Fotnot: Johan Mattias Olofsson Siikavuopio (tog efternamnet Siikavuopio från hemmanets benämning, hade Riska tidigare) f. 1828 d. 1889, var gift med Brita Maria Baas från Palojoensuu.
Enontekis Lagtima Ting den 24 augusti 1847
Syneprotokoll och Lagfart
År 1847 den 24 augusti förrättades, till följe af Kongl. Majts. Respution Befattningshafandes Remisional Resolution den förste sistlidne April Syn af undertecknad af nye biträde af Fjärdingsmannen Olof Amundsen Mämmi och Nämndmannen Clas Johansson Kiviniemi, Syn efter förut kungjort termin och särskild lämnat underrättelse åt angränsande jordägare å de lägenheter som Riska, Johan Mattias Olofsson hos bemälde Befallningshafande sökt få sig till ett nytt hemmansanläggning upplåtne hvarvid utsyntes;
Lass Ruikor
|
1 |
En trakt till gårdstomten och åkerjord samt lindor vid nedre ändan af Wuoggasen joki, kallad Kaltiorova tieva omtrent 24 tunnland geometrisk del som ansågs giva en höafkastning utom vad till åkerjord erfordras |
14 |
||
|
2 |
Koutajoki som 1 mil söder om gårdsstället utfaller i Kelottijärvi befanns innehålla en ägovidd af tre tunnland 11 kappland beväxt med vide ansågs efter rödning afkasta |
4 |
5 |
|
|
3 |
Markinnivan ranta och Pitkärannan väli å västra stranden af Kelottijärvi 10 kappland beväxt med vide |
3 |
||
|
4 |
Aironiemen jänkkä ibidem 2 tunnland |
1 |
5 |
|
|
5 |
Syvävuopion vuoma nära bostaden omtrent 2 tunnland ansågs afkasta |
3 |
||
|
6 |
En liten myra ¼ mil i söder omtrent 7 kappland färdig äng |
2 |
||
|
7 |
Mattilasruto vid Kelottijärvis strand en liten slog ansågs nu afkasta |
2 |
||
|
8 |
Lassinantin jänkkä ibid. Färdig äng |
3 |
||
|
9 |
Jeytisenjoen ruto ja jänkä ibid även färdig äng om 7 kappland |
4 |
||
|
10 |
Niipilahden perä en liten myrslog vid bäcken om 5 kappland färdig äng |
2 |
||
|
11 |
Warpisaari en liten holme å älven nära bolstaden omtrent 1 tunnland beväxt med vide |
1 |
||
|
12 |
Wesipolansaari en liten holme ½ mil ovanför gårdsstället |
1 |
||
|
13 |
Kaakurijärven perä färdig äng omtrent 8 kappland |
4 |
||
|
14 |
Kutukivenrannan alasenpää emellan Grapes ängar omtrent 5 kappland beväxt med vide ansågs afkasta |
3 |
||
|
15 |
En trakt å Elfstranden emellan Anna nity och ? 10 kappland |
5 |
||
|
16 |
Å Elfstranden uppför från Grapes äng Alavuopion törmä omtrent 1: tunnland, beväxt med björk och vide |
6 |
||
|
17 |
Hauta ranta ifrån Syvävuopion suu uppför till Kalliojoen mukka omtrent 1: tunnland 16 kappland beväxt med björk och vide ansågs efter rödning afkasta |
1 |
||
|
17a |
Kaltiojoenkoste uppför älvstranden till Grapes äng omtrent 16 kappland beväxt med björk och vide |
5 |
||
|
18 |
Av östra sidan om Kaltiojoki mynning från Grapes äng uppför bäcken till en liten myra benämnd Kaltiojänkkä samt ifrån samma myra till bäckens utfall i älven å båda sidor beväxt med tjockt vide omtrent 1: tunnland, ansågs afkasta efter rödning |
6 |
||
|
Fots nästa sida |
||||
|
19 |
Wuoggasenjoki strand ifrån dess utlopp i älven uppför södra stranden till Rautusuando omtrent 1: tunnland 16 kappland beväxt med vide
|
3 |
||
|
20 |
I samma bäcks mynning finnes tvenne små holmar beväxt med vide som efter upprödning afkasta |
2 |
||
|
21 |
Tievantakusta invid gårdstomten tvenne små färdiga myrslogor |
2 |
||
|
Summa |
33 |
|||
Varje lass räknat till 10 ruikor varje ruika till 6 S P
Mulbete avsyntes å västra sidan om Vuokasenjoki när det ansågs av synemännen att därav boskapen fingo gå ovallad, på nedre eller den södra sidan om bäcken det vore omöjligt för Maunu byamännen bevara deras ängar vid Kelottijärvi då det icke finnas skog till gärdsel.
