Bo Norberg on 1 november, 2010 at 20:43

Jinge, ditt svar påminner mej om en folkvisa som inte var politiskt korrekt redan på 50-talet. ”Att vi är lappar, det syns på gången, att vi är fulla, det hörs på sången!”

Men fullt så enkelt är det inte. Efter en månad bland tallarna på myren, knäade även vi olegitimerade samer genom tillvaron.

Och renbruket var inte förbehållet den folkgrupp som idag kallas samer. Många gårdar ända ned till kusten bedrev renbruk och hade egna renmärken. De stora hjordarna av tamren växte fram på 1500-talet. Utvecklingen drevs av den för både samerna och staten mycket lönsamma pälshandeln. Men ren fanns överallt i Norrland. På sin norrländska resa 1732 mötte Carl lLinné redan i maj en hjord om 70 renar vid kusten vid Jättendal någon mil norr om Hudiksvall.

De sju renskötarna talade svenska, var födda vid kusten och tänkte sig att dö där. Det här är uppgifter som i stort sett lämnats obeaktade av forskningen om samerna. Det här utbredda renbruket i liten skala trängdes undan av mer lönsam boskapsskötsel (getter, får, kor, häst). Under 1800-talet blev rennäringen definitivt olönsam i största delen av Norrland. I ett försök att rädda en tynande näring infördes en rad lagar omkring 1890. Rennäringen blev ett ärftligt privilegium för ett fåtal familjer som för tillfället var i branschen.

Denna lagstiftning skärptes upp 1928 så att lapp (senare same) blev synonymt med renägare eller renskötare. Under perioden 1920-40 flyttades även några hundra nordsamer söderut från Karesuando (dislokationen). Det hade blivit för många renar och renskötare för betesmarkerna norr om polcirkeln. Flytten var inte bara svår för invandrarna norrifrån.

Ursamerna i Björkvattensdalen (Vapsten) i Tärna fördrevs från sin rennäring, sina fiskevatten, sina jaktmarker. Det står strid om ursamernas rätt till sina fäders marker och rennäring än idag. En omläggning av rennäringen till gårdsbruk skulle kunna lösa många av dagens problem, som i grunden är drivna av missriktade samhällsstöd. Men när rennäringen är sanerad till gårdsbruk i synergi med turism, återstår likväl ett kulturarv att bevara och utveckla. Här skulle jag vilja säga som Bellman, att bruden hör ju till oss alla. De samiska kollektiven borde privatiseras och öppnas för alla intresserade. Vad därutöver är, det är rasism. Detta sagt med all tillbörlig artighet.

dokument\Lapinkylat.html(Länkar)

"Historisk uppgörelse ger samerna större inflytande"

Ut och vakta era renar