Av OSCAR ALBERT JOHNSEN utgiven 1922
Det största felet gör regeringen och jordbruksdepartementet genom att bara ge ut ett sådant blad, utan att göra en liknande satsning om ursprungsfolket kvänerna i området. Detta leder till att konflikterna kommer att öka i området.
Sid. 2: Där benämns "urminnes tid". Vad är urminnes tid? Vi fodrar dokumentation över detta påstående och källhänvisningar.
Sid. 4: Där står det att samerna är inte invandrare. Till området invandrade stora mängder samer från Kautokeino, under tiden 1852 och framåt. De hade med sig sina renhjordar.
Sid. 4: Där påstås att samerna hade jakt och fiske som sin näring. Den utövades av de bofasta kvänernas/skogslappars ättlingar.
Sid. 6: "Blandas de samiska eleverna med andra i högstadiet". Vad eller vilka är de andra? Menas det områdets kvänättlingar och som har meän kieli som sitt språk? Alla orter, älvar, sjöar och berg bär meän kieli namn. Vi frågar varför gör de det?
Sid. 6: Står det återigen om "urminnes tider". Vi frågar efter dokumentation.
Sid. 7: Bästa med att vara same: "Köra skoter i nationalparken". Provokativ påstående. Gäller inte Sveriges rikets grundlag de s.k. samerna?
Sid. 8: Saxo nämner inte samerna men kvänerna och lapparna. Tamrenskötseln i större skala börjades i området först i slutet av 1700-talet. Ännu på mitten av 1800-talet innehade renskötarna ej mer än hundratalet renar enligt bouppteckningar från området. Alla bofasta hade renar. Först som lockrenar till vildrenarna och som dragdjur bl.a. vid färdsel.
Sid. 9: Det var inte några bönder som började använda områdets sjöar och marker först utan kväner som utövade många olika slags näringar, som jakt, fiske och boskapsskötsel (innehade även renar). Det var de som insynade och befäste lappskattelanden i området.
Sid. 9: Hävdas det återigen att samerna (storrenskötseln ) bedrev jakt och fiske. De började utöva detta först på 1970-talet i området (Karesuando och Enontekiö socknar).
Sid. 10: Skrivs "icke same". Vad är en icke same?
Sid. 12: Redan för 3000 år sedan talades "samiska" och på 800-talet började ursamiskan uppdelas i dialekter. Vi frågar efter dokumentation för dessa påståenden?
Sid. 13:" Vi samer tror inte på att man kan äga mark". Svenskarna tog mark och sa: "Det här äger jag nu". Vilka svenskar? Urbefolkningen i området talade meän kieli och kunde inte ett ord svenska och de var den ursprungliga lappskattelandets ägare.
Sid.14: " Ifjol skrev tidningarna mycket om bråk mellan samebarn och andra i byns skola. Man talade om mobbning och rasism. Vilka är de andra och blev någon elev fälld för anklagelserna? Veckan efter skolstrejken klubbade kommunalfullmäktige i Kiruna igenom införandet av ett samedagis i Karesuando ( Ingen av ledamöterna ville väl bli anklagade för rasism). De "samiska" barnen rycktes bort från de "andras" grupp (där de trivdes) och isolerades i ett eget dagis. Där skulle de serveras samiskt mat och de skulle få "känna sig" som samer. Undrar vad förslags mat som serveras där idag?
Sid. 15: "Det är stor skillnad på svenskar och samer. Vilka är svenskar i området? Dokumentation fodras.
Sid. 18: "För snart hundra år sedan blev hennes föräldrar flyttade med tvång". Det var på grund av att stora invandrargrupper med samer kom över med sina renhjordar till området från Kautokeino (Norge). Betesmarkerna tog slut och en del blev tvungna att flytta med sina renar neråt landet om de ville fortsätta med näringen.
Materialet kan användas i flera olika ämnen som exempel samhällskunskap, historia och geografi. Reportagen kombineras med "faktatexter" inom olika områden som har anknytning till det samiska. I tidningen får läsaren också en kortfattad överblick över historien med hjälp av en tidslinje "med historiskt fakta". Till hösten utkommer en bok som också tar upp den samiska historien och bekostas av jordbruksdepartementet.
