Siikavuopio nybygge blev insynat och befäst den 24 augusti 1847 och avvittrat år 1914 som privat ägt hemman (Siikavuopio nr.1).

Om Sveriges grundlag skulle gälla häruppe i lappmarken så är de arvsberättigade arvingarna som äger hemmanet samfällt. Men nu påstår länsstyrelsen i Norrbottens län (staten) att det är staten som är ägare till hemmanet.

Länsstyrelsen har låtit inrätta en industribyggnad på hemmanet som numera brukas som villa åt dem som ej har anknytning eller är delägare till hemmanet (Sådana byggnader brukar av länsstyrelsen kallas "svartbyggen"). Det har vi ju sett tidigare att Sveriges grundlag ej gäller häruppe ovanför odlingsgränsen.

Våra jakt och fiskestugor på våra marker har beordrats att rivas ned (förklarats som svartbyggen) och därefter bränts ned. Hur kan detta ske i "rättstaten" Sverige ännu år 2007?

Lappmarksborna har ej de ekonomiska möjligheterna att inleda en civilrättsligt process mot staten. Man vet att man har rätt, men sedan att få rätt är en annan sak.

Är inte dessa ärenden en fråga för EU:s människorättskommission att ta tag i efter anmälan?

Jakt och fiskestuga i detta fall på 27 m² och som skulle uppföras vid redan befintliga hemmanets byggnader stör inte renarnas betesro.

Avvittring gällande bl. a. "yliperä" hemmanen. Delar av Konung Oscars brev, Fisketräsk, samt om Länsstyrelsens "felaktiga" information på sin hemsida. Nyligen inlagt dokument: Avvittringshandling av nybygge.

Friköp:http://www.bd.lst.se/publishedObjects/10001499/031028.pdf

Dnr Ärende, föredragande beslut

613 Markupplåtelseärenden

Föredragande: Dag Nilsson

18795-03 § 104 Yttrande till Statens fastighetsverk

avseende ansökningar om friköp av fjällägenheter:

Ingvar Siikavuopio, Pl 2178, Mertajärvi, 980 16 Karesuando, önskar friköpa fjällägenheten Siikavuopio, Kiruna kommun.	Avstyrks. Senaste arrendator Hainz Tapio bör ges förtur vid ev försäljning, se länsstyrelsens yttrande
Nils Vasara-Hammare, Ajastealli 18 A, NO-9520, Kautokeino, Norge, önskar friköpa fjällägenheten Kummavuopio, Kiruna kommun	2001-02-15, dnr 352-1816-01. Avstyrks. Fjällägenheten disponeras av Edla Johansson, änka efter senaste arrendator Johan Petter Johansson. Länsstyrelsen har i yttrande, dnr 352-10884-98, tillstyrkt att sonen Sven Johansson bör få friköpa del av fjällägenheten.
Leif Vilhelmsson, Saarikoski, 980 16 Karesuando, önskar friköpa fjällägenheten Saarikoski, Kiruna kommun.	Tillstyrks. Leif Vilhelmsson är fosterson till avlidne arrendatorn August Kihl. Leif är fast boende på lägenheten och bedriver näringsverksamhet
Hainz Tapio, Siikavuopio, 980 16 Karesuando, önskar friköpa fjällägenheten Siikavuopio, Kiruna kommun.	Tillstyrks. Hainz Tapio är utbildad sameslöjdare och bedriver näringsverksamhet med övriga familjemedlemmar med utgångspunkt från fjällägenheten i Siikavuopio, se även yttrande 352-1816-01.

Fjällägenheterna läggs ner: http://www.bd.lst.se/publishedObjects/10001499/020916.pdf

352 Markupplåtelseärenden

Föredragande: Dag Nilsson

11914-02 § 69 Fjällägenheter i Norrbottens län och

länsstyrelsens policy avseende avveckling av

fjällägenhets-institutet och nedläggning av

fjällägenheter.

Policyn godkändes. Bilaga 4.

[ Up]

Planöversikt för Kiruna kommun

Översiktsplan för Kiruna kommun 1990 – 1999

Den kommuntäckande översiktsplanen består av tre häften, del 1, 2 och 3 samt karta "mark och vattenanvändning" i skala 1:300 000 med områdesbeteckningar. Planen är framtagen av tjänstemän på byggnadsnämndens kansli med lantmäteriet som konsult. Del 1, planeringsförutsättningar, beskriver hur kommunen ser ut och vilka planeringsproblem som finns. Del 2, mark- och vattenanvändning, innehåller beskrivningar till de områden som markerats på kartan och rekommendationer för framtida användning. Del 3 innehåller samrådsredogörelse och en ordlista.

Stora delar av kommunen består av obrutet fjällområde som omfattas av lagens (miljöbalken) geografiska bestämmelser dvs riksintressen. Torne och Kalix älvar är båda nationalälvar enligt samma lag och får bla inte byggas ut med vattenkraftverk.

