Så ska miljön i skogs- och fjällvärlden räddas
20050516 (NSD)
 
Den miljömålsproposition som regeringen tillsammans med vänsterpartiet nyligen presenterat innehåller en fördjupad utvärdering av arbetet med att lösa de stora miljöproblemen i samhället inom en generation. Översynen visar att arbetet med att nå målen har varit framgångsrikt. Vi är på god väg att nå 10 av de 15 miljömålen som preciserar det miljötillstånd vi vill ha för nästa generation - om knappt 20 år.
I norra Sverige har diskussionen om fjällflyget varit het den senaste tiden. Skälet är ett förslag till regeringen från Naturvårdsverket och Luftfartsverket, med förslag om att skärpa regelverket för fjällflyget i syfte att minska oönskat buller. Jag vill vara tydlig och påpeka att det inte finns någon önskan från min sida att förbjuda flygverksamhet i fjällvärlden. Höga naturvärden och viss flygverksamhet kan samsas inom den lagstiftning vi har i dag.

Det är viktigt att människor kan bo, verka och vistas i fjällområdena. Turistnäringen, inklusive turism som nyttjar flyg och skoter, har stor betydelse för fjällänen. Turism är en viktig inkomstkälla och bidrar också till naturupplevelser och rekreation.
Men jag vill samtidigt understryka att regeringen ser buller som en viktig miljöfråga. I fjällvärlden är bullernivåerna i regel låga. Men buller och intrång i fjällvärlden kan ändå vara ett problem, eftersom den relativa tystnad som vår storslagna fjällmiljö kan erbjuda är ett av dess stora värden. Och de krav som ställs på åtgärder som minskar buller är på intet sätt unika för fjällvärlden. Liknande krav ställs i våra skärgårdar.
I miljömålspropositionen håller regeringen fast vid de delmål som riksdagen tidigare har beslutat för miljömålet ”Storslagen fjällmiljö”. Målet innebär bland annat att skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet ska vara försumbara senast 2010 och att buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luftfartyg ska minska.

För att nå de delmålen föreslår regeringen nu flera åtgärder:
• Regeringen kommer att införa en anmälningsplikt för all organiserad flygverksamhet i fjällen i regleringsområden. Flygoperatörer ska bli skyldiga att redovisa uppgifter om sin verksamhet i fjällområdet när det gäller antalet starter och landningar, start- och landningsplatser samt färdväg
• För skotertrafiken föreslår regeringen åtgärder för att främja skotrar med bra miljö- och bullerprestanda. Regeringen föreslår också att användningen av terrängskotrar i fjällområdet ska kartläggas.
En annan fråga som tidvis debatteras hett i norra Sverige är skogsfrågorna. Den svenska skogen är en källa till avkoppling, rekreation, friluftsliv och underbara naturupplevelser. Men den skogen och vår skogsindustri är också en viktig hörnsten i den svenska ekonomin.
Men trots en positiv utveckling är det långt kvar innan vi har nått de miljömål, som riksdagen har satt upp för skogen. Därför måste vi oförtröttligt arbeta vidare med att skydda skogens och skogsmarkens värden. Vi riskerar annars att värdefulla skogsmiljöer fortsätter att utarmas och på sikt försvinner.

I den miljömålsproposition som regeringen nu presenterar ligger vårt delmål fast om att vi senast 2010 ska ha långsiktigt skyddat minst 900 000 ha skogsmark. Men vi konstaterar att takten i genomförandet måste öka. Det krävs större resurser såväl administrativt som organisatoriskt, på länsstyrelsenivå, och finansiellt för att klara delmålet. Därför föreslår regeringen nu att de olika instrument som vi använder för att skydda skogen - naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal - ska ses över och värderas utifrån hur långsiktigt kostnadseffektiva de är. Regeringen ska också utreda på vilket sätt statens värdefulla skogsmarker kan bidra till det långsiktiga skyddet av skogen.
Det är vårt ansvar att se till att kommande generationer har samma möjligheter som vi och våra förfäder att vistas i och njuta av den svenska skogs- och fjällmiljön. Den ska även i framtiden vara en hörnsten i den svenska välfärden.

Lena Sommestad
Miljöminister

Vi hoppas att kartläggningen i punkt två innefattar även terrängmotorcyklar och fyrhjulingar.

