Enontekis Lagtima tingslag den 15 februari 1791

Nr. 4

Till ödmjukast följe af Högädla Herr Krono Befallningshafvande Jonas Westbergs gunstiga förordnande af den 15 februari 1791, underskrivna å nedanstående dag, uti vederbörandes närvaro i besiktning tagit efter erhållen kunggörelse å predikstolen, det nybygges tillfällen som Drängen Nifva, Olof Hendriksson, sökt få intaga och uppodla, samt befunnet som följer:

Tjenlig gårdstomt och gärdet i Karesuando by, lite öster ifrån Anund Olofsson Mämmis gård, Karsikkotörmä kallad, invid älvstranden, varav utom nödigt gårdstomt samt tillräckligt intaga så mycket åker upptagande som kan underhållas, af sandblandad god lerjord, utsyntes ifrån syd västra ändan till syttio famnar bredd, samt längden till nordöst nittio famnars längd och bredd på östra ändan sjyttio famnar.

                                                                                                  Färdig äng       Röjdings land

 

Änges Lägenheter

Lass

Ruik

Lass

Ruik

1

Under gärdet beprövades på framtiden till

     

3

2

Följande änges lägenheter är 5-6 mil uppför Lätäs Eno ifrån Karesuando by.

Pitkä Ranta, på västra sidan om älven

 

 

6

 

 

6

3

Hieta Ranta

 

9

 

6

4

Iso Saaren Raanat

 

7

 

7

5

Raokosaari med Kåta stränder

 

3

 

3

6

Hirvas vuopio stränder

2

5

1

 

7

Aitta vuopio stränder uppför på västra sidan om älven

 

3

 

3

                                                                                    Summa:     5         3             4         1

Alla förenämnda änges lägenheter äro med små björk och vide skog beväxt.

I övrigt finnes till detta nybygge nödig skog till hustimmer, gärdsel och vedbrand,

gott mullbete, någorlunda gott tillfällen till djur och fågel fänge samt husbehovs fiske uti

Monnijärvi, Ronkajärvi, Sikajärvi, Akasaifas, Hirvasvuopio, Kuåsketajärvi, tvenne Nierijärviä och tvenne Saarijärviä.

Sålunda vara synt och befunnet intygas

Enontekis den 17 juli 1792

  1. Rechardt

Johan Hendriksson         Raatamaa Magnus Johansson

        (bomärke)                                         (bomärke)


Enontekis lagtima tingslag den 18 februari 1792

Nr. 2

Till ödmjukaste följe af Högädle Herr Krono Befallningsmannen Jonas Westbergs gunstliga förordnande af den 18 februari sistlidne, varav underskrivna nedanstående dag å besiktning tagit efter förut å predikstolen skedd tidig Kunggörelse, det nybygges tillfälle som Marainen Anders Andersson, sökt få intaga och uppodla samt befunnit som följer:

Tjänlig gårdstomt och gärdsel vid Ruodosjärvi, 1 ½ mil till väster ifrån Kuttases by, Pirtilahti kallad, ett hundrade famnar i kvadrat, jordmån bestod af fin sand och mull blandat, prövades i det minsta till två tunnland.

                                                                                                    Färdig äng     Röjdningslan.

 

Änges lägenheter

Lass

Ruik

Lass

Ruik

1

Kolmenlåki järven rannat

 

3

   

2

Rauto (Tamukka)järven rannat

 

3

   

3

Ronkajärven ranta, kartensia

 

3

   

4

Pounujänkkän lalva (Naatijoki)

 

3

   

5

Pankijoki till älven på ömsesidor undantagandes det som blivit förut synt till Kuttases byamän till

 

1

 

5

 

1

 

5

6

Isån Sapsaman lompolo

 

6

   

7

Kurusjärven suu

 

1

 

1

                                                                                        Summa:          3         4       1      6

I övrigt gives till detta nybygge nödig skog till hustimmer, gärdsel och vedbrand, gott mullbete, tillfällen till djur och fågelfänge.

Husbehovs fiske uti tvenne Sapsama träsk, Wapajärvi? Kurusjärvi, Ruotosjärvi och

Harrijärvi.

Sålunda vara synt och befunnet intyga,

Enontekis den 9 september 1793.

A. Rechardt             Magnus Johansson Riska

                                        (bomärke)


Nr. 2

Enontekis lagtima Tingslag den 16 september 1793

Till ödmjukaste följe af Herr Krono Befallningsmannen Jonas Westbergs gunstiga förordnande af den 21 februari 1784 hava underskivna å nedanstående dag uti vederbörandes närvaro i besiktning tagit, efter hållen tidig kunggörelse å predikstolen, det nybygges tillfällen vid Idivuoma som nybyggar sonen Riska, Samuel Johansson sökt få intaga och uppodla, samt befunnet som följer:

Tjänlig gårdstomt och gärdsel till nordväst ifrån Idivuoma gårdar, på västra stranden om träsket, ett hundra famnars längd från syd till nord, samt ett hundra två famnar bred, med små vide och björk skog beväxt.

Jordmån bestod af fin sand och muldblandat, varest han redan uppsatt ett nytt pörte, stuga, fähus och tvenne stolpe bodar.

Även upptagit öppen åker till ett skjäls utsäde, samt tillfällen till mera åker uppodling efter tillfällen och nödtorft.

                                                                                                 Färdig äng     Röjdnings land.

 

Änges Lägenheter

Lass

Ruik

Lass

Ruik

1

Ylinen Saivon åja jänkkä

1

     

2

Kalaton järven åja med Kalloka mukka

 

6

   

3

På norra sidan om Jerivaara, en myra

 

1

   

4

Kallo järven åjan ruto, på nordvästra ändan

 

2

   

5

Kirsi ruto

 

2

   

6

Kårtsases, till Paljases

1

   

1

7

Matala järven rannat, undantagande södra ändan

 

6

   

8

Alas jåki

     

2

                                                                                               Summa: 3             7             3

Jäkäläjärvi till utdikning och till äng tänkbar gjöres, vilket genom en sandigt med ringa möda kan utdikas, samt tvenne Såtkajärviä som genom samma utdikning kunna fruktbara bliva.

I övrigt gives till detta nybygge nödig skog till hustimmer samt gärdsel,

Tillfällen till djur och fågel fänge, mjölkvarns användande i Silasjåki ofvanför byamäns gemen.

Husbehovs fiske i Paljasjärvi, Jokujärvi och Vikusjärvi.

 

Sålunda vara Synt och befunnet intyga,

Enontekis den 16 september 1793

A. Rechardt    Johan Mickelsson Närfvä (bomärke)


Enontekis lagtima tingslag den 23 september 1793

Nr. 4

Till ödmjukaste följe af Högädle Herr Krono Befallningsmannen Jonas Westbergs gunstliga förordnande af den 5 augusti detta år hava underskrivna nedanstående dag i besiktning tagit efter förut å Predikstolen skedd tidig Kunggörelse, det nybygges tillfälle beläget omkring Enontekis kyrko och marknads plats som Skolmästaren,Grape Johan Arnold, sökt få intaga och uppodla, samt befunnet det samma som följer:

Tjänlig gårdstomt och ett litet gärda belägen på sydöstra sidan om Prästgården, varav utsyntes ifrån anslagen påle bakom gamla bodstugan till Lapitain och handelsman Vippings marknads stuga en stråk, fyrtio famnars bredd, samt till Lätäs Eno, syttiofyra famnars längd, denna trackt af synemännen värderat till sex Ruckeland, vill nybygges sökanden af Prästebordet inlösa med upprödjande af varemot samma mark å annat ställe;

Vilket Herr Pastor Grape, som var närvarande, för sin del icke bestridde, men sade sig dock skola vederbörande söknads omprövande underställa.

Åker gärdet syntes ifrån norra ändan af Prästebodets gärdet till öster, sjuttiotvå famnars längd samt bredden till sydost till en stående påle vid myran, suttio famnar, därifrån till sydväst, suttiofyra famnar till lappen Hurris stuga.

Jordmån bestod af sand och små sten, samt litet muld blandat, och prövades i det minsta till två tunnland.

                                                                                            Färdig äng         Röjdningslan.

 

Änges lägenheter

Lass

Ruik

Lass

Ruik

1

Gärdet utom gårdstomten

 

6

   

2

 

 

3

Lätäs Eno ifrån Prästbordets äng Kottases ajo, till sydväst, ett hundradetjugo famnars längd och tjugo famnars bredd, med björk och vide skog beväxt.

På västra sidan Lätäs Eno samt ovanför Kottases ajo till Britajärven suu

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

8

 

5

4

Myrland på södra och västra sidan om Britajärvi, Prästbodets ängar undantagandes

 

3

 

5

 

 

 

5

En trackt på södra sidan om Lätäs Eno, mellan Sårvanen och Britajärvi

 

 

2

 

 

3

6

Hapaniemi ifrån öster till väster, ett hundrade suttio famnars längd, åja å femton famnars bredd, med björk och vide beväxt

   

 

 

1

 

7

Oniemi ifrån öster till väster, två hundradesuttio famnars längd, 10-15 famnars bredd, med vide skog beväxt

 

 

1

 

1

 

5

8

Årjanpudas, på västra sidan ifrån Prästebordets äng till nordost under Manna koski, suttio famnar bred, med björk skog beväxt

   

 

 

1

 

9

Dito ifrån samma äng till sydväst, två hundrade famnars längd, 5-10 famnars bredd, med björk och vide beväxt

   

 

1

 

10

Ifrån Lähtemänsuu på västra sidan om älven till norr, femtio famnars längd, 15-20 famnars bredd, med björk och videskog beväxt

 

 

 

2

   

11

Ifrån Lähtemänsuu utför till Prästebordets äng och från samma äng hela stranden under Mannakoski

   

 

1

 

12

En myra på östra ändan om Kirkontieva

 

2

   

13

Ainattijoki ovan för forsen, en trakt

     

3

14

Jietajoki till norr ifrån Mämmis äng på ömse sidor till Ojajoen suu

   

 

3

 

                                                                                    Summa :        4             8       10     4

Medan Muckajärvi, Hirvasjärvi med Lompolo på västra ändan, till utdiknings och till äng fruktbara göres.

