(Inte same men lapp)
Från Enontekiön sanomat, nr 38 den 26 september 2007.
(Här fritt översatt till svenska.)
Peltovuomas Onni Niemelä är medlem i Kvenlandsförbundet. Han är föreningens styrelseledamot i Finland. Hans bror Eino Niemela har också varit medlem i förbundet. Niemelä var med i Matarengi när förbundet bildades 1999. I föreningen finns medlemmar från Finland, Sverige och Norge.
En stor del av enontekiöborna kommer från Peltovuoma. Tidigare verkade föreningen lappmarkskultur och (perinneyhdistys?) här. Enligt Niemelä var motivet till att Kveenimaayhdistys bildades den att ortsborna var rädd att de blev betraktade som främmande på egna marker.
- Våra släkter har bebott (och bor) de här trakterna så länge som kyrkböckerna och andra källor kan uppvisa. Staten förhåller sig på så sätt mot oss att ”ni har ingenting här att göra”. Till exempel vill man ge all statlig mark åt sametinget att förvalta. Föreningens bildande var ett av motdragen som vi var tvungna att starta.
- Jag säger så här att hade vi inte hårt satt emot dessa planer, så skulle vi inte kunna gå ner från verandan utan sametingets medgivande, om vi hade låtit det gå som de hade planerat.
- Det var ganska hårda tag i början men nu har det börja lugna ner sig lite. Det har gynnat oss att vi har kunnat förmedla kunskap till Helsingfors. Vi har haft (och har) stor hjälp av Niilo Tervo som har forskat i våran historia sen lång tid tillbaka.
- Hon nervärderade våran strävan och våran förbund och påstod att den har ingen uppgift att fylla. Hon höll ett tal där hon djävlades med oss och hånade oss och påstod att vi var bara avundsjuka på samerna. Jag kände mig illa till mods efter hennes attack. Med grannen skrev vi en insändare till Lapin Kansa om hennes påhopp. Vi skrev att ”landshövdingen borde försvara alla medborgare här uppe och inte bara en liten privilegierad grupp”. Vi har upptäckt att därefter har inte landshövdingen skrivit så mycket om dessa ärenden.
- Även i orten boende samer kan gå med i Kveenimaayhdistykseen. Det har varit och det står i våra stadgar att föreningen inte nekar någon som har anknytning till området inträde. Det är våra rättigheter som dokumenteras, säger Niemelä.
Niemelä berättar att hans förfäder har bott här redan då när Finland tillhörde Sverige. Vi kan med dokument visa våra släkters brukande och ägande av land och vatten här uppe sedan lång tid tillbaka. Det har bl.a. Niilo Tervo från någon svensk kungligt brev klargjort och där det står att kungen gav lov åt några nybyggare att bosätta sig här, men de kom tillbaka och påstod att alla marker var redan upptagna häruppe. Då godkände kungen förhållandet och skrev att då är det deras marker som redan bor där och dit får man inte med våld försöka tränga sig in.
- Känner du dig som en kveen?
Jag är lapp, och från det förändras jag inte. Från fars sida har jag starka släktgrenar till detta. Inte same men lapp.
Enontekiön Sanomat onsdagen den 20 september 2006, N:o 35
Här översatt delar av uttalandet till svenska.
....Till Ivalo hade vi inbjudit både sametinget och andra befolkningsgrupper eller lappar som skulle representera lokal befolkningen. Deras huvudtema var den debatt om oklarheter som följt av den samiska markanvändningen. Ivalos sammankomst hade den viktiga med sig att grundlagskommisionens medlemmmar fick en insyn i vilka ärenden det här verkligen gäller. Min egen uppfattning är den att sammankomsten med lokalbefolkningen fick en avgörande roll för ärendets fortsatta handläggning.
För det första har jag fått framföra och fått människornas tillit till detta att detta ärende avgörs inte i ministrarnas arbetsrum och ej heller med politiska beslut i Helsingfors. Detta ärende berör alla i området boende. Därför måste diskussionen vara öppen och alla tillhörande fakta till ärendet måste jämnställt tagas fram. Regeringen har hållit uppe den uppfattningen att ärendet bara gäller att ratificera ILO i Finland. Men i Ivalo framkom det när vi hörde på de sakkunniga och Enontekiös lokalbefolkningens åsikter klargjorde detta att det här är frågan hur deras grundlagsskyddade rätt till land och vatten handläggs.
Kommisionens medlemmar förundrade sig över den insikt och vetskap som lokalbefolkningen hade i dessa frågor. Kommisionens sydliga medlemmar fick det klargjort att människornas rätt till jakt och fiske i Lappi var mycket viktigt. Detta går inte att begränsa och lagföra utan vidare. Människorna måste ha rätt att försöka livnära sig med de möjligheter som står till deras förfogande och vad naturen ger.
....Kommisionens uppgift är att till regeringens jurister framhålla att den tilltänkta lagen följer grundlagen. I Lappis landskommuer var det tänkt att höra lappilaisen befolkningens röst. Detta lyckades fullständigt. I Enontekiös hering fastnade i minnet mången mans och kvinnas åsikter vars bärande sakkunskap och kraft som inläggen framfördes om deras rättigheter. Dessa tal hade mycket större verkan än den bästa Fil. doktorerna har.
Min egen önskan var att ge befolkningen den förtröstan och tillit att vi politiker inte kommer mera att ta sådana beslut som kommer att öka konflikterna och motsättningarna i området mer än de löser dessa. Politikernas beslut kan inte bortse från grundlagen och lokalbefolkningens insikt om deras rättigheter. Bara från den grunden hittar man lösningen som majoritetsbefolkningen eller lappalais folk och de i sametingets listor upptagna kan acceptera och inse att det är till allas fördel.