Intressantast för plansamarbetet är gränsområdet längs Könkämäälven och Muonioälven. Längs Könkämäälven går ett område betecknat N9 där N står för rörligt friluftsliv och rennäring och 9 för "Konkämä älvdal". Områden betecknade med Y (anläggnings-turism) visas vid Kummavuopio, Keinovuopio, Saarikoski, Naimakka och Siikavuopio. De är avsedda enligt beskrivningen i Del 2 närmast för rennäringens behov av renvaktarstugor, vid Keinovuopio även för fjällägenheter, bosättningar för Könkämä sameby och renslakteri (Rb 9). Längs Muonio älv går ett område betecknat NS 13 där N betyder samma som ovan och S står för skogsbruk och 13 refererar till "Muonio älv". Bosättningsområden (B, Bj) visas längs Muonioälven vid Maunu, Karesuando kyrkby, Kuttainen och Saivomuotka.

Kiruna kommuns översiktsplan skall omarbetas och arbetet påbörjades i november 1999. Kontakter kommer att tas med grannländerna och vissa frågor ska man försöka lösa tillsammans. Planen kommer att vara anpassad till vad man håller på med på andra sidan gränserna.

Fördjupningar av översiktsplan i Kiruna

Många äldre och mindre generalplaner/ områdesplaner gäller fortfarande. När den nya Plan- och Bygglagen 1987 påbjöd kommunerna att ta fram en översiktsplan för hela kommunen så skrev man i Kiruna in i den, att de gamla väl fungerande generalplanerna/områdesplanerna fortfarande skulle gälla. Fördjupningar av översiktsplan finns för Könkämä älvdal, Kalix älvdals övre del, Torne älvdal och Torneträskområdet samt för en hel del tätorter inkluderande Kiruna centralort. Planen för Könkämä älvdal är den enda som ligger på gränsen och har därmed störst betydelse för gränssamarbetet med Finland. Planen för Kalix älvdals övre del är ett exempel på "gränssamarbete" med Gällivare kommun där bla strandbebyggelsen regleras.

[ Up]

Områdesplan 1980 (fördjupning av översiktsplan), Könkämä älvdal

Planen består av planbeskrivning och två kartblad, "markanvändningsplan" och "kommundelsöversikt" i skala 1:100 000. Den är upprättad av Kiruna kommun. Området sträcker sig ca 90 km från Karesuando till Kummavuopio och motsvarar ganska väl N9 -området på översiktsplanen som beskrivits

År 1855 den 6 september förrättades av undertecknad biträde av fjärdingsmannen Mämmi Olof Amundsen och f. Nämndemannen Tornberg Salomon med anledning av Kungl. Befallningshavandes Remissorial Resolution den 25 november 1853 samt efter i behörig tid kungjord termin, syn och besiktning å de lägenheter invid Könkämä älv emellan Naimakka och Kummavuopio, varav Naimakka, Petter Olofsson söker anlägga och uppodla. Ett nytt Krono Nybygge, som och till bekvämligheter länder för vägfarande emellan Norge och Svenska lappmarken.

Fiskevatten finnes förmånligt invid bostaden samt mulbete å närmaste kronoallmänning.

Alla här ovan beskrivna lägenheter ligga intill varandra på högst ¾ mils avstånd ifrån bostaden och då de äro krono samt odisponerade för de ansökta ändamålet tjänligen tillräckliga och användbara få synemännen för sin del tillstyrka desammas upplåtande åt sökanden till ansökt ändamål, helst hinder därav heller icke uppstår för bildande av sådana gemensamma renbetesland som uti Kungl. Avvittringsstadgan den 13 december 1850 avses.

Den här ovan beskrivna traiten till bostad ligger belägen vid den allmänna vägen för de personer som besöka norska marknaden i Lyngen, på 2 ½ mils avstånd ifrån krononybygget N:r 1 Naimakka och tre mils avstånd till Kumma N:r 1 och 2.

Gott renbete gives alla tider på året varför en åbo här vore så mycket bättre.

1	Till gårdsställe och gärde utsyntes en trait bestående av en liten höjd vid älvstranden nedanför Saarikoski fors beväxt med små björkskog. Jordmånen består av sandmylla och ansågs efter begödsling komma att avkasta minst	Lass	Ruik	Lass 3	Ruik
2	Vittangi suandon maat tvenne stycken små ängslogar nära invid bostaden		4
3	Leveäsuandon saari en holme å älven nära invid bostaden	2			5
4	Weivijoki en bäck som tager sitt ursprung från Kirkkojärvi och har sitt utlopp uti Suvijoki båda sidor om bäcken jämte träskstränderna	3	5
5	Nakerinivan jänkkä en myra invid sistbeskrivne lägenhet		4
6	Kivivuopio jemte Ulkuniemi		2
7	Fiellajänkkä ½ mil i väster		5
8	Suvijoki båda sidor om bäcken ifrån dess utlopp i älven 1/8 mil uppför beväxt med vide till en del	4	5	18
	Tillsammans	11	5	22

Rättsskandal i Siikavuopio