I övrigt gives till detta nybygge gott mullbete. Björk och små tall till vedbrand och gärdsel, furu till hustimmer på 2-3 mils hålld.

Husbehovs fiske i Kielijärvi, Taatsajärvi och Muckajärvi med Lompolo.

Vid syneförrättningen var Herr Kyrkoherden Erik Grape tillstädes gav tillkänna det han uti den af dess förrhävda Herr Kyrkoherden Daniel Engelmarck till Lofl. Gärdes syne Rätten under den 18 februari 1789 ingivna förteckning på Prästbordet ängar och deras utsättning funno att Orjan kallad, uppgivit såsom Präsbordets tillhörighet och det skulle av sig kasta årligen sju runckor starrhö. Skillnanden i avkastningen ger väl honom anledning att tro att den nu uppröjda och synta trackt icke voro densamma som den Herr Kyrkoherden Engelmark i sin tid bärgat, men som han icke alls kände något annat under Prästebordet hörande äng med detta namn, förbehålle han sig å Prästebordets vägnar vederbörlig undersökning hurom varda detta äng linda vara Prästebordet tillhörigt alls icke.

I övrigt hade han blott egen del besiktad denna syn, kunde således icke undanlåta att om det ena med det andra till Herr Prosten i Kontraktet aflämna sin Relationom nybygges synen och det föreskrift i detta ämne av vakta.

Sålunda synt och befunnet ,

Betyga Enontekis den 23 september 1793.

A. Rechardt         Johan Eriksson Raatamaa   

                               Nämndeman (bomärke)

Magnus Johansson Riska

Fjärdingskarl (bomärke)


Enontekis Lagtima tingslag den 26 September 1796

Nr.2

Till följe af Herr Krono Befallningsmans Jonas Westbergs förordnande af den 20 februari sistlidna, hafva underskrivna å nedanstående dag i besiktning tagit efter förut Kundgjord termin, det nybygges tillfälle som Marakatt Lars Larsson, ansökt få intaga och uppodla, Och befunnet som följer:

Gårdstomten med gärdet å kronoallmänningen belägen vid Sujajärvi, två mil väster om Kuttases by, etthundrafemtio famnar i kvadrat, beväxt med vide och björkskog, har Marakatt uppsatt ett nytt Pörte och fähus, halffärdiga.

Jordmån bestod af sten, sand och muldblandad, marken tjänlig till åker prövades på framtiden till en tunnland förädlas.

                                                                                            Färdig äng                Röjdn. land

 

Änges Lägenheter

Lass

Ruik

Lass

Ruik

1

I gårdsgärdet prövades på framtiden

   

1

 

2

Wähä lompolon perä och Luongas salmi

 

1

 

1

3

I Luongas joki ifrån Saaren suando till Paittasjärven suu

 

9

2

 

4

Taka Rippi

 

3

 

3

5

Rofva vuoma

 

6

 

6

6

Suopatus järven rannat

 

1

 

1

7

Paittas lompolon rannat

     

2

8

Kelo vuoma

 

9

 

6

9

Ritta Lajen Rutu

 

2

   

10

Kelojoen lalva

     

6

11

Masangi järvi och Lompolon rannat

 

2

   

12

Alasen Käyläkkäjärven joki

     

3

                                                                                        Summa:       3        6        5         8

Fiskevatten

Husbehovsfiske uti Sujajärvi, Luongasjärvi, Nuulangijärvi, Masangijärvi och Käyläkkäjärvi.

I övrigt gives till detta nybygge gott mullbete, nödig skog till hustimmer, vedbrand och gärdsel, vilt och fågel fångst, samt lämpligt kvarn ställe i Suorki.

Sålunda synt och befunnit intyga,

Enontekis den 28 september 1796.

A.Rechardt

Johan Eriksson Raatamaa         Isak Persson Jatko

            (Bomärke)                                 (Bomärke)


Enontekis Lagtima tingslag den 26 September 1796

Nr. 3 Syneprotokoll

Sedan Krono Länsman Herr Abraham Rechardt blivit av Nifvas, Olof Hendriksson vid Karesuando by nyligen upptagne Krono nybygge, och varvid saknat tjänlig Gårdstomt och frost fri åker tillfällen, samt i anledning därav erhållit Herr Krono Befallningsmannen Wesbergs tillstånd att å Kronoallmänningen nära intill marknads platsen och Prästbodets ägor, få för sig låta utsyna bättre gårdsställe och lägenheter till åkers upptagning; hafva undertecknade nämndemän, efter Kungjord termin, i dag sammanträdd för att på stället syna och utmärka förenämnda gårds tomt och åkertillfällen;

Sedan Prästbords innehafvaren, Herr Kyrkoherden Eric Grape, såsom nästgränsande och vilken ej hade tillfälle att syneförrättningen bevista, skriftligen förbehöll sig att av synebesiktningen få del , för att kunna saken å vederbörlig sed anmäla.

Därefter företogs syn, varvid befanns som följer:

                                                                                                    Färdig äng         Röjdn.land

1

Till gårdstomt utsyntes af utmarken en tomt på norra sidan om prästbohs gärdet, gränsande mot ett nära beläget träsk, Kuomajärvi, utgörande i längden på västra sidan, 90 famnar och på östra sidan 70 famnar, samt bredden i öster och väster 60 famnar, bestående af god sandjord.

Lass

Ruik

Lass

Ruik

2

Till åker utsyntes likaledes å utmarken ungefärligen 100 famnar norr om kyrkan, en trakt 30 famnar i kvadrat, bestående af sand och mullblandat varest Krono Länsman Rechart uppskattat till ett skällsland åker.

Sedemera utsyntes till ängesförmering till samma nybygge följande lägenheter;

       

3

Ängs och nyodlings lägenheter, Posasjoki stränder med Ojajoki grenar

 

 

2

 

3

 

4

I Markkajärvi stränder med Herr Kyrkoherden Grape vid Skolmästaren Johan A. Grape

 

 

3

   

5

Markkavaara lompolos stränder

 

4

   

6

Såtaniemi, 300 famnars längd, 7 eller 8 dito bred, med björk och vide skog beväxt, varpå Rechard upskett 100 famnar

 

 

 

2

 

2

 

7

På västra sidan älven nedanför Prästbohlets Rödningsland, 60 famnar lång och 7 till 8 famnar bred

 

 

1

   

8

Mannakoskenjärvi med Rutu

 

1

   

9

Tvenne Koifroj??? Lompolon rannat vid bäckstranden som löper till Kokkojärvi

 

 

6

   

10

Älvstranden på västra sidan ifrån Mannakoski till Rappaskoski --------- med björk och vide beväxt

 

 

1

 

1

 

11

Mannakosken ylinen saari

     

3

12

Markkavuoma, på norra sidan Markkavaara

3

     

                                                                                                Summa:     5           7        - -

Enontekis den 26 September 1796

Sålunda vara synt och befunnit, intyga

Johan Eriksson Raatamaa             Magnus Johansson Riska

                (bomärke)                                 (bomärke)

På begäran skrivit af Johan Eriksson Grape


Enontekis Lagtima tingslag den 30 juli 1798

Syneprotokoll

Nr. 1

Till följe af Högaktade Herr Krono Befallningsman Jonas Westbergs förordnande af den 22 februari sistlidne hafva underskrivna å nedanstående dag i besiktning tagit, efter förut gifven kunggörelse, det nybygges tillfällen som Närfvä, Johan Johansson, ansökt få intaga och uppodla och befunnit som följer.

Gårdstomten med gärdet beläget å Krono allmänningen på nordvästra sidan om Johan Mickelsson Närfväs gårds gärdet.

Utsyntes ifrån sydost till nordväst 10 famnar och på nordvästra sidan 80 famnar, samt på sydost 70 famnar, varest Johan Johansson Närfvä uppsatt ett pörte med stuga sammanförd, gammal hölada, ett fähus, ett rökhus och en stolpebod. Marken består af sten, sand och muldblandad, med tall och björkskog beväxt. Prövades på framtiden med stenröjdning till åkers upptagande, 6 skjälland utökas.

                                                                                                        Färdig äng       Röjd.land

 

Ängeslägenheter

Lass

Ruik

Lass

Rui

1

Vaba niemi 40 famnars längd och 20 famnar bred

 

1

 

6

2

Puima jänkkä, allanen pää

 

3

   

3

Ett litet träsk till väster ifrån Rautujärvi, dess östra stränder

 

6

   

4

Pultsajärven tvenne lompolos stränder

 

6

   

5

Suojeama varan lompolon stränder, på östra sidan

 

1

   

6

Sautos joki ylinen Roetsasen niskan

 

1

   

7

Alasen nifvan ranta på östra sidan

     

2

8

Liedangi (Liedakka) moka Lainio älv, 3 mil till nordväst ifrån Idivuoma, med björk och videskog beväxt

 

 

3

 

3

 

9

I Luåstujoki, emellan Iso och luåsåajo

   

1

 

                                                                                           Summa:      2         1      4     8

Husbehovs fiske i Sautosjärvi, vilket Magnus Johansson och Samuel Pehrsson i Idivuoma bestridda, i övrigt gifves till detta nybygge godt muldbete, nödig skog till hustimmer, vedbrand och gärdsel.

Sålunda synt och befunnit intyga,

Enontekis den 30 juli 1798.

J.A.Rechardt         Olof Pehrsson Jatko

                                    (bomärke)


Enontekis lagtima Tingslag den 22 februari 1803

§ 52

S.D.