Ovan utsynte lägenheter som äro krono och odisponerade samt tjänliga tillräckliga till ett nytt hemman anse synemännen kunna utan förnärmande av andras rätt sökanden till ansökt ändamål upplåtas
.Sålunda synt och befunnet, samt att någon klander ej försports mot lägenheternas upplåtande åt sökanden betygar
På synemännens vägnar
J Lidström
Siikavuopio Nr.1 anlagt på grund af Kungl. Majts. Bef. Haf. Utslag den 30 juni 1848, med 15 frihetsår, att skatta innevarande år.
Å detta Krono Nybygge finnes ingen åker, emedan intet åkerbruk så långt upp på fjällen är lönande, ty Nybygget ligger på över 5 mils afstånd ifrån Karesuando.
Ängar afkasta omkring 7 parmor hö i 4: de klassen a 5 / par 1 dal 4 öre
Myrängar 3
Skog till husbehov 2
Mulbete dåligt 2
Tillhopa 1 dal.7öre
Silvermynt, vilka En daler 7 öre Silvermynt i det närmaste svara emot 1/16 mantal, med en grundränta af 63 öre Riksmynt, att utan förvandling utgå med detta år 1863.
Sålunda uppskattat och efter noggrann beprövning skatte lagd,
Betygar Förrättningsstället den 9 februari 1863.
A.J. Wallin J. Hackzell
Krono fogde Kr. Länsman
Johan Petter Johansson Riska Isac Olofsson Mämmi
(bomärke) (bomärke)
Denna kungörelse från Landskontoret av 26 maj 1861 förkunnar att Johan Mattias Olofsson Naimaka, (stamefternamnet skall vara Riska eller senare Siikavuopio), har fått äganderätt till hemmanet Siikavuopio Nr.1.
Enontekis Lagtima Tingslag den 29 december 1881
Bouppteckningsprotokoll
Nr.2
År 1881 den 29 december hölls bouppteckning efter kronohemmans åbon Siikavuopio (Riska), Johan Mattias Olofsson som avlidit den 27 april denna år och efter sig lämnat änkan Brita Maria Johansdotter samt med henne sammanavlade barnen Johan Petter, myndig, Susanna, Ester, Nataniel och Mattias, omyndiga, samt Margareta gift i Norge.
Boet uppgavs av änkan i följande ordning:
|
Tillgångar |
||
|
Kronohemmanet Siikavuopio Nr. 1 om 1/16 mantal värde 250 kr. |
||
|
1 |
Häst |
100 |
|
4 |
Kor |
160 |
|
1 |
Kalv |
10 |
|
½ |
Not |
20 |
|
2 |
Båtar |
16 |
|
Sängkläder |
30 |
|
|
3 |
Sängar |
8 |
|
Diverse andra husgeråd |
5 |
|
|
1 |
Gryta |
4 |
|
2 |
Kaffepannor |
3 |
|
1 |
Kaffe qvarn |
1 |
|
2 |
Yxor |
3 |
|
Några hyvlar och andra verktyg |
3 |
|
|
2 |
Söndriga boskaps grytor |
8 |
|
4 |
Pulkor och diverse ren kälkar |
4 |
|
2 |
Bössor |
10 |
|
2 |
Par slagjärn |
4 |
|
Summa |
395 |
|
|
Skulder |
||
|
Till handlanden Gjever i Lyngen |
50 |
|
|
J.Lidström |
30 |
|
|
F.B. Forsström |
30 |
|
|
Diverse små skulder |
100 |
|
|
Begravningskostnader |
15 |
|
|
Bouppteckningskostnad |
3 |
|
|
Summa |
228 |
|
|
Behållning |
167 |
Allt har blivit rätt uppgiven intygar under edslig förpliktelse,
Brita Maria Johansdotter
(bomärke)
Sålunda upptecknat och värderat;
Nils Unga J. Forström
(bomärke)
Siikavuopio hemman
Brita
Maria Johansdotter f. 1830, nybyggare, Siikavuopio nybygge
Ester
f. 1867, Siikavuopio nybygge
Natanael
f. 1870, extra kronojägare, Siikavuopio nybygge
Matias
Walfrid f. 1876, Siikavuopio nybygge
Johan
Petter Johansson f. 1858, inhyseshjon, Siikavuopio nybygge
Hilda
Karolina Henriksdotter f. 1870, Siikavuopio nybygge
Folkräkningen 1890. Norrbottens län
