Ämne ::
Okunniga politiker
En
modern skolpolitik... |
Sicket politikersnack - med ett betydelselöst innehåll - du Kenneth
kläcker ur dig. Du skriver:
"Skolans verkliga utmaning idag är att utjämna klasskillnader och ge
alla, oavsett föräldrarnas bakgrund, samma livschanser."
Kenneth, jag är en "medlem, sympatisör och intresserad" som du uppmanar
ska komma med ideer till en "modern skolpolitik"! Nu vill jag göra detta
och hoppas få svar från dig!
Medvetna inom minritetsarbetet vet att att vi kväner/tornedalingar bär
med oss en svag självkänsla och därför har svårt att bjuda upp till en
jämbördig konkurrens i det svenska samhället!
Kenneth, vad betyder ditt uttalande i denna tråd egentligen:
1. Håller du med om att den stora majoriteten i vårt land som sedan
generationer talat svenska och som med modersmjölken identifierar sig
som "svenskar" har bättre förutsättningar än våra ungdomar i
konkurrensen om sin plats i samhället??
3. Håller du med om att i syfte att våra ungdomar rättvisare ska kunna
konkurrera med majoriteten (och andra minoriteter i vårt land) måste de
få lära sig sin egen mångtusenåriga historia (och därmed kunna få vara
stolta över sin bakgrund och kultur) och kunna bevara sitt språk?
3. HUR värnar ni om att ALLA - oavsett föräldrabakgrund - får samma
livschanser? Utesluter du i detta uttalande minoriteten meänkielitalande?
Eftersom den politiska makten i Kiruna undanhåller våra barn och elever
från möjligheter enligt 1 och 2 så förlorar vi också stadigt i en
framtida konkurrens med andra minoriteter som ju givetvis strategiskt
och målinriktat nyttjar sina statsbidrag till sin minoritets bästa.
4. Håller du slutligen med om detta mitt påstående?
Kul om du skulle kunna svara på en mycket "intresserad" men också
engagerad sympatisör!
|
Inlagt av anna den 25/08/2007 09:46
|
En modern skolpolitik... |
Vi hoppas att Du vill vara med och forma en modern (s)kolpolitik!
Skolan är för oss socialdemokrater en språngbräda för det jämlika
samhället. Genom att ge alla barn och ungdomar samma möjlighet till
kunskap, lärande och utveckling så skapar vi förutsättningar för
fler att förverkliga sina livsdrömmar. Samtidigt är vi
socialdemokrater de första att erkänna att många barn och ungdomar
inte får de kunskaper och den utveckling vi önskar i dagens skola.
Skolans verkliga utmaning idag är att utjämna klasskillnader och ge
alla, oavsett föräldrarnas bakgrund, samma livschanser.
Vi tror inte skolan är förtjänt av svartmålning. Vi tror inte heller
det finns enkla lösningar på svåra problem. Men ska skolan bli den
bro in i kunskapssamhället som alla ska ges möjlighet att ta sig
över måste vi bryta segregationen och klassklyftorna. Det är detta
som står i centrum för den förnyelse och kritiska omprövning vi
socialdemokrater nu inleder i skolpolitiken. Vi är övertygade om att
vårt parti måste öppna upp för en modern skolpolitik som har
trovärdiga svar på de svåra utmaningar skolan brottas med.
Vi hoppas därför att alla medlemmar, sympatisörer och intresserade
vill var med och forma en modern (s)kolpolitik för framtiden som
respekteras brett och som kan hålla under lång tid.
|
Inlagt av Kenneth Stålnacke den 23/08/2007 20:53
|
|
Så manpower, ställer sig okritiskt i ledet bakom Allan, samequeen m
fl. som påstår att all Historia som är skriven, alla lämningar som
hittats och kommer att hittas är utan tvivel Samernas spår.
Att tala om att vissa är fanatiska stämmer illa med en sådan egen
inställning, för då har man ju redan låst sig vid en fast tanke, det
kallas för fanatism!
Vad detta handlar om, är er egen rädsla för att ni skulle vara ngn annan
än den som det Svenska samhället har sagt att ni är.