Anmälte Krono ländsman Abraham Rechart, att drängen Nils Andersson Jusu i Suontavaara på 13:de året gammal, som varit i tjänst hos Lappen Olof Hendriksson Nifva, uti december månad sistlidne år, funnits död i skogen vara 1/8 dels mil ifrån Nifvas kåta;

Begärande att Härads Rätten härav ville undersöka och om Nils Andersson Jusus begravning fått förordna.

Olof Hendriksson Nifva tillstädes förklarade att Nils Andersson Jusu var klädd i en lappmudd och en vadmals kolt då han ungefär middags tid hade begivit sig till skogs att eftersöka Nifvas renar, varvid Nifva skulle resa till Kengis marknad; men som han dröjt så länge borta, har Nifva på ett annat håll begivit sig till skogen att söka renarna, men som renarna själva kort därpå kommit till kåtan, så har Nifvas hustru Sigrid Pehrsdotter, ropat honom hem, dit han återvänt samt strax därpå anträdd resan till Kengis marknad och vad han senare därifrån fått höra att Nils Andersson funnits död i skogen.

Nifvas hustru Sigrid Pehrsdotter berättade att sedan mannen avrest, har hon den dagen icke eftersökt Nils Andersson, utan förmodat att han då renarna icke träffats nära kåtan, begivit sig till Nils Johansson Idivuoma, då han icke haft sin kåta långt därifrån.

På följande dagen hade hon väl i skogen eftersökt Nils Andersson; men icke funnit honom, varför hon tredje dagen om morgonen begivit sig till Nils Johansson Idivuomas kåta, där han icke heller anträffats.

Vid återkomsten därifrån, då hon gått en annan väg, har hon blivit varse att Nils Andersson legat död; varför hon genast gått tillbaka och tagit Nils Johansson Idivuoma medkommit samt besett honom, utan att tecken till någon våldsam medfart å honom funnits, liket blivit från skogen hemkört.

Nämndeman Nils Johansson Idivuoma intygade att Sigrid Pehrsdotter på tredje dagen efter det Nils Andersson begivit sig till skogs, om morgonen kommit till honom och efterfrågat Nils Andersson, samt då hon fått höra att han icke varit där, så har hon åter begivit sig hem, men kort därpå återkommit med berättelse att hon funnit Nils Andersson död liggande i skogen; varefter Idivuoma på hennes anmodan följt henne till det ställe var Nils Andersson funnits död, då Idivuoma erfarit att han ej hunnit 1/8 mil ifrån gården; att han gått på skidor utan annan stig och att han lämnat skidorna på vägen och gått därifrån ungefär två famnar och tagit sig framstupa på snön med ena handen under ansiktet och en vargskinns vante därunder, samt den andra varå hansken varit under magen;

Hafvandes Nils Andersson varit klädd uti en renskinns mudd och en vadmals kolt och på honom ej funnits någon åkomma, som givit anledning till våldsam medfart; ävensom Idivuoma utredde att några spår efter människor icke ledd till det ställe där Nils Andersson funnits död.

Varom Herr Kyrkoherde Välbetrodde och Höglärde Eric Grape i vår utgivna bevis att Nils Andersson gjort någon början med läsning samt i lifstiden icke varit känd för någre oarter, utan med tjänstfuldighet gått sina föräldrar och husbönder tillhanda, så

Beslöts:

Emedan ingen anledning må att Nils Andersson själf avsläckt sig livet och dessutom intygas med att han i livstiden sig beskedligen sig uppfört; ty finner Härads Rätten intet hinder med mindre Nils Anderssons lik med vanliga kyrko cermonier må begravas; som afsades.


Enontekis Lagtima Ting den 24 september 1811

Nr.4

Syneinstrument och lagfart

Enligt Härads Rättens förordnande af den 18 februari detta år hafva undertecknade besiktigad de ängers tvister som yppats emellan Krono hemmans åboerna Magnus Johansson och Samuel Persson Idivuoma, kärande, samt Krono nybyggaren Jatko, Olof Pehrsson i Vikusjärvi, svarande, vilken förrättning avlopp som följer;

Vad ängarna omkring Noki träsk och dess Lompolo beträffar, så gjordes av svaranden ej något påstående. Södra Norra

1

Kärandes gamla ängar ifrån Noki träsk eller på Sangin Eno bestod av följande ifrån Noki Träsk tillika med Syvä suoando

1

1

2

Vuopion ymbärystä

2

 

3

Vuopion Suu

 

2

4

Vuopion Kosken alusta

½

 

5

Pitsi Joen suu

1

1

5

Onkan niemi

 

1 ½

6

Kutu niva

 

2

7

Kuldama suoando

6

3

8

Luova kosken niska

3

 
 

Summa

1.3.½.

1.½.

 

De ängars stycken som svaranden på Sangin Eno uppröjd, gjordes af Käranden ej något påstående, även hade Svaranden på Pitsi joki uppröjd uti Kärandens gamla äng, Pitsi joen sarukajnen kallad, något vilket änges stycke bestod af 2 Ruickor, som bestriddes af Käranden.

Enontekis den 24 september 1811,

Johan A. Grape


Enontekis Lovs. Tingslag den 26 mars 1811

N:r 10

Uppsägning av avtal

Då min son Riska, Johan Magnusson till vilken jag upplåtit mitt krononybygge i Karesuando, med det uttryckliga förbehåll att han skulle lämna mig och min hustru nödig förgånga under vår övriga livstid samt skrifteligen föda och uppfostra sina ännu späda syskon, alldeles övergivit oss och hemmanets vidmakthållande och däremot uppehållit och ännu uppehåller sig annorstädes, har jag genom sådan dess förfarande blivit försatt i den uslaste belägenhet och ser mig ingen annan utväg till räddning än att med mina resa över till Norge, för att därstädes över nästa sommar söka livnäring,

Och som Kyrkovärden Mämmi Olof Johansson till denna resa förplägnad mig det nödvändigaste av mat och kläder samt reseomkostnader så uppdrager jag även honom rättigheten till nästa sommarens gröda av nämnde kronohemman

 

Karesundo den 26 mars 1811

Magnus Johansson Riska

Bomärke

Attest

Mattias Kolström


Enontekis lagtima tingslag den 19 februari 1811

§ 24

S.D. Klockar änkan Kiviniemi, Ella Mickelsdotter i Maunu anförde genom dess son Klockaren Clas Johansson Kiviniemi tillstädes, sedan sistlidne år kort efter marknaden härstädes för henne förekommit fem stycken ren kreatur, af vika å ett tömmar varit fästad; hade skjäliga anledningar mot Riska, Johan Magnusson i Karesuando nulupit att berörda renar som skola fattat sig till den sistnämndes genom hans orsakande förekommit, begärandes att härom måtte rannsakas.

Johan Magnusson härifrån hörd, bestred på det högsta att Ella Mickelsdotters renar funnits ibland Johan Magnussons, varför han till upplysning i målet åberopades att vittna Johan Olofsson Mämmi och Nils Persson Niva i Karesuando, tillika med Lappen Anders Larsson Simma i Lainovuoma jämnte Nämndeman Nils Andersson Nutti och Frans Eliasson Serra.

Till jäf mot Johan Olofsson Mämmi angav Johan Magnusson att Mämmi vore gift med kärandes son hustrus syster, vilket jäf såsom icke grundat i Lag förkastades, och som förenämnda vittnen i övrigt funnos ojäfviga så fingo de aflägga vittnes eden, varnandes och särskilt hördes; Bevittnades:

Johan Olofsson Mämmi:

Att åberopade vittnet Olof Persson Niva omtalt det Ella Mattsdottters ren kreatur, fem till antalet af vilka med tömmar varit fästad sistlidna år efter marknaden kommit ibland Nivas ren boskap, samt därifrån begivit sig sig ibland Johan Magnussons renar, i anledning häraf vittnet härom frågat Johan Magnusson, vilken yttrat:" jag är väl icke oskyldig men Olof Persson Niva är äfven häruti delaktig." Upplästes.

Olof Persson Niva:

Att han sistlidne år haft sina renar tillhopa med Johan Magnusson vid Lautajärvi, men hade inget kunskap därom att Ella Mickelsdotters renar kommit ibland dem vilket vittnet icke heller erfarit, då han kort efter sistlidne års marknad varit till skogs att bese sina renar;

Vid hans gång hemifrån mött Johan Magnusson som begivit sig till skogs under föregivande att å det ställe den ren kreatur uppehöllo sig hygga björk ved och hade Johan Magnusson först sent på aftonen återkommit dagen därpå då vittnet och Johan Magnusson åtföljts efter sjön hade vittnet sett fyra eller fem på vägen som haft åt vittnets och Johan Magnussons betes land af vilka en ren dragit tömmar efter sig.

Då vittnet på följande dag skulle föra sina renar till skogs därvid vittnets hund varit följaktig och lupit förut hade vid ankomst till Lautajärvi hunden ej velat släppa renarna fram utan skrämt dem tillbaka och som vittnet erfarit att hunden grävit i snön så hade vittnet dit gått att undersöka om orsaken därtill samt funnit att ett nuligen slaktad rens huvud jämns med halsen avskurits i snön, samt hornen avhyggna och ett stycke därifrån hade vittnet undervis funnit en rens hud i snön i övrigt oskadd men öron märket sönder skurits så att märket ej kunnat igenkännas. Och som vittnet utav hårets nötning omkring hornen och halsen erfarit icke alenast att renen haft tömm på sig, utan ock varit nyttjat till arbete eller körslor.

