Nordfinland sett ur i hälsosynpunkt ser oftast dåligt ut. Lägesrapporten berättar dock ej åt oss allt då människornas egna erfarenheter ej kommer fram i dessa rapporter.

Oulu högskolans projekt - Livet på platsen - forskar om människornas egna erfarenheter och välbefinnande. Raattama by har valts till forskningsobjekt och där bor 160 personer sammanlagt. Där finns även egen skola.

Efter vad raattamaborna har berättat så är naturen till stor del orsaken till deras välbefinnande - det känns så att naturen får människorna att stanna här och även återkomma hit. Raattamabornas förhållande till naturen är mycket aktiverande och vardaglig. Annorlunda än för en stor del av den finnländska befolkningen som den är oftast till hinder. Folk måste företa utflykter till naturen för att de kan njuta av den.

I Raattama njuter också folk av naturen men de är mitt inne i den i sina vardagliga göromål, säger forskaren Timo Karjalainen, som besökt byn under renskötsel dagarna. Renskötselns göromål och årstider bestämmer bybornas vardag; man går till rengärden, fiskar, plockar bär och jagar. En del av bybornas välbefinnande är även Ounasjoki som rinner genom byn, säger Karjalainen. Raattamaborna har slagits för sin älv mot myndigheterna sedan 1980-talet och det kommer ofta fram i deras berättelser.

Suvantoborna (en annan by i området) sörjer fortfarande de marker som de har mistat på grund av en strömmande fallhöjd till Kemijoki, säger Karjalainen.

Raattamabarnen växer upp till insikt i det vardagliga livet. Samvaron med naturen lär de av sina föräldrar och andra bybor. Under fritiden färdas de med skotrar och mopeder, går till skogen eller far ut att pimpla.

Omgivningen kommer starkt fram när eleverna berättar om sina upplevelser. När man talar om renar så kommer det fram att de har en stor insikt i renskötseln och redan i småskolan är den insikten mycket välinlärd hos eleverna, säger Fil. doktor Eeva Kaisa Hyry.

Dagiset är på samma gårdsplan och de äldre samlas här till sina möten. Generationerna träffas och barnens uppväxts stöds av alla i byn.

Bybornas och forskarnas bekymmer är skolans kommande framtid. Om man måste stänga skolan så skulle barnen mista en av sina länkar till deras egen miljö och kultur.

Det är också en fördel att klasserna är blandade med olika årsgrupper då de äldre kan ge stöd åt de yngre eleverna. I den här gruppen får man vara annorlunda, säger Hyry, som stöd för byskolans bevarande.

Marikaisa Kontio-Logje har två roller i Raattama. Hon använder intervjuerna som är gjorda här till sin egen avhandling, men är också till förfogande för andra forskares intervjuer.

Sanna Autto samlar allt i en digital bank som sedan förvaras i biblioteket i Rovaniemi, högskolan i Oulu eller i Raattamas egen skolbibliotek.

Autto ger också ut en bok i slutet av året som handlar om Raattama by och dess invånarens berättelser. Boken är tänkt att säljas till bl.a. turister som besöker byn.

Forskarna har besökt Raattama by kontinuerligt. - Vi vill inte fördriva all vår tid i våra forsknings salar utan vill gå ut till människorna och tala med dem och dela deras vardag, säger professor Leena Syrjälä från Oulu högskola.

Projektet har fått medel ända till 2011. Den skall utmynna i ett antal avhandlingar, artiklar och samlade skrivelser och media rapporter samt lokala teatergruppers spelade stycken.