Till DO (John Stauffer)

Stockholm

Hej!

Måste göra några förtydligande åt er angående den klassificering som du gör och kallar oss med det svenska ordet "tornedalingar".

Vi är ett folk på Nordkalotten alltså i Sverige, Norge och Finland som bebott dessa områden sedan urminnes tider eller innan staternas gränser drogs. Vi har ett gemensamt språk och kultur. Våra förfäders modersmål (och även våran) var meänkieli och de kunde varken tala, skriva eller förstå det svenska språket. Det fick våran generation med våld lära sig av de statliga skolväsendet och myndigheterna. En del av våra föräldrar talade även lappska språket.

Vårt folks rätta benämning är lantalaiset, lappalaiset (ännu i Finland) eller med samlingsnamnet kvener. Ordet lapp hänvisade förut till en näringsbenämning, alltså en person som idkade lappmarkens näringar (vildrensjakt, fiske, mindre form av jordbruk och senare renskötsel i mindre skala. Återigen hänvisar jag er att läsa dokument från våran hemsida angående våran historia.

Fil. dok Erik Wahlberg skriver bl.a.:

"....Den 21 november 1555 utgav Gustav Vasa en skrivelse på finska till inbyggarna i Nyslotts län (Savonlinna). År 1642 utkom hela bibeln på finska. Men karelare, savolaxare, tavaster samt kvänernas eller kajanernas ättlingar av Österbotten och Västerbotten förvandlades icke till finnar, därför att den finska bibeln blev även deras kyrkobibel...."

"....De som tidigare aldrig hade varit finnar blevo nu så kallade "aitosuomalaisa" (äktfinnar) och som började kalla oss, som talade meänkieli för "Länsipohjan suomalaiset" (Västerbottens finnar). De började även uppträda som våra andliga och kulturella förmyndare och gjorde spe av vårt sätt att tala, eftersom meänkieli inte var oikeata suomea....."

"..... kulturvandalisering som storsvenskarna i Tornedalen, när de egenmäktigt döpte om byarna längs järnvägen, en synnerligen kränkande handling gentemot den inhemska befolkningen, som talade meänkieli, som absolut inte är vare sig Norrbottensfinska eller tornedalsfinska. Vi vill under inga förhållanden omyndigförklaras varken av storsvenskar eller storfinnar. Vi kunna själva handhava vårt eget språk och vår egen kultur....."

"Eftersom vi icke hava en egen skriven historia från äldre tid, så är språket och ortnamnen ovärderliga källor för utforskning av vår äldre historia. Nordkalottens historia är ännu icke skriven av oss själva. Det är storfinnar och storsvenskar som hittills har skrivit vår historia på ett sätt som passar dem själv"."Ur svensk synvinkel voro kvänerna helsingar och därför översattes kainulainen med helsing och Kainuunkylä till Helsingby. När Österbottens inland Kainuu blev känt för svenska myndigheter använde de den ryska formen varför fästningen vid Uleträsk (Oulunjärvi) blev Kajaneborg och staden Kajana. Vid sin kröning i Uppsala den 15 mars 1607 antog Karl IX titeln "de lappars i Nordmarken och kajaners konung". (Slut citat).

Den föreställnings värld om oss som ni lever i därnere i Stockholm stämmer inte med verkligheten. Det är på hög tid att ni börjar ta till er våran dokumenterade historia och inte använder det som storsvenskarna har skrivit åt och om oss. Den enda svensk som vi hade bland oss var prästen och årligen hitresande domstolsmyndigheter som ej behärskade vårt språk utan stavade våra tilltals och ortnamn oftast helt fel i protokollen.

Vårt folk är ett urfolk på Nordkalotten.

Tillslut har jag ett par frågor och de kan tas som anmälan åt er så att ni kan ta upp dessa frågor med berörda myndigheter:

1. Varför får inte våra kulturföreningar, Kveenlandsförbundet och Suonttavaara lappby några statliga pengar (minoritetsbidrag) till vår verksamhet som bl.a. består av att taga fram våran historia?

2. Varför saknar svenska skolböcker all beskrivning om vårt folks historia, språk och kultur. De har ju verkat och levt här innan svenska staten (kronan) fick intresse för området och gör det fortfarande här uppe på Nordkalotten? (Läs skolverkets utredning): http://www.skolverket.se/sb/d/1271/a/7509

98016 Karesuando e-post: http://suonttavaara.lappby@telia.com

Svar från DO:s John Stauffer 2006-12-11 kl.10.15

Hej,

  Enligt folkrätten så har vissa grupper i samhället rättigheter som går längre än för andra grupper. Sådana särskilda rättigheter har som sagt samer men också du som tillhörande en nationell minoritet (med antagandet att du anser dig som tornedaling). Tanken med detta är att dessa rättigheter ska garantera grupper som har lång anknytning till Sverige möjlighet att bevara sin kultur och att få inflytande. Detta innebär att människor i Sverige i viss mån kommer att särbehandlas på grund av den etniska tillhörigheten. Alla människor är dock garanterade en lång rad rättigheter oberoende av den etniska tillhörigheten bland annat genom internationella konventioner om mänskliga rättigheter och Sverige har en skyldighet att garantera dessa. Samers eller nationella minoriteters rättigheter får inte inkräkta på dessa rättigheter.

  I alla dessa frågor blir förstås gränsdragningsproblem en komplicerad fråga. Den egna definitionen av vem man är är förstås viktig men även objektiva krav som språkkrav kan uppställas för att definiera vilken grupp man tillhör. Att gränsdragningar är komplicerade är dock inte grund för att neka människor rättigheter.

  Jag hoppas att dessa svar ger dig en uppfattning folkrättens bestämmelser och DO:s ståndpunkt som grundar sig på dessa.

Med vänliga hälsningar

John

Karesuando den 6 december 2006

Från: [mailto: suonttavaara.lappby@telia.com ]
Skickat: den 21 november 2006 10:07
Till: John Stauffer
Ämne: DO remissvar till jorbruksdepartementet

Karesuando den 21 november 2006

  Till Ombudsmannen för etnikst diskrimiering (DO)

Katri Linna och John Stauffer

  Hej igen!

  Jag har även läst eran remissvar till jordbruksdepartementet (Dnr 347-2006) angående ägande och brukande av mark och vatten i övre lappmarken. Vad jag kan se så är det en etnisk partsinlaga som enbart är skriven för renskötarna i nuvarande samebyarnas listor. Tydligen har ni inte tagit del av den finska rättshistoriska utredningen som nyligen (06-10-24) har publicierats. I denna framgår att det ej finns något stöd i grundlagen för kollektiv ägande av mark och vatten som ni påstår, varken i Sverige eller Finland. Utan de som med dokumentation kan visa att deras släkter sedan flera hundra år tillbaka kan dokumentera den faktiska förhållandet är också ägare till densamma. Se dokumentation: http://www.suonttavaara.se Dessa påståenden som ni skriver i remissvaret saknar dokumentation.

Titta även vilka släkter som har bott och betalat skatt här i Karesuando/Enontekis område sedan 1600-talet. Dessa var till stor del ej "samesläkter" utan förhållandet var så att en del bosättare började livnära sig enbart av renskötsel i början av 1800-talet.

  Läs sammandraget av den finska utredningen som är på svenska: http://www.pressi.com/fi/release/103261.html

  Tycker inte ni också att ni har tagit part för en etnisk minoritetsgrupp och diskriminierat den andra?

suonttavaara.lappby@telia.com