Vidare hade vittnet på tredje stället även i snön funnit och tungan efter en ren. Så vittnet af dess anledning frågat Johan Magnussons varför renen blivit slaktad, hade den sistnämnde föregivit det han af lappen Lars Anundsson Blinds son Petter, tillhandlat sig tränne ren kreatur af vilka den ena varit två och andra tre år gammal, men som denna handel skulle skedd Lars Anundsson ovetande, hade Johan Magnusson företagit slaktningen i skogen och jämväl anmodat vittnet att icke låta sådant komma till Lars Anundssons kunskap;

Ävensom Johan Magnusson erbjudit vittnet del i köttet mot betalning, som vittnet dock afslagit. Vidare hade vittnet sett uti Johan Magnussons gård en främmande rens tömmar varit svartare till färgen än den som han förut nyttjat. Uppläst.

Johan Magnusson yrkade sig hafva köpt af Per Larsson Blind de omvittnade tränne ren kreatur, samt slaktad dem i skogen på det Lars Anundsson Blind ej skulle få underrättad därom, men vittnet Niva tog i sin ed att det i snön funna huvudet varit af en stor ren.

I övrigt bestred Johan Magnusson sig hava haft den af vittnet Mämmi omvittnade utlåtelsen, men nekade att han erbjudit vittnet Niva del uti de slaktade renarnas kött, på det Niva skulle tiga som denne dock afslagit.

Anders Larsson Simma:

Berättade att han vid Lautajärvi funnit tränne horn ad stora ren kreatur sistlidne sommar och som vittnet hört omtalas att Ella Mickelsdotters förlorade renars varit där å nejden synliga, så hade vittnet skickat hornen till hennes son Klockaren Clas Johansson, som igenkände dem vara af hans mors förlorade renar. Uppläst.

Nils Andersson Nutti:

Som är Ella Mickelssons reskötare, hade beskett de tränne ren hornen som Anders Larsson Simma skickat till Clas Johansson, intygandes dem vara af Ella Mickelsdotters bort komna renar, samt burits af tvenne särskilde kreatur. Uppläst.

Frans Eliasson Sirviö:

Hade sig ej annat bekant än att afhörde vittnet Niva yttrat att det såge misstänkt ut vid hans och Johan Magnussons gemensamma renbetes land, emedan hunden från snön därstädes uppgrävit lämmningar af slaktade renar, varvid Niva ock omtalt att Johan Magnusson försvurit sig köpt renarna af Per Larsson Blind och bjudit Niva däruti deltaga, som denne dock skall vägrat; Uppläst.

Med anledning af vad rannsakningen innehåller ansåg Härads Rätten nödigt att höra lappen Lars Anundsson Blind och hans son Per Larsson, varför med vidare åtgärd i målet till morgon dagen bero, därtill förenämnda personer inkallas och då Johan Magnusson vidare svara om han vill undgå att varda hämtat.

20 februari

§ 44

S.D. Företogs åter målet mellan Klockar änkan Ella Mickelsdotter Kiviniemi, kärande och Johan Magnusson i Karesuando, svarande, angående fem stycken saknade renar som svarande misstänkes hava sig tillägnat och slaktad, varvid sig inställde icke allenast parterna, utan ock lappen Lars Anundsson Blind, samt hans son Per Larsson, af vilka den första, Lars Anundsson förklarade att han icke ägde någon kunskap om den misstänkte Johan Magnusson.

Lars Anundssons son Per Larsson vidare än att den sistnämnda sådant omtalt.

Per Larsson åter erkände att han sistlidne vinter, ungefär tvenne veckor efter marknaden härstädes sålt åt Johan Magnusson tvenne ren kreatur af vilka den ena varit två och den andra tre år gammal, likaledes draga sig tillminnes att dessa ren kreatur varit mörka till färgen;

Men vittnet Olof Persson Niva förr kallad och härvid tog på sin ed att den i snön funna ren huden varit ljusfärgad.

Flera vittnen voro å käranden sidan icke att tillgå; Och sedan anmält blivit att Johan Magnusson som är trettio år gammal och af stark kropps byggnad, samt varit angiven för stöld men icke kunnat till saken fästas, så blev efter överläggning,

Afsagd:

Genom vad under denna rannsakning mot Johan Magnusson inlupit anser Härads Rätten honom vara med skyld bekräftad att han sig tillägnat och samtidigt slaktad Klockar änkan Kiviniemis saknade ren kreatur; men som Johan Magnusson anständigt till gärningen nekat ock fara än om ansvar prövar Härads Rätten af 17 cap. 32 § Rättegångsbalken lämna saken till framtiden, då den kan uppenbar varda.


Enontekis Lofl. Tingslag den 22 augusti 1814

Nr.13

Ägobyten mellan Svenska och Ryska (Finska) sidan

Undertecknade hafa övereskommit om följande Ägobyten nämligen:

Jag Kiviniemi, Claes Johansson i Maunu by aflämmnar till Ryska undersåten Wasara Olof Persson i Kelotijärvi inne å Keserliga Ryska sidan ägande ängar: Kurkiopudas, Pajovuopio, Pajovuopionsuu, Tarpomanvuopionniemi, Rungasenniska, Saivojänkkä, och Tarpomanvuopionjänkkä samt Rutojärvenjänkkä om tjuguåtta sätor hö afkasttning årligen.

Deremot jag Olof Persson Wasara lämmnar som vederlag för ofvannämnda inne å Kongl. Svenska sidan belägne: Markinasuoanonranta, Kieuhuvuopionniemi, Lirsanjärvi, Heikinniemi, Anno nitu, Welliniemi, Syvävuopiontörmä, Syvävuopio, Sammakojänkkä, Kaltiojänkkä och Wuokanen ängar om motsvarande afkastning, förbehållnad för övrigt å ömsesidor fullt vederlag som endast genom detta byte på ett eller annat sätt skulle bevisligen sakna sin fylla ersättning.

Karesuando By Augusti 22 1814

Clas Johansson Kiviniemi (bomärke)  Olof Persson Wasara (bomärke)

Vittna

A. Grape Math. Hackcell

Enontekis Lofl. Tingslag den 25 augusti 1814

Nr.14

Ägobyten mellan Svenska och Ryska (Finska) Hemmansägare

Jag Niva, Nils Hendriksson förbyter härmed alla mina å Kejserliga Ryska sidan belägne ängar, det jag åt Ketkösuoando Mats Hendriksson afstår de mig tillhöriga och inom Kongl. Svenska gränsen liggande ängar.

Den af oss genom detta byte, skulle i avseende till höavkastningen bliva lidande skall sådant och av den andra vedergällas

Karesundo den 25 augusti 1814

Nils Henriksson Niva  ( Bomärke)  

Hemmansägare å Kungl. Svenska sidan ifrån Karesundo

Mats Henriksson Kätkesuando (Bomärke)

Hemmansägare å den Kejserliga Ryska sidan

Bevittnas:

Mattias Hackzell O Nordal

Enontekis Lofl. Tingslag den 23 augusti 1814

N:4

Ägobyten mellan Svenska och Ryska (Finska) Hemmansägare

Jag Wasara, Olof Persson i Saarenpää, byter härmed mina å Kungl. Svenska sidan belägne äng Kenttänpää kallad varemot jag Niva, Per Henriksson avlämnar min å Kejserliga Ryska sidan liggandes äng Markkasuando, som även avkastar en skrinda hö årligen.

Som bestyrkes

Karesuando den 23 augusti 1814

Olof Persson Wasara (bomärke)    Per Henriksson Nifva (bomärke)

Saarenpää


Enontekis lagtima tingslag den 21 februari 1818

§ 21

Vargslagjärn

S.D. Anförde Drängen Serviö, Frans Eliasson, från Mauno, att Nybyggaren Kiviniemi, Clas Johansson, därstädes förlidit höst å en skogsväg gillrat ett slagjärn, utan att därvid utsätta något märke; varav hänt att Serviö, som kommit gående efter vägen kommit att trampa på järnet, som därvid slagit igen och skadat Serviö i ena benet, att blånad därav uppkommit, varav Serviö länge haft olägenhet; yrkade därför ansvar å Kiviniemi.

Svaranden erkände väl att han utlagt slagjärnet för vargar å en liten stig i skogen; men visste icke huruvida käranden eller andra därav fått någon skada; yrkandes att som klaganden söndrat låset å slagjärnet, det måtte den sistnämnde till ersättning skyldig dessför bindas;

Varemot klagandet påminde att svaranden borde hitskaffa slagjärnet för att visa vad skada därå skett, helst klaganden visste sig detsamma hava på något sätt söndrat.

Till upplysning i målet beropade klaganden att vittna drängen Josefsson, Hendrik som ojävad på Eds varning berättade:

Att vittnet åtföljt klaganden vid överklagande tillfälle, då de gått en liten stig i skogen, varå slagjärnet varit utlagt, däri klaganden, som gått först, fastnat; vetandes dock icke om blånad därav uppkommit, det vittnet dock icke ansåg otroligt, helst slagjärnet varit med taggar försett; Och hade klaganden därvid med yxan slagit på järnet, utan att vittnet förmärkt huruvida järnet därav blivit skadat. Uppläst.

Svaranden anmärkte att det endast varit en stig och icke någon väg, varå slagjärnet varit utsatt. Och som icke vidare var att anföra, så fingo parterna avträda, varefter

Beslöts:

Ehuruväl svaranden icke är övertygad att hava utsatt slagjärnet i ändamål att därmed skada göra; likväl som han vid minsta eftertanke bordt finna att däri möjligen kunde tillskyndas, då han varken utmärkt stället där slagjärnet varit utsatt, eller tillkänna givit sitt företag med slagjärnets utsättande;

Alltså ock emedan klaganden enligt dess uppgift och vittnet Hendrik Josefssons obestridda vittnesmål därav tillfogats den olägenhet, att han kommit gående efter stigen, fastnat i slagjärnet, vilket slagit klagandet över ena benet, varav blånad eller mycket hellre blodvite måste ha uppkommit, som slagjärnet, vilken blivit utsatt för vargar, varit med taggar eller såkallade tänder försett;

Skall svaranden för detta uppkallande av våda, efter 35:Cap. 2§ och 38:de Cap.1§, böta en daler silvermynt Banco och dessutom med 1 Rd. klagandets Rättegångs kostnad gottgöra.