http://www.foark.umu.se/folk/bd/
Exempel på avvittringsutslag:
Avvittrings utslag år 1907
Karesuando nr. 3:52 (Innehåll 120 skrivna sidor)
Nr.12. Siikavuopio Nr.1, krono, under provisionell åsatt ett sextondels mantal, beviljat till anläggning den 30 juni 1848 med femton frihetsår att skatta år 1863, provisionellt skattlagt den 13 april 1863 fritt från ränta och alla onera emot skyldighet att åt postförare och andra, som färdas å fjällvägarna därstädes, lämna härbärge och förplägning efter bestämd taxa och i sådant avseende uppföra och underhålla nödiga hus m.m., som i utslaget enligt resolution den 7 januari 1851 med femton frihetsår att skatta år 1866, upplåter nyttjanderätten till Kelotijärvi utan avgift enligt Konungens Befallningshavandes utslag den 10 oktober 1855 och provisionellt skattlagd till ett trettiotvåondels mantal den 8 maj 1875, varefter provisionella skatten bliver tre trettiotvåondels mantal, förslås att benämnas Siikavuopio Nr. 1, brukas av Änkan Brita Johansdotter och har på sätt af afvittringslandmätaren J. E. Degerman upprättad förslag visar, efter verkställd ägoutbyte enligt särskild beskrivning skattlagts och tilldelats område på följande sätt:
0,0380 hektar åkermark, uppskattade som äng om 0,14 lass hö i 1:a klassen till 0,90 öre.
8,2850 hektar odlingsmark och äng om 12,82 lass hö i 2:a klassen ............51,28 öre.
7,7000 hektar ängesmark om 7,40 lass hö i 3:dje klassen, .........................22,20 öre.
19,4870 hektar ängesmark om 2,90 lass hö i 4:de klassen, ..........................5,80 öre.
Tillsammans: 80,18 öre
Svarande närmast mot ett åttondels mantal, vartill detta hemman förslagits.
Ifrågavarande hemman har för den förslagna skatten, till ett åttondels mantal, med hänsyn till skogens och betets beskaffenhet och markens växtlighet, med stöd af §§ 8 och 18 i 1873 års nådiga afvittringsstadga erhållit område efter beräkning af 1760 hektar, eller 19965,44 kvadratref för helt mantal med 220 hektar, samt sedan på grund af nådiga brefvet den 19 oktober 1894, en fjärdedel eller 55 hektar afdragits till häradsallmänning, utbrutits i två skiften med rätt att, enligt ofvan åberopade nådiga bref, bibehållas vid den utom områdets gränser befintliga, i förslaget under namn af ströäng Nr. 152 å kartan Litt. K upptagna inäga om 1,80 hektar utan andel i omkringliggande skogsmark.
Innehållande ovannämnda skiften:
Det 1:a; inom punkterna A, B, C, D, å krtan K;
Det 2:a inom punkterna 10, 11, 12, 7, 8 och 9 å kartan C och 8 och 7 å kartan D samt ströäng, tillsammans:
35,51 hektar, eller 71 tunnland 29,8 kappland, inägor.
165,00 hektar, eller 334 tunnland 7,7 kappland, duglig skogsmark.
6185,46 hektar, eller 12529 tunnland 28,4 kappland impediment
Summa: 6385,97 hektar eller 12936 Tunnland 1,9 kappland.
Förutom ovanstående arealer finnes inom skogsskiftets gränser ängar tillhöriga kronan och annan by, vilka icke kunnat utbytas, nämligen:
Nr. 279, 283 å kartan C tillhöriga kronan och förut lydande under slopade hemmanet Sujajärvi Nr. 2, nr. 332, 333, 334, 340 och 358 å sistnämnda karta tillhöriga Sudjavaara by, om tillsammans:
7,10 hektar, eller 14 tunnland 12,3 kappland.