Nu har Vanhanens regering meddelat att man behöver mera tid till ärendets handläggning. Den historiska och rättsliga forskningen måste först komma ut innan man man kan göra politiska beslut. Det är allas våran fördel att så ser.
Simo Rundgren, folkvald grundlagskommisionens medlem.
Från Enontekiön Sanomat N:o 34, onsdagen den 13 september 2006.
Här en referat av artikeln rakt översatt till svenska.
Grundlagskommittén lyssnade till lokalbefolkningens åsikter i Ylikyrö
.....ända från 1500-talet befästa släktanor i Enontekiö Eino Niemelä berättade åt kommittémedlemmarna hur det förhåller sig rent historiskt i hans område. - Samerna (taatsit) som ej har bott här kommer hit för att försöka bestämma över oss. Detta kommer vi ej att godta utan kommer att stoppa detta. Det är våra rättigheter det gäller och vi har urminnes rätt till land och vatten. - Detta är ett försök att ta ifrån våra människorättsliga rättigheter häruppe. I fyrtio år har jag följt sakens utveckling och de små människorna har man inte lyssnat på förut. Det framkom också vid utfrågningen att det var svårt att skilja på benämningen lappar och samer och att det var omöjligt för en utomstående. Riksdagsmannen Simo Rundgren framhöll att bl.a. detta var en av de viktigaste uppgifterna att försöka klargöra.........
(Hela artikeln finns att läsa i Enontekiön Sanomat, som utkommer en gång i veckan. Den är skriven på finska och en liten del är även på samiska. Vi meän-kieli talande har lite svårt att översätta det till svenska men vi förstår merparten av det skrivna ordet).
Päätoimittaja: Riitta Muhonen, 00358 (016) 521 171.
Enontekiön Sanomat onsdagen den 19 juli 2006. N:o 26
Utdrag från artikeln översatt till svenska.
.....För Käsivarren områdets lokalbefolkning är det dags att vakna och inse hur deras urgamla rättigheter håller på att fråntas dem, säger Reijo Mannela, vars släkt har levat här i Enontekiö mycket före 1700-talet. Från den här tiden finns det dock dokumenterad fakta.
...I dessa dokument kan man bl.a. läsa om vilka som hade rätt till fiske, jakt och vedbrand. Dessa områden och sjöar är noggrannt uppräknade och dessa rättigheter gäller fortfarande.
(Om samekonventionen)....I § 34 erkänns enligt grundlagskommitténs uttalande att de urgamla rättigheter kan jämnställas med äganderättigheter och där hänvisas till de samiska rättigheterna. Här tas dock felaktiga slutsatser, därför att de urgamla rättigheterna tillskrevs lokalbefolkningen.....
.....Enligt Mannela försöker samerna få ensam rätt till land och vatten häruppe.... Dessa funderingar har ej verklighetsförankring. Det är kultursamernas påhitt, de närmast som i Helsingfors parker vistas.
Lappalaiset och samelaiset
Mannela undertrycker även att "saamelaisia" ej tidigare har funnits utan jakt och fiskelappar - det är de som har befolkat Käsivarsis områden sen 1500-talet. De befäste sina lappskatteland och betalade skatt över dessa. Över detta finns dokument kvar. I den statliga föreställningen att samer och lappar är samma sak håller ej. Samerna är inte ursprungsbefolkning här i Käsivarsi. Lapparna är det. Så gjorde också Kaijukkakin i en nyligen sänt televisions program där han jämförde den samiska befolkigen som flyttfåglar som ingenstans byggde fast bosättning.....
Staten påstår att de är ursprungsbefolkning här fast de kom hit så sent som på mitten av 1800- och 1900-talets början från andra trakter....
.....De bofasta har hållit tyst och försökt bärga sig med det naturen erbjöd dem. Mannela berättar också att förut brydde sig samerna inte om dessa kultursaker. De flyttade med sina renar och bodde i bland långa stunder hos de bofasta. Samlevnaden fungerade utmärkt....
Mannela säger också att under 1500-talet fanns ej renskötsel här i området utan bara vildrensjakt. Dessa vildrensfångstgropar syns fortfarande i trakten. Sedan började man tämja vissa till lockrenar och härkarna till dragrenar.....
...Som ett exempel framhåller Mannela det förhållandet för jakt- och fiskelapparna var att i Enontekiö var det lov att jaga sjöfågel på våren som våra förfäder alltid har gjort. Dessa rättigheter har med lagens hjälp fråntagits av lokalbefolkningen....
....På den svenska sidan har tillexempel samerna stoppat de bofastas planer att bygga sitt hus nära älvstranden på sina egna marker. Även vistelsen i naturen försöker några att begränsa och stoppa. Allra djävligast var när man kom och skrek åt mig när jag med en turistgrupp vistades på mina egna marker och begärde att jag visade upp lov för att få vistas där. Där hade Euoropéerna något att förundra sig över.....
Det mesta förundrar sig Mannela över att beslutsfattarna inte har en "aning" om hur det verkligen förhåller sig häruppe. I Justitieministerits utredning tas inte upp den rätta ursprungsbefolkningen häruppe utan man talar hela tiden om samerna. Det är rätt att dessa samer är minoritetsfolk men ursprungsbefolkning är de inte.
- Varje Enontekiöbo borde dokumentera sin rätt till land och vatten häruppe. Tillsammans måste man bevaka sina rättigheter, de tillhör alla Enontekiöbor.