§ 1 Lagens eftersträvan
Lagens strävan och mening är att lägga till rätta för att mark och naturresurser i Finnmark fylke förvaltas på en balanserat och ekologiskt bärkraftigt sätt till bästa för samisk kultur, rendrift, näringsutövelse och samfundsliv, inbyggare i fylket och allmänheten i övrigt.
Det norska sametingets kommentar till lagförslaget;
I 1990 ratificerade Norge ILOs konvention nr. 169 om urfolk och stamfolk i självständiga stater och Norge var det första land som underskrev konventionen.
Sex år efter att utredningen (Samerättskommitténs rapport NOU 1997:4) blev offentlig gjort, lade Regeringen fram Finnmarkslagen som skall reglera förvaltningen av land och vatten. Justitieministern Odd Einar Dørum sade att samerättsutvalgets arbete inte ligger till grund för lagen.
Finnmarkslagen ger inte samerna och naturgrundlaget för samisk kultur ett särskilt skydd, som norsk och internationell rätt förutsätter och Samerättsutvalget föreslog. Lagförslaget jämställer samiska intressen med andra intressen. Lagen avskiljer inte samiska rättigheter knytet till de stora älvarna, resurser under backen (mineraler) eller kustnära fiskeresurser som alla är av väsentlig betydelse för samisk samfundsliv i dag och i framtiden.
......Samtidigt vill det vara orimligt betungande för privatpersoner att företaga undersökelser (historieforskning), speciellt om källmaterialet bygger på myntliga eller andra traditioner, och de historiska källorna annars inte heller är skriftligt dokumenterat. Sametinget måste ges avgörande inflytelse över ingrepp och ändrat bruk av arealer i fylket.
Högsterättsjustitiarius Carsten Smith har också understrukit detta att" samerna måste ges andra rättigheter än andra för vi är ett urfolk och för att vår kultur skiljer sig från andra kulturer".
Samerättskommitens folkrättsexperter har inte tagits hänsyn till i lagförslaget. Vi har satt juridisk granskning som visar att ILO konventionen blir brutet genom denna lag.
Regeringen har lanserat ett lagförslag som innebär att samerna inte har några särskilda rättigheter till land och resurser i Finnmark. Lagen innehåller bestämmelser om att alla inbyggare skall ha lika rätt till naturrikedomarna i fylket.
Stortingsrepresentant Olav Gunnar Ballo (Finnmarken SV)
"Snakkes det här om ett etnisk skiljelinje, alltså bokstavligen om ett styre av samer, för samer?
Folkerättsgruppen besvarar frågan själv på sid. 12 i sin utredning: "Sedan urfolk kan ges åtgång till att överta de rättigheter de har krav på och får erkänt, till folk utanför urfolksgruppen, vill en sådan ordning med lika förvaltning av marken i Finnmark kunna accepteras om Sametinget samtycker i ordningen, men annars inte".
Utifrån en sådan ordning vill Sametinget alltså själv kunna styra över inre Finnmark, därom de inte själv väjer att ge avkall på det. Men en sådan ordning kan inte befolkningen i Finnmark leva med. Ett folk kan inte underläggas ett annat, själv om rollerna vänds på huvudet. Det framstår därför som naturligt att regeringen inte föreslår denna modell, ut från förutsättningar om att hela befolkningen i Finnmark skall ha de samma rättigheter, oavsett etnisk bakgrund. I tillägg utryckte jag att dessa frågor ville bli avgjort politiskt och inte juridiskt.
Jag är överraskat över hur långt en del aktörer är villiga till och sträcka sig i sin betingelselösa stötte till denna typen förväntningar, utan att tänka igenom de demokratiska problem ett sådant syn innebär. Det bor 74.000 människor i Finnmark, men bara 6007 av dessa är mantalsförd som valberättigade vid sametinget, (8 %).
Nyheter från Altaposten den 6 juni 2003
Sametinget är inte representativ för finnmarkingarna. Därför vill fylkesordföranden Arne Pedersen under Stortingets höring i nästa vecka (torsdagen den 12 juni) framföra att det är naturligt att Finnmark Fylkesting får välja vem som skall styre över land och vatten i Finnmark.
Det är viktigt att Stortinget lyssnar till Finnmark fylkeskommuner för de beslutar om den nya finnmarkslagen.
- Är fylkesutvalget enig med mig vill huvudbudskapet vara att när Staten ger finnmarkingarna egendomsrätten till 98 procent av fylkets areal, måste också det enda representativa organet för finnmarkingarna peka ut vem som skall förvalta marken, slår Pedersen fast.
Lika rätt
Fylkesordföranden menar regeringen har sviktat på ett väsentlig punkt i sitt lagförslag. De önskar att överföra grunnbokshjemmel för all statlig mark i fylket till finnmarkingarna i ett eget rättssubjekt - Finnmarksegendomen. grunden är att Finnmarkingarna själv på ett icke-etnisk grundlag tillsamman skall förvalta land och vatten så att samisk kultur tillvaratas.
- Marken ges till finnmarkingarna, och då måste också finnmarkingarna vara de som har ansvaret för förvaltningen. Det betyder att Sametinget som ett nationell organ inta kan vara central i utvalet av de som ska förvalta resurserna. Som jag ser det är det blott Finnmark fylkesting som är representativ för finnmarkingarna, understryker Pedersen.
Har stöd
I sin inställning till fylkesutvalet hänvisar han till fylkestingets beslut i 1999 som handlar om Samerättsutvalets inställning. Då slog fylkestinget fast att de vill ha ett sammanslaget förvaltningsorgan för hela Finnmark. En 5-2 modell (fem valda av fylkestinget och två av Sametinget) skulle läggas till grund för sammansättningen av styret för Finnmarksegendomen. Det innebär en klar avvisning av regeringens förslag var sametinget ges lika representation med fylkestinget, och var Staten har en representant i styrelsen utan rösträtt (3-3-1 modellen).
Fiske
Fylkesordföranden Arne Pedersen menar också att det är en logisk miss i regeringens förslag och argumentation. Där anses det viktigt med lokal kontroll och styrning med naturresurserna för att kunna säkra ett framtidsgrundlag för samisk kultur.
- Vi skall med andra ord tillsammans säkra naturgrunnlaget så att folk kan fortsätta att bo och leva i Finnmark. När regeringen då håller fiske och resurserna i havet utanför blir det fel. Det är inte möjligt att argumentera med att det materiella fundamentet för bosättning skall säkras, och samtidigt hålla fiskarna utanför, säger Pedersen och slår fast:
- Fiske betyder långt mer för bosättningen i Finnmark än rendrift.