Mot förslaget har ingen anmärkning framställts.
Vad sålunda förekommit har Landshövdings Ämbetet tagit i övervägande och prövar skäligt härmed till efterrättelse fastställa avvittingslandmätaren J. E. Degermans förslag beträffande såväl skattläggning som ägoutbyte och områdes tilldelning.
Vidare står att läsa i avvittringshandlingar från 1914 (Karesuando nr. 3:35)
Förslag till områdets tilldelning
Med hänsyn till skogens och betets beskaffenhet samt markens växtlighet, anser jag mig med stöd av af §§ 8 och 18 i 1873 års nådiga Afvittringsstadga böra föreslå skogsanslaget till hemmanet Nr. 1 Siikavuopio, efter beräkning af 1760 hektar för helt mantal, samt att sålunda må tilldelas Siikavuopio Nr. 1 för 1/8 mantal, 220 hektar, hvaraf, då 1/4 del eller 55 hektar afsättes till bildande af en häradsallmänning för Karesuando socken, 3/4 delar eller 165 hektar skall utgöra hemmanets enskilda område.........
Siikavuopio N:o 1. Ifrågavarande hemman har föreslagna skatten, ett åttondels mantal, med hänsyn till skogens och betets beskaffenhet och markens växtlighet, med stöd av § 8 och §18 i 1873 års nådiga avvittringsstadga erhållit område efter beräkning av 1760 hektar eller 19965,44 kvadratmeter för helt mantal 220 hektar...............
( Text från avvittringen 1907)
Hemmanets gränser blev utstakat och besatt med rå och rör som syns på kartan.
Hemmanet Siikavuopio Nr. 1 blev även tilldelat ett område med skogsmark vid Sudjavaara i samband med avvittringen.
Ur avvittringshandlingen............ må tilldelas tilldelas Siikavuopio Nr. 1 för 1/8 mantal 220 hektar, hvaraf, då 1/4 eller 55 hektar afsättes till bildande af en häradsallmänning för Karesuando socken, 3/4 eller 165 skall utgöra enskilda områden. I fråga om skiftesläggningen anser jag, att, då duglig skog ej finnes att tillgå närmare än 8 a´9 mil nedåt landet, hemmanets ägor kunna efter verkställdt ägoutbyte med Naimakka hemman, läggas i två skiften ...................
Ur avvittringshandling 1907............enligt Kungliga Brefvet den 13 maj 1887, fritt från ränta och alla onera emot skyldighet att åt postförare och andra, som färdas å fjällvägen därstädes, lämna härbärge och förplägning efter bestämd taxa och i sådant afseende uppföra och underhålla nödiga hus m. m. , som i utslaget föreskrives..............
Avvittrings utslag år 1907
Karesuando nr. 3:52 (Innehåll 120 skrivna sidor)
Nr.12. Siikavuopio Nr.1, krono, under provisionell åsatt ett sextondels mantal, beviljat till anläggning den 30 juni 1848 med femton frihetsår att skatta år 1863, provisionellt skattlagt den 13 april 1863 fritt från ränta och alla onera emot skyldighet att åt postförare och andra, som färdas å fjällvägarna därstädes, lämna härbärge och förplägning efter bestämd taxa och i sådant avseende uppföra och underhålla nödiga hus m.m., som i utslaget enligt resolution den 7 januari 1851 med femton frihetsår att skatta år 1866, upplåter nyttjanderätten till Kelotijärvi utan avgift enligt Konungens Befallningshavandes utslag den 10 oktober 1855 och provisionellt skattlagd till ett trettiotvåondels mantal den 8 maj 1875, varefter provisionella skatten bliver tre trettiotvåondels mantal, förslås att benämnas Siikavuopio Nr. 1, brukas av Änkan Brita Johansdotter och har på sätt af afvittringslandmätaren J. E. Degerman upprättad förslag visar, efter verkställd ägoutbyte enligt särskild beskrivning skattlagts och tilldelats område på följande sätt:
0,0380 hektar åkermark, uppskattade som äng om 0,14 lass hö i 1:a klassen till 0,90 öre.
8,2850 hektar odlingsmark och äng om 12,82 lass hö i 2:a klassen ............51,28 öre.
7,7000 hektar ängesmark om 7,40 lass hö i 3:dje klassen, .........................22,20 öre.
