Kilde: Danica, rull FR 1186.
Thesse Efterschreffne Rååmärcker ähr Gamblan tiidh Lagde och Gjorde, såsom Olof Amundsson i Öffuer Thornöö Kungiort haffuer för sino Efterkooande Barno. Thetta före Konungh Göstaffs Tiidh.
Sundewahrha ett och thz förste Råå, Thett andre hetter Rastapolis i Kotukeini Lapby som ey må Nemnas för ty thz Ligger in om Swerigis Grendtz Suerige till Skada. Thett Tridie ähr Mållawahra, som ligger mith emillan Kottukeni Och Rounala Lapbyer. Emillan the tuå Lapbyer äre thuå Kiör dagzleder. Thett fierde ther Lappar eller Siööfinner som boo på högre handen eller Norre siden om Elffuen, The haffue tilförenne aff gammald tiid Skattz Tre Konungar. Mhen the på then wenstre handen eller Söder siden om Elffuen, Skatte allenast tuå Konnungar till Suerige och Nåriges Konungar, altt in till thenne dagh.
Danske kanselli, Skap 15, No. 63 - Litt. M.M.M.
Ährligh och Förståndige Boonde Bråck, Beefalningzman i trumsse lähn på K. M. Danmarkzz wegne, deres wenligen.
No 63 Lit. M.M.M.
Wenligh helssen wed gudh tilförenne.
Kere Bonde Bråck, gode Wen, Näst all önskande wälfärdh och tackseiielsse, kan iagh eder her mz wenligen icke för holla, migh eder skriftuelsse bekommidt haffuer med eder utskickede Tårkell Christersson, och Reder Andersson, da teradh Rounala den 29 Martii, där udi begerer, Att iagh skulle för skicke eller tilstädes Ronala, Tingauer och Sigge wara lappr till eder, att göre edher skatt, på Konung. Mz i Danmarkz wegne dedh iagh, huerken nu eller fremdeles, för min persåån, Icke ståår till att giöre, emot alle låflige beslut och af handling.
Män aldenstund min aller nådigste Konung och herre, hafuer Nådigst för skickadh hit Fulmyndige Commissarier, Sam thär wedh Westersiöösifhen, och i Lapmarckenn åm alle saaker bestelle skulle, och nu hit till tenåteckii (Enonteki) för migh ankombne ähre, Begerer iagh wenligen att i medh all dem beskedh och effterrättelsse, i hos haffuer, eder hit begefur wele,
Dhär i dhå med dedh aller förste, af dhe högbetrodde män, medh tilbörligh, Naborligh och wenligh, Suar eller beskeddh, Såm dedh sigh bör, på eder ärander, skulle igjen tilbacker offärdige blifue, Synnerligh Effter dhe lapper af alle tree byer, Såm i mene eder haffuer att bestelle medh, här och nu tilstedes ähre,
Denne min näruarandz tienere skall eder medh fornskap hit förfodre, och obehindradh fram och tilbaker, ledsage låte, dette hafuer iagh eder till ett weligt och Naborligt Suar icke weladh eller kunnadh på eder skriffuelsse för holle, befaller eder till all Wälmåge gudh Alzmechtigh,
af Tenåtäcki den 31 Marttii Åhr 1610.
Båge
Danske kanselli, Skap 15, No. 91 - Litt. N.N.N.N
Litt. N. N. N. N.
Lagmann Peder Hansens Erklaring 1596
Peder Hansis Erklaring thend trette emellom Suerig oc Norig, finderscatt oc lappescatt, angaaende Item om grentzen emellem Risland oc Norge i facta Anno 1596 Mense septembri haec relatio.
…..Och skall forstaas att mennige Mand, bode Finder och Boomendt Kand bode Roo och segle och gaa, och Sommestedz Kiöre och riide till huer Andre, Ud med Strand siiden, om dett Salte haff, Och somme steder Imellom Thuinde Konng. Maytt. Bönder boer Eend find, som giffuer sin Skatt aarligen, och Bönderne sinn Leiding och landskylldh.
Och skall och forstaas att alle finder som haffuer Rödett sig Noghenn Jord op aff ööde, den Regner dii sigh till deris Odell och frii Egendom, Saa dii Menner at Ingenn kand trenge Dennom der fra. Dog dieris Skatt Punder thagendis, och dette siges Att Werre Kong. Maytt. Thagermercke.
Skall Mand och widde att somme finder Bekiender och siiger, att haffue Udi Gammell former thiider giffuet saadan skatt, Den Suenske Lappe fougett, som wor itt Kalffschind, 1 alen Waard Klede eller Nerst, och andett Saadanntt, for att dii skulle dennom icke Beröffue eller giöre Dennem nogett Onntt.
Haffuer dii hafft udi Konning Hagens Thiidt en Preuelege, som er dennom fra kommet, Liudendis Att forne Kong Hagenn haffuer giffuet dennem en Stoer fiord, Att bygge och besidde som Kalles Maalangher Ligendis i mellom Trumsundt och Saenien Leen.
