Trögt att rekrytera till finska fjällen

Pajala, NK 05-11-22

Arbetet med att hjälpa finska fjällanläggningar att hitta personal i Sverige fortsätter. I år kommer ett 20-tal tornedalingar att arbeta i Ylläs och Levi, men efterfrågan är betydligt större än så.

Projektet Gränsland- en möjlighet, där man de senaste åren vidareförmedlat kontakter mellan arbetssökande i svenska Tornedalen och de finska fjällanläggningarna avslutas vid årsskiftet. Man hade som mål att inom två år lotsa över 40 arbetssökande till jobb i Finland och det har man lyckats med råge med. På ett och ett halvt år hade 63 personer lotsats fram. Under årets vintersäsong räknar projektledaren Lars Kero att ett 20- tal från svenska Tornedalen ska arbeta i Levi och Ylläs. Den siffran skulle kunna vara betydligt högre, anser han.
 – De behöver varje år 800 personer utom sina egna kommuner. Fördomarna mot att arbeta i Finland har minskat genom de erfarenheter de som varit där dragit, men dels hoppas nu många här att få jobb på Ikea och så är det mest erfarna kockar och restaurangpersonal som efterfrågas och det finns inte så många i den yrkeskategorin här, säger Lars Kero.
Det finns också fortfarande en rad svårigheter med att arbeta i Finland och bo i Sverige och det är bland annat genom information om hur man överbrygger de problemen som varit projektets uppgift.
De finska företagen ser också gärna att svenskar slår sig samman i bolag och tar jobb som egna företagare. Även sådana kontakter är Lars Kero beredd att förmedla.

ARMI ROUSU

Rådslag med Landshövdingen i Norrbotten

Uttalande från kommunledningarna i Kiruna och Arjeplog. Ekonomisk utveckling, tillväxt och arbete i ett lokalt perspektiv är för dessa 50 000 människor och deras kommande generationer en absolut avgörande faktor för ett fortsatt värdigt liv i området...

Basnäringarna ger växtkraft för tillväxtområden
Det är basnäringarna som gruvnäringen, skogsindustrin, mindre verkstadsindustri och entreprenad samt offentlig förvaltning som idag utgör en dominerande inkomstkälla för dessa 50 000 människor.

Dynamiken kräver - För ned beslut och förvaltning på lokal nivå
Kommunledningarnas tydliga ställningstagande är att Länsstyrelsen på alla områden där så är möjligt bör närma sig den lokala nivån i förvaltnings- och myndighetsutövandet för att eftersträva ökat lokalt medbestämmande och delaktighet i frågor som berör fjällområdet.

Satsning på grundforskning - Vår gemensamma mångkulturella historia
Satsa på grundforskning om vår gemensamma mångkulturella historia med växelbruket, utvecklingen av tamrenskötseln, nybyggarna och det dynamiska språkbad som skett i mötet mellan alla dessa olika kulturbärare.

Landshövdingen konstaterar - Fler människor behövs i fjällkommunerna
Landshövdingen konstaterar att det inte är för många människor i Fjällkommunerna, det är för få. Länet består av kommunerna - Kommunernas synpunkter på viktiga utvecklingsfaktorer måste sätta spår i Länsstyrelsens förvaltning och tjänstemannautövande.

Fjällprogrammet skall sopa manegen mot framtiden - Tillväxt & mångfald ledord
Fjällprogrammet för hållbar utveckling i fjällområdet skall strategiskt fokusera på manegen, på de stora dragen som ger förutsättningar för människor att leva, utvecklas, att tro på och därmed investera i framtiden i området.

Den 6:e april genomfördes ett rådslag mellan Landshövdingen och kommunledningarna från fjällkommunerna i samband med att Länsstyrelsens regeringsuppdrag, Fjällprogrammet, kom ut på remiss. Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarnas län har i uppdrag att ta fram ett samlat regionalt miljö- och hushållningsprogram för fjällområdet, det sk. Fjällprogrammet (Regeringsbeslut 2002-11-28, M2002/3879/Na). Programmet skall överlämnas till regeringen 30 juni, 2005.

Gemensamt uttalande - De 50 000 människorna i fjällkommunerna i fokus
I ett gemensamt uttalande slår Kommunalråden i Kiruna och Arjeplog fast att fokus skall ligga på de drygt 50 000 människor som bor i fjällkommunerna i Norrbotten. Ekonomisk utveckling, tillväxt och arbete i ett lokalt perspektiv är för dessa 50 000 människor och deras kommande generationer en absolut avgörande faktor för ett fortsatt värdigt liv i området.

Ett viktigt underlag till uppdraget Fjällprogrammet är Regeringens proposition, "En politik för tillväxt och livskraft i hela landet" (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr.2001/02:36. Den slår fast att den lokala och regionala utvecklingen i de flesta fall är en förutsättning för naturvård samt att möjligheterna till samordning mellan naturvård och regional utveckling bättre bör tas tillvara och utvecklas.

Basnäringarna ger växtkraft för tillväxtområden
Det är basnäringarna som gruvnäringen, skogsindustrin, mindre verkstadsindustri och entreprenad samt offentlig förvaltning som idag utgör en dominerande inkomstkälla för dessa 50 000 människor. Dessa basnäringar ger underlag och kraft till satsningar inom tillväxtområden som besöknäring, test- och rymdverksamhet och högskola och håller välfärden under armarna.

Med ett utvecklingsperspektiv ligger självklart en nära dialog för samråd med alla arealkrävande näringar. Här har rennäringen naturligt en viktig roll men även gruvnäring, besöknäring, markägare, skogliga intressen och inte minst rymdverksamheten bör tydligt komma fram.

Idag förs en debatt som bottnar i en uppfattad orättvis fördelning av inflytande rörande markupplåtelser, jakt- och fiskerättigheter etc. Denna debatt mellan olika lokala och regionala grupperingar utgör i sig ett hinder för utvecklingen i området. Det är idag viktigt att den kulturhistoriska beskrivningen av Norrbottensfjällen, som ett basområde för rennäringen och den samiska kulturen, kompletteras med en korrekt öppning mot ett långt historiskt nyttjande av flera folkgrupper

Satsning på grundforskning - Vår gemensamma mångkulturella historia
Därför måste det satsas på grundforskning om vår gemensamma mångkulturella historia med växelbruket, utvecklingen av tamrenskötseln, nybyggarna och det dynamiska språkbad som skett i mötet mellan alla dessa olika kulturbärare.

Fler människor behövs i fjällkommunerna
Landshövdingen konstaterar att det inte är för många människor i Fjällkommunerna, det är för få. Länet består av kommunerna - Kommunernas synpunkter på viktiga utvecklingsfaktorer måste sätta spår i Länsstyrelsens förvaltning och tjänstemannautövande.

Kommunerna konstaterar att expansion inom fjällkommunernas tillväxtområden innebär att fler verksamheter successivt kommer att behöva tillgänglighet till natur- och kulturresurser, att fler människor kommer att röra sig i hela området och att turistnäringens konkreta betydelse för arbetsmarknad och ekonomi kommer att öka.

Dynamiken kräver - För ned beslut och förvaltning på lokal nivå
Kommunledningarnas tydliga ställningstagande är att Länsstyrelsen på alla områden där så är möjligt bör närma sig den lokala nivån i förvaltnings- och myndighetsutövandet för att eftersträva ökat lokalt medbestämmande och delaktighet i frågor som berör fjällområdet.

Kenneth Stålnacke Bengt-Urban Fransson
Kiruna Kommun Arjeplogs kommun