19,4870 hektar ängesmark om 2,90 lass hö i 4:de klassen, ..........................5,80 öre.
Tillsammans: 80,18 öre
Svarande närmast mot ett åttondels mantal, vartill detta hemman förslagits.
Ifrågavarande hemman har för den förslagna skatten, till ett åttondels mantal, med hänsyn till skogens och betets beskaffenhet och markens växtlighet, med stöd af §§ 8 och 18 i 1873 års nådiga afvittringsstadga erhållit område efter beräkning af 1760 hektar, eller 19965,44 kvadratref för helt mantal med 220 hektar, samt sedan på grund af nådiga brefvet den 19 oktober 1894, en fjärdedel eller 55 hektar afdragits till häradsallmänning, utbrutits i två skiften med rätt att, enligt ofvan åberopade nådiga bref, bibehållas vid den utom områdets gränser befintliga, i förslaget under namn af ströäng Nr. 152 å kartan Litt. K upptagna inäga om 1,80 hektar utan andel i omkringliggande skogsmark.
Innehållande ovannämnda skiften:
Det 1:a; inom punkterna A, B, C, D, å krtan K;
Det 2:a inom punkterna 10, 11, 12, 7, 8 och 9 å kartan C och 8 och 7 å kartan D samt ströäng, tillsammans:
35,51 hektar, eller 71 tunnland 29,8 kappland, inägor.
165,00 hektar, eller 334 tunnland 7,7 kappland, duglig skogsmark.
6185,46 hektar, eller 12529 tunnland 28,4 kappland impediment
Summa: 6385,97 hektar eller 12936 Tunnland 1,9 kappland.
Förutom ovanstående arealer finnes inom skogsskiftets gränser ängar tillhöriga kronan och annan by, vilka icke kunnat utbytas, nämligen:
Nr. 279, 283 å kartan C tillhöriga kronan och förut lydande under slopade hemmanet Sujajärvi Nr. 2, nr. 332, 333, 334, 340 och 358 å sistnämnda karta tillhöriga Sudjavaara by, om tillsammans:
7,10 hektar, eller 14 tunnland 12,3 kappland.
Mot förslaget har ingen anmärkning framställts.
Vad sålunda förekommit har Landshövdings Ämbetet tagit i övervägande och prövar skäligt härmed till efterrättelse fastställa avvittringslandmätaren J. E. Degermans förslag beträffande såväl skattläggning som ägoutbyte och områdes tilldelning.
Länsstyrelsens inventering och bedömning av kulturvärden på fjällägenheter år 1995.
Promemoria 223-1895-95
Siikavuopio
Historik
Nybygget upptogs vid 1800-talets mitt.
Bebyggelse
Delar av bebyggelsen (häbren) har stommar från 1800-talets andra hälft, men huvuddelen är från 1930-40-talet. Bebyggelsen består av två bostdshus, två häbren, två ladugårdar och två uthus. Bebyggelsen på den ena gården har i princip ursprunglig karaktär. Den andra gården har ombyggts kraftigt under 1990-talet.
Inägor
Inägan är ej plöjd men eventuellt hackvänd. Hävden var kontinuerligt från anläggandet till ca 1960. Den övergripande strukturen på inägomarken är igenväxande slåttermark med en lada och en mindre stig/fägata. Inom delar av inägan växer rikligt med låsbräken.
Brukningsform
Fjällägenheten används för permanent boende.
Bedömning
Inägomarken bedöms ha potential att utgöra en artrik och värdefull äng om hävden återupptas. Fjällägenheten är den mest bevarade värda ur natur- och kulturaspekt i Könkkämä älvdal och är ett exempel på att fjällägenheter anlagts för storsamhällets behov av kommunikationer.
Kommentar: Den sista raden i bedömning anser vi vara felaktig då nybygget anlades i början för att försörja, de människor som bodde där, med bl. a. jakt och fiske samt mindre boskapshållning.
Klassificering K: II
Klassificering N: I
Klassificering K/N: II
Klass I betyder: Har höga natur och kulturvärden. Kan ur natur- och kulturmiljö synpunkt försäljas efter beslut om säkerställande fattas.
Klass II betyder: Har högsta natur- och kulturmiljövärde. Bör ej försäljas. Särskilda beslut om säkerställandeform skall fattas.