Hela debattinlägget går att läsa i Enontekiön Sanomat N:o 9, onsdagen den 5 mars 2008.

Sametingets nya ordf. Klemetti Näkäläjärvi har gått ut i offentligheten och krävt att Finland skall ratificera ILO-169 överenskommelsen.

Det skulle innebära i nu läget att Finland med stöd av ILO skulle få överlämna resten av rättigheterna till mark och vatten i övre Lappi till samerna.

I detta sammanhang måste man dra den slutsatsen att ska inte Finland som rättsstat först klargöra och undersöka av vem eller vilka som staten tagit dessa mark- och vattenrättigheter ifrån så att man kan lämna tillbaka dessa till de rättmätiga ägarna.

När man av de renskötande samerna inte har tagit bort deras rättighet till sin näring, så måste man fråga sig kan man med stöd av en, folkrätträttslig överenskommelse, sådana rättigheter till dem återbörda som de aldrig har haft.

De har också i gräns- och fredsfördraget tillkomst fått ersättning för den egendom i de länder som de kom ifrån till Finland.

Om man till dessa invandrandes ättlingar vill återbörda rättigheterna till land och vatten så måste man först ta fram vilka enskilda som hade dessa äganderättigheter tidigare.

Som det ser ut nu kan man inte tala om att återbörda dessa rättigheter till samerna särskilt då en stor del av rättighetsägarna (som befolkat området sedan urminnes tid) skulle vara andra än de av staten erkända "ursprungsbefolkning".

Med stöd av ILO-169 kan man inte ta ifrån någons grundlagsskyddade ägande och till de tillhörande rättigheter.

De rättigheter som lagligen har befästs och är i kraft varande måste avgöras i domstolar när konflikt uppstår om ägandet.

Staten har i god tro gjort sådana beslut som inneburit att det uppstått en konflikt mellan två folk som livnär sig på samma näringar och där de som kallar sig "lappalaiset" är de rättmätiga ägarna och ursprungsbefolkning i området. Striden gäller lapparnas "kvarvarande och tidigare" rättigheter som de renskötande samerna med hjälp av staten och ILO försöker (och har redan fått en del) ta herraväldet över.

Samernas och lapparnas konflikt består ju i stort sett om vem som har bättre rätt till mark och vatten som staten tillskansat sig orättmätigt vid avvittringar från de tidigare rättighetsinnehavarna.