Nybygget Viikusjärvi

Nr. 2

Till ödmjukaste följe af Herr Krono Befallningsmannen Jonas Westbergs gunstiga förordnande af den 21 februari 1784 hava underskrivna å nedanstående dag uti vederbörandes närvaro i besiktning tagit, efter hållen tidig kungörelse å predikstolen, det nybygges tillfällen vid Idivuoma som nybyggarsonen Riska, Samuel Johansson sökt få intaga och uppodla, samt befunnet som följer:

Tjänlig gårdstomt och gärdsel till nordväst ifrån Idivuoma gårdar, på västra stranden om träsket, ett hundra famnars längd från syd till nord, samt ett hundra två famnar bred, med små vide och björk skog beväxt.

Jordmån bestod af fin sand och muldblandat, varest han redan uppsatt ett nytt pörte, stuga, fähus och tvenne stolpe bodar.

Även upptagit öppen åker till ett skäls utsäde, samt tillfällen till mera åker uppodling efter tillfällen och nödtorft.

Färdig äng Röjnings land.

                                                                                        Summa :        3         7                        3

Jäkäläjärvi till utdikning och till äng tänkbar gjöres, vilket genom en sandigt med ringa möda kan utdikas, samt tvenne Såtkajärviä som genom samma utdikning kunna fruktbara bliva.

I övrigt gives till detta nybygge nödig skog till hustimmer samt gärdsel,tillfällen till djur och fågel fänge, mjölkvarns användande i Silasjåki ofvanför byamäns gemen.

Husbehovs fiske i Paljasjärvi, Jokujärvi och Viikusjärvi.

Sålunda vara Synt och befunnet intyga,

Enontekis den 16 september 1793

A. Rechardt         Johan Mickelsson Närfvä (bomärke)

§ 10

S.D. Kronohemmans åborna, Frisk, Magnus Johansson och Riska, Samuel Pehrsson i Idivuoma, hade till detta ting tagit stämning å Krono nybyggaren Jatko, Olof Pehrsson i Viikusjärvi, att den senare måtte åläggas aflämna trenne änges lägenheter, Noki järven rannat och Sangin joken Nialla onkan asti Nokista alas, kallade som svaranden skall sig tillägnat, ehuru berörda ängars lägenheter hörda under kärandes innehafvande krono hemman.

Parterna inställde sig, även som till bevakande af kronans rätt Krono Befallningsmannen Högaktade Jonas Westberg förekom.

Därefter käranderna med domboks utdrag den 15 februari 1765 styrkt att då Idivuoma krono hemman den 11 augusti 1763 efter förordnande blivit kluvet mellan dåvarande åborna därå Riska, Per Johansson och Riska, Johan Samuelsson hade åtskilliga änges slogan uti delnings instrumentet upptagits, vilka Johan Samuelsson Riska och dess son Per Johansson Riska å nyo röjt och uppbrukat och var ibland befunnes Nokin järven rannat om åtta ruickor och Sangin jokin nialla onkan asti Nokista alas, om ett lass två ruickor, allt färdig äng;

Och emedan näst gränsande byamän ej haft inget att påminna att förenämnda lägenheter under Per Johansson Riskas nybygge förbliva,

Ty hade Härads Rätten förevist Per Johansson Riska att om införsel däri sig vederbörligt ort anmäla; varandes besvärda hemmans klyvning och syne instrumentet af konungens Befallningshafvande stadsfäst enligt anteckning å berörda domboks utdrag, enär tiden då sådant sett ej gitte uppläsas emedan sista bladet af domboks utdrag varå fastsättningen af konungens Befallningshafvandes Refolution skrift, fanns bortrivet.

Svaranden Jatko företrädde domboks utdrag af om 22 februari 1799 med däruti intagen beskrivning över en den 11 augusti 1798 hållen utklyvning till dess nu innehafvande krono nybygge vid Viikusjärvi, där uti bland änges lägenheters upptages Sangin eno ifrån Noki träsk på södra stranden till Vikusjärvi med björk och vide skog beväxt, under nio lass åtta ruickor färdig äng, samt aderton lass rödnings land, därefter jämlikt Kongl. Majts. Befallningshafvandes nu uppvista utslag af den 2 september 1803,Svaranden Olof Persson Jatko tillåtits att af utsynta och besiktade lägenheter ett krono nybygge inrätta.