Och som svarandet icke gillat styrka i vad måtto klagandet söndrat dess slagjärn, kan den senare till någon ersättnings skyldighet, därför icke förpliktas.


Enontekis tingslag den 22 mars 1819

Såvida Sujejärvi krono Nybygge som innehafvas af Marakatt, Lars Larsson med detta år kommer att utgöra Skatt till Kongl. Majts. och Kronan, så får hos Herr Häradshöfvdingen och then Tings Rätten anhålla det provisionelt skattad må berörde Krono Nybygge åfallas.

Efter de upplysningar jag om detta Nybygge erhållit ska därunder utom goda fiske Lägenheter finnas tillräcklige och goda änges uppodlings tillfällen ehuru de samma ängar icke hunnit fullkomligen afrödjas och fruktbare göras, hvarföre jag å berörda Nybygge får föresätta en skatt af 5/32 mantal.

Med vördnad framhärdar

Högste Herr Häradshöfdingen

 

Samt Then Lofl Tings Rätten Ödmjuke tjenare

J. Hendriksson Grape


Enontekis lagtima Härads Rätt den 11 oktober 1830

Nr. 3

Syneprotokoll

År 1830 den 11 oktober inställde sig undertecknad att till följe af Konungens Höga Befallnings Havandes av den 3:dje sistlidne juli, avgivna befallning och efter vederbörlig Kunggjord Termin, Syna och beskriva de ängeslägenheter vilka Niva, Hendrik Nilsson i Karesuando by, till sitt innehavande Hemmans förmering begärt tillstånd få intaga och uppodla.

Ängar Rödningsland

Klass på ängarna

1

1

2

2

3

3

1

1

2

2

3

3

Lass och ruik

La

Ru

L

R

L

R

L

R

L

R

L

R

1

Nilima, belägen i östra ändan af Karesuando by, inom hägnad, ett gammalt öde Nybygge, 80 famnar lång och 44 2/3 famnar bred, vartill ansåg Synemännen böra avkasta

 

 

6

       

 

2

         

2

Saxa Joen Randa, belägen 2/16 mil ovan om Prästgården, börjandes uppifrån kivisaari, 234 famnar längs bäckstranden ned till älven, beväxt med björk och vide skog och bredden så långt till äng kan begagnas, av detta utsynta stället äger sökanden blott 2/3 vartill ansågo synemännen åtgå 18 dagsverken för att borthygga skogen och bör avkasta

     

 

 

 

5

         

 

 

 

5

 

 

 

1

 

3

Saxa Joen Ylinen Puoli, börjandes ifrån Pehr Olofsson Karsikos rå, bäckstranden upp till fästigen, beväxt med små vide och björk skog, vartill ansåg Synemännen åtgå 6 dagsverken till skogens avhyggande, varav sökanden kommer att få 2/3 då han nedlägger lika mycket arbete som övriga delägare redan nedlagt på nämnda utsynta ställe

           

 

 

 

2

     

 

 

 

6

 

4

Saxan Ranta Ylinen Ajo, belägen vid par 2/16 mil ovan om byn, 111 2/3 famnar lång, älvstranden upp ifrån Johan Pehrsson Nivas rå till en i jorden stående märkt björk och bredden ifrån älven till den på skog sidan keläs som redan var uppröjd, samt ansågs avkasta

   

 

 

1

 

 

5

               

5

Keskinen Ajo, belägen vid samma strand, börjandes ifrån förenämnda Nivas rå, älvstranden ned 60 famnar lång och bredden ifrån älven till motsvarande keläs, och ansågs böra avkasta

     

 

6

         

 

9

   

6

Alainen Ajo, belägen på samma strand, börjandes från samma rå 160 famnar lång och 15 famnar bred till Olof Nivas äng, vilket till det mesta vore uppröjt och bör avkasta

     

 

5

               

7

Pitkä Jänkkä, belägen emellan Saxanjärvi och älven, vari sökanden äger 2/3, börjandes ifrån Pehr Olofsson Karsikos rå upp efter myran 110 famnar lång, beväxt med risskog och bredden ifrån skogsidan varande keläs till Hendrik Nivas äng

                   

 

 

5

 

 

3

8

Kahden Joen Hara, belägen ½ mil ifrån byn, på Karejoki, börjandes ifrån Pehr Hendriksson Nivas Rå eller äng, ömse sidor om stranden upp till en liten fors

                   

 

5

 

2

9

Vanha Niitun Ruto, belägen ½ mil på Harrijoki eller Kurkion niska, utför bäckstrandenn västra sida till vintervägen, beväxt med björk och videskog

                   

 

6

 
 

Summa

 

6

2

6

 

2

   

1

4

3

5

Slutligen anmärkte Olof och Johan Pehrsson Niva jämte Herr Pastorn Leastadius att under Nr. 3, 4, 5 beskrivna ängar har sökanden olagligen intagit och uppodlat Byns samfällda betesmark utan att lämna det åt Byamännen.

Således påstod de det, hela Saxanranta bör delas lika emellan prästbodet, Olof Pehrsson, Johan Pehrsson och sökanden Hendrik Nilsson Niva. Anmärkte även att Rödningsmark ej finnes annorstädes på Kongl. Svenska sidan, än på de utsynta ställen, varemot Sökanden anmärkte att de ifrågavarande Lägenheterna äro af honom för flera år sedan uppodlat, utan att något anspråk gjordes och således vägrade lämna del av de under Nr. 3, 4, och 5 beskrivna ängar.

Men under Prästbodet avstod likväl Sökanden ¼ del med att erhålla vedergällning för sitt nedlagda arbete arbete.

Förövrigt avstod även övriga Byamännen ¼ av rödningsmarken under Prästbodet och överenskommo att inom den hägnad som går under Nilima backe och även Saxajoki som kommer till älven vid östra ändan af änget Nr. 3, får ingen delägare släppa sin boskap förrän efter slutat höbärgning, men sedan äger var delägare fritt det för sin boskap, dock icke förrän sådant tillkänna gives.

Sålunda Synt och belevat, betygar utsupra,

E.U. Grape     Olof Johansson Gunnare     Hendrik Johansson

                                    (bomärke)                         (bomärke)


Enontekis Lagtima Tingslag den 20 oktober 1834

Nr.8

Syneprotokoll och lagfart

År 1834 den 20 oktober inställde sig undertecknad, att till ödmjukaste följe af Konungens höga Befallningshavandes, under den 29 sistlidne januari avgiven befallning, Syna och besiktiga de lägenheter som höra till krono Nybygget Nr.4 om 1/64 mantal i Karesuando By, vartill sökanden Mämmi, Olof Anundsson, hos Konungens höga Befallningshafvande om Immision.

 

Åbyggnad

Färdig

Äng

Röding

Mark

 

Manngårds Byggning, består af ett gammalt Pörte med förstuga och en ny stuga och kammare, en gammal stuga på S:ost sidan om gården, med en förstuga och ett litet contor

       
 

Ladugårds Byggnad, består af ett nytt Fähus med förstuga och Foder lada. Ett gammalt fårhus och en ny Kåta, en gammal Rija, tvenne stolpe bodar och en ny bodstuga. Hälften uti en qvarn med Olaf Niva

       
 

Åker

       
 

Öppen åker, bestående af Terva hauta pelto, korkea pelto, och Ala Palo trenne stycken, vartill årliga utsädet är 1 tunna och 6 kappor korn.

       
 

Ängar

       

1

Gårdsgärdet eller Iso vainio kallad belägen kring gården, försedd med försvarlig gärdesgrind omkring, vartill ansåg synemännen uti medelmåttiga år avkasta

 

6

 

5

   

2

Piku Aitainen, kallad en ängslägenhet belägen i S.O. ifrån Klockare Karsikos gård, 31½ famnar lång och 18 famnar bred, vartill ansåg synemännen årligen bliva

 

 

 

5

   

3

Vaihetu Vainio, belägen på Ala palo, tillbytt af Hendrik Niva, vilket Synemännen ansåg årligen avkasta

 

1

     

4

Vesi vainio kallad, belägen vid Prästgårds backe, 47 famnar lång och 18 famnar bred, försedd med råmärken medelst pålar som blivit nedslagna i jorden

 

 

3

   

5

Niemen Ranta, hälften med Pehr Hendriksson Nivas Änka belägen i S.O. ifrån bemält Nivas gård. Älvstranden ner 229 famnar lång och bredden ifrån hägnaden till älven

 

 

1

     

6

Niemen Ranta, börjandes ifrån norra ändan af den under Nr.3 beskrivne ängar och går Älvstranden ned till Magnus Magnussons ängs rå, försedd med försvarlig hägnad och bör årligen avkasta

 

 

1

 

 

5

   

7

Ala Saari, belägen ett stycke nedan om Karesuando by, östra ändan af Stor holmen, försedd med råmärken

 

7

   

8

Ala Saari, belägen på samma holme, emellan prästebodets och Hendrik Nivas äng

 

3

   

9

Paska Niemen ranta, börjande ifrån Onkan lahti utför älvstranden till Olof Nivas äng, vilket ansågs årligen avkasta

 

1

     

10

Kota Saari, belägen 2/4 mil ovan om Karesuando by, samfällt med Prästbodet, börjandes ifrån Magnus Magnussons ängs rå, följer älvstranden till Olof Johansson Gunnares äng, varå fanns nu lite röjd mark till ängets utvidgande och ansågs sökandes andel till

 

 

 

 

 

 

9

   

11

Säynäjä Niemi, belägen på Kaarijoki, 3/8 mil i syd

 

6

   

12

Ajta vuopio, belägen på sist nämnda bäcke

 

1

   

13

Ylisen vuopion perä vuoma ¾ å ofvan nämnda ställe

 

6

   

14

Kosken Alusta, belägen ¾ mil å förenämnda ställe, båda sidor om bäcken

 