Från ALTAPOSTEN Publisert: 25.05.2005 - 13:58

..........Høstingskulturen

Holdningskapende arbeid er også noe Saxi (Finnmarksfylkes ordf.)er opptatt av. Ikke minst i Kautokeino kommune der problemene er størst. Utfordringene ligger blant annet i at den politiske ledelsen i bygda har en helt annen virkelighetsoppfatning av situasjonen enn folk flest. De mener at barmarkskjøring er en naturlig rett for kommunens innbyggere som er vant til å bruke naturen til innhøsting.

Ser til Sverige og Finland

Altaposten gjenga synspunkter fra leder i dispensasjonsutvalget Isak Mathis O. Hætta, som i fjor uttalte til avisa at det ville bli anarkistiske tendenser i Kautokeino hvis dispensasjonspraksisen ble innskrenket. Til dette sa Hareide at man ville se til Sverige og Finland for å finne løsninger.

– Jeg vet ikke i detalj hvilke metoder de bruker der, men jeg vet at de opererer med høye bøter mot lovbryterne. Men dette blir det prosjektgruppas oppgave å finne mer ut av, sa miljøvernministeren.

Dårlig signal?

Kautokeino kommune er forøvrig med i et prøveprosjekt som går på lokal forvaltning av motorferdselloven. Selv om Altaposten kjenner til at resultatene i enkelte kommuner ikke har vært som ønsket, har altså likevel prosjektet blitt utvidet med to år. Det skulle egentlig vært avsluttet i vår.

– Du er ikke redd for at utvidelsen gir Kautokeino kommune signal om at dere synes den praksisen de driver er helt grei?

– Nei, altså uansett så vil arbeidet til den nye motorferdselgruppa ta såpass lang tid at det ikke vil spille noen rolle, svarte Hareide noe ullent.

Finnmarkslovens innvirkning

Altaposten stilte panelet spørsmål om de trodde den nye Finnmarksloven ville gjøre det holdningskapende arbeidet vanskeligere. Nå som mange samer føler at de blitt herre i eget hus og kanskje tenker at «nå gjør vi i alle fall som vi vil». Til dette svarte Hareide (Miljöminister)og Saxi nei, mens Erland Loso (Kulturvern chef i Finnmark) presiserte at Finnmarksloven ikke kan gi noen grunneiere økte rettigheter.

– Slik jeg forstår det kan Finnmarkseiendommen bruke sine grunneierrettigheter til å innskrenke, men ikke utvide motorferdselloven. Uansett så skal norsk lov komme foran ILO-konvensjonen, sa Loso.

Har hjulpet

Saxi uttalte til sist at hun var positiv med tanke på fremtiden.

– De fleste kommunene i Finnmark er inneforstått med problemet og gjør sitt for å redusere barmarkskjøringa. Fokuset på problemet har allerede ført til at holdningene har blitt endret, avsluttet fylkesvaraordføreren.

Prosjektgruppas arbeid skal være ferdig innen sommeren 2006

Landshövdingens jakt polisanmäld (Från Östersund-Posten 05-10-12)
Östersund. Landshövdingens uppmärksammade jakt har polisanmälts. Det är inte tillåtet att ta vare sig bandvagn eller fyrhjuling till älgpasset.

Läsarkommentarer
Skriv första kommentaren!
Det är Maggi Mikaelssons egen tjänsteman, naturförvaltningschef Ruben Johansson, som polisanmält jakten efter att ha läst hur den gick till i ÖP. I lördagens ÖP berättade jaktguiden Torgeir Eggen i Medstugan hur han brukade köra ut SCA:s jaktsällskap med bandvagn och fyrhjuling. De dagar när Maggi Mikaelsson var inbjuden gäst körde han ut 12-13 personer på deras respektive pass.
Uppgiften fick Ruben Johansson att misstänka brott mot både terrängkörnings- och jaktlagstiftningen.
- Det är förbjudet att köra motordrivet fordon på barmark och SCA hade inte sökt dispens, säger han.

Det är också förbjudet att medföra vapen på motorfordon i terrängen. Inte heller någon sådan dispens hade SCA sökt. Ruben Johansson vill få det prövat om vapen hade körts ut.
Undantag mot regeln om barmarkskörning finns. Övernattar man i en stuga får man köra ut i terrängen. Man får också köra ett fordon för att hämta hem ett fällt djur.
- Men inte köra ut folk som ska till sina pass, säger Ruben Johansson som skickade sin polisanmälan till åklagarkammaren i går.

Under sista året har problemet med illegal barmarkskörning i fjällen aktualiserats av just Maggi Mikaelsson. Hon har gjort gemensam sak med andra landshövdingar i norr och försökte få regeringen att strama upp reglerna.

