Onsdag 10 maj 2006, 01:00
Länstidningen | Ordet fritt


Ingen renbetestvist längre

Länstidningen Östersund - Ordet fritt - 20060510

Ideligen möts vi i tidningar av uttalanden från rennäringen, från myndigheter och direkt i tidningsartiklar om "renbetestvisten i Härjedalen".

Jag är övertygad om att jag talar för alla markägare som deltog i processen när jag säger att vi är trötta, för att inte säga förbannade, på dessa påståenden.
   
   Det finns ingen renbetestvist i Härjedalen. När Högsta Domstolen vägrade att ta upp målet så är det avgjort en gång för alla. Det finns ingen rätt till renbete utanför renbetesfjällen i Härjedalen, det slog tingsrätten i Sveg fast och även hovrätten i Sundsvall.
   
   Det leder även in på nästa felaktiga påstående från myndigheter, rennäring och massmedia. Vi möts ideligen av påståendet att samerna förlorat sin urgamla rätt till renbete i Härjedalen.
   
   Det går inte att förlora något man aldrig haft. Domen slår fast, mycket klart och tydligt, att det aldrig funnits och inte finns någon rätt till renbete utanför renbetesfjällen. Ingen har förlorat någonting alls förutom de markägare i Högvålen, Ränningsvallen, Kölosen m.fl. platser som tvingades sälja sin mark till staten under hot om expropriation i slutet på 1800-talet. Marken skulle användas för vinterbete för renarna och de marker som behövdes hade renägarna själva pekat ut. Dessutom fick man brukspatron Farups mark i tillägg.
   
   Det är inte markägarna i Härjedalen som 1927 bestämt att dessa vinterbetesmarker skulle bli året runt marker. Det gjorde staten och de som inte blivit utköpta fick ändå rennäring året runt på sina marker utan att ens få möjlighet att yttra sig.
   
   I dagarna läser vi om länsstyrelsen som stängt av en väg inom renbetesfjällen i Jämtland och detta beror enligt Handölsdalens sameby, hör och häpna, på renbetestvisten i Härjedalen. Samebyn försöker med berått mod ge markägarna i Härjedalen ett dåligt rykte hos de skidturister som inte kan åka bil till skidområdena i renbetesfjällen. De är mycket väl medvetna om att det inte finns någon renbeteskonflikt och att deras kalvningsområden aldrig någonsin funnits inom de områden som domen i Härjedalen omfattar och inte har något som helst samband med dessa marker.
   
   Jag tror och hoppas att alla markägare i Härjedalen vägrar att upplåta sina marker till renbete åt Handölsdalens sameby. Något förtroende för dem kommer jag aldrig att ha mer. Det är också skrämmande att länsstyrelsen lånar ut sig till sådana här provokationer mot oss i Härjedalen.
   
   Bertil Andersson, Hede


 

Förhandlingar om renbetet inleds

Renar flyttas från en betesmark till en annan. Arkivfoto: Jan E Carlsson/PrB.
Konflikten om renbetesmarkerna har pågått länge.

Efter två domar får renägare i Härjedalen och Jämtland inte släppa sina renar för vinterbete på privat mark. Skogsstyrelsen har föreslagit att samerna betalar arrende för vinterbetet. Nu inleds förhandlingar i Härjedalen om hur renägare och skogsbruk ska kunna samsas om marken.

– Båda näringarna är viktiga för en bra utveckling i Härjedalen. Ingendera part tål en långvarig konflikt, säger Bo Dockered, som kommer att leda förhandlingarna.

I Härjedalen får renarna beta på bolagsmark, men inte på privat mark. Skogsstyrelsen föreslog i sin utredning ett arrende på mellan 1 och 3 kronor per hektar och år. Men alla markägare är inte intresserade av att arrendera ut sin mark.

– Är vi rättmätiga fastighetsägare? Har vi rätt att bestämma över våra fastigheter? Vill jag arrendera ut min fastighet eller vill jag ha den för mig själv? det är det som det är frågan om, säger Per Nordlinder, markägare i Funäsdalen i Härjedalen.

Rennäringen lyfts bort
Efter att domstol fällde renägarna har Härjedalens kommun helt lyft bort rennäringen ur den kommunala översiktsplanen tills avtal finns mellan parterna. Det betyder att andra intressen har företräde, trots att rennäringen är ett riksintresse.

Att kommunen kan bortse från de invånare som lever av renarna är tungt, tycker Anders Kråik, renägare i Handölsdalens sameby.

– Vi är totalt rättslösa och vi känner att vi inte har något lagligt stöd över huvudtaget. Vi vet inte hur framtiden ska bli, säger han.

Långvarig konflikt
Nu ska både Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och länsstyrelsen medverka i förhandlingarna och skapa ett system för samråd. Konflikten har fått pågå år efter år och skapat helt låsta positioner mellan parterna.

– Jag hoppas att man från bägge sidor inser vikten av att komma fram till en hygglig förhandlingsuppgörelse. Då får man ju ge och ta, säger Bo Dockered som ska förhandla med samer och markägare.

Terrängkörning, skador på nyplanterad skog ska också regleras genom en ny form av skadeersättning.

– Nu kommer vi att presentera en modell där det är väldigt tydligt vem som har ansvar för att sköta det. Det bör vara Skogsstyrelsen som ska göra det. Samtidigt ska man få en ersättning i de fall en skada har uppkommit, säger Bo Dockered.

Markägarna ska utse förhandlare
Samerna har redan utsett representanter till en förhandlingsdelegation i Härjedalen och nu väntar man på att de 3 000 markägarna ska utse sina förhandlare.

– Staten vill ju se till att det ges möjligheter för en fungerande rennäring också i framtiden, med hänsyn taget till de domstolsutslag som har kommit, säger Bo Dockered, som ska förhandla med samer och markägare om samexistens mellan rennäring och skogsbruk.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se


Konflikt om rennäringen: SVT Västerbottensnytt

Sametinget kritisk mot riksdagsbeslut

Publicerad 11 maj 2006 - 19:50
Uppdaterad 11 maj 2006 - 20:29

Sametinget ska få en mer central roll i rennäringsfrågor. Det beslutade riksdagen i dag, ett beslut som också gör att riksdagen kommer på kollisionskurs med Sametinget.

Läs mer

Externa länkar, öppnas i nya fönster.

Striden handlar om att markförvaltningen i fortsättningen blir kvar hos länsstyrelsen. Något som sametinget är kritisk till.

- Det är beklagligt att Sveriges regering och riksdag lägger sig platt för det krafter i svensk politik som fortfarande vill leva i det förgångnas tankevärd där samerna ansågs mindre dugliga att ta samhällsansvar säger Anders Kråik, vice ordförande i Sametingets styrelse i pressmeddelande.

Riksdagen beslutade att ett antal myndighetsuppgifter förs över från länsstyrelserna och Statens jordbruksverk till Sametinget. Riksdagen motiverar beslutet med att samernas självbestämmande i frågor som huvudsakligen handlar om rennäringen och andra samiska intressen därigenom ökar. Däremot blir markförvaltningen i renskötselområdet och förhållandet mellan rennäringen och andra markanvändare en fortsatt fråga för länsstyrelserna.

Miljöpartiet var emot propositionen.