Kvensk/finska (Meänkieli)
10-04-21: Uuet laulut – Ođđa lávlagat – Nye Sanger – Nya sånger i Lakselv 20.- 21.05.2010
(Kvensk ordlista), Tornedalsfinska ord av Inkeri Tuovinen 1929-1937"
Titäjät, Noitat= Vetare, spåmän
Taikuri= Tror sig ha redskap till spådom
Näkijä= Överjordiska egenskaper
Parás= Vålnad som kan uppfylla ens önskningar
Puoskari= Kan bota sjukdomar
Unennäkijä= Sanndrömmare
Verenpysetytäiä= Blodstämmare
Haltiat= Skyddsandar
Manalaiset, Kööpelit= De avlidnas andar
Kalmat= Manalaisväki
Maahiaiset: Små varelser eller osynliga andar
Päivä= Solen
Haamot= Man ser skuggor av de avlidna.
Länk (Eira Söderholms grammatik)
http://www.meankieli.eu/ (Ny sida)
09-02-19: Nordfinska.se (Nordkalottfinsk ordbok)
KVÆNSK (Østerbotn Naturbarnehagens hemsida)
dokument/Historiskt kvensk pop.html
Barn och unga från nationella minoriteter.
Läs och lyssna på:"Nuku nuku nurmenlintu" (Vaggvisa från medeltiden. Även länk till sägner och trolldom. Kalevela)
Torne älv som kulturgräns, forskning om Tornedalen. Lars Elenius och Birger Winsa.
Nyttiga länkar om minoritetsspråk:
http://modersmal.skolutveckling.se/meankieli/
http://www.regeringen.se/content/1/c4/22/18/f5c9eed7.pdf
http://epubl.ltu.se/1404-5508/2004/177/LTU-SHU-EX-04177-SE.pdf
http://www.jokkmokk.se/minoritets_ikon/ikon/Dokument/minoritetssprak_KH.pdf
http://epubl.luth.se/1402-1773/2004/012/LTU-CUPP-04012-SE.pdf
Läs här om regeringsbeslutet: http://www.levandehistoria.se/files/regleringsbrev%202008.PDF
Låt elever lära bättre med kultur
Lärobok på kvenska:
Første versjon av bygdeordboka som børselvværingene har laget, er nå ferdig og delt ut i bygda. Andre interesserte kan laste ned ordlista
her.«Språk i vuggegave - og veien til tospråklighet», kvensk
Länk (Meänmaan kielipraati)
Lyssna på Meän raatio - keskiviikko 4 helmikuu 2009 17-10 (Andra delen om meänkieli stödet)
Bengt Pohjanen "Apua Martti"
Från inlägget:
...............
"Voi ko tulis se päivä, ette mie saatan sanoa":
Hyvästi DAUMi,
sie valtion harakka,
hyvästi Kommunförbundi,
sie rokkalintu,
joka kynsilä kraapit,
hyvästi maaherrat,
tet läänin ellunkanat,
hyvästi kunnanraatit,
tet maakunnan kevätvarekset,
jokka joka neljäs vuosi tunkiota nookitta
ja joka toinen vuosi killausta kraautta,
hyvästi lääninhallituksen
tiaset,
jokka kuitenki joskus yksinhäisele viserättä,
jos ei muuta niin haista home,
hyvästi maakäräjien tikat,
jokka puupäätäni hakkaatta,
hyvästi kaikki kulttuuripääliköt,
tet rotkojen kotkat,
jokka raatoja traakaatta,
hyvästi rahastot ja
palkintokassat,
tet haukat,
jokka siankoppurilla sihisettä,
..............
