Interreg II-projekt. Utveckling av gemensam regional-kultur- och välfärdspolitisk kompetens.
Projektaktörer | Finansering Skr |
Muonio kommun (huvudsökande) | 156 450 |
Enontekiö kommun | 156 450 |
Pajala kommun, Barn och utbildningsnämnden | 268 644 |
Kiruna kommun | 11 750 |
Storfjord kommun | 15 000 |
Pello kommun | 373 992 |
Övertorneå kommun | 261 724 |
Ylitornio kommun | 373 992 |
EU:s sociala fond | 1 373 780 |
Vi kan läsa från redovisningen att Kiruna kommun har haft låg eller knappt ingen intresse att deltaga i detta viktiga projekt. Behovet fanns då och finns fortfarande att öka samarbetet i bl.a. kulturella undervisningar mellan skolorna på Nordkalotten.
Mål
Förväntat resultat
Tidsplan
1996-03-20 - 1998-12-31
EU Interreg III A Nordkalotten projekt: Samarbete över gränsen i Tornedalen.
Deltagande kommuner
Pajala kommun, Kolari kommun och Muonio kommun
Kiruna kommun är ej med i detta viktiga projekt ( F.d. Karesuando kommun tillhör numera Kiruna kommuns verksamhetsområde)
Förväntat resultat
En gemensam framtidsvision och markanvändningsplaner.
Tidsplan
2003-06-01 - 2005 -12-31.
Till Kiruna kommun: http://www.kommun.kiruna.se/web2/index.html
2005-01-28 kl 06:30
Med byautveckling i fokus
KANGOS, KURIREN.
I två dagar har byautveckling, nätverksbyggande och tillväxt
varit i fokus i Kangos.
En rad föredragshållare inom området har belyst värdet och behovet av det
lokala engagemanget och vikten av att ta tillvara den.
Ylläs och Levi
Seminariedeltagarna fick också lyssna till Tarja Tammea, Lapplands
universitet i Rovaniemi, som berättade om hur byautvecklingsarbetet i Kolari
kommun utvecklar området runt omkring de stora fjällanläggningarna, Ylläs
och Levi. Enligt henne finns numera ett utbrett samarbete mellan byaföreningar,
myndigheter, företag och utbildningsanordnare, som bäddar för en positiv
utveckling.
Enligt henne har universitetet, på initiativ av byborna, tagit en stor
del av ansvaret i utvecklingsarbetet. Hon klargjorde vikten av att kommuner tar
tillvara på de initiativ och den kraft som finns hos människorna i byarna och
att man ser den lokala kulturen som en värdefull resurs.
Tammea konstaterade att ett samarbete med den svenska sidan av Tornedalen
skulle vara intressant och givande för regionen, men konstaterade också att
universitetet har samarbete med länder som Portugal, Spanien och Rumänien, men
inte med Sverige.
Två kulturgeografer från Kalmar högskola, Susanne Johansson och Marie
Nordfeldt fanns på plats för att tala om utveckling ur genusperspektiv.
Johansson pekar på att det är viktigt när det gäller upplevelsenäringen att
man är uppmärksam på sitt utbud, att det finns något för alla, eftersom män
och kvinnor ofta är intresserade av olika slags upplevelser. De båda var
imponerade över hur Kangosborna nyttjar den lokala matkulturen till att
skapa utveckling.
– Till och med regeringen har sagt att kulturen är viktig för
den lokala utvecklingen. Lite förvånande då att kommunen inte lyfter fram
Byalivs arbete på sin hemsida. Det är viktigt vad man i kommuner ser som en
resurs, säger Susanne Johansson.
Maten skapar upplevelser
Måltidsvisionären Björn Ylipää, fanns också med bland föredragshållarna.
Han fortsätter att påtala möjligheterna med att genom den lokala maten skapa
upplevelser som gästen inte glömmer i första taget.
Han påminde också om att man inte, när man ska nyttja måltiden som marknadsföring
av ett besöksmål, inte får vara för rädd för att utveckla det
traditionella.
– Många av våra traditionella maträtter är otroligt feta och då måste
man våga sig på att utveckla och ta fram lättare varianter, som faller våra
gäster från andra kulturer i smaken, säger Björn Ylipää.
Armi Rousu