Bestred svaranden sig hafva inkränkat något utanför dess syne besiktning omförmälen och därmed begagnat något af Nokin järven rannat, vilket käranden likväl yrkade.

Som ifråga varande ängeslägenheten vara fyra mil ifrån Idivuoma belägne och de om nybyggen utkomne författningar tillåta att fjärran belägne änges lägenheter måge läggas från den bostad därunder den först blivit synte till under nybyggen varunder de mera bekvämligt kunna nyttjas och bärgas;

Så ansåg krono Befallningsman Westberg sådant nu äventyrligen kunna säga, men den härifråga ängar voro närmare till svarandens nybygge än kärandes kronohemman; därefter

Afsades:Att Häradsrätten för att bliva förvissad huruvida kärandes förenämnda änger vid och neder om Noki träsk äro särskilt afskillda lägenheter eller inbegripna under Sangin eno, svaranden tillerkända äng; aktar skäligt förevarande Socken skrivaren Johan Aront Grape att sådant genom besiktning på stället utropa varvid parterna på kallelse vid förelagt syn äro tillstädes, samt Nämndeman Johan Johansson Närvä biträder rörandes beskrivningen, vartill nästa Ting saken uppskjutes, inlämnas, samt svaranden vid förenämnda vite sig åter till svaromål inställer.

(Bilaga)

Nr. 4

Enligt Härads Rättens förordnande af den 18 februari detta år hafva undertecknade besiktigat de änges tvister som yppats emellan Krono Hemmans åboerne Magnus Johansson och Idivuoma, Samuel Persson, käranden, samt Krono Nybyggaren Jatko, Olof Persson i Vikusjärvi, svarande, vilken förrättning aflöp som följer;Vad ängarna omkring Nooki träsk och dess lompolo beträffar, så gjordes af svaranden ej något påstående.

De änges stycken som svaranden på Sangin Eno uppröjd gjordes af käranden ej något på stående, även hade svaranden på Pitsijoki uppröjd uti kärandes gamla äng, Pitsijoen Sarukajen kallad, något vilket änges stycke bestod af 2 ruickor som bestriddes af käranden.

Enontekis den 24 september 1811,

(Bilaga 8)

År 1856 den 7 oktober förrättades till följe av Kungl. Majts. Resputive Beffalningshavandes Resolution den 17 maj sistlidne maj, samt behörigen kungjord termin och särskild lämnad underrättelse åt angränsande hemmansägare, av undertecknad biträde av nämndemannen Riska, Johan Petter Johansson och förre nämndemannen Närvä, Johan Johansson syn å de lägenheter vid Närvä by som Gunnare, Johan Petter Olofsson söker få sig upplåtne för ett nytt hemmansanläggning. Varvid besiktigades:

Ehuru ovan beskrivna lägenheter äro krono, odisponerade och till ansökta ändamål tillräcklige och användbara få synemännen ödmjukast föreslå desammas upplåtande åt sökanden med åtnjutande av minst 15 års skattefrihet.

Sålunda synt och befunnet samt utan något klander vid synetillfället ej förspordes

Betygar dag som ovan, På synemännens wägnar ; J Lidström

(Bilaga 8)

År 1854 den 25 september förrättades och undertecknades till följe av Kungl. Majts. Resputive Befallningshavandes Remmisional Resolution av den 18 sistlidne mars, samt förut gången kungörelse biträde av Nämndemannen Riska, Johan Petter och hemmansägaren Närvä, Jakob Andersson, syn och besiktning å de lägenheter som enligt Konungens Befallningshavandes utslag den 9 december 1811 lyda under Paljasjärvi nybygget, som legat öde sedan år 1816 och vilket ödehemmans nybyggarsonen Wiikusjärvi, Isac Johanssons uti ansökning den 10 mars innevarande år sökt få ånyo upptaga lägenheterna befunnes uti följande skick:

Ansågs alldeles tillräckligt till ett nybygge.