5

   

15

Varsi, västra sidan om Levä vuopio belägen på utloppet ifrån Kaare vuopio till älven

 

2

   

16

Pounu joki, belägen 7/8 mil, 40 famnar lång och bredden så mycket till äng kan begagnas, ansågs åtgå till skogens afrödjande 5 dagsverken

   

 

6

 

17

Harrijoki, börjandes ifrån Keinolompolo utför bäckens båda sidor till forsnacken, på ¾ mils avstånd ifrån byn, härtill ansågs synemännen åtgå 40 dagsverken till skogens avhyggande, röddningsmarkens längd av 400 famnar och 3 famnar bred och avkastningen värderades bliva

   

 

 

3

 

18

Kaivos ojan jänkä, belägen bakom Leipivaara, 5/8 mil

 

3

   

19

Hirvas järven pää

 

1

   

20

Hirvas joki

 

1

   

21

Lauvantai Ranta, belägen i Kätkösuoando, 7 mil från bostaden börjandes ifrån Råsten oja upp till en grop eller vid stranden stående gran och 15 famnar bred vilket avkastade då skogen borthygges

 

 

 

4

 

 

 

3

22

Hieta ranta, börjandes ifrån Isac Hendrikssons rå till tvenne videbuskar stående mitt på ängen

 

7

   

23

Kaivos, vid Kätkösuoando, börjandes ifrån Hendrik Nivas ängs rå till en myra 56 famnar bred

 

8

   

24

Naalis ojan suu, eller Kahden Mellan väli, belägen å samma trakt som ovan nämnda ängar

 

2

 

1

25

Hauki lanto

 

3

   

26

Mellan pää och Mellan niemi, 7 mils avstånd

 

4

   

27

Särki järvi och Ruto

 

6

   

28

Rejta jänkkä, häften med Hendrik Niva

 

3

   

29

Uusi jänkkä, " " "

 

2

   

30

Lauvantai rannan jänkkä

 

3

   

31

Korpi och Naalislompolon perä

 

5

   

32

Hattu auoto och Särkivuopion ranta

 

4

   

33

Alainen Särkijävi

 

1

   
 

Summa

21

4

4

 

Timmer till husbyggnad finnes ej närmare än på 2 ¾ mils avstånd. Bränsle kan erhållas på en halv mils avstånd.

Slutligen anmärkte Pehr Hendriksson Nivas änka att änges lägenheten på Harri joki, Keinolompolo kallad och under nr. 17 beskriven, ej får av sökanden Mämmi insynas emedan samma äng skulle tillhöra hennes innehavande Nybygge, samt till bestyrkande av sitt påstående företedde syneinstrumentet, varav synemännen inhämtade att ifråga varande änges lägenheter, Keinolompolo kallad, icke fanns upptagen uti bemälte Nivas Syn, men fann den insynte rödnings marken som lyder under Nivas Nybygge vara tillräcklig till för henne och hennes barns tid, att så kunde icke synemännen göra något avseende å hennes påstående.

I händelse sökanden erhåller Konungens Höga Befallningshavandens Ummision att dessa Lägenheter nyttja och uppodla, föreslås inga frihetsår, emedan Nybygget sedan längre tid varit skattlagt.

Sålunda synt och befunnits betyga,

E.U. Grape

Hendrik Josefsson     Pehr Olasson Karsiko     Clas Kiviniemi

        (bomärke)                 (bomärke)                     (bomärke)


Enontekis lagtima Härads Rätt den 26 februari 1839

§ 42

Skottpennings erhållande

S.D. För skottpennings erhållande upptedde Krono länsmannen Grape E.U. skinnet af 2:ne vargar och en Jilfnes (järv), vilka rovdjur blivit utom skallgång inom häradet fällde.

Och sedan öronen å skinnet avskurne, förständigades att i skottpengar skulle af häradets medel i sakören erhållas för varje Jilfnes 36 Rd. och för varje varg 32 Rd. allt Banco.

Enontekis lagtima Härads Rätt den 11 mars 1840

§ 49

Skottpennings erhållande

S.D. Lät Närvä, Salomon, för skottpenningars erhållande uppvisa skinnet av en inom häradet fälld varg.

Och sedan öronen blivit avskurna, förständigades att Närvä skulle erhålla i skottpenningar 32 Rd. banco.

Enontekis lagtima Härads Rätt den 22 februari 1842

§ 27

Skottpennings erhållande

S.D. Tillerkänns Nämndemannen Niva,Nilsson Pehr och f. Nämndemannen Grape, Jonas Hendric, skottpenningar av 36 Rd. för varsin fälld filfnes.


Enontekis lagtima Härads rätt den 17 februari 1841

Skjutsningsplikt och Hemmansöverlåtelse

§ 11

S.D. Krono Länsmannen E.U. Grape anförde att ehuru Nybyggaren Närvä, Anders Johansson, blivit genom Kungörelse i Karesuando Kyrka uppbådad att med 3 st. Raidrenar och egen hand-ren inställa sig den 15 Dennes vid Sulajoki för att skjutsa Herr Kronofogde P. Öhrlings saker hit till Karesuando, hade han ändock uteblivit, varav hänt att Öhrling nödgats genom särskilt beting fortskaffa sina saker;

Yrkande därför på grund av stämning, ansvar å Närvä, med tillkännagivande att han till Öhrling ersätter skjutskostnaderna.

Svaranden personligen tillstädes genmälde att han för 2:ne år sedan överlämnat Hemmanet till sonen Elias Andersson Närvä och som han ej träffat vara i Kyrkan då Kungörelsen upplästes, hade han ej vetat inställa sig till skjutsning; dock erkände svaranden att sonen icke erhållit Immission å Hemmanet;

Och Acktor visade med innevarande års Jorde Bok att Anders Johansson Närvä själv är såsom Åbo skriven å Krono Hemmanet Nr.1, 1/16 mantal; och påstod att svaranden därför måtte ersätta stämnings kostnaden till Nämndemannen Hendric Josefsson Lainio, med skjuts på 1½ mil fram och åter, samt dagtraktamente; varå

Refolverades

Som svaranden Närvä underlåtit att inställa sig till den uppbådade skjutsningen och hans föreburne okunnighet om hans skjuts skyldighet, ej kan lända honom till ursäkt, då Kungörelsen därom blivit i församlingens Kyrka uppläsen;

Alltså och med stöd av 28 Cap. 7 §. Byggningsbalken fälles svaranden Närvä att därför böta 6 mark silvermynt, 24 sh. Banco och ålägges att till Nämndemannen Lainio betala stämnings kostnader med 1mark 24 sh. samma mynt.

Som avsades.


Enontekis lagtima Härads Rätt den 26 februari 1842

Testamente

§ 74

S.D. Inlämnades genom Krono Länsmannen Grape, Erik Ulrik, sådant Testamente:

" Med villkor att Nybyggaren Raatamaa, Erik Eriksson, med sin hustru Stina Pehrsdotter Pilto, uppehålla mig och min hustru, upptager jag dem härmedelst till egna barn, i kraft varav de äga träda Barns arvsrätt efter min död, så att därest de uppfylla sina förbindelser emot mig och min hustru, de äga mottaga all min egendom i löst och fast uti mitt och min hustrus efterlämnade bo, efter vår bägges död;

Att detta är min yttersta vilja, förklarar jag härmedelst uti nedanskrivna Vittnens närvaro och bekräftar med mitt namn underskrift och Bomärke.

Karesuando den 15 januari 1840

Johan Raattamaa

( Bomärke )

Vittnen:

L. L. Laestadius        Ragnar Laestadius

Som lästes. Och sedan upplystes att testatorn ännu lever.

Resolverades

Att Testamentet intages i Domboken till den kraft och verkan Lag förmår, och må Testamentet bevakas efter testatorns död.

Som avsades.


Enontekis lagtima Härads Rätt den 22 februari 1842

Tvist om ströängsägande

§ 25

S.D. Behandlades härtill instämda målet mellan Nybyggaren Niva, Johan Pehrsson, kärande, samt Herr Pastor Leastadius,L.L., svarande,

Angående kärandes påstående om ersättning för 3 lass myrhö, dem svarande låtit bärga ifrån en kärande tillhörig äng, varvid käranden i rättegången är biträdd av Krono Länsmannen Abraham Åhlin emot svaranden personligen som inlämnar den honom i målet ågångna stämningen och genmälde därå att han ej anställa bärgning å någon kärande tillhörig äng, utan genom sitt tjänstefolk, å en Prästebohls äng;

Hemställande i övrigt till Rättens prövande huruvida Åhlin kunde tillåtas biträda käranden, såsom för tillfället av starka drycker överlastad och såsom varande lös karl, utan ansvar;

Men Åhlin bestred yrkan av anmärkningen att han undervisade barn hos f. Nämndemannen Jonas Grape, mot kost hos honom; och

Resolerades:

Som Herr Pastor Laestadius ej kunnat inbära något emot Åhlins fröjd eller Rätten förnummit några sådana åtbördor eller övrig sinnestämning, som utmärka att Åhlin är överlastad, så och den omständigheten att Åhlin ej må vara i Skatte skriven, ej utgör Laga jäv;

Kan Rätten emot föreskriften i 15 Cap. 28 § i Rättegångs Balken, ej förvägra Åhlin att biträda käranden. Som förständigades.