………Imellem Norge och Sueriigh och er fulld med Diur som Kallis Renner och fieldskredt, Der holder Nordmend att were skilsmess Imellom Norgies Riige och Suerrigh…..
Skall Mand och Achte att alle de strömme och Wandt, som Löber paa denne siide field Köllen, der boer söö finderne, och Bruger bade Saltte söö och ferske Wanndt, som di tager fisk Udi, och byger Jagter och boder och store Lastenn. Drager, som förer fisk till Bergenn, Och dirris skoff hog, er inde udi fiorden hoess dennom Selffr, Paa den Anden side field Röggen, haffuer Lapperne dirris waningh, Som skatter till den Suenske Konnge,
Om sommeren teger di fisk gedder och Röer Aff di store Wand, och selger, och forunnder och föder sig med……….
……..En Konungn aff Norge taker skatt ouster thill trianema eller Trines och in effter Sanuiigh thill Meleaa huort Sem halff Kareler eda halff finner ero, Ter sem finske Moder haffuer att takast ok ori Mera i thenn ööstr Markinn v graa skin aff huerium boga.
Gunnstige Herre her Candzler, wed Jeg icke Annet Udi denne Handell att forklare, Menn Jeg will haffue den Alldmechtigste Gud Udi
Sinn Beskyttelsse befalett.
Danske kanselli, Skap 15, No. 85 - Litt. G.G.G.G.
……: Att holde Aff woris Effuene och for muffue, som hörige och Liiudige undersatter tennum Bör Att giiöre, for wentendiis herrpaa Aff E. K. M: ett gunstigt Suar oss fattige under satter tiil hielp och Biistand.
E.K.M.: undersatter finderne utii Warr Anger fiiord.
(Bumerker)
Niiels Gunderssen, Nils Torsson, Peder Andersson, Mogens Persson, Brun Jell Olssen, Hellige Jurtssen, Gunder Torsson, Ung Nils Gunderssen
Ettsorne lauffrets Mend utii Wer Anger fiinde Biiu med Meniige Mand.
Johs. Falkenberg: Hans Skankes Epitomes Historiæ Missionis Lapponicæ Pars Qvarta, 1730
NORDLANDS OG TROMS FINNER I ELDRE HÅNDSKRIFTER
Förste hefte
Hans Skankes epitomes historiae
Missionis lapponicae pars qvarta, 1730
…..Til Hovet-Sognet Tromsöen henhörer 3de Finne-f jorder: naevnl. Kaifjorden 3 fjerding-miil fra Tromsöe-Kirke i Syd-vest, hvor 15 Finne-Familier paa begge sider af fjorden boe, meest paa Nord-siden, ti fjorden er to Miile lang ind til ded faste Land.
Balsfjorden skjaer 3 sterke Miile ind igennem, den faste Land fra Kirken i fuld Sör ind paa fjord-botnen, hvor den imodtages af een Elv fra fjeld-ryggen; og tilholde i denne fjord S Finne-Familjer, foruden Lapper der ovenfor paa fjeldet.
Malangens Nordre siide hörer Tromsöen til, er een stoor og cosiderabel fjord, som strekker sig 4ie Miile ind paa botnen, og boe paa denne fjords Nordre siide 5 Finne-Familier, saa at 125 Finne-Sjaele höre til Tromsöe-Hovet-Sogn, foruden 3de Lappe-Familier, som sidde i fjeldet der ovenfor i Tolbolje og Reideworrie….
……I desse fjorde opholde sig over 600de Finne_Sjaele. Finnerne have her alle jord og rydningsplatser, og er Eejorden ikk lang ind paa botnen, men Skraakjosen kortere……
…I denne Tydsfjord ere de fleeste Finner, som boo der rundt omkring, meest i Mandfjord og paa Ullöen, hvorfra de have 5 Miile til Lödingens Kirke. Een Snees Nordmaend boor ogsaa her inde iblandt Finnerne, og ere Finnerne her i meere aere og Kjaelighed hos Nordmaendene end andre steder i Nordlandene.
Der fortelles at een Tydsfjord-Find skal i forige tiider udi Mandfjorden have hindret Fiendens indfald, hvoraf den green af fjorden og skal have faaetsit navn, ti Mandfjorden og Grundfjorden ligge inderst imod fjeldet. De forstaae alle Nordsk, ere haenige folk og arbeydsomme, hugge, tömre, og bygge saavel huuse som baade (bastu), hvormed de forsyvne Waerröe og Röst, Lofoten og Westeraalen, hvor skove ikke ere, boe selv i tömrede huuse, fiske i selskab med de Nordske fra Kyndelmesse til Vorfru-messe, have Vinter og Sommer saede ikke langt fra hver andre.
Foruden disse jord-Finner ere der og Lapper oven for i fjeldene, uden ald tvivl langt fleere end de Missionen endnu har havt leylighed til at opspoore….