Vi Jag, BJK och annan m fl. söker våra rötter och i detta sökande så
granskar vi allt material, som finns. Det kan man knappast säga att
Samerna gör!
Upptäcker vi att det finns lyckor i den av Staten finansierade
Samekulturens Historia, ja då påpekar vi detta. Det brukar inte falla i
god jord att ifrågasätta Samer! Protester från Allan, Samequeen, Návdi,
MRX, manpower m fl. kommer som ett brev på posten.
Man skall inte få ifrågsätta faktafel? Men samerna får gå ut med dessa i
informationsblad, böcker, skollitteratur, film, Tv mm.
Nu försöker man marknadsföra Saunan som en Samisk företeelse! När tar
detta slut? Och att kalla oss för att stjäla Historien från Samerna,
vittnar om total indoktrinering av Staten i minoritetsfrågor.
|
Inlagt av Faravid den 27/06/2007 09:46
|
|
Trodde ju heller inte att jag skulle få applåder av dig, MRX. Men MRX, du
har fel; det är ju sametinget som tvingas rita in Sápmi på sina kartor!
Kolla här;
http://www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1002
De kartor över Kvänland som Suonttavaara presenterar är faktiskt bevisligen
från historiska källor!
OK, bara för att kunna besvara MRX:s och Magnus inlägg ska jag upprepa mig
en gång till...Jag numrerar dessa och förkortar dem maximalt (de finns ju
att läsa i sin helhet på dessa trådar inom SAP-sidorna januari-juni 2007)
för den som vill fördjupa sig med länkar, polemik med Návdi osv...
1. "Lapp” och ”finne” syftar till exempel båda på ett rörligt liv med jakt
och fiske och användes som motsats till bofast. En lapp som blev nybyggare
upphörde att vara lapp. Sin etniska innebörd fick dessa namn långt senare
(Kjellström 2000:292; Wallerström 1997:319ff, 329).
2. "Det etniska namnet ”same” använt av arkeologer som synonym till ”lapp”,
kan alltså beteckna grupper med olika etnicitet under järnålder/tidig
medeltid. Om etnicitet överhuvudtaget ska vara relevant för arkeologer måste
den vara möjlig att urskilja i det arkeologiska materialet (Werbart
2002:12)."
3. "Folkgrupper har blivit utpekade, namngivna och satta på plats av kyrkan
och makten i dess strävan att ordna världen överskådligt inom sina
intresseområden för mission, handel, plundring
och skattläggning. Huruvida grupperna funnits i verkligheten är svårare att
säga, och svårigheterna att känna igen dem i den historiska arkeologins
fyndplatser och föremålsfynd är
inte små" (Wallerström 1997).
4. "Bortsett från att det innebär en statisk bild av en föränderlig
verklighet kan den lätt användas i politiska syften. Samtidigt är frågan om
samernas etnicitet laddad av politik, fördomar och dåligt samvete" (Bozena
Werbart 2002:132)
5. "Joensuun yliopiston historian professorin Jukka Korpelan mukaan oli
keskiajan kirjallisissa lähteissä "lappalaiset" yleisnimitys erämaaseutujen
asukkaille, jotka eivät todellisuudessa olleet kielellisesti, kulttuurisesti
tai elinkeinoiltaan yhdenmukaista joukkoa. Sana Lappi saattoi vanhastaan
tarkoittaa lähinnä syrjäisessä sisämaassa olevaa paikkaa ja lappalaiset ketä
hyvänsä, jotka siellä asustivat. Karjalassa pohjoisempana asuvia ihmisryhmiä
on nimitetty lappalaisiksi aivan viime aikoinakin, vaikka nämä eivät
saamelaisia olekaan. Esimerkiksi lyydiläiset kutsuvat pohjoispuolellaan
asuvia eteläkarjalaisia lappalaisiksi."
6. I Egil Skallagrimmsons saga kan bl.a. läsas om Thorolf Kvedulfsson och
kvänernas kung Faravid som år 873-874 slöt ett förbund där man räknade upp
landen öster om Norge: ”men öster om Namdalen ligger Jämtland och sedan
Hälsingland och sedan Kvänland, så Finland och så Karelen. Och ovanför alla
dessa land ligger Finnmarken.”
7. I konung Alfreds anglosaxiska bearbetning av Orosius´ världshistoria från
omkring 893 skildrar halogalänningen Ottar sin hemtrakt: "Åt öster ligga
vilda fjällsträckningar uppe längs med det bebyggda landet. På dessa
fjällsträckningar bo finnar. I söder och norrut ligger längs detta land på
andra sidan fjällsträckningen Sweoland, längs dess nordliga del ligger
Kvänland. Nordmännen och kvänerna låg i fejd med varandra. Kvänerna hade
lätta båtar som de kunde bära mellan de stora sjöarna vilket innebar att de
lätt kunde ta sig in i nordmännens områden."
8. Jordanes intygar bl.a. att "Skandinavien var rikt på människor och hade
många nationer", av vilka han nämner "screrefinnas" och "finnas". Att sedan
sametinget vill ha ägorätt på bägge dessa "folkslag" finns inga som helst
historiska eller vetenskapliga belägg för; alltså är det detta som är
"hemtillverkad sanning" av sametinget.
9.I Historia Norvegiæ omtalas att; "flera till hedendomen hängivna folk
förekomma öster om Norge, som kirjaler och kväner, de behornade finnarne,
och de båda bjarmafolken".
10. Den danske konungen Sven Estridssons berättelse hos Adam af Bremen
(omkring 1070). Han har under sin ungdom gjort krigstjänst hos svenska
konungen Anund Jakop, och berättar; "Från bergen brukar det komma ned på
slättbygden ett slags människor, som är av medelstor växt, men starka och
viga, att svenskarna därutinnan knappast kan mäta sig med dem. En gång om
året eller vart tredje år kom de hastigt fram, ovisst varifrån; om man då
inte av alla krafter står emot dem, ödelägger de hela trakter och drar så
tillbaka igen."
Inga belägg finns för vad de "medelstora" människorna var för folkslag.
11. " I King Alfred´s Orosius berättar Alfred den store, född 849 och dog 26
oktober 899. Han var anglosaxisk kung 871 till sin död. Kung Alfred
återberättar vad Wulfstan, dansk äventyrare och handelsman berättat honom
från sina färder i norr där han mötte olika folkslag och upplevde olika
länder; "Burgunderna har i väster sjötarmen och Winedas, Sweon i norr och
öster om sig Sermende, i söder finns Surfe. Sweon har söder om sig sjöarmen
mot Osti, i öster Sermende och norr över Cwenland, i nordväst finns
Skridfinnar och i väster Nordmän." "Han sade att Nordmannalandet var mycket
långt och mycket smalt.....Sedan finns landet sydöver och den övriga hälften
av landet som består av hedmark, Sweoland, och landet nordöver gränsar till
Cwena land." (ur Källorna till svenskt 800-tal i europeiskt perspektiv, en
kritisk granskning av Lars Gahrns avhandling Sveariket i Källor och
historieskrivning, Tema Historia Linköpings Universitet 1995 © Johansson
Inger E Linköping 1995)
12. "Landet i norra Sverige och Finland kallades Kajanskij kraij (Kajanska
landet) av ryssarna. Som mest omfattade Kajanska landet enligt rysarna allt
land kring Bottenviken mellan Skellefteå älv och Pyhäjoki. Moskvastaten
övertog Novgorods anspråk på dessa områden. Fursten i Moskva, Ivan III,
förde 1496 krig i Kajanska landet och strider utbröt bl.a. vid Torneå och
Kalix älvar (ur Suomen Historia II 1984:341 ff)."
Är dessa texter verkligen bevis på att jag tar upp "hemtillverkade
argument"? Är de också bevis på att Návdi (som gång efter annan hänvisar
bevis för sina teser till dessa källor) kan påstå att jag ljuger när jag
gång efter annan menar att hennes källhänvisningar inte visar vad hon vill
bevisa?
Märklig diskussion kan man tycka där man bara upprepar sig, trots att de
källor man hänvisar som bevis bara bevisar tvärtom vad man avser att
bevisa...
|