Varuppå käranden ansåg att svaranden från kärandes äng Pitkälompolo, sistlidne sommar bärgat uppgivne skrind antal hö och vid sista Ting svarande Pastorn kärat till käranden om avkastning från samma äng, men ej kunnat styrka att ängen tillhört prästebohlet,

Varå svaranden genmälde att han ej stämt om äganderätt och att om målet nu kunde tagas under prövning, begär svaranden avhöra vittnen därom att ängen rätteligen heter Hämhenlompolo, medgivande att han sista året låtit bärga denna och hemställer i övrigt om icke Consistioni Ombud för denna tvist bör sökas;

Kärande sidan sade att det nu ej är fråga om äganderätt utan endast om avkastning, ansåg man var överflödigt. Föredrogs denna Rättens Protokoll och Bevis, för den 17 februari sistlidne år, därav inhämtades att Härads Rätten anvisat Kyrkoherde Laestadius att efter stämning å nu kärande sidan om hans förpliktande att avträda ifrågavarande äng under Prästbohlet,

Var innan Härads Rätten ansett sig ej kunna pröva den då förenämnda ersättnings fråga;

Fodrade käranden lösen för nämnda Protokoll, 1 Rd 27sh.

Den svaranden bestred, sägande att han ännu ej kunnat instämma äganderättsfrågan, emedan ännu nödiga upplysningar saknas, samt att käranden vid Synen givit ängen ett annat namn för att därmedelst sätta svarande bakom ljuset, och

Beslöts:

Som Lagen uti 10 Cap. 6 § Byggnings Balken stadgar, att om någon kärer till annan för åverkan, Rätten pröva vilken den lägenhet då innehaft och bärgat och av det till Rätten ingivna Protokoll upplyses att parterna ömsom innehaft och bärgat ängen, samt då svaranden för det han bärgat ängen sista året, ej kan anses hava densamma innehaft, ansåg Rätten ej säkerhet vara utredd, vilken av parterna må anses såsom innehavare, utan må käranden stämma om bättre rätt till ängen;

Då Rätten vill i sammanhang med äganderätts frågan pröva detta käromål. Men stämningen bör i så god tid uttagas till det Ting då käranden vill göra saken anhängig, att Domhavande

efter underrättelse om stämningens uttagande kan å vederbörligt ort anmäla behovet av allmänna Ombud. Avsades.


Enontekis lagtima Härads Rätt den 1 mars 1845

Av och tillträdes Syn å ängslägenheters förmering

Nr. 3

År 1844 den 12 augusti, till följe av Kongl. Majts. Respektive Befallningshavandes i Länet Remissoral Resolution av den 20 juli 1843, förrättade efter förut behörigen Kungjord termin och särskilt lämnad underrättelse åt angränsande jordägare,

med biträde av Härads Nämndemännen Clas Johansson Kiviniemi och Johan Johansson Närvä, Syn å de lägenheter som Herr Prosten och Riddaren Av Kongl. Franska Heders Legionen Laestadius, L.L., såsom innehavare av Karesuando Prästebohl samt Krono Nybyggaren Niva, Hendrik Nilsson och Lainio, Hendrik Josefsson till deras innehavande Prästebohls och Krono Nybyggens förmering, söka få intaga och uppodla.

Härvid överenskomma Herr Prosten Laestadius och Krono Nybyggarna Olof Donatus Niva, Pehr Johansson Niva och Hendrik Josefsson Lainio att de för lättnad uti stängsel skyldigheten gemensamt skulle insyna Kaarejoki bäck, som ligger sydväster om Karesuando by;

Dock gällde att var och en av Sökanden skulle ha de efter såsom tillförene bärga deras å ömse sidor om bäcken innehavande ängar.

Varvid utsyntes således Kaarejoki, på västra sidan, ifrån Tievanpää till Saarenkoskenniska, 800 famnar lång och skulle gränsen på södra sidan gå ifrån Myllutieva ås helt till Kivivuopios innersta Bukt och vidare därifrån till Ryövärintieva.

Lägenheterna ansågs efter uppröjdning avkasta femton lass och således Prästebohls ¼ del.

-------------------------------------------------------------------------------------------3 7

 

Prästebohls enskilda

Lass

Ruik

1

Pankintakainenjänkkä ja Wanhakesänavetansia, 67 famnar lång och 30 famnar bred, tjänlig till vall och ansågs avkasta, sedan den blivit begödslat

 

 

2

2

Wasikavainionjänkkä osa ja Siekanvainion Kirkonpuolela, uppmättes från den gamla gärdesgården, 45 famnar till Wasikaojansuu och därifrån till Kirkotieva, 90 famnar; vidare ifrån Kirkotieva till Karsikos gärdesgård, 40 famnar.

Ifrån Karsikos gärdesgård till älvstranden 50 famnar och bred på nedre ändan, 80 famnar, samt ifrån stranden till Ahvenjärvi, 50 famnar, ansågs efter begödsling avkasta

 

 

 

1

 

3

Onganlahti Wanha Lukkarinniitu, 140 famnar lång och 30 famnar bred

 

6

4

Lukkarinnitun takana, 30 famnar lång och 20 famnar bred, beväxt med vide

 

4

5

Rappaskoskenniska, på västra sidan om älven, beväxt med vide, ansågs efter rödning avkasta

 

1

6

Lähtemänsusta alas, 75 famnar lång och så bred som till äng är användbart, beväxt med björk och ansågs avkasta

 

7

 

Summa

6

7

 

Lainio, Hendrik Josefsson söker intaga: Lass Ruik

1

Nilimaan alainenpää, varå sökanden redan uppfört sin åbyggnad, uppmättes ifrån en stor sten, ifrån öster till väster 240 famnar lång och 80 famnar bred, som ansågs efter begödsling avkasta

 

5

 

 

2

Joukovuoma, en liten myrslog väster om Karesuando by

 

5

3

Kivisaari, en liten holme å Kaarejoki

 

3

4

Piikosaari, emellan qvarnarna å Kaarejoki

 

3

5

Saarivuopio

 

2

6

¼ del uti insynte och förut beskrivna Kaarebäcken

3

7

 

Summa

10

 

 

Niva, Hendrik Nilsson:

Åker

Ojapeldo, Perindöpeldo, Nikulankuopa, Hoikapeldo, Hevosharju, Terahauta och Tervahautankuopa, som tillsammans utgör ½ Tunnlands utsäde.

 

Ängar

Lass

Ruik

1

Wallen, 120 famnar lång och bred på västra ändan, 60 famnar ifrån gärdesgården till stranden och på östra ändan, 90 famnar, ansågs böra avkasta

 

1

 

2

Ojapeldonpyörtänen, avkastar

 

1

3

Kojovainio

 

3

4

Myllytieva

 

2

5

Jänkkäsuoando, 1 mil söder om Karesuando by, gammal äng

 

8

6

Mattinnivan mettä, gammal äng med där omkring befintliga rödningsland ansågs avkasta

 

8

7

Alasaaren puhtanpuoli, färdig äng

1

 

8

Takainen väylänpuoli

1

 

9

Ylisaaren takainen, gammal äng

 

6

10

Vaksiniemi

 

4

11

Peuravuoma, färdig äng

 

3

12

Käejänkkä, en mil väster om Karesuando by, med där omkring befintliga rödningsland, ansågs avkasta

 

8

13

Kaltio, på Harrijoki, börjandes ifrån Pounujokis mynning, 100 alnar lång och så bred som till äng kan begagnas å båda sidor om bäcken, ansågs avkasta

 

 

6

14

Hanhijärven luspa, ifrån träsket ner till till myran, ansågs efter rödning avkasta

1

2

15

Järvikäinen, Pounujoen puoli

 

2

16

Pounuvuoma, ylinen pää, gammal äng

 

2

17

Juomujänkkä, gammal äng

 

3

18

Kaltioruto

 

2

19

Lassivainan ruto ja joki

 

4

20

Ylkojänkkä

 

6

21

Kortetsaura

 

2

22

Tulinkijänkkä, söder om Kaarevaara

 

2

 

Summa

11

4

 

Sålunda Synt och befunnet, betygar

På Synemännens vägnar

J. Lidström


Enontekis lagtima Härads Rätt den 16 februari 1848

( Bil. Donatus )

Syneprotokoll granskning

År 1847 den 16:de augusti förrättades tillfölje av Konungens Höga Befallningshavandes Remissonial Refolution den 6 oktober 1846, samt förut kungjord termin och särskild lämnad underrättelse åt närgränsande jordinnehavare,

Av undertecknad med biträde av Fjärdingsmannen Olof Johansson Gunnare och Nämndemannen Clas Johansson Kiviniemi, syn å de Lägenheter som Krono Nybyggaren Tuoremaa, Olof Donatus, till sitt i Karesuando by innehavande skattlagde Nr. 2, 5/64 mantal, kronohemmans förmering, söker få intaga och bearbeta.

Varvid tillgick som följer:

   

Lass

Ruiker

1

Till gårdsgärdets utvidgande utsyntes en trakt på västra sidan om gården, Heikkinmanjänkkä, benämnd 80 famnar lång och 62 famnar bred, till en del baväxt med vide

 

1

 

5

2

Mattinmaajänkkä, på norra sidan från gården, redan av sökanden inhägnad, 160 famnar lång samt 110 famnar bred, ansågs komma att avkasta

 

3

 

3

Hietalantto, på östra sidan om sökandes gård, 64 famnar lång och 26 famnar bred, ansågs efter bejödsling avkasta

1

 

4

Pikumaejärvi, ett litet träsk en mil väster om byn, som medelst utdikning kan till äng förädlas och ansågs komma att avkasta

1

2

5

Tvenne Matala Ahvenjärvi tillika med Umo, av samma beskaffenhet som det sist beskrivna, ansågs efter utgrävning avkasta

1

 

6

Hirvasjoki, en bäck ¼ mil nedanför byn, ifrån dess utlopp i älven uppför bägge stränderna till första tieva, ansågs komma att avkasta efter rödning

 

3

 

7

En trakt å Harrijoki, ifrån Jokilompolos första forsnacke, uppför bäcken å båda sidor, beväxt med vide, 240 famnar lång och så bred som till äng kan förädlas, ansågs avkasta 1 lass, men som sökanden avstod hälften därav, så upptogs här endast halva avkastningen

 

 

 

5

8

En trakt å samma bäck, ovanför Isac Olofsson Mämmis utsynte rödningsmark, av emellan tvenne bemärkta björkar, 580 famnar lång och så bred som till äng kan förädlas, ansågs efter rödning avkasta

 

3

 

9

Kaarijoenumo, 460 famnar lång och så bred som till äng kan förädlas, beväxt med björk och vide, ansågs avkasta 3 lass och 4 ruikor, men därav hälften tillkommer Lars Johansson Niva och här således utföres

 

1

 

7

10

Å Kaarijoki ifrån Uusijänkkä uppför till Kaarijänkkä, 240 famnar lång och så bred som till äng kan förädlas, ansågs efter rödning avkasta 4 lass och 2 ruikor, men därav hälften tillkommer Lars Johansson Niva och således sökanden endast

 

 

2

 

 

1

 

Summa lass

19

 

Emot förestående Lägenheter som äro krono och odisponerade, samt kunna utan förnärmande av andras rätt sökanden till ansökt ändamål upplåtas, förekom vid synetillfället icke klander.

