Jakt och fiskemötet i Kiruna

C:a 350 personer var närvarande vid seminariet 05-06-09.

Några synpunkter från den samma:

Owe Wiktorin, ordf. i Svenska Jägarförbundet.

1. Vi måste utgå från det att staten är ägare till all mark ovan odlingsgränsen som ej är privat ägt och förfogar över jakt och fiskerätten.

2. Lämna historien dithän och ta beslut som bygger på nuläget.

3. Vi eller staten skall genom politiska beslut tilldela jakt och fiskerättigheterna i lappmarken och Länsstyrelserna skall vara lokala förvaltare. Ingen exklusivrätt till samebyarna.

P-G Sundström, ordf. Jägarförbundet Norrbotten.

1. Hade kritik mot Länsstyrelsernas godtyckliga avlysningar av jaktområden. Uttalade även att det verkar som samebyarna har tagit över förvaltningen av lappmarkens jakt och fiskerättigheterna (inte bara inkomsterna av densamma).

Nils Larsson, jurist (hans ersättare).

Advokaten medverkade i panelen och påstod att en äganderätt kan man inte fördela bort med politiska beslut, utan det är fortfarande Sveriges grundlag som gäller även i lappmarken. Han hade läst Jakt och fiskeutredningens delrapport och framhöll att det inte såg bra ut för ortsbefolkningens (kvarvarande) jakt och fiskerättigheter ovan odlingsgränsen.

Bengt Ek, företrädde Norrbottens länsstyrelse.

Han framhöll att han hade reserverat sig till många (av de godtyckliga) avlysningarna av områden, men det är majoritets beslut som gäller. Han framhöll också att det fodras en opartisk utredning om vilka som har brukat mark och vatten häruppe i historisk tid och hur staten har tagit över dessa rättigheter.

Ivar Olsson, Kiruna Jakt och Fiske.

Ville understryka att det hade fungerat bra mellan dem och samebyarna i området under den tid föreningen arrenderade stora områden i Kiruna fjällen, ända till 1993 då jakt reformen kom. De hade inte varit några konflikter mellan jägare och renskötare, och inte heller efter jaktreformen bortsett från de godtyckliga avlysningarna och ansökningarna av hela  älgkvoten ovanför odlingsgränsen (Nu har samebyarna 50% av tilldelningen ,förutom att alla avgifter som betalas in tillfaller dem).

Rune Bergdal, småviltsjägare, Kiruna.

Han hade undersökt statistik från jordbruksverket och kommit fram till att rennäringen i Sverige numera är en hobbyverksamhet. Enligt 2001 års uppgifter fanns det 3888 renägare i Sverige. Av dessa ägde 3639 färre än 50 renar. 110 fler än 400 renar.

(Enligt Mats Hägglöf deklarerade år 2002, 592 personer inkomst från rennäringen. Blott 150 av dessa renägare uppgav en inkomst av näringen till 120 000- 300 000.)

Håkan Jonsson, Jakt och fiskesamerna.

Framhöll att alla ortsborna skall ha samma rätt till jakt och fiske, alltså ingen etnisk åtskillnad. Hans parti är även motståndare till att ILO-169 konventionen skall ratificeras i Sverige. Även att man skall undersöka de gamla rättigheterna som lappskatteland innehavarna hade.

Sören Ekströms (Utredningen) sekreterare var med som åhörare under hela mötet.

"Samisk rätt till jakt och fiske i lappmarkerna är stor"


ÖSTERSUND LT 05-06-08
- Det är ingen tvekan om att den samiska rätten till jakt och fiske i lappmarkerna är mycket stor.

   Regeringens utredare Sören Ekström gav samerna en tydlig signal under gårdagen då regeringens delbetänkande "Vem får jaga och fiska" diskuterades.
En annan tydlig signal var att regeringen nu ägnar mycket tid till att försöka hitta en lokal samförvaltning med de direkt berörda markägarna.
     Samerna får utkämpa kamp efter kamp för att överleva. Nu är det rätten till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjället som står i fokus.

   Våren 2003 tillsatte regeringen en utredning som ska se över frågorna och dess ordförande är Sören Ekström.
 Det är många sakkunniga och experter som biträder utredningen som ska lämna sitt slutbetänkande senast den 1 december 2005.
- I direktiven står klart att vi ska utgå från att staten är ägare och att samerna har jakt och fiskerätt, säger Sören Ekström vidare.
   Men frågan är inte lätt, de jurister som biträder utredning har olika uppfattningar.
Därför ska regeringen lyssna till de frågor som ställs av samerna lokalt och försöka se om de har tillräckliga argument för sina synpunkter.

  - Jag är kritisk till uppstyckningen av de samiska frågorna. Det finns ett behov av att hantera de samiska frågorna samlat för att kunna få till stånd en lösning.
 Sören Ekström berättar om alla utredningar som redan nu ligger på regeringens bord och han säger sig trots allt vara optimistisk.
- Människorna har ändå börjat tala med varandra, säger han, nu ska vi se var deras uppfattningar leder. Men det är en svår utredning som bygger på att alla är beredda att hitta en lösning.
 Sören Ekström hoppas på ett positivt gensvar vad gäller en ökad lokal samförvaltning. Frågan kommer i varje fall att ställas till bland annat sametinget.
- Men frågan om äganderätten kommer inte att hanteras i utredningen, vi har inte de mandaten. Inte heller kommer vi att hantera frågan om rätten till jakt och fiske för icke samebymedlemmar. En stor fråga inte minst i den samepolitiska debatten.

Vi frågar oss vad Sören Ekström har för mandat att kalla staten som ägare till lappskattelanden och "förbehållna till kronan" mark och fiskesjöar som var insynade till enskilda hemmansägare och försöka ge dessa rättigheter via staten till samebyarna att förvalta?