Länstidningen | Härjedalen
Byalag på krigsstigen mot samepolitiken
HÖGVÅLEN LT
Faktafel, plädering för fortsatt diskriminering i inlandet och ensidigt gynnande av rennäring på bekostnad av andra bofasta. Det är mycket skarp kritik som Ränningsvallens och Högvålens byalag riktar mot Fjällprogrammet i Jämtlands län.
- Länsstyrelsen förfalskar och utelämnar fakta för att stärka rennäringens positioner. Det finns skäl för oss att tro att detta görs för att förringa fjällbondens och andra bofastas betydligt längre historia i länet skriver byalaget i ett remissvar till miljö- och samhällsbyggnadsprogrammet.
Ränningsvallens och Högvålens byalag tar i inlagan en rad faktafel som man menar att länsstyrelsen gjort sig skyldig till.
En del av faktafelen handlar enligt byalaget om rennäringen.
- Att renskötsel endast får bedrivas av samer som är medlem i sameby är en exkluderande, diskriminerande och rasistisk lag, heter det.
- Enligt historiska fakta och domstolsbeslut i hovrätten 2002, som fastställdes av högsta domstolen 2004, är det fel att prata om att renskötseln har urminnes hävd i Härjedalen. Det är fjällbonden som har en lång historia i Härjedalen. Rennäringen är sentida enligt fakta och domstolsbeslut.
- Krympande betesmarker för samebyarna anges vara ett hot. För andra grupper och intressen är det inte ett hot utan en möjlighet. Vi vill understryka att betesmarkerna ständigt expanderat sett under en hundraårsperiod.
- Det talas ofta om "samverkan och partnerskap" i dokumentet. Det är svårt att få till stånd samverkan och partnerskap mellan rennäring och andra bofasta enär en part har exklusiva rättigheter på bekostnad av den andra.
Byalaget skriver att nuvarande regler för jakt, fiske, ved och virke ensidigt gynnar renägare och grundar sig på en lag som tar avstamp i etnisk tillhörighet.
- Tännäs sameby Ruvhtgen Sijte har ett 50-tal jaktgäster medan bofasta i Ränningsvallen är utestängda från älgjakt. Renägarna har mer än 10 gånger så stora älgjaktsmarker per familj som bofasta utan medlemskap i sameby.
Byalaget skriver att det finns förutsättningar att etablera och utveckla företag i fjällområdet. För att det ska vara möjligt måste rennäringens rätt att ensidigt diktera villkor och möjlighet att hindra annan företagsamhet genom unik representation i rennäringsdelegationen upphöra.
- Byt namn på Samefonden till Fjällfonden och låt den gynna alla i det glest befolkade inlandet, heter det till slut.