Sålunda Synt och befunnet, betygar

På Synemännens vägnar J. Lidström


Enontekis Lofl. Tingslag den 16 februari 1856

Skattefrihet på Hemmanet Naimakka Nr. 1 med lagfart

§ 11

S.D. Företrädde Herr Kronofogde B.A. Ekström och med anledning af Kungl. Befh. I Länets skrivelse af den 27 december sistlidne år, anfört att som KBF genom nådigt brev af den 30 derför utgågne november, förordat Naimakka Kronohemman Nr. 1, i denna Enontekis församling, ständig frihet från ränta till Kronan och allmänna, mot förbindelse för åbon, att åt Postförare och andra som färdas å fjällen och därstädes, lämna härbärge och förplägning efter den taxa som KBF ägde att fastställa, ansökt det Härads Rätten ville upprätta förslag till sådan taxa, och sedan antecknat blivit att Kronolänsmannen i orten, J. Lidström, samt nuvarande åbon i Naimakka Hemman Nr. 1, Riska Olof Samuelsson, funnes vid Rätten tillstädes enligt uppgjort sådant.

Förslag till taxa för åboen i Naimakka Kronohemman å förnödenheter som han är skyldig tillhanda hålla vägfaranden, husrum i kammaren, med sådan säng som i orten vanligen brukas med värme, för varje person, 12 sh.

En måltid mat, husmankost 10,8

En filbunke 12

En kanna sötmjölk 6,8

En kopp kaffe med grädde 2

Ett ljus 2,8

En klimp renmossa 2,8

Ett Lp bättre häst hö 12

Ett d:o sämre d:o 8

Husrum för natten åt Postman och menige man, uti åbons eget begagnade pörte 4

Och skulle protokolls Utdrag däröver medelas.


Enontekis lagtima Härads rätt den 25 februari 1859

§ 31

Ansökning om eget renmärke

S.D. Förekom handlanden Forström, J.B. och begärde att få sådant renmärke som ett av honom förevisade mönster utvisade, nämligen att högra örat avklippes i sned riktning, djupare från dess bakre kant uppemot främre kanten, samt vänstra örat avklippt djupt från bakre kanten, rätt över mot den främre, ned tvenne breda men icke djupa skär å bakre kanten.

Efter anteckning härav beskådades märket av den församlade menigheten och som ingen i tingelaget hade sådant märke, så förklarade Rätten att Sökanden skulle få taga sådant renmärke.

§ 32

S.D. Företrädde Riska, Petter Pehrsson i Idivuoma och förevisade mönster å renöron, varuti å högra örat ifrån dess spets gjorts en inskärning rakt nedåt och därunder ett fyrkantigt hål, samt å vänstra örat och å dess främre kant en avskärning på det sätt att den börjar omtrent ½ tum från spetsen och går betydligt långt in på örat nedåt, samt slutar ungefär på 2/3 delar av örats längd uppifrån; anhöll att få sådant märke och som det upplystes att icke någon annan i Tingslaget förut har sådant märke, så beviljades sökanden att begagna sådant märke å sina renar, som det beskrivna mönstret. Avsades.


Enontekis lagtima Härads Rätt den 22 februari 1869

Testamente

Litt. E Nr. 12

Som undertecknat icke äger några bröstarvingar och icke längre förmår sköta hemmansbruket, så har jag härigenom velat avträda besittningsrätten av mitt innehavande Kronohemman Nr. 2 Jatko om 1/16 mantal i Kuttainen och nedan nämnda socken, till mina systersöner Raatamaa, Isac Persson och Raatamaa, Zacarias Eliasson, av vilka den senare tillika varit min systerson; emot det, att de till mig och min hustru utgiva i årlig förgånga trenne tunnor korn, tio lispund färskt kött, en halv tunna salt fisk, ett lispund långa tobaksblader, två lispund salt, tio skålpund talgljus, ett lispund kaffe och tio skålpund socker, två och en halv kanna sötmjölk dagligen samt rättighet att klippa ullen av tvenne får årligen;

Varförutan oss skall bestås fritt varmt husrum med upphuggen ved till eldning och ett uthus till våra egendoms persedlars förvarande;

Ävensom oss bör bestås häst till Kyrkan fyra gånger varje vinter.

Jämte hemmans förvaltningen överlämnar jag åt förenämnda systersöner till full ägo sex stycken kor, fyra stycken får och tvenne såkallade boskaps eller fähusgrytor.

Såväl denna egendom som hemmansbesittningen skola de till hälften var erhålla och på enahanda sätt tillkomma dem att utgöra ovannämnda förgånga, vilken utom husrummen med ved och värme till hälften förminskas, när antingen jag eller min hustru med döden avgår.

Och äga merbemälde mina systersöner tillfölje härav att söka Högvederbörlig införsel uti hemmanet, vilket med min underskrift i vittnes närvaro bekräftas.

Enontekis och Karesuando den 23 februari 1849

Johan Persson Jatko i Kuttainen

( Bomärke )

Tillägg

I den händelse någondera av förenämnda mina systersöner Isac Persson och Zacarias Eliasson icke skulle förmå uppehålla hemmansdelen, eller av vad orsak som helst bliva arvvingen flytta därifrån så bör dess del utan lösen avträdas till den andra om denne det yrkar och fortsätter att åbo hemmanet, utsupra

Johan Persson Jatko

        ( Bomärke )

Med förestående avhandling och vilkor förklarar av oss nöjda och förbinder oss till dess uppfyllande.

Isac Persson Raatamaa     Zacarias Eliasson Raatamaa

        ( Bomärke )                             ( Bomärke )

Genom Eric Johansson Raatamaa ( Förmyndare )

                        (bomärke)


Enontekis Lagtima domsaga den 6 mars 1872

§ 18

S.D. Företrädde Herr Pastor Curtelius, J O och angaf sådan skrift.

" Härmed överlåter och försäljer jag mitt egande renmärke åt Pastorn J.O. Curtelius för ett öfverkommet pris, och äger Pastorn Curtelius således att begagna mitt märke å hans renar,

som erkännes och försäkras.

Karesuando den 11 April 1871

Per Jonsson Labba / bom /

Vittnen:

Nils Larsson Sima / bom / Zacharias Andersson /bom /

Jemte ett märke, och som Labba är med döden afgången, och af tingsmenigheten upplystes att den företedda märket warit Labbas, så fann rätten skäligt, då intet hinder mött, låta Pastor

J.O. Curtelius begagna detsamma


År 1874 den 22 januari, å lagtima ting med Enontekis Lappmarks tingslag

Bil N:r 27 ½

Vi undertecknade överåta eller sälja åt Töyrä, David Persson i Kuttainens by vår ägande halva del eller 1/64 dels mantal skatte n:r 2 i nämnda by med gårdstomt och följande hus, pörte och stuga, stall, fähuslada och fähus eller kokkåta emot en summa av 600 Riksdaler som David Persson Töyrä förbindes att betala åt undertecknade. Dock bör särskild utgöras förgångna åt oss till vår död, antingen jag eller min hustru lever, varje år bör nämligen följande förgånga erläggas, 8 LP mjöl årligen och därtill kött vart år, det ena året en renoxe och det andra året en gall renko därtill en LP salt och 2 LP saltfisk sedan 3 LP finsk tobak och 2 SP Norsk tobak och sedan 5 SP kaffe, 3 Sp socker, vidare 1 par skobotten och 6 alnar lärft vart år, sedan varmt rum och kallt uthus, sedan en kanna oblandad mjölk var dag till vår död, dock skall såsom nämnt är David Persson Töyrä betala dessutom 600 Riksdaler Rmts och då vi avlida skall all egendom både levande och livlös vara tillhörig David Persson Töyrä, vilket av fri vilja genom vittnen bekräftas.

Kuttainen den 15 mars 1872

Johan persson Jatko /bom / Christina Johansdotter /Bom/

Vittnas J H Grape Erik Klasson Rautio

Med förenämnde köp är jag nöjd och vill uppfylla de därmed åtföljande förbindelserna försäkras.

Dag som ovan

David Persson Töyrä /Bom/

 

Vittnas J H Grape     Erik Klasson Rautio

 

Å tergo : David Persson Töyrä har betalt 200 Rs Rmt som betygas

Kuttainen den 16 mars 1872

 

Johan Persson Jatko     Kristina Johansdotter Jatko

 

David Persson har betalt slutet av hemmansköpesumman 400 Rs Rmt, som betygas

Kuttainen den 26 november 1872.

 

År 1874 den 22 januari, å lagtima ting med Enontekis Lappmarks tingslag meddelas härå uppbud andra gången, dock skulle meddelandet av fasta innestå till dess en tvist om hemmansköpet, emellan Isak Wälitalo och Abraham Persson Jatko, å ena, samt David Pehrsson Töyrä, å andra sidan, vore vid Rätten avgjord, betygar

På Härads Rättens vägnar

G B Stenberg


.