• Med tanke på den bakgrunden, försökte du förhindra att ni kördes ut till passen, Maggi Mikaelsson?
- Jag hade ingen anledning att tro att SCA inte hade tillstånd. Det vi pratade om var att bandvagnar gör mindre avtryck än fyrhjulingar. Sedan kan man ju diskutera om redskap som används för att frakta älgarna inte ska kunna användas till att frakta jägarna också.

• Vad anser du om polisanmälan?
- Den är rätt. Hade inte SCA tillstånd ska de polisanmälas.
SCA:s jaktledare Joachim Söderberg bekräftar att SCA inte hade sökt dispens för att köra motordrivet fordon på barmark.
- Vi har alltid kört så här, jag har inte hört talas om att man inte får köra med bandvagn. Det gör alla härute i fjällnära områden.

• Enligt anmälaren får man köra till en övernattningsstuga och för att hämta djur, men inte köra ut jägare till passet.
- Men det kan vara tiotals kilometer att gå - alternativet vore att köra ut jägarna med helikopter och det har vi velat undvika. Men om saken är anmäld får vi väl se vad den utredningen visar, säger Söderberg.

Maria Lindholm
Tomas Larsson
Artikeln publicerades
2005-10-12 kl.00.00
Älgkvotsansökan borde ha fått avslag
Östersund. I fredags avslöjade ÖP att landshövdingen agerade så att SCA fick skjuta fler älgar, ett beslut som hon försvarat tills nu.
Nu backar hon och beklagar.
- Men jag gör ingen pudel, säger Maggi Mikaelsson.
Fyra dagar efter ÖP:s avslöjande kom i går ett pressmeddelande. Den ansökan som inkom från SCA om ökad tildelning på älg borde ha fått avslag, skriver Maggi Mikaelsson tillsammans med Boel Hjelm, den jurist som fick ansökan från SCA.
Landshövdningen menar att beslutet berodde på ett misstag och borde aldrig ha fattats.

ÖP berättade i fredags om älgjakten vid Hushållningssällskapets egendom i Medstugan. Maggi Mikaelsson var en SCA:s inbjudna jaktgäster. Sedan hon
hade åkt hem fortsatte jakten och alla vuxna djur i kvoten sköts. Då ansökte SCA om utökad tilldelning.
Boel Hjelm, juristen som hade att handlägga ansökan, sa till ÖP att tjänstemännen hade varit beredda att säga nej. Men att landshövdingen tydligt hade markerat att hon ville ha ett ja. Resultatet blev att SCA fick skjuta ytterligare fem älgar. Boel Hjelm sa till ÖP att "vi har aldrig varit med om något liknande".

- Hon kallade oss till residenset för att prata älgtilldelning i stort men så småningom kom det att handla om det här ärendet. Landshövdingen markerade tydligt att hon ville att SCA skulle få extra tilldelning, sa Boel Hjelm 8 oktober.
Maggi Mikaelsson har i tidnings- och radiointervjuer försvarat beslutet. Hon har sagt att fler älgar behöver skjutas eftersom skogsskadorna är så stora. Lokalbefolkningen har pekat på att det just i SCA:s område vid gränsen inte finns några skogsskador.
- Det vet jag också, men jag har velat prata om detta i ett bredare perspektiv ända sedan första dagen det här kom upp.

Hon har inte heller velat kommentera att tjänstemännen uppfattade det som att hon pekade med hela handen.
Nu gör hon det:
- Vi förde en principiell diskussion men jag var säkert otydlig. Mina kollegor och jag missuppfattade tyvärr varandra och de tolkade vårt samtal som att jag bad dem bevilja SCA:s ansökan. Det beklagar jag verkligen. Jag hade ingen som helst avsikt att lägga mig i det enskilda beslutet. Jag var intresserad av att prata om principerna, skriver Maggi Mikaelsson.

• Varför säger ni först nu att allt berodde på ett missförstånd?
- Jag ville prata med dem på länsstyrelsen först för att reda ut vad det här berodde på.
Enligt beskrivningen av förloppet fick Boel Hjelm SCA:s ansökan i form av mejl och brev. Hon sökte upp landshövdingen eftersom frågan om tilldelning var av principiellt intresse.

Mikaelsson var inte på plats, men fick en kopia på ansökan. Därefter kallade hon till sig de tre tjänstemän som jobbar med älgkvoterna och resultatet blev de fem älgarna.
- Missförstånd kan ske och eftersom det här är en sådan eldfängd fråga var det synd. Kanske kan något gott komma ut ur det för att vi ska ta fram en policy om hur dessa ärenden ska behandlas.