– Det här känns väldigt stort för oss i Kvenlandsförbundet att vi äntligen har personer på den nivån som börjar ifrågasätta till exempel olika fynd. Att det inte helt automatiskt tolkas till samiska fynd, säger hon, och berättar att hittills har kvänerna nämnts mycket sällan på regeringsnivå.

Enligt Kvenlandsförbunet är kvänerna en etnisk grupp som, precis som samerna, har funnits så länge att de borde ses som ett ursprungsfolk, med de rättigheter som det innebär.

Och i en intervju med Sameradion om återbegravning av samiska kvarlevor har kulturministern sagt att det är oklart om kranier från Rounala ödekyrkogård är av samiskt ursprung, och att de i stället kan vara kvänska.

Det har sametingets ordförande Lars-Anders Baer reagerat starkt mot, Han menar bland annat att kulturministerns uttalande kan vara ett uttryck för att regeringen vill ta bort samernas status som urfolk. Något Gertrud Monlund tycker är en väl stark reaktion.

– En sund reaktion vore att hellre ringa upp oss och ha ett samarbete med oss än strida emot oss, säger hon.

Sara Sällström, SR Norrbotten
sara.sallstrom@sr.se

Från K. B. Wiklunds bok Rounala kyrka, 1916

Sid.5

I den äldsta lapska forntid som forskningen låter oss med någon större säkerhet skönja, hade lapparna ännu icke blivit verkliga nomader, som företrädesvis levde av sina renhjordars avkastning, utan livnärde sig ännu huvudsakligen eller uteslutande av vad fiske och jakt kunde giva. Under olika årstider torde ha fört ett väsentligen olika levnadssätt. Under den varmare årstiden levde de spridda vid de fiskevatten och över de jaktmarker, som av gammalt tillhörde "byns" - eller kanske "stammens" - område, men när vintern inträdde, synas de ha samlat sig vid en för hela byn gemensam centralpunkt, där de så levde i godan ro över vintern på de förråd de under sommaren samlat. Nu är lapparnas gyllne forntid för länge sedan försvunnen, och endast i vissa delar av den ryska lappmarken uppehålles ännu den gamla vintervilan någorlunda, men med gamla pappers och traditioners hjälp kan denna sed konstateras även på vissa håll, och ännu i dag kallas i somliga svenska lappmarkssocknar kyrkobyn på lapska Talvatis,(1) det är vinterstället, övervintringsorten. Efter "vinterstället" synes i äldsta tid hela "lappbyn", sam-........

1. Kommer från det finska ordet för vinter, Talvi.

Där skrivs om lappar och lappbyn, se Suonttavaara 

Sid.15

Första insynade nybygget vid Latiinan-nivankenttä, Saarikoski.

Rounala Sköld - webbradio - sr.se

Ljudklipp: "Historiska muséets argument om att kranierna från Rounala kan ha en annan etnicitet än samiska håller inte", säger Peter Sköld, professor i historia och samisk samhällsutveckling vid Centrum för samisk forskning i Umeå.

10-03-12:Toppforskare om återförande av det samiska kulturarvet »