om kvänernas ursprung i
norra Sverige (Thomas Wallerström, 2006. Vilka var först. En nordskandinavisk konflikt som
historisk-arkeologiskt dilemma,
sid. 18ff)."Vilka
var först
Sid.14
"Status: nr 376,1 kranium av man, grav 17
Utställt: -
Utlån: 1999 till fil.dr. Thomas Wallerström vid Lunds universitet
Provtagning/forskning: C14 och isotopanalys vid Stockholms universitet/AFL, ej publicerade
resultat
Identifiering: -
Status: Kranium av man, nr 376,3, grav 12. (Tillhör långa extremitetsben, förvaras särskilt
under nr L14)
Utställt: Skelett i garderoben, utställning på SHM 1999. Utställt för att visa en patologisk
förändring i näsregionen.
Utlån: -
Provtagning/forskning: -
Identifiering: -"
Arkeologin och kampen om land och vatten – Reflektioner kring ett bruk av det förflutna
Under senare år har kampen om makten över land och vatten hårdnat i det nordliga Sverige. Inte bara samer
kämpar för sin rätt utan också kväner varav vissa hävdar att de representerar en ursprungsbefolkning med
rättigheter enligt ILO 169. Men det finns också andra spänningar.
Det finns ett spänningsfält mellan samer och kväner i en kamp om det förgångna men inte bara det utan
även mellan ytterlighetspositionerna relativism och absolutism, mellan juridikens krav på bevisning,
tolkningstraditionerna och vad man egentligen kan ”veta” om det förgångna. Allt detta utmanar gängse tolkningar
av de skriftliga uppgifterna och det arkeologiska materialet. Det måste också ställas frågor hur forskningsresultat
presenteras för den intresserade allmänheten. I anförandet diskuteras olika alternativa hållningar för forskaren.
Milton Nunez, professor i Oulu, talade om invandringen till Finnoskandia efter den senaste istiden. Han menar att den har skett både från väst och från öst. Nunez senaste projekt är en studie av kranier. Han har funnit att ”surainiac fossaes”, d.v.s. en speciell gropbildning i kraniet, förekommer i norra Finland. Dessa gropbildningar var ett speciellt drag hos neanderthalare och det, menar Nunez, kan innebära att människor invandrade till Finland från Europa väldigt tidigt. Eftersom Finland är relativt isolerat så har detta drag bevarats under lång tid. Milton.Nunez@oulu.fi
Nordkalotten i en skiftande värld - kulturer utan gränser och ...
– Det här känns väldigt stort för oss i Kvenlandsförbundet att vi äntligen har personer på den nivån som börjar ifrågasätta till exempel olika fynd. Att det inte helt automatiskt tolkas till samiska fynd, säger hon, och berättar att hittills har kvänerna nämnts mycket sällan på regeringsnivå.
Enligt Kvenlandsförbunet är kvänerna en etnisk grupp som, precis som samerna, har funnits så länge att de borde ses som ett ursprungsfolk, med de rättigheter som det innebär.
Och i en intervju med Sameradion om återbegravning av samiska kvarlevor har kulturministern sagt att det är oklart om kranier från Rounala ödekyrkogård är av samiskt ursprung, och att de i stället kan vara kvänska.
Det har sametingets ordförande Lars-Anders Baer reagerat starkt mot, Han menar bland annat att kulturministerns uttalande kan vara ett uttryck för att regeringen vill ta bort samernas status som urfolk. Något Gertrud Monlund tycker är en väl stark reaktion.
– En sund reaktion vore att hellre ringa upp oss och ha ett samarbete med oss än strida emot oss, säger hon.
Sara Sällström, SR Norrbotten
sara.sallstrom@sr.se
Från K. B. Wiklunds bok Rounala kyrka, 1916
Sid.5
I den äldsta lapska forntid som forskningen låter oss med någon större säkerhet skönja, hade lapparna ännu icke blivit verkliga nomader, som företrädesvis levde av sina renhjordars avkastning, utan livnärde sig ännu huvudsakligen eller uteslutande av vad fiske och jakt kunde giva. Under olika årstider torde ha fört ett väsentligen olika levnadssätt. Under den varmare årstiden levde de spridda vid de fiskevatten och över de jaktmarker, som av gammalt tillhörde "byns" - eller kanske "stammens" - område, men när vintern inträdde, synas de ha samlat sig vid en för hela byn gemensam centralpunkt, där de så levde i godan ro över vintern på de förråd de under sommaren samlat. Nu är lapparnas gyllne forntid för länge sedan försvunnen, och endast i vissa delar av den ryska lappmarken uppehålles ännu den gamla vintervilan någorlunda, men med gamla pappers och traditioners hjälp kan denna sed konstateras även på vissa håll, och ännu i dag kallas i somliga svenska lappmarkssocknar kyrkobyn på lapska Talvatis,(1) det är vinterstället, övervintringsorten. Efter "vinterstället" synes i äldsta tid hela "lappbyn", sam-........
1.
Kommer från det finska ordet för vinter, Talvi.Där skrivs om lappar och lappbyn, se
Sid.15
Första insynade nybygget vid Latiinan-nivankenttä, Saarikoski.
Anders Retzius (1796–1860) (Läkartidningen)
Texten till höger handlar om en ö (Seitasuolo) i Råstojärvi.
Karesuando 6-1» Rounala kyrkoplats
Ljudklipp: "Historiska muséets argument om att kranierna från Rounala kan ha en annan etnicitet än samiska håller inte", säger Peter Sköld, professor i historia och samisk samhällsutveckling vid Centrum för samisk forskning i Umeå.
10-03-12:Toppforskare om återförande av det samiska kulturarvet »