Tvist om renens ägande

§ 16

S. D. Med det villkor lagen i 17 Cap. 23 § i Rättegångsbalken föreskriver, fant Tings Rätten skäligt bifalla Bondens Lars Madsson Nivas ifrån Muonioniska by Övertorneå socken, begäran att såsom vittnen få låta avhöra Renvaktaren Anders Persson ifrån samma by och Hendrik Klasson Hetta, angående en ren som Niva påstår vara ibland Hendrik Mikkelssons renar därstädes.

Och blevo desse förekallade samt utan att något jäv utrönas kunde, avlade vittnes eden, varnades och berättade.

Anders Persson:
Att en gång förledne höst hade vittnet kommit till Nivas renvaktares Lars Kittis kåta och där funnit lappflickan Margareta Johansdotter ifrån Paloniemi och Kittilä socken, som sagt vid denna blivit varse en ren, att det vore Lars Nivas ren i Muonioniska och att den varit av samma vaja som för Niva dött vid samma tid.

Vittnet som känt Nivas sons märke och att märket varit hans, utom en skåra som utgjort skillnaden uti högra örat, vilken vittnet likväl tyckt vara något senare skuren. Uppläst och vidkänt

Hendrik Klasson:
Att för tvenne år tillbaka i höst hade Niva tillika med Hetta borna letat sina renar och då funnit en som haft vänstra örat avskuret och å det högra som haft ett stycke bortskuret med tvenne skårar uppåt. Vittnet ägde sig ej vidare bekant. Uppläst och vidkänt.

Och skulle bevis häröver genom utdrag av Protokollet meddelas.