Efter avvittringen


Om utfärdandet av kronoparker och kronoöverloppsmarker

Nr. 153
Ink. till Överjägmästaren i övre Norrbottens distrikt den 7 mars 1916

På grund av Kungl. Styrelsens kommunikation i februari 1916, nr. SO 283, får jag härmed vördsamt meddela, att jag efter tagen del av Konungens Befallningshavandes i Norrbottens län förnyade utslag den 29 december 1915 angående avvittringen i Karesuando socken, emot nämnda utslag ingen erinran har att göra.

Pajala den 3 mars 1916

Per Bergman


Inkom den 28 mars 1916

Till Kungl. Domänstyrelsen

Sedan jag hos Konungens Befallningshavande erfarit, att samtliga handlingar och kartor rörande avvittringen i Karesuando socken finnas i Stockholm hos Länsnotarien O. Forsgren, föredragande i avvittringsärenden hos Konungens Befallningshavande i Norrbottens län, får jag, under framhållande av att det synes tämligen överflödigt att avsätta några kronoöverloppsmarker inom Karesuando socken, vördsamt meddela, att jag med hänsyn till ärendet, sådant det nu föreligger, icke kan avgiva vidare utlåtande.
Remissakten nr S.I.:283 återgår härjämte.

Luleå i övre Norrbottens distrikts Överjägmästarexpedition den 23 mars 1916.

Gustaf Caseel

BR 837
Överlämnas till arkivet 838
Kungl. lantmäteristyrelsen

Till överlantmätare i Norrbottens län

Genom skrivelse den 30 april 1937 anmodade Kungl. lantmäteristyrelsen, Överlantmätaren att verkställa utredning för klarläggande av fastighetsindelningen beträffande kronoparker och kronoöverloppsmarker inom länet.

Med skrivelse den 11 maj 1938 har Överlantmätaren överlämnat sådan utredning till styrelsen.

Sedan därefter Kungl. Kammarkollegiet, vars arkiv utarbetat ett den 17 november 1942 dagtecknat tjänstememorial i ärendet, avgivit utlåtande den 16 december 1942, har å styrelsens landbyrå verkställts viss ytterligare utredning, innefattad i en i mars 1943 dagtecknad promemoria.

Därefter ha yttrande avgivits dels den 6 april 1943 av Kungl. järnvägsstyrelsen, dels den 20 september 1943 av Kungl. vattenfallsstyrelsen, dels den 5 december 1945 av Kungl. domänstyrelsen, som hört vederbörande skogstjänstemän och dels den 9 januari 1946 av Kungl. vetenskapsakademin, vars naturskyddskommité den 17 december 1945 ett betänkande till akademin.


I jordregistret för Karesuando socken finns enheterna Kronopark och Kronoöverloppsmark. Genom beslut den 19 februari 1907 har domänstyrelsen föreskrvit, att en inom socken belägna kronoparken skulle benämnas Saivo.

Lantmäteristyrelsen förordnar härigenom;

  • Att jordregisterenheten Kronopark hädanefter skall benämnas Saivo med lägst lediga nummer.
  • Att i 18 kolumnen av 1 rummet å upplägget för enheten skall antecknas, att fastigheten utgör vid avvittringen avsatt kronopark.
  • Att jordregisterenheten Kronoöverloppsmark hädanefter skall benämnas Karesuando kronoöverloppsmark nr 1:1. Skall antecknas, att till fastigheten hör jämväl det område inom socken, som icke avmätts vid avvittringen.
  • Det ligger Överlantmätaren att verkställa åtgärderna.

Vid avvittringen inom Karesuando socken avsattes ett antal strömfallsutmål. Dessa äro i jordregistret redovisade såsom särskilda enheter med benämningarna Strömfallsutmålet 1-16.

Vattenfallstyrelsen har i sitt yttrande anfört, att strömfallsutmålen lämpligen borde införas i jordregistret på det skifteslag, som omsluter utmålet ifråga.


Lantmäteristyrelsen finner sig ej kunna mot grunderna för jordregisterförordningen föreskriva sådan redovisning av utmålen, som vattenfallstyrelsen ifrågasatt.

Stockholm den 26 april 1946

Harald Malmberg      G. Prawitq

Bestyrkes å tjänstens vägnar; N. R. Kvalby

Suonttavaara lappby förblev kvar i lagfarts- och jordregisterboken även efter upprättandet av dagens samebyar. År 1943 upptäcktes detta misstag och en lantmätare fick i uppdrag att utreda detta förbiseende. Därefter förordade Kungliga Lantmäteristyrelsen år 1951 Suonttavaara lappskatteland 1:1 som ej befintlig. Lappskattelandets grundlagsskyddade rå och rör förblev dock kvar på marken och är där än i dag.

Kommentar

Hur kunde Lantmäteristyrelsen gå in i lagfartsområdet Suonttavaara lappskatteland nr 1:1 (1951) och avsätta kronoöverloppsmark och kronopark (1946)?

Strömfallsutmålen har ej kunnat införas i jordregisterboken då det stred mot jordregisterförordningen.

Se Sveriges rikes grundlag från 1734, jordabalken.


Brev från Ambjörn Grahn

Vilhelmina den 6 juli 1993

Jag vet inte om du känner till mig och mitt arbete för att få ordning och reda på de övergrepp statens tjänstemän åsamkat jordägarna ovan odlingsgränsen inom Väster- och Norrbottens län i samband med avvittringarna inom nämnda län.

