Våra rötter, språk och kultur på Nordkalotten

Interreg II-projekt. Utveckling av gemensam regional-kultur- och välfärdspolitisk kompetens.

Projektaktörer Finansering Skr
Muonio kommun (huvudsökande)   156 450
Enontekiö kommun   156 450
Pajala kommun, Barn och utbildningsnämnden   268 644
Kiruna kommun     11 750
Storfjord kommun     15 000
Pello kommun   373 992
Övertorneå kommun   261 724
Ylitornio kommun   373 992
EU:s sociala fond 1 373 780

Vi  kan läsa från redovisningen att Kiruna kommun har haft låg eller knappt ingen intresse att deltaga i detta viktiga projekt. Behovet fanns då och finns fortfarande att öka samarbetet i bl.a. kulturella undervisningar mellan skolorna på Nordkalotten.

Mål

Förväntat resultat

Tidsplan

1996-03-20 - 1998-12-31


Meän Väylä - Älvlandet  

http://www.pajala.nu/mva/se/

EU Interreg III A Nordkalotten projekt: Samarbete över gränsen i Tornedalen.

Deltagande kommuner

Pajala kommun, Kolari kommun och Muonio kommun

Kiruna kommun är ej med i detta viktiga projekt ( F.d. Karesuando kommun tillhör numera Kiruna kommuns verksamhetsområde)

Förväntat resultat

En gemensam framtidsvision och markanvändningsplaner.

Tidsplan

2003-06-01 - 2005 -12-31.

Till Kiruna kommun: http://www.kommun.kiruna.se/web2/index.html


2005-01-28  kl 06:30 
Med byautveckling i fokus

KANGOS, KURIREN.

I två dagar har byautveckling, nätverksbyggande och tillväxt varit i fokus i Kangos.
En rad föredragshållare inom området har belyst värdet och behovet av det lokala engagemanget och vikten av att ta tillvara den.

Ylläs och Levi
Seminariedeltagarna fick också lyssna till Tarja Tammea, Lapplands universitet i Rovaniemi, som berättade om hur byautvecklingsarbetet i Kolari kommun utvecklar området runt omkring de stora fjällanläggningarna, Ylläs och Levi. Enligt henne finns numera ett utbrett samarbete mellan byaföreningar, myndigheter, företag och utbildningsanordnare, som bäddar för en positiv utveckling.
Enligt henne har universitetet, på initiativ av byborna, tagit en stor del av ansvaret i utvecklingsarbetet. Hon klargjorde vikten av att kommuner tar tillvara på de initiativ och den kraft som finns hos människorna i byarna och att man ser den lokala kulturen som en värdefull resurs.
Tammea konstaterade att ett samarbete med den svenska sidan av Tornedalen skulle vara intressant och givande för regionen, men konstaterade också att universitetet har samarbete med länder som Portugal, Spanien och Rumänien, men inte med Sverige.
Två kulturgeografer från Kalmar högskola, Susanne Johansson och Marie Nordfeldt fanns på plats för att tala om utveckling ur genusperspektiv. Johansson pekar på att det är viktigt när det gäller upplevelsenäringen att man är uppmärksam på sitt utbud, att det finns något för alla, eftersom män och kvinnor ofta är intresserade av olika slags upplevelser. De båda var imponerade över hur Kangosborna nyttjar den lokala matkulturen till att skapa utveckling.


 – Till och med regeringen har sagt att kulturen är viktig för den lokala utvecklingen. Lite förvånande då att kommunen inte lyfter fram Byalivs arbete på sin hemsida. Det är viktigt vad man i kommuner ser som en resurs, säger Susanne Johansson.
Maten skapar upplevelser
Måltidsvisionären Björn Ylipää, fanns också med bland föredragshållarna. Han fortsätter att påtala möjligheterna med att genom den lokala maten skapa upplevelser som gästen inte glömmer i första taget.
Han påminde också om att man inte, när man ska nyttja måltiden som marknadsföring av ett besöksmål, inte får vara för rädd för att utveckla det traditionella.
 – Många av våra traditionella maträtter är otroligt feta och då måste man våga sig på att utveckla och ta fram lättare varianter, som faller våra gäster från andra kulturer i smaken, säger Björn Ylipää.

Armi Rousu