Krononybyggaren Salmi, Jacop Andersson företrädde härvid härvid Konungens Respektive Befallningshavandes Utslag af den 4 november 1844, varigenom han fått sig upplåtne de under Nr. 2 uti detta instrument beskrivne, Porokåtajärvis stränder, samt i anledning därav bestrider lägenhetens upplåtande under Paljasjärvi Nybygge, derest att sådant kommer att existeras.

Härvid förklarade sökanden det han ej åtage sig skyldigheten, att såsom förre åboen åtagit sig att hindra boskapen ifrån att uppbeta Idivuoma byamäns ängar, som ligga spridda omkring Paljasjärvi och Jokuvuoma då Synemännen ansåg det omöjligt för Idivuoma byamän att ängarna inhägna

Sålunda synt och befunnet betygar

På syneförrättningens wägnar

Avvittringsutslag år 1907

Nr. 11 Wiikusjärvi nr. 1,

kronoskatte, provisionelt åsatt ett åttondels mantal. Detta hemman som förut lytt under Jukkasjärvi socken, men vid rågångens uppgående emellan sistnämnda socken och Enontekis socken, fallit inom sistnämnda socken och därför från Jukkasjärvi jordebok avskrives, är anlagt enligt resolution den 2 september 1803, provisionelt skattlagt till ett åttondels mantal genom Konungens Befallningshavandes utslag den 24 augusti 1819, inlöst till skatte enligt resolution den 31 december 1857, äges av Nils Henrik Ersson och Mickel Kemi, till hälften vardera, och har, på sätt av avvittringslantmätaren J. E. Degerman upprättad förslag visar, skattlagts och tilldelats områden sålunda;..........Summa 279,21 öre........ vilket skall åsättas detta hemman, med hemställan om åtta frihetsår....... med stöd av § 8 och § 18 i 1873 års nådiga avvittringsstadga, för den föreslagna skatten sju sextondels mantal erhållit områden....... av nådiga brevet den 19 oktober 1894, en fjärdedel eller 192,50 hektar avdragits till häradsallmänning.

Summa tillsammans: 6267,35 hektar, eller 12695 tunnland 24,7 kappland. Mot förslaget har ingen anmärkning framställts.

Ur lagfartsboken: 1908 den 17 jan, § 2 antecknades att Nils Johansson Prost instämt Nils Henrik Ersson med påstående om bättre rätt till " hälften av fastigheten Nr.1, om 1/16 mantal i Wiikusjärvi". Enligt utslag den 22/1 1909, som av Kunglig Befallningshavande fastställts att kärandens talan ej fullföljts och därför ogillas.

Ur lagfartsboken: 1908 den 17 jan, § 3 antecknades det, att Nils Mickelsson Kemi instämt Nils Henrik Ersson med påstående om bättre rätt till " hälften av fastigheten Nr. 1, om 1/16 mantal i Wiikusjärvi. Enligt utslag den 22/1 1909 som av Kunglig Befallningshavanden fastställt att kärandets talan ej fullföljts och därför ogillats.

Sammandrag över avvittringen uti Karesuando socken och Norrbottens läns lappmark; Upprättad vid avvittring år 1914 och innehållande 2 skrivna sidor. Karesuando nr. 3:45

14 december 1915

På tjänstens vägnar:

O. A. Bergström

avvittringslantmätare

De med röd bläck gjorda ändringarna äro verkställda på grund av Konungens Befallningshavandet i Norrbottens län skrivelse av den 9 augusti 1916 till Avvittringsstyresmannen.

Umeå den 15 november 1916

På tjänstens vägnar

K. W. Zetterström

avvittringslantmätare

Nuvarande drivare av hemmanet Viikusjärvi

Emil Sevä har c:a 100 tamrenar som strövar fritt i omgivningen och kommer på eftermiddagen hem för att äta. Nu håller han sig också med sex kor, lika många kalvar och en tjur. En av korna har hämtats från Skåne och har präktiga horn. De övriga är av fjällras. " Jag gör ost av praktiskt taget hela produktionen, lite smör blir det också", säger han.