Min utredning som påbörjades i november 1965, visar att grova oegentligheter från ämbetsmännens sida skall inom båda länen ha förekommit. Dessa oegentligheter påbörjades i Karesuando socken i samband med det förnyade avvittringsutslaget den 29 dec. 1915.

Istället för att delgiva jordägarna utslaget reste en person vid namn Oskar Forsgren, föredragande i avvittringsärenden, till Stockholm med avvittringens alla kartor och handlingar. Med sig hade Oskar Forsgren ett sammandrag av alla byar och hemman inom Karesuando socken. I detta sammandrag redovisas varje bys samtliga ägor. På detta sammandrag är inskrivet med bläck: Skrives ej, med pilar och klammer.

Forsgren lät producera ett s.k. transument i Stockholm. Detta transument innehåller inga uppgifter om byarnas arealer, endast skogsanslaget finns angivet. Jag råkade komma över nämnda transument, med förfalskningsanvisningar, från Domän i Falun.

Tidigare hade jag haft viss skriftväxling med länsstyrelsen och lantmäterikontoret i Luleå. Bland annat hade jag ställt en fråga till lantmäteriet i Luleå: Varför skickades avvittringskartor och handlingar rörande nämnda utslag med O. Forsgren till Stockholm? Som svar fick jag upplysningar om att det krävdes en utredning för att svara på den frågan, och för detta ville lantmätaren ha 15 000 kr. Mitt svar var: icke en krona! Jag talade dessutom om för lantmätaren att jag satt inne med alla uppgifter om Karesuando socken, och som bevis för detta gav jag totalarealerna för Mertajärvi, Idivuoma och Karesuando by.

Senare har jag fått av Ulf Hallöf en kopia av utredningen, undertecknat av Majvor Westman, i vilken framgår att nämnda skifteslag har stora områden oskiftad jord. Sprid denna kopia till alla byar inom Karesuando socken.

Samtidigt kan jag meddela att lantmäteriet i Gävle har två stora inbundna böcker med kartor och handlingar. Landsarkivet i Härnösand har en inbunden bok som ger svar på frågan hur allting har gått till.

Vet du om övriga byar inom Karesuando socken fått liknande meddelanden från Majvor Westman rörande byars jordinnehav?

Det förnyade utslaget den 29 december 1915 har upprättats av O. A. Bergström som tjänstgjorde vid Umeåkontoret vid denna tidpunkt. Något protokoll har inte kunnat återfinnas rörande utmålsläggningar för Kronan, och om denna utmålsläggning skett bakom ryggen på jordägarna, gäller den inte.

Ambjörn Grahn

 


Avvittringshandling, Nybygge

Förslag till skattläggning och områdes tilldelning inom mätningsdistrikt litt. Om fl. för Karesuando by i Karesuando socken och Norrbottens län;

Upprättat vid avvittring åren 1898 och 1914.

Mätningsdistrikt

Ägofigurens nummer å kartan

Hemmanens och lägenheters namn, nummer, natur och mantal, samt delägarens namn och inägor, ävensom de senares naturliga beskaffenhet

Uppskattnings klass

Antal lass hö

Öre-tal

Inägor

Hektar

Ar

   

Förslag till skatteläggning

         
   

Karesuando Nr. 11.

( Förut Nr. 8 ), kronoprovisionellt åsatt 1/16 mantal, brukas av Per Larsson Nilimaa och innehar:

         
 

742 a

Äng, sidvall

3

0,05

0,15

 

06

 

751

D:o hårdvall, sämre

2

0,7

2,8

 

436

   

Summa

   

69,54

29

886

Som enligt skatteläggningsmetoden förestående 69:54 öre, skola utföras till 70 öre och för detta öretal bör åsättas 7/64 mantal;

Så varder och detta mantal föreslaget att åsättas hemmanet såsom Karesuando Nr. 11.

Denna handling utgör det av avittringslantmätaren J. E. Degerman den 20 april 1898 upprättade förslaget till skattläggning och områdestilldelning för berörda by, med däruti på grund av innevarande år upprättat förslag till utmål för kronans strömfall, samt till bibehållande åt kronan av vissa vattendrag nödvändig gjorda ändringar, betygar

Umeå den 17 november 1914

Å tjänstens vägnar:

O. A. Bergström

Avvittringslantmätare

Ändring i förestående förslag är verkställd på anmodan av avvittringsföredraganden i Norrbottens län,

Umeå den 13 december 1915

O. A. Bergström

Avvittringslantmätare

De senaste gjorda ändringarna äro verkställda på grund av Konungens Befallningshavande i Norrbottens län av den 9 augusti 1916 skrivelse, till avvittringsstyresmannen.

Umeå den 14 november 1916, på tjänstens vägnar:

K. V. Zetterström

Avvittringslantmätare


Avvittringshandling om Lappskattelanden 1916.

Som Avvittringslantmätaren riktigt konstaterar att: "Har inte undergått avvittringsåtgärd" då sådana områden som sedan gammalt har blivit befäst med gräns (rå och rör) skall ej avvittras på nytt utan de gamla lagliga gränserna skall gälla enligt avvittringsdirektiven.


[Tillbaka till avvittringen]