07-02-22
Till
Bror Niva!
Med anledning av Din fråga beträffande
ursprungliga ortnamn på meänkieli som blivit förändrade till
samiska vill Lantmäteriverket anföra följande.
När dagens
namnbruk på kartor skall diskuteras måste utgångspunkten vara de
allra senaste editionerna, dvs. kartor utgivna eller producerade under
2000-talet. Sedan den första juli 2000 finns en hänsynsparagraf införd i
kulturminneslagen (4 § lagen 1988:950 om kulturminnen m.m. ändrad
2000:265) med föreskrifter om att tillämpa god ortnamnssed. Om
minoritetsspråkens ortnamn säger lagen att svenska, samiska och
finska namn så långt möjligt skall användas samtidigt på kartor
samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden. Det
här innebär konkret att ortnamnen skrivs på respektive minoritets fastställda
ortografi. I det område som omfattas av Suontavaara lappby innebär
lagtexten att ortnamn redovisas på meänkieli, nordsamiska och svenska.
Arbetet med att på
kartor byta ut finska namn mot namn på meänkieli har pågått sedan 2000.
Eftersom finskan vid sidan av meänkieli är ett levande språk i norra
Sverige finns det namn på både finska och meänkieli i det berörda området.
Bland annat används både Vitsaniemi och Vittaniemi för den tornedalska
byn. Ett annat exempel är namnet Karesuando som med denna
stavning uppfattas som svenska, Karesuanto är byns namn på meänkieli
och Gárasavvon är den nordsamiska språkvarianten.
God
ortnamnssed innebär enligt ovan att namn på meänkieli, finska
och samiska skall användas parallellt med svenska namn, när så är möjligt.
Utrymmet på kartor medger inte alltid att alla parallellnamn sätts ut.
Detta gäller särskilt i områden med namn på både meänkieli, samiska
och svenska. Därför har man i sådana områden valt att prioritera de
tornedalsfinska (meänkieli/kvänska) namnen i ett visst område och de
samiska namnen i ett annat. Lantmäteriverkets senaste produkt inom
kartframställningen, den så kallade "vita kartan", en digital
karta i skala 1:10 000 över områden som tidigare saknat ekonomisk fastighetskarta,
möjliggör dock att i princip i varje enskilt fall redovisa samtliga språkvarieteter
i det aktuella området. När det gäller den tryckta ekonomiska kartan över
området görs med tanke på såväl meänkieli som nordsamiska fortlöpande
de nödvändiga kompletteringarna av ortnamnsbeståndet. Mot denna bakgrund
bör det alltså framhållas att en karta utgiven före år 2000 över det
aktuella området egentligen inte visar något annat än hur man vid denna
tidpunkt uppfattade att namnen skulle skrivas. Detta gäller såväl meänkieli
som nordsamiska.
Namnbeståndet på
de nyproducerade kartorna över området överensstämmer inte
med den omkring förra sekelskiftet framställda generalstabskartan.
Det tornedalsfinska språkområdet ser annorlunda ut i dag än för 100 år
sedan. Det bör även framhållas att generalstabskartan inte är en
pålitlig källa till vad som rätteligen kan betraktas som hävdvunna meänkieli/kvänska
ortnamn. Generalstabskartan diskriminerade i själva verket de samiska ortnamnen,
eftersom de finska ortnamnen oavsett det geografiska läget generellt
sett alltid fick företräde. Dessutom är många av namnen på denna
karta felstavade.
På några kartor, utgivna under
slutet av 1900-talet har samiska namn prioriterats på de meänkieli/kvänska ortnamnens
bekostnad. Det rör sig naturligtvis inte om någon medveten och
politiskt sanktionerad förfalskning utan helt enkelt en redovisning
av en annan minoritets ortnamn. Detta missförhållande kommer
successivt att åtgärdas i takt med att nya editioner av översiktskartan
skala 1:250 000, och vägkartan skala 1:100 000 publiceras över området.
Riktlinjerna är att man i fjällområdet primärt redovisar de
samiska ortnamnen, medan man nedanför fjällen redovisar de meänkieli/kvänska ortnamnen. Den
artificiella gränsen varierar dock med hänsyn till det nutida
lokala namnbruket.
Samtliga ortnamn på de allmänna
kartorna språkgranskas vid Institutet för språk och folkminnen.
Detta samarbete sker enligt vedertagna rutiner sedan ett drygt sekel
tillbaka. För de finska, och tornedalsfinska namnen svarar institutets
finskspråkiga arkivarie. Institutets Ortnamnsregister finns tillgängligt
på Internet, det som Suonttavaara lappby har en hänvisning till på sin
websida.
Med vänlig hälsning
Lennart Dehlin
Lantmäteriverket
Informationsförsörjning
Ortnamnsfunktionen
tel. 026-63 33 43