Tidningen Kulturen - (Om Bengt Pohjanen)
Meänmaan toinen numero tulossa
09-04-27: Länk Meänmaan Aviisi
Karjalan kielen sanakirja:
Kvensk – mitt morsmål og min identitet
På NRK /Troms og Finnmark sin nettside publiserer Silvana Elisabeth Granlien den
21. februar 2008 et intervju med lederen i Finskforbundet, Nils Petter Pedersen,
med den krenkende påstanden i headingen om at ”Kvensk er meningsløst”. Det var
forstemmende å se på trykk en slik sårende og respektløs påstand som grenser til
trakassering av en hel folkegruppe. Særdeles trist er det at det skjer i en tid
da det snakkes mye om et inkluderende samfunn.
Denne publiseringa kunne heller ikke kommet ut på et mer upassende tidspunkt. Den internasjonale morsmålsdagen markeres nemlig hvert år den 21. februar. Mangfoldsåret 2008 er dessuten et markeringsår for etnisk og kulturelt mangfold i vårt land. I Stortingsmelding nr 17(2005-2006) som ligger til grunn for denne markeringen, nevnes spesielt grupper som urbefolkningen, nasjonale minoriteter og andre som har kommet til Norge som følge av nyere migrasjon.
Finskforbundet ønskes til lykke med å få anerkjent finsk som minoritetsspråk, men det må ikke skje med metoder og argumenter som stempler den kvenske kulturen, det kvenske språket og den kvenske identiteten som meningsløse. Jeg har definert meg som kven med bakgrunn i den kulturen jeg har vokst opp i og det første språket jeg lærte, morsmålet. Jeg er til og med stolt av det og vil ikke bli tråkket på!
Holdningen til vårt hjemlige språk er en ømtålig og viktig sak. Vår identitet er ofte bestemt av språket vi taler, og språket/ morsmålet er vårt identitetskort og må ikke krenkes. På den bakgrunn tar jeg fullstendig avstand fra den negative og respektløse holdningen til det kvenske som lederen i Finskforbundet synes å ha.
I Finnmark og Troms har ulike folkegrupper gjennom generasjoner blandet seg med hverandre i den grad at ”ren rase” trolig ikke finnes, og det har ofte vært tilfeldig i hvilken etniske gruppe en har endt. Alle mennesker, også de som kaller seg finner, har og skal ha rett til å velge sin tilhørighet uten innblanding utenfra. Det er dessuten fullt mulig for et menneske å definere seg både som same, kven, nordmann eller annet. Det er opptil personen selv.
Norske myndigheter har endelig gjort nødvendige politiske vedtak og anerkjent kvenene som en nasjonal minoritet og kvensk som et språk. Det har skjedd etter en lang kamp også mot krefter som burde ha støttet oss. Jeg forventer faktisk at myndighetenes vedtak nå respekteres av alle, også av NRK og Finskforbundet, og at motstanden mot det kvenske vil dø hen også etter ”Mangfoldsåret 2008”.
Josef Lindbäck
Halden
Sisu-nyheter på svenska vecka 4-Nya minoritetsministern i Sisu-intervju
............
Minoritetsminister Nyamko Sabuni säger i intervjun för SR Sisuradio också att hon förstår minoritetsrepresentanternas frustration. Ministern hoppas att den enkät som regeringen skickat till kommunerna ska ge svar på hur regeringen kan stöda kommunerna för att förbättra minoritetsarbetet.
Europarådet har kritiserat Sverige för att minoritetsrättigheterna inte genomförs framför allt på den kommunala nivån. Rådet skriver i sin senaste rapport att Sverige inte kan fortsätta att kringgå minoritetskonventionen och sina egna minoritetslagar genom att hänvisa till kommunernas självbestämmanderätt. Sveriges regering måste ansvara för att de lokala myndigheterna har rätt kunskap, kompetens och resurser för att genomföra minoritetsarbetet, skriver Europarådet. Regeringen bör också enligt Europarådet ta till hårdhandskarna om inte kommunerna annars fogar sig, men det tror inte minoritetsministern på...........
Filtyp: PDF/Adobe
Acrobat -
Se som HTML-version
I den ovan beskrivna kartan från 1600-talet
används den kvänska benämningen på tex. berg som Wara (vaara).
Den finska benämningen är Vuori.
|