Pressmeddelande

Infört: 2004-11-23

Vetenskapsrådet stöder befolkningsdatabas över Sápmi

Demografiska databasen vid Umeå universitet får totalt 3,6 miljoner kronor för att digitalisera information från kyrkböcker för fem samiska församlingar.

Det är uppgifter mellan år 1750–1900 i samtliga kyrkböcker för två församlingar i det nordsamiska området och ytterligare tre i det sydsamiska som ska digitaliseras. Vetenskapsrådet stöder nu projektet, som bär namnet ”A Sápmi Population database”, med 1,2 miljoner per år under tre års tid.

När projektet är klart, kan uppgifterna sedan användas i ett flertal akademiska forskningsområden, exempelvis för att studera vad som egentligen hände när de inre delarna av Norrland koloniserades och en samisk befolkning förvandlades från en ensam majoritet till en alltmer marginaliserad minoritet. Ett annat tänkbart exempel är om det går att jämställa de svenska samernas erfarenheter med till exempel Nordamerikas indianer eller Australiens aboriginer. Ytterligare ett möjligt forskningsprojekt är att studera om kulturella skillnaderna mellan samer och nybyggare var orsak till sjukdomar, olyckor samt till olika giftermåls- och flyttningsstrategier.

Det huvudsakliga arbetet kommer att utföras vid Demografiska databasens enhet i Karesuando, och de nya projektmedlen tryggar med nuvarande kostnadsläge enhetens verksamhet i cirka två och ett halvt år. Ansvarig för projektet är Anders Brändström, Demografiska databasen, som tidigare har nominerats av Vetenskapsrådet för bidrag till starka forskningsmiljöer.

Forskningen i Sverige har ett stort ansvar att beakta urbefolkningsproblematiken i ett historiskt såväl som nutida perspektiv. Allmänheten, politiker och andra beslutsfattare, personer inom olika organisationer och samerna själva saknar till stor del en fullgod bild av koloniseringsepoken i det samiska området. Det beror i grund och botten på att det saknas forskningsresultat att ge oss svaren på alla de olika frågorna som ställs. Befolkningsdatabasen över Sápmi fyller just detta syfte, att erbjuda ett underlag för analyser som i slutändan kan förbättra både de allmänna och de akademiska insikterna i urbefolkningsområdet.

För mer information, kontakta:

Anders Brändström,
Demografiska databasen,
tel: 090-786 60 63
e-post: anders.brandstrom@ddb.umu.se

(Se även: Kvenkulturcenter)

FORSKNINGSSTRATEGIER

2004 – 2007

2.2.5. Det nordliga rummet

Det "nordliga rummet" används som samlande beteckning för ett vidsträckt, inte alltför definierat nordligt område, som ibland utgör det nordsvenska området, ibland det nordskandinaviska, ibland ett ännu större nordeuropeiskt eller cirkumpolärt område. Studier av detta vidsträckta område utgör sedan länge betydelsefulla inslag i universitetets forskning.

Det är naturligt med tanke på Umeås geografiska läge och de stora forskningsluckor som funnits(? Finns! Vår anmärk.) beträffande den nordsvenska och nordskandinaviska regionen. De samlade aktiviteterna har lett fram till en helt ny bild av områdets forntid och äldre språkliga och kulturella historia.

Också den nutida utvecklingen inom det nordliga rummet har studerats i flera ämnen. Denna forskning har haft en påtagligt tvärvetenskaplig karaktär. Många av dessa forskningsinsatser har varit externfinansierade, främst från Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond. Demografiska databasen har varit en påtaglig resurs för flera av projekten.

Inom enskilda ämnen finns påfallande styrkor. Några exempel är att arkeologi sedan decennier bedriver uppmärksammad forskning rörande det nordliga rummets förhistoria. Historiska studier har lämnat betydande bidrag till fältet, bl. a. genom ett antal undersökningar av samisk historia och norrländsk bildningshistoria. Konstvetenskap har belyst norrländska städer och kulturmiljöer och litteraturvetenskap norrländsk litteraturhistoria. De tre språkämnena nordiska språk, samiska och finska har likaledes gett betydande bidrag till kunskapsområdet, varvid stora kultursamband beaktats, bl. a. över ett större nordskandinaviskt område. Fonetik och allmän språkvetenskap har också medverkat, senast genom ett nationellt projekt (med projektledning vid Stockholms universitet), vilket kartlägger svenska dialekter i millenniumskiftet.

Ämnet etnologi har också fokuserat på det nordliga rummet i talrika studier av etnicitet, socialisation, livsformer och arbetsliv. Centrum för samisk forskning (CeSam) är under stark uppbyggnad och det finns uttalade ambitioner att göra detta centrum till en nod för den samerelaterade forskningen inte bara vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet utan också nationellt och nordiskt. Inom detta centrum kommer inte minst frågor som berör urbefolkningars rättigheter att fokuseras, ett område som internationellt är av största betydelse. Till detta kommer den viktiga rådssatsning som under det senaste året gjorts rörande samiska språk och samiska studier. Den pågående utvidgningen av Demografiska databasen med källmaterial från Norrlands inland kommer att utgöra ett viktigt underlag för denna forskning.

Regional forskning har sedan 1960-talet utgjort en av Umeå universitets viktiga profiler, framför allt inom nationalekonomi och kulturgeografi. Det finns en särskild centrumbildning, CERUM (Centrum för regionalvetenskaplig forskning), för området. På senare år har forskningen fått ett kraftigt uppsving beroende på att den geografiska strukturomvandlingen med åtföljande befolkningsproblem åter har tagit fart, men också på grund av ett ökat intresse för stadsplanering.

Utvecklingen av skandinavisk politik och policy under de sista 50 åren analyseras och jämförs. Frågor ställs om i vilka avseenden de nordiska länderna är lika och hur "policy learning" går till i vår samtid.