Skrivelsen "En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006-2009" överlämnades till riksdagen den 14 mars 2006. Att upprätta handlingsplanen är ett led i regeringens arbete för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut.

Sverige ses som ett föregångsland när det gäller respekten för mänskliga rättigheter. Men enligt handlingsplanen finns det påtagliga brister.

- I handlingsplanen finns en kartläggning av hur det fungerar i dag med de mänskliga rättigheterna. Och visst finns det områden där det finns utrymme för förbättringar. Det har vi tagit fasta på, säger Pernilla Berlin, sekreterare i den nybildade delegationen för mänskliga rättigheter.

Under gårdagen befann hon sig i Luleå som är startplats i landet för arbetet med att sprida innehållet i handlingsplanen.

Vid ett seminarium i länsstyrelsens lokaler informerades representanter för Norrbottens kommuner, landstinget, länsstyrelsen och olika organisationer.

En liknande handlingsplan har funnits tidigare. Enligt Pernilla Berlin är den stora skillnaden mellan den nya handlingsplanen och dess föregångare att den nya är mer inriktad på åtgärder mot alla former av diskriminering -  på grund av kön, etnisk härkomst, sexuell läggning eller religion.

Det är ingen slump att Norrbotten är startplats för lanseringen av den nya handlingsplanen för mänskliga rättigheter, enligt Pernilla Berlin.

- Delegationen har bland annat till uppgift att stödja myndigheter i arbetet med att ta tillvara de mänskliga rättigheterna och att uppmuntra till samtal och debatt om de här frågorna. Och eftersom intresset har varit stort här uppe i norr så kommer vi gärna hit, säger hon.

- Norrbotten är ett av de sju län i Sverige som har fått i uppdrag att integrera arbetet med de mänskliga rättigheterna i kommunernas och landstingens verksamhet, säger Britt-Marie Lugnet Häggberg, jämställdhetsdirektör och chef för länsstyrelsens samhällsavdelning.
 
 Publicerad: 2006-05-03 00:06
Uppdaterad: 2006-05-03 00:06

Skicka e-post. 0920-36104

Nordisk samekonvention - ett hot mot norra Sverige

Den 12 juni går remisstiden ut för den så kallade Nordiska Samekonvention-en. Detta är en finsk-norsk-svensk utredning som egentligen heter Ett ökat samiskt inflytande. Proposition 2005/06:86. Den borde egentligen heta Ett ökat inflytande för samebymedlemmar, alltså de samer som äger renar, för det är dessa som utredningen fokuserar på. Dessa cirka 2.000 renägare utgör cirka tio procent av totala antalet samer.

Utredningens olika artiklar kommer att beröra i stort sett alla människor i norra Sverige och indirekt hela landets befolkning. Trots detta har arbetet skett helt internt inom expertgruppen. De har skrivit ihop sina ställnings-taganden helt utan medverkan av eller i dialog med befolkningen här uppe!

Vad innebär då ett godkännande av denna utredning? Jo, i praktiken skulle detta medföra att beslut som fattas av kommuner och landsting i norra Sverige samt av Sveriges riksdag i frågor som berör norra Sverige ska överprövas av sametinget.
Näringslivet i norra Sverige har alltid haft sin bas i att använda sig av de naturtillgångar som finns i området; malm, skog, jord och vattenkraft. Om man granskar artiklarna 16, 34, 35 och 36 i utredningen så inser man snabbt att dessa möjligheter kommer att kraftigt försämras.
Artiklarna berör sametingens rätt till förhandling, traditionellt brukande av land och vatten, skydd för samernas rättigheter till land och vatten samt utnyttjande av naturresurser. För markägarna innebär det en stor inskränkning i äganderätten och möjligheterna att förfoga över sin mark.

Skulle denna nordiska samekonvention godkännas, ja då får vi en märklig situation där det stora flertalet medborgare kan komma att underkastas en liten exklusiv grupp bestående av något tusental renägare.
Vi kommer med andra ord att få en stat i staten.
Den stora gruppen av samer kommer dessutom att stå utan samebymedlemmarnas inflytande och förmåner.

Allt detta låter naturligtvis som ett överdrivet skämt och kan väl inte vara sant.
Jag föreslår därför att alla intresserade och våra politiska företrädare sätter sig in i dessa frågor. Ni bör dessutom agera snabbt, eftersom enormt stora värden i vår region står på spel.
Med tanke på de areella näringarnas stora betydelse för Norrlands framtid är det viktigt att skogsbruk, jordbruk och rennäring samverkar. Utredningarnas förslag grundas på gammal så kallad urminnes hävd. I historisk tid har markägare och samer kunnat verka tillsammans utan större problem.

Utvecklingen av både rennäring och övriga näringar och värden har inneburit att så kallad hävdad rätt inte kan förankras i breda folklager i dagens situation.
En utökad positiv särbehandling av de renägande samerna med konsekvensen av kraftiga intrång i andra näringars verksamhet är inte acceptabelt.

Den samiska kulturen måste värnas men inte på andras bekostnad, som dessutom kan få till följd att en hel landsändas näringsliv slås i spillror. Hittills har de politiska initiativen i hög grad präglats av att man ensidigt lyft frågor av speciellt intresse för samer och rennäringen. Nu behövs en helhetssyn i dessa frågor.
Vi är inom LRF övertygade om att när kommun-, landstings- och riksdags-politikerna i vårt län fått upp ögonen för denna konvention och vad den innebär för vårt näringsliv, ja då blir reaktionen stark.

Jag vill bara upprepa vad jag skrev inledningsvis. Det är bråttom, remisstiden går ut den 12 juni. De flesta kommunerna i Norrbotten finns inte med på remisslistan, men kan givetvis reagera i alla fall!
Pär Isaksson, ordförande, LRF Norrbotten