VADSØ, VESISAARI

Medelåldersbyggnader från Vadsö,ca 1600-talet. Teckning av Arvid Sveen baserat på utgrävningsfynd.

Vadsö fick stadstatus år 1833. Redan år1833 var tre av fem innebyggare kvener. Många bosatte sig också i gränder och fiskever både innanför och utanför på nordsidan av Varangerfjorden. Rätt över fjorden byggde kvenerna upp ett helt fiskever i 1860-åren med namn Bugøynes.

Etableringen förde till att Vadsö efter vart blev delat i tre: Kvenerna bodde i Ytrebyen och Indrebyen, mens nordmännen håll till i Midtbyen. Finnene byggde sina hus av trä på långa räcker, vänd mot sjön, som regel bara i en etage, och med små jordstycken både framför och bakom husen. Det var nog till en ko eller två som de flesta hadde, fast fisket var basnäringen.

"Forövrigt er hela Stranden langs Husraekken beplantet med Fiskehjeller," skriver J.A. Friis etter et sommerbesök i byen i 1877. De som hade råd, målade både bänkar och bord.

"Finnen har en aabenbar Forkjaerlighed for den blaa Farve", forteller Friis. Endatil likkisterna för barn målade de blå, menade han att han såg; kistorna för vuxna var svarta. I Vadsö blev kvenene fiskarbönder med små jordlappar. De deltog mycket aktivt i fisket, och när säsongfisket var på sitt bästa, ökte folktalet i kvenbyn märkbart.

Kvenhusen var små, men kunde rymma många gästfiskare. Aldrig var det fler med i Varanger-fisket än våren 1869. Då deltog över 1200. Kvenerne höll stånd som fiskebönder och dominerade fisket till långt utöver 1900-talet. Kvenernas kunskaper om jordbruk stod det länge respekt av. Deras färdigheter i skogsbruk kunde däremot inte komma till sin rätta på grund av den skogsfattiga Varanger-halvöya.

Utöver i första halvdel av 1900-talet ökte skepsisen mot det som blev antatt å vara "den finske fare". Den norske hållningen snodde i mer positiv riktning efter den tyske okkupasjonen. Kvenbyen i Vadsö blev varande som en historisk realitet. Fortsättningsvis er det finsk som er talemålet mange steder langs Varangerfjorden.

Den landsbybosättningen som var så typisk för den tidiga kvenske bosättningen i Finnmark, står fortsatt i Skallelv 33 kilometer östöver E75 fra Vadsö. Skallelv ble en av de största kvenbyerne vid Varangerfjorden. Likadanna bosättningar blev lokaliserat till älvmynningar som Altaelv Börselv, Vestra Jakopselv och Skallelva. Kulturlandskapet är präglat av kvenske kobinationsbruk baserat på jordbruk och fiske.

Närmast elva låg sjöbuene, oppe på brinken bolighusene sammenbundet med fjös, och bakom bebyggelsen låg jorden med fiskehjeller. Husene blev ofta byggd av timmer från lerketre som var hemtet fra Russland eller Finland. Hustypen finnes icke i Nord-Norge vest eller sör för Varangerhalvöya, och kan vara inspirert av hus från Kvitsjöområdet, Karelen och Österbotten, var den är vanlig.