Föreningens kommentar: Vi ger inte mycket för den fakta som presenteras i bladet. Det är lösa påståenden utan källhänvisningar och dokumentation och om boken följer samma linje så är det en ren förfalskning av historien. Och detta skall läras ut till alla högstadieelever i Sverige. Vad säger utbildningsministern om läromaterialets tillförlitlighet?
Tack för ert e-brev om Jordbruksdepartementets
informationsmaterial om samerna. Jag beklagar att svaret har dröjt.
Låt mig inledningsvis säga att jag tycker det är positivt att ni har uppmärksammat
vårt informationsmaterial om samerna och att ni med kritiska ögon granskat
dess innehåll. Som ni säkert känner till ingår utgivningen som en del av den
informationssatsning om samerna som regeringen tog initiativ till för fyra år
sedan. I det fortsatta arbetet kommer ett mer djuplodande material om samerna
att produceras - en skrift där målgruppen är bredare.
Skoltidningen ska inte betraktas som en vetenskaplig avhandling. Tanken är
att texterna ska fungera som ett diskussionsunderlag samt inspirera till fördjupning
på svenska högstadieskolor. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att den
fakta som presenteras är korrekt. Jag ska därför se till att era synpunkter
framförs till de tjänstemän på departementet som arbetar med projektet.
När det gäller begreppet ursprungsfolk så diskuteras det i utredningen
"Samerna - ett ursprungsfolk i Sverige" (SOU 1999:25). Ursprungsfolk
definieras där såsom folk som härstammar från folkgrupper bosatta i landet
vid tiden för fastställandet av nuvarande statsgränser och som helt eller
delvis har behållit sina sociala, ekonomiska, kulturella och politiska
institutioner. Avgörande är inte att dessa folkgrupper historiskt sett bott i
ett visst område längre tid än andra eller att man var först. Det är av större
betydelse att deras sociala och kulturella situation är speciell och att de själva
uppfattar sig som ursprungsfolk.
Ni skriver om ILO-konventionen. ILO-konventionen handlar om skydd för
ursprungsfolken. Kvänerna som grupp är inte erkänd av riksdagen som
ursprungsfolk - så är inte heller fallet i Norge eller Finland. Men regeringen
har hela tiden sagt att en ratificering av ILO-konventionen måste göras på
ett sådant sätt att jord- och skogsbruket i Norrland inte drabbas negativt.
Som ni vet har regeringen därför tagit initiativ till ett antal utredningar
som bland annat handlar om att identifiera gränserna för de områden som avses
i konventionens artikel 14 samt klarlägga omfattningen av samernas jakt- och
fiskerätt. Eftersom dessa frågor ännu inte är klargjorda är det omöjligt för
mig att ha en färdig uppfattning om till exempel samebymedlemmars jakt- och
fiskerätt.
Gränsdragningskommissionens uppdrag att utreda omfattningen av den mark där
renskötselrätt föreligger ska redovisas senast den 31 december 2004. Jakt-
och fiskerättsutredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2005.
Jag vill slutligen försäkra er om att jag är väl medveten om att meänkieli
är ett av fem erkända minoritetsspråk i Sverige.
Med vänlig hälsning
Ann-Christin Nykvist
Jordbruksminister
Karesuando den 15 juni 2004
Det har nu gått 100 dagar sedan vi sände iväg våran skrivelse till same och jordbruksministern Ann-Christin Nykvist. Det är från jordbruksdepartementet broschyren kommer och ministern har godkänt och skrivit under densamma. Den är framtagen med våra skattepengar.
Oddasat och Nordnytt har varit och intervjuat oss om våran skrivelse till myndigheten och regeringen. I en demokratisk land förväntar vi oss att våra frågor besvaras snarast. Broschyren är redan delat ut till samtliga svenska skolor och lärarna skall börja använda den till undervisningen av eleverna.
Hoppet är det sista som överger människan. Vi tackar för all stöd som har visats åt oss i våran